Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Skuggning från träd påverkar våra solceller

I inlägget den 16 november 2010 skrev jag lite om vår skuggning av solcellsanläggningen, som uppträder under morgon och kväll på grund av omgivande träd och som gör att vi förlorar en del energi.

Idag fick vi ”all time high” med 16,25 kWh under dagen! I diagrammet nedan har jag jämfört effekten från vår växelriktare med gårdagens effekt från den bästa växelriktaren på KTH, där jag normerat toppeffekten för vår växelriktare till KTH-växelriktaren för att lättare kunna se skillnader som beror på skuggning mellan effektkurvorna. Anläggningarna har samma modell av växelriktare, Sunny Boy 3000 TL, och har båda 3,36 kW nominell effekt per växelriktare.

I diagrammet kan man se att solhöjden fortfarande är för låg för att undvika skuggning speciellt på morgonen men även lite på kväll hos oss.

En annan intressant detalj är att för KTH-anläggningen når effekten för två av de tre växelriktarna 2999 Watt kl. 11.45 och ligger på 2998-2999 Watt fram till 12:30. Sedan saknas loggade värden under en halvtimme och 13:05 när det åter finns loggade värden är effekten 2987 Watt respektive 2996 Watt för de två växelriktarna. Varför loggade värden saknas under en halvtimme vet jag inte men under den föregående trekvarten begränsades effekten uppenbarligen av växelriktarens maxeffekt.

Vår växelriktare nådde som mest 2752 Watt under den bästa 5-minutersperioden i dag. Undrar vilket maxvärdet är för vår växelriktare? Det högsta loggade 5-minutersvärdet är från 31 mars då det var 2899 Watt. Det högsta momentanvärde jag har läst av manuellt via Sunny WebBox är 3011 Watt i samband med att solen passerade en molnkant och då värdet kortvarigt blev strax över 3000 Watt på grund av reflektion i molnet.  

Jämförelse växelriktareffekt Gäddeholm och KTH

Jämförelse växelriktareffekt Gäddeholm och KTH

 

Installationsguide nätanslutna solcellsanläggningar

Elforsk SolEl-program har producerat många rapporter som rör solcellsystem. Rapporterna kan hämtas gratis på programmets hemsida. Titta under Verksamhet där de nyare finns under Rapporter och de lite äldre under Arkiv.

En praktiskt inriktad rapport är ”Installationsguide nätanslutna solcellsanläggningar”.  Denna rapport bör läsas av alla som funderar på att installera en solcellsanläggning, även om man inte tänker göra installationen själv. Guiden ger mycket nyttig information.

Hörde förresten att länsstyrelsen i Stockholm låtit ÅF genomföra en besiktning av uppförda solcellsanläggningar. Där hade man tydligen sett “mycket skräp” enligt en andrahandsuppgift. Det vore intressant att få lite mera konkret information om detta, vi får hoppas att det blir en rapport som blir offentlig.

Garantier för solcellssystem

En fördel med ett solcellssystem är att när investeringen väl är gjord är driftkostnader minimala, om ens några. Om någon komponent i systemet havererar kan det dock vara bra att känna till lite om garantivillkoren.

 Följande garantier gäller för vårt solcellssystem.

 Moduler

IBC Solar ger en effektgaranti på minst 90% av märkeffekten efter 10 år och minst 80% av märkeffekten efter 20 år samt en femårig produktgaranti på våra Sanyo HIT-240HDE4 moduler.

Hittade på Sanyo hemsida att man från och med december 2010 har förlängt effektgarantin till 25 år.

Vilken livslängd man kan förvänta sig på solcellsmodulerna är en annan fråga, men mer än 25 år bör alltså solcellsmodulerna utan vidare klara.

Växelriktare, webbox och sensor box

SMA lämnare en fabriksgaranti på fem år på vår Sunny Boy 3000 TL växelriktare, Sunny WebBox och Sunny Sensor Box.

Det är möjligt att om man så vill köpa en förlängning av garantin växelriktaren upp till 25 år.

Monteringssystem

IBC Solar ger tio års materialgaranti (förutom för tät- och plastmaterial) på monteringssystemet i vilket solcellsmodulerna är fästade.

Solcellssystem

Direct Energy lämnar en femårig garanti på konstruktion och funktion.

Gynna hembrännarna

Ja, så lyder den något märkliga titeln på en debattartikel om nettodebitering för små elproducenter i dagens Ny Teknik (som satte titeln).  

Artikeln är undertecknad av

  • Christer Söderberg, ordförande SERO
  • Stig Högberg, ledamot LRFs förbundsstyrelse
  • Christina Linderholm, tf. vd Företagarna
  • Jan-Olof Dalenbäck, Svensk Solenergi
  • Anders Richert, enhetschef Nät, Handel & Försäljning Svensk Energi
  • Bengt Stridh, privat solelproducent

Läs och begrunda…

Fotot på vårt hus som visar solfångare till vänster och solceller till höger är för övrigt taget av mig och inte av Scanpix som det står i bildtexten. Det var slarvigt av Ny Teknik tycker jag och har bett dem att ändra texten.

Manualen har kommit!

Igår fick vi en viktig pärm från leverantör Direct Energy. Det är ”Manual för installation, drift och underhåll av nätanslutet solcellsystem Gäddeholm 73”.

Det första kapitlet har rubrikerna

Inledning

Beskrivning av systemet

Säkerhet

Installation

Anslutning till elcentral samt mätning

Underhåll

Felsökning

Därefter kommer 14 appendix med systemritningar, manualer, beskrivning av komponenterna, testresultat för solcellsmodulerna och garantisedlar. Dokumentationen är med andra ord gedigen och föredömlig. Måhända hade den kunnat skickas lite tidigare, men de tyckte visst att jag kunde det här ändå så det var inte helt tidskritiskt.

Får återkomma lite till ämnet garantier en annan kväll, när jag läst igenom det hela. Det kan möjligen vara en fråga som flera funderar på.

Solelproduktion mars 2011 – Summering

Fick timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för mars från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-februari 2011.

Nu börjar det märkas att vi är självförsörjande vissa timmar! Tyvärr matas en hög andel överskottsel in på nätet, 44% under mars och det lär bli ändå mera under sommaren.

  Nov 2010 Dec 2010 Jan 2011 Feb 2011 Mar 2011
Solelproduktion (kWh) 52,71 18,87 48,09 129,93 292,32
Tid med solelproduktion (timmar, % av månad) 124 (17%) 107 (14%) 145 (19%) 228 (34%) 354 (48%)
Maximal timproduktion av solel (kWh) 1,95 1,04 1,68 2,35 2,84
Maximal timinmatning till nätet (kWh) 1,3 0,1 0,7 1,0 2,0
Solelinmatning till elnätet (kWh, % av solelproduktion) 18,0 (34%) 0,5 (0,7%) 8,4 (17%) 16,8 (13%) 129,1 (44%)
Tid med solelinmatning till nätet (h, % av månad) 37 (5,1%) 5 (0,7%) 29 (3,9%) 47 (6,8%) 163 (22%)
Tid vi var självförsörjande med el (h, % av månad) 2 (0,3%) 0 0 2 (0,3%) 43 (5,8%)

Under mars köpte vi 1661 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8°), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 1715-2157 kWh under mars månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under mars på 163 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 1824 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 129 kWh till nätet. Vad de är värda vet jag inte nuläget (vi får Nord Pool spotpris per timme från Bixia).

Solelproduktion under mars per dygn.

Solelproduktion under mars per dygn.

Solelproduktion under mars per timme.

Solelproduktion under mars per timme.

Försiktig inledning på aprils solelproduktion

Aprils solelproduktion har börjat i ett relativt långsamt tempo. 70 kWh hittills med ett snitt på 7 kWh/dag och bästa dag igår med 14,12 kWh. Om det skulle fortsätta likadant skulle det bli 210 kWh för månaden, men det bör förstås bli en ökning av tempot med ökande solhöjd och daglängd under månaden. Väderprognoserna förutspår dessutom rätt soligt väder under den kommande veckan vilket bör ge en klar ökning i solelproduktion.

De beräknade värdena från Sunny Portal (baserat på mitt relativt försiktiga antagande om 800 kWh/kW och år), PVGIS, PVsyst och Solelekonomi 1.0 förutspår 324, 336, 368 respektive 465 kWh i solelproduktion under april. För att nå dessa värden krävs i genomsnitt 12,7, 13,3, 14,9 respektive 19,8 kWh/dag under resten av månaden för att nå prognoserna. Det är därför troligt att april månads solelproduktion kommer att bli lägre än alla prognoserna. Man får komma ihåg att vi tappar en del på grund av skuggande träd under morgon och kväll och att hänsyn till skuggningsförluster saknas i de beräknade värdena från PVsyst och Solelekonomi.

Vårs sädesärlor är förresten tillbaka från sin vintersemester. Fyra år i rad har de häckat på sydsidan av vårt tak, under takpannor på den sneda delen av taket som vetter mot solfångarna. Idag såg jag att en av dem gick i den spalt som finns mellan solcellsmodulerna och tegeltaket. Undrans om den lurade på att bygga bo under solcellsmodulerna? (Fick förklaringen morgonen efter,  såg då att båda sädesärlorna tog bomaterial under modulerna och gick iväg mot den vanliga boplatsen).

PS. Lade till några färska bilder till inläggen från 5-6 april och justerade texten om solcellsanläggningen på Helags topp, som visade sig ha en annan användning än vad jag först skrev.  

Sädesärla (hane) på vårt tak. 24 april 2010.

Sädesärla (hane) på vårt tak. 24 april 2010.

 

Solceller i Totana, Spanien

I december 2008 gjorde min arbetskollega Staffan Norrga och jag ett besök hos ABB Power Systems i Spanien. Vi åkte till Totana, nära ostkusten, den 12 december och tittade på en 1 MW anläggning som ABB levererat. En mäktig syn… Jämför med att bara ca 10 MW solceller är installerade i hela Sverige genom tiderna.

Solcellsanläggningen i Totana har 2-axlig solföljning. 2008 hade man råd att bygga anläggningen med 2-axlig solföljning eftersom inmatningstarifferna var så pass höga då i Spanien. Med sjunkande inmatningstariffer går det numera mot 1-axlig solföljning om man överhuvud taget har solföljning. Man inte vinner så många procent i elproduktion på 2-axlig solföljning och det innebär ökade investerings- och driftkostnader.

Bengt Stridh och Staffan Norrga  i Totana.

Bengt Stridh och Staffan Norrga i Totana.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

1 MW solcellsanläggning i Totana, Spanien.

Solceller vid Lagoa do Fogo, Azorerna

2009 var Maria och jag till Azorerna på sommarsemester. Den första dagen gjorde vi en 20 km lång vandring tur och retur från Bahia Palace hotell vid havet till bergen upp på 675 meters höjd till vulkankratersjön Lagoa do Fogo. När vi gjorde rast med fantastisk utsikt över sjön såg vi att man använde solceller för att driva en mätstation, sannolikt för att mäta seismisk aktivitet.

Lagoa do Fogo, Azorerna.

Lagoa do Fogo, Azorerna.

Gulfotade trutar undersöker mätstationen.

Gulfotade trutar undersöker mätstationen.

Gulfotade trutar mycket intresserade av solcellsmodulen.

Gulfotade trutar mycket intresserade av solcellsmodulen.

Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Solceller på Helags topp

April 2009 gjorde Mara och jag en skidtur mellan stugor i södra Jämtlandsfjällen. Med start i Storulvån åkte vi till Blåhammaren, Sylarna, Helags, Gåsen och åter Storulvån. Den 14 april gjorde vi en topptur med start på 1040 meters höjd vid Helagsstugorna till Helags topp på 1796 meter.  På toppen av Helags var en solcellsdriven relästation för det svenska fjällradiosystemet massivt nedisad, men i en lucka i isen syntes en del av en solcellsmodul! Jag hjälpte till att befria den lite från is. Är det Sveriges högsta belägna solcellssystem?

PS. Jag reviderade detta inlägg den 9 april på grund av ny information under besök vid Helags fjällstation den 4-5 april 2011 (hade tidigare fått information om att det var en väderstation på Helags topp, men det visade sig tyvärr vara felaktigt). Turen 2009 gjorde vi dessutom i april och inte i mars som jag råkade skriva. Lade även till en bild från en tur vi gjorde i april 2011.

Helags topp från NO. Fjällripa i förgrunden. 4 april 2011.

Helags topp från NO. Fjällripa i förgrunden. 4 april 2011.

Maria på väg mot Helags topp.

Maria på väg mot Helags topp. 14 april 2009.

Bengt på Helags fjälltopp (1796 m). Solcellsdriven relästation.

Bengt på Helags fjälltopp (1796 m). Solcellsdriven relästation. 14 april 2009.