Onsdag-torsdag denna vecka alltså. Se mera info om seminariet på SolEl-programmets hemsida. Jag kommer att vara där och hålla två föredrag.
Seminariet är detta sista i nuvarande SolEl-program som pågått sedan 2008. Nästa år startar förhoppningsvis en ny programperiod.
Har uppdaterat sidan ”Kostnad solel”. Detaljerna kan du läsa på den sidan. Nu är det maximalt 45% i investeringsstöd som gäller enligt den nya förordningen. Här är det pris för produktion av solel jag kom fram till (alla priser är inklusive moms).
| Elproduktionskostnad (kr/kWh) | Investering 20 000 kr/kW | Investering 25 000 kr/kW | Investering 50 000 kr/kW |
| Utan stöd | 1,73 | 2,16 | 4,33 |
| Med investeringsstöd | 1,01 | 1,26 | 2,51 |
| Med investeringsstöd och elcertifikat för 52% av den totala produktionen under livslängden | 0,87 | 1,12 | 2,38 |
Priserna för solceller har sjunkit och idag går det att köpa lite större anläggningar för 25 000 kr/kW i Sverige. Tog även med 20 000 kr/kW, tänkt för framtida priser.
Ovanstående produktionskostnader ska för en småhusägare jämföras med det rörliga priset för köpt el (elhandel + nätöverföring), som är ca 1,25 kr/kWh om man tecknar sig för ett 1-årsavtal. Lägg märke till att det framräknade priset för solel är en i stort sett fast kostnad för hela livslängden av solcellsanläggningen! Vad elpriset är om 30 år är det ingen som kan förutspå, men det är väl troligt att det är högre än idag. Det skulle i sådana fall göra att en solcellsinvestering idag blir allt mer lönsam med tiden.
Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för oktober från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-oktober 2011, vilket alltså är jämnt ett år.
40% av vår producerade solel under oktober matades in på nätet, vilket var 16% mindre än under september. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.
3% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under september då det blev 14%. Det blev inget dygn med positivt solelnetto. Enligt webboxens lagrade 5-minuters värden saknas värden mellan 11:55 och 14:50 den 15 oktober, dvs under nästan 3 timmar. Liknande problem har tyvärr noterats även under augusti-september. Behöver göra en utredning om dessa missade mätvärden beror på fel på loggern eller att växelriktaren varit ur funktion.
Under oktober köpte vi 1088 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit i oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 1209-1386 kWh under oktober månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under oktober på 83 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 1171 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 56 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 1032 kWh. Den förhållandevis låga elanvändningen under oktober i år jämfört med 2007-2010 återspeglar att oktober varit varmare än normalt.
Sammanställning oktober 2011.
Klicka på tabellen för att se den i full storlek.
Under fyra timmar i augusti, ett 20-tal timmar i september och ca tre timmar i oktober saknades loggade värden helt eller delvis vilket kan påverka statistiken något.
Solelproduktion per dygn under oktober 2011.
Solelproduktion per timme under oktober 2011.
Ikväll uppdaterade jag summeringen för september, med hjälp av värden på fil från Per Holmquist, Vattenfall. Det blev inget dygn under september då solelproduktionen var större än elanvändningen. Däremot hade vi sammanlagt 104 timmar utan elköp, då solcellerna gjordes oss självförsörjande på el.
När jag tidigare använda värden från Vattenfalls hemsida blev jag fintad av att om man väljer att visa värdena från exempelvis 1 september är det första värdet “00:00” för sista timmen (23:00-24:00) i augusti. De timvärden man ser anger alltså slutet för den timme värdena gäller för. Detta visste jag i och för sig sedan tidigare, men i hastigheten hade jag missat att diagrammet började med “00:00”.
För övrigt en fin finess att kunna se timvärdena på webben. Man loggar in på “Mina sidor” med sitt kundnummer och en kod som står på fakturan.
Timvärden för elanvändning i vårt hus från Vattenfalls web.
Under oktober producerade våra solceller 138,75 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme.
I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning var dock väl försiktig, det första året blev det 867 kWh/kW.
För både januari och februari gav PVsyst osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli-oktober hamnade vi under alla prognoser. Juli-augusti var mindre soliga än normalt, till skillnad från januari-juni och september som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm, se inlägg från 27 september.. Under juli gav Sunny Portal den bästa prognosen, medan PVGIS var närmast under augusti-oktober.
Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet efter genomgång av timvärdena från Vattenfall, som jag fick idag.
| Gäddeholm 73 | Sunny Portal | PVGIS Västerås | PVSyst oskuggat Stockholm | Solelekonomi 1.0 Stockholm | |
| Nov | 52,71 | 44,1 | 73,2 | 72,4 | 73 |
| Dec | 18,87 | 0,3 | 32 | 47,8 | 31 |
| Jan | 48,09 | 18,3 | 49,8 | 48,7 | 68 |
| Feb | 129,93 | 115,9 | 121 | 129 | 70 |
| Mar | 292,32 | 242,5 | 229 | 273 | 255 |
| Apr | 362,20 | 324,2 | 336 | 368 | 465 |
| Maj | 449,87 | 379,8 | 452 | 500 | 448 |
| Jun | 441,79 | 380,6 | 416 | 508 | 552 |
| Jul | 367,05 | 385 | 418 | 471 | 454 |
| Aug | 334,11 | 353,5 | 338 | 407 | 446 |
| Sep | 241,11 | 273,4 | 251 | 275 | 272 |
| Okt | 138,75 | 170,7 | 149 | 164 | 159 |
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.
Solelproduktion per dygn under oktober 2011.
Solelproduktion per timme under oktober 2011.
Solelproduktion per dygn första året.
Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.
Fick idag en andrahandsuppgift om att ett elbolag för några dagar sedan beslutade om att börja med nettodebitering. Det finns ännu inga uppgifter på deras hemsida, men det borde rimligen komma snart. Ska bli intressant att se detaljerna i deras upplägg och om det verkligen är sann nettodebitering. I sådana fall är det en “bööömb”…
I kväll skickade jag en skrivelse till Näringsdepartementet via deras hemsida angående angående remiss av Prop. 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat. 1 november är sista dag att svara på remissen.
Titeln på skrivelsen var Elcertifikaten är inte teknikneutrala och är inte anpassade för små elproducenter och underrubriker var
Förslag till förändringar
• Kvotplikten bör baseras på producerad energi och ej vilken installerad effekt, eftersom en effektgräns gör att kvotplikten inte blir teknikneutral.
• För små elproducenter bör kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat tas bort, eftersom detta krav i praktiken förhindrar att små elproducenter tilldelas elcertifikat för hela sin produktion.
• Om det finns fler än en ägare av en solcellsanläggning bör man kunna ange i vilken ordning elcertifikaten ska tilldelas de olika ägarna, för att undvika att elcertifikaten ”fryser inne” i väntan på att man tilldelats lika många elcertifikat som antalet delägare av solcellsanläggningen.
Innehållet är i huvudsak som i inlägget från 26 oktober. Skickade även en likadan skrivelse till Energimyndigheten som har sina föreskrifter för den nya lagen om elcertifikat ute på remiss, med 14 november som sista svarsdag.
Avslutade med att skicka mail till Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin med kopia av skrivelsen till Näringsdepartementet, med en önskan att de skulle stödja förslagen.
Vår nya solcellsanläggning kördes igång på morgonen den 28 oktober ifjol. Till och med 27 oktober i år producerade den 2912 kWh enligt elmätaren för solcellerna. Detta blir 867 kWh/kW.
Med tanke på att vi har skuggning av omgivande träd morgon och kväll var det svårt att i förväg veta exakt hur mycket solel vi skulle producera. Jag hade försiktigtvis räknat med åtminstone 800 kWh/kW, vilket baserades på erfarenheter av en 3 kW solcellsanläggning installerad 2005 på ABB Corporate Research. Det slog vi med råge!
Men man ska ha i minnet att det under januari-september i år varit 5% soligare än normalt (för tidsperioden 1961-1990), enligt SMHI:s mätningar i Stockholm. Vi bor visserligen i Västerås, 8-9 mil fågelvägen från Stockholm, men mönstret vad gäller solinstrålningen borde vara detsamma i Västerås.
En slutsats är att skuggning har större betydelse än att man har exakt rätt orientering (rakt mot söder bäst) och lutning (41 grader mot horisontalplanet teoretiskt bäst i Västerås). Förutom träd är skorstenar, omgivande byggnader, flaggstänger och lykstolpar exempel på föremål som kan ge skuggning. Vid nybyggnation bör man redan från början tänka på detta, eftersom missar i planeringen kan vara omöjliga att åtgärda när väl huset står på plats.
När det gäller lutningen ger 10 graders avvikelse från den optimala teoretiskt bara 1-2% förlust i årsproduktion vid orientering rakt mot söder. I praktiken kan det dock bli annorlunda här i Sverige eftersom vi lever i ett land där det snöar på vintern. Det är bättre att ha högre lutning än den teoretiskt bästa än att ha lägre lutning, då problem med snö, löv och smuts blir mindre eftersom modulerna lättare rengör sig själva vid en högre lutning.
Solelproduktion per dygn första året.
Vid seminariet “Mera solenergi i el- och fjärrvärmenäten” hos Solar Region Skåne den 18 oktober höll jag ett föredrag med titeln “Att sälja överskott av solel – svårigheter och lösningar + jämförelse med Tyskland”. Presentationen kan laddas ner från seminariets hemsida. Där gjorde jag en detaljerad genomgång av den ersättning man kan få den överskottsel man matar in på nätet, med vårt hus som exempel.
Under vårt första år var 52% av den producerade solelen ett överskott som vi matade in till nätet. 48% av vår solel använde vi därmed direkt i huset. Hur stort överskottet blir varierar mycket mellan olika fastigheter beroende på hur stor solcellsanläggning man har och hur mycket el man använder. Fastigheter med stor elanvändning kan använda all el internt i sin fastighet och därmed blir det inget överskott alls. På ABB Corporate Research har vi en 3 kW anläggning som matar in all el till nätet. Andelen solel som matas in som ett överskott på nätet kan alltså variera mellan 0% och 100%!
Ersättningen för vår överskottsel landade på ca 92 öre/kWh under januari-augusti i år. Men det kan bli allt från ca 4 öre/kWh till 3,7 kr/kWh beroende på olika faktorer som förklaras i min presentation.
För den el som vi använt direkt i huset blir värdet lika som det rörliga elpriset för elhandel och elöverföring. Detta pris varierar säkert mycket för olika elköpare. Många vet förmodligen inte ens vad man betalar per kWh utan att titta på elräkningarna från sin elhandlare och nätägare. Vet du? I presentationen använde jag ca 1,25 kr/kWh, efter att ha tittat på Kundkrafts 1-årsavtal för elhandel och lagt till Vattenfalls pris för elöverföring (22,5 öre/kWh). Räknar man med de fasta avgifterna blir elpriset ändå högre, men de fasta avgifterna har man oavsett hur mycket el man köper så det är bara den rörliga delen av elpriset som man slipper när man ersätter köpt el med egenproducerad el.
Många nya erbjudande har glädjande nog kommit från elhandlare och nätbolag bara under det år vi haft vår nya solcellsanläggning. Kan nämna att två praktfulla bomber är på gång för oss små solelproducenter. De kommer att brisera under de närmaste veckorna. Kan säga så mycket att vi idag fick bekräftelse på vår uppsägning av avtalet med Bixia från och med 1 januari 2012, vad gäller köp av vår överskottsel.
Och från Näringsdepartementet har vi inte hört ett flasklock vad gäller utredningen om nettodebitering… Det är tyvärr för närvarande ingen genomtänkt politik som styr villkoren för de små elproducenter.
På Energimyndighetens hemsida kan man läsa om elcertifikat att
”Elcertifikatsystemet ska ge Sverige en ökad elproduktion från förnybara energikällor. Målet med elcertifikatsystemet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. …
De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.”
Och i ett faktablad från Energimyndigheten
”Elcertifikatsystemet innebär att producenter av förnybar el får ett (1) elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme (MWh) el. Genom att sälja elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver själva elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion och stimulerar utbyggnaden av elproduktion med förnybara källor.
Efterfrågan på elcertifikat skapas genom att alla elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av sin elförsäljning eller elanvändning, en så kallad kvotplikt. Kvotens storlek varierar för varje år och den medför en ökande efterfrågan på förnybar el och elcertifikat. Priset på elcertifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan och görs upp mellan köpare och säljare för respektive affär.”
En översyn pågår av lag, förordning och föreskrifter om elcertifikat. Remissvar på förordningen om elcertifikat ska lämnas till Näringsdepartementet senast den 1 november 2011. Energimyndigheten förändrade föreskrifter för elcertifikat är nu ute på remiss fram till den 14 november 2011.
I propositionen till det nya lagförslaget presenteras som en nyhet(!) att ”mindre egenproducenter som själva använder sin el får i vissa fall undantas från kvotplikt”. HALLÅ… detta är väl ingen nyhet??
I nuvarande lag (2003:113) om elcertifikat står nämligen så här
”4 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el.
…
4. El som en elanvändare själv har producerat och använt, om produktionsanläggningens generator har en märkeffekt om högst 50 kilowatt.”
Detta undantag har varit tillämpbart för många solcellsanläggningar.
I det nya lagförslaget står att
” 4 kap. Kvotplikt
Kvotpliktiga aktörer
….
2. elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden använd el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt.”
Den enda skillnaden jämfört med nuvarande lag är alltså att man lagt till en gräns på 60 MWh.
Kvotplikt är en skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el. För 2011 och 2012 är kvotplikten 17,9%. I praktiken betyder kvotplikten att man 2011-2012 får 17,9% lägre intäkter från elcertifikat än vad det skulle varit utan kvotplikt.
Inga alls vad gäller kvotplikten för producenter med vindkraft och vattenkraft eftersom de kommer att begränsas av 50 kW effekt liksom idag och inte av energiproduktionen på 60 MWh. För solelproducenter kommer 60 MWh och inte effekten att utgöra en begränsning. Antaget att solcellsanläggningar producerar 800-1000 kWh/kW krävs 60-75 kW installerad effekt för att nå 60 MWh.
I tabellen nedan har jag gjort en jämförelse mellan sol, vind och vatten. Det intressanta är att vattenkraft kan producera ca 200 MWh/år och vindkraft ca 100 MWh/år utan att bli kvotpliktiga eftersom effekten är lägre än 50 kW. Solcellsanläggningar kommer att få nöja sig med 60 MWh/år om lagförslaget tas utan förändringar. Vad är logiken i detta? Det vore intressant att veta hur man kom fram till just 60 MWh/år som gräns, någon som vet?
|
Sol |
Vind |
Vatten |
|
| Medeleffekt i förhållande till installerad effekt |
9-12% |
15-30% |
35-55% |
| Elproduktion (kWh/kW) |
800-1000 |
1300-2600 |
3000-4800 |
| Elproduktion från 50 kW installation (MWh/år) |
40-50 |
65-130 |
150-240 |
| Installerad effekt för att producera 60 MWh/år (kW) |
60-75 |
23-46 |
12-20 |
När gäller vind- och vattenkraftens produktion har jag använt värden från Energimyndighetens Energiläget 2011, med vars värden man kan räkna fram ett genomsnitt för alla Sveriges vind- och vattenkraftverk. Genom att titta på vattenkraftproduktion 15 år bakåt i tiden, då den installerade effekten varierat endast marginellt, kan man se variationerna mellan olika år.
Elcertifikaten tilldelas för producerad energi (ett elcertifikat per MWh) och det finns därför ingen anledning att blanda in effekten. Effektbegränsning borde förstås tas bort om kvotplikten ska bli teknikneutral. Med det rådande lagförslaget är kvotplikten inte det minsta teknikneutral, enligt resonemanget ovan.
Energigränsen borde också sättas högre än 60 MWh/år.
En ständig käpphäst vad gäller elcertifikat är varför man måste ha timmätning. Elcertifikaten tilldelas per MWh, oavsett när produktionen har skett. För mindre anläggningar innebär timmätningen en så hög kostnad för mätning och rapportering att det för småhusägare blir en förlust att ansöka om elcertifikat för hela sin elproduktion. Man får nöja sig med att få elcertifikat för sin överskottsel som matas in på nätet, där nätägaren står för timmätningen utan extra kostnad för husägaren.
Tyvärr finns timmätningen kvar som krav i den nya lagen även för de små producenterna. För småhusägare skulle det gott och väl räcka med årsavläsning när det gäller tilldelning av elcertifikaten. Vi skulle kunna lägga in elmätarens ställning via Internet, på samma sätt som vi idag kan sköta skattedeklarationen via Internet.
Jag har konstaterat det förut och gör det igen. Elcertifikatsystemet har inte varit och blir inte heller anpassat för de små elproducenterna med den nya lagen, tyvärr…
Efter ca 10 månader hade Maria och jag skrapat ihop vårt första elcertifikat. Med viss stolthet väntade vi med spänning på hur det skulle sättas in på vårt Cesarkonto på Svenska Kraftnät. Men den konfekten blev vi lurade på. Eftersom vi äger 50% vardera av solcellsanläggningen visste Svenska Kraftnät inte om de skulle kontoföra elcertifikat på Maria eller mig. Lite löjeväckande onekligen, vad spelar det för roll för ett gift par på vilkens konto detta lilla elcertifikat skulle kontoföras? Därför får vi vänta på insättningen till nästa sommar innan vi skrapat ihop vårt andra elcertifikat, då de kan sätta in ett elcertifikat vardera till oss. Denna historia känns som Grönköpings Veckoblad…
I Energimyndighetens broschyr Elcertifikatsystemet 2011 kan man läsa
“Under år 2010 tilldelades elcertifikat till 2 711 anläggningar. Dessa anläggningar var fördelade på följande energikällor: 163 biobränsleanläggningar, 1 371 vindkraftsanläggningar, 1 164 vattenkraftsanläggningar och 13 sol energianläggningar.”
Bara 13 solcellsanläggningar!? Det borde väl finnas närmare 300 nätanslutna solcellsanläggningar som är berättigade till elcertifikat. Jag uppmanar alla små elproducenter att ansöka om godkännande för elcertifikat. Det finns ingen nedre begränsning i storlek för tilldelning av elcertifikat. Om vi små skulle bli en betydande andel och, inom inte alltför många år, i majoritet måste man väl så småningom förstå att regelverket för elcertifikat måste anpassas även till de små producenterna.