ABB solar inverters – Compact design for space savings
Mera info om ABB:s växelriktare finns på ABB:s webbsidor om solenergi.
Författararkiv: Bengt
Tre dygn kvar till ettårsjubileum
Den 28 oktober kl 08.00 startade jag solcellsanläggningen. Ett historiskt ögonblick… Men det var först 09.00 som det började bli någon produktion av solel. Det betyder att på kvällen den 27 oktober, om tre dygn, kan jubileum efter första året firas.
Vi har sedan starten producerat 2905 kWh solel enligt vår elmätare för solcellsanläggningen och det kan väl bli ca 10 kWh till, det skulle då bli 868 kWh/kW och 17-20% av vårt årliga normala behov av köpt el innan vi installerade solcellsanläggningen.
Solelproduktionen är bättre än förväntat, men långt ifrån Sverigetopp, där ett soligare år än normalt delvis bidragit till detta. Vi har skuggning av omgivande träd på morgon och kväll. Jag tror det är typiskt för många villatak att man var en del skuggning från omgivande träd, hus eller horisont eller att orientering eller taklutning inte är optimal, som gör att det inte blir maximalt möjlig produktion. Utan skuggning hade vi sannolikt varit runt 1000 kWh/kW.
Vår webbox som loggar solelproduktionen från växelriktaren visar 2856 kWh, vilket är 1,02% lägre värde än elmätaren. Bra betyg för växelriktarens noggrannhet!
Vi har hittills matat in 1519 kWh (52%) av vår solelproduktion till nätet. Hur mycket man matar in på nätet beror inte bara på hur stor solcellsanläggning man har utan även på ens egen elanvändning dagtid. Här kan det säkert skilja en hel del mellan olika hushåll, men generellt är elanvändning låg sommartid under dagen, vilket gör att man även med små solcellsanläggningar får räkna med att man får ett överskott som matas in på nätet.
Det i särklass enklaste sättet att lösa överskottsproblematiken vore att tillåta nettodebitering genom att nätägaren skulle tillåtas att skicka ett nettovärde till elhandlaren. Ska 2012 bli ett efterlängtat genombrott för den enastående sega frågan om nettodebitering?
Solelproduktion September – summering
Med hjälp av data från Vattenfalls kundwebb och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-september 2011.
56% av vår producerade solel under september matades in på nätet, vilket var 3% mer än under augusti. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.
14% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under augusti då det blev 29%. Räknade inte ut hur många dygn vi producerade mera solel än elanvändning, min mall fungerade inte när jag hämtade data från Vattenfalls webb. När jag hade fått filer från Per Holmquist, Vattenfall, gjorde jag en revidering och det blev inget dygn med positivt solelnetto. Ett annat problem var att det på grund av saknade loggvärden blev det för låga timvärden för solelproduktionen för åtminstone ett 20-tal timmar (alternativt att det var något fel med växelriktaren så att det inte blev någon produktion under dessa timmar).
Under augusti köpte vi 379,9 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 501-1210 kWh under september månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under september på 107 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 487 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 134 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 246 kWh.
Under halvåret april-september blev vårt köpnetto av el 893 kWh. Med 41% större solcellsanläggning (4,73 kW toppeffekt istället för nuvarande 3,36 kW) hade vi nollat detta halvår. Vi hade behövt ytterligare 6 moduler (8,3 m2). Om arkitekten hade fått in skorstenen på takets norra sida, som vi önskade, är det väl på håret att det skulle gått att få in 6 moduler till…
Sammanställning september 2011
Under fyra timmar i augusti och ett 20-tal timmar i september saknades loggade värden helt eller delvis vilket kan påverka statistiken något.
Solelproduktion per dygn under september 2011.
Solelproduktion per timme under september 2011.
Seminarieanteckningar från Malmö
Här är några personliga anteckningar från mötet med Advisory Board och seminariet “Mera solenergi i el- och fjärrvärmenäten” hos Solar Region Skåne i tisdags.
Malmö stad har som mål att 5% av den kommunala verksamhetens elbehov (115 GWh) ska vara täckt med solel 2020. Man bedömde det som realistiskt utan stöd inom kommunens budgetram. Ett annat mål är 2030 ska 5% av hela Malmö stads elbehov var täckt av solel. Vilka andra städer vågar följa Malmös goda initiativ genom att sätta upp mål för solenergi?
Ingvar Svensson, Lyngby gård, berättade om de investeringar man gjort i vindkraft. Det var rejäla vindkraftverk som gav betydligt mer än gårdens behov. Man sålde därför elen som en elproducent. Man fick 44 öre/kWh inklusive elcertifikat (oklart om det var med eller utan moms). Gården har hela 10 000 m2 takytor tillgängliga. Mumma för solceller…
Diedrik Fälth, Öresundskraft, motiverade varför man betalar 1 kr/kWh för överskottsel från små elproducenter. Han menade att framtidens elproduktion är småskalig (också) och solceller är ett av de utvecklingsområden man vill stödja. Folk från hela Sverige hade ringt, men inte så många från Helsingborg (erbjudandet gäller bara inom deras nätområde). Hittills hade man ingen solcellsanläggning, men ett vindkraftverk som gick på detta avtal. Orsaken till bristen på solcellsanläggningar trodde han var de långa ledtiderna från ansökan om solcellsstöd till dess att man fick positivt besked och kunde börja byggandet.
Thorsten Handler, Berg Tingslags Elektriska, gjorde en beskrivning av en möjlig modell för nettoavräkning som man tagit fram inom Elinorr, en sammanslutning av ca 15 nätbolag. Jag återkommer till denna mycket intressanta modell i ett kommande inlägg.
Christer Kilersjö, VD Eksta Bostads AB, beskrev deras satsningar på solenergi. Man hade 7000 m2 solfångare och 800 m2 solceller. 30% av passivhusens energibehov var solbaserad, ett mål var att nå 40%. Man hade tidigare matat in överskott av solel från Prästgårdsängens förskola i Fjärås utan ersättning, men nu hade man skrivit avtal med Telge Energi, som skulle köpa överskottet av solel för 1,5 kr/kWh.
Presentationerna under seminariet kommer att läggas upp på Solar Region Skånes hemsida och där kommer även mitt eget föredrag om försäljning av överskott av sol att finnas.
Svensk Solenergi söker en "solfångare"
Svensk Solenergi är den svenska branschorganisationen för solvärme och solel. De söker nu en “solfångare” på deltid. Det behövs verkligen. Okunskapen om möjligheterna för solenergi är stor i Sverige och branschorganisationens verksamhet behöver definitivt öka.
Man kan jämföra med Svensk Vindenergi. Enligt deras hemsida har de åtta(!) medarbetare på kansliet. Svensk Solenergi har för närvarande ingen anställd kanslipersonal…
Ny förordning om statligt stöd till solceller från 1 november
En ny förordning SFS 2011:1027 ”om ändring i förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller” utkom från trycket den 11 oktober och gäller från 1 november i år. Det var för mig lite överraskande att den börjar gälla redan i år, jag trodde att den skulle börja gälla från 1 januari eftersom den gamla förordningen gällde till 31 december.
De viktigaste nyheterna för solcellssystem är
• Stödet sänks till högst 45% (från 60%).
• De stödberättigade kostnaderna får uppgå till högst 50 000 kr/kW, inklusive moms (tidigare 93 750 kr/kW).
• Högst 1,5 miljoner kronor lämnas i stöd per system (tidigare 2 miljoner).
• Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2012.
I runda slängar innebär det att den som köper en solcellsanläggning får lägga ut lika mycket per installerad kW som enligt den gamla förordningen.
En fråga är om de som ansöker om stöd nu har någon chans att få något stöd med nuvarande budget. Det finns redan en lång kö på sökande som inte fått något stöd under den innevarande stödperioden.
Solinstrålningen ökar i Sverige
Sedan mitten av 1980-talet till omkring 2005 har den globala strålningen ökat med drygt 5% i Sverige enligt SMHI:s mätningar. Mätningarna är baserade på (endast) åtta stationer i Sverige: Kiruna, Luleå, Umeå, Östersund, Karlstad, Stockholm, Visby och Lund. Den globala strålningen är summan av den direkta solinstrålningen och den diffusa strålningen från andra delar av himlavalvet. Det är variationer i molnighet som bestämmer variationerna mellan olika år vad gäller globalstrålningen och uppenbarligen har vi under de senaste 25 åren fått mindre molnighet i Sverige.
5% ökad genomsnittlig solinstrålning betyder även ökad solelproduktion. Istället för låt säga 900 kWh/m2 och år idag skulle samma solcellsanläggning ha producerat 857 kWh/m2 och år i mitten av 1980-talet. Alternativt skulle man kunna säga att det behövs 5% mindre yta att producera en viss mängd solel idag jämfört med för 25 år sedan.
Årlig global solinstrålning vid åtta platser i Sverige. Från SMHI:s webb.
Mer solenergi i el- och fjärrvärmenäten – hur går vi tillväga
är titeln på ett seminarium som Solar Region Skåne arrangerar på tisdag, den 18 oktober. Programmet ser du här nedan. Det ska bli speciellt intressant att höra Thorsten Handlers föredrag om nettoavräkning hos Elinorr.
13.00 Introduktion
Anna Cornander, Solar Region Skåne
13.10 Att sälja el till nätet – svårigheter och lösningar
Bengt Stridh, ABB
13.40 Erfarenheter från en småskalig elproducent
Ingvar Svensson, Lyngby Gård
14.05 Fika
14.30 Handlingskraftiga energibolag
14.30 Öresundskraft köper solel
Diedrik Fälth, Öresundskraft
14.40 Nettoavräkning hos Elinorr
Thorsten Handler, Berg Tingslags Elektriska AB
15:05 Solvärme i fjärrvärmenätet
Christer Kilersjö, Eksta Bostads AB
15.35 Diskussion
Ca 15.45 Avslutning
Solinstrålningen högre än normalt under september
På SMHI:s webb finns data för uppmätt solstrålning (kWh/m2) för ett antal orter. Tittar man på Stockholm var solstrålningen under september 5% högre än normalvärdet för åren 1961-1990. Solstrålningen var i Stockholm +8%, +15%, +25%, +17%, +3%. +5%, -5 och -4 i förhållande till normalvärden för åren 1961-1990 under årets åtta första månader Det är därför naturligt att även solelproduktionen visat höga värden hittills i år, se gårdagens inlägg. Under ett normalår svarar första halvåret för 57% av årets solinstrålning i Stockholm. Med tanke på hur solinstrålningen varit hittills under året kommer övervikten för första halvåret att bli högre än under ett normalår.
Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Under september var solskenstiden 11% högre än normalt!
SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari, februari, juni, augusti och september hade mera nederbörd än normalt, medan mars-maj och juli hade lägre nederbörd än normalt.
Global solinstrålning Stockholm (data från SMHI:s webb).
Solskenstid Stockholm (data från SMHI:s webb).
Nederbörd Västerås (data från SMHI:s webb).
Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?
I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.
| Anläggning | kWh/kW, Jan-Sep 2011 |
| KTH, Stockholm | 983 |
| Bua Kyrka, norr Varberg | 903 |
| Finnängen, Linköping | 809 |
| ABB Corporate Research, Västerås | 799 |
| Gäddeholm, Västerås | 794 |
KTH är fortfarande i särklassig topp under 2011, med Bua Kyrka som lika klar tvåa. KTH har slagit alla andra anläggningar under alla månader i år utom snörika januari då Bua Kyrka var bättre. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. Finnängen har gått upp på tredje plats. Andreas nämnde tidigare att han skulle ta dit plåtslagare för att finslipa sin anläggning på Finnängen. Kanske gjorde detta susen? För vår egen del tar skuggning av omgivande träd bort en del under för- och eftermiddag. Utan dessa träd skulle vi säkert bräcka Finnängen. En lind skuggar mest. Fast vem vill sätta motorsågen i en stor fin lind där humlorna surrar trevligt vid blomningen?
Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Det skulle kunna finnas på Öland eller Gotland, som i genomsnitt har högre solinstrålning än Stockholm.
Jämförelse av solelproduktion för fem olika solcellsanläggningar