Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Regeringens budget – Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

I det budgetförslag regeringen presenterade idag föreslår man en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el enligt följande:

Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs för att underlätta för det växande intresse som finns för att investera i produktionen av el från förnybara energikällor för egen förbrukning (t.ex. solceller eller småskalig vindkraft) och för att stärka ställningen för de konsumenter som framställer förnybar el för egen förbrukning.

Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar och skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre.

Förslaget bidrar till omställningen av energisystemet. Det bidrar också med möjligheter att ge elkunderna en aktivare roll som både användare och producent.

Förslaget träder i kraft vid årsskiftet den 1 januari 2015.

Källa: Förslaget finns i BP2015 (volym 1, avsnitt 6). Det beskrivs även i BP 2015 UO21.

Se detaljer på s. 208-227 i Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor, kapitel 1-7:

Vilka som kan få skattereduktionen. Regeringens förslag: Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag.

Definitioner. Regeringens förslag: Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession. Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut.

Underlaget för skattereduktionen. Regeringens förslag: Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.

Skattereduktionens storlek. Regeringens förslag: Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.

Villkor för skattereduktionen. Regeringens förslag: Den som begär skattereduktion och som är ett företag får göra skattereduktion bara om skattereduktionen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse. Med företag avses detsamma som vid tillämpningen av kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse.

Verksamhet inom flera sektorer. Regeringens förslag: Vid bedömningen av om skattereduktionen utgör stöd av mindre betydelse ska de villkor tillämpas som avser stöd inom jordbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor, och stöd inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, om den som begär skattereduktionen bedriver verksamhet både inom denna sektor och inom någon annan sektor än jordbrukssektorn.

Begäran om skattereduktion. Regeringens förslag: Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som ska lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget för skattereduktionen avser.

Kontrolluppgiftsskyldighet. Regeringens förslag: Kontrolluppgift ska lämnas om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och juridiska personer av nätkoncessionshavaren. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om hur många kilowattimmar el som har matats in i anslutningspunkten under året, hur många kilowattimmar el som har tagits ut i anslutningspunkten under året och anslutningspunktens identifikationsuppgifter. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska kontrolluppgiften också innehålla uppgift om den procentuella andelen av underlaget för skattereduktionen. Kontrolluppgifter om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska även lämnas för begränsat skattskyldiga.

Uppgiftsskyldighet i inkomstdeklarationen. Regeringens förslag: Den som begär skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen i inkomstdeklarationen. Den som begär skattereduktion och som är företag ska i inkomstdeklarationen lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats företaget under beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren samt de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att kunna bedöma rätten till skattereduktion.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Regeringens förslag: Ändringarna i ellagen, inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen träder i kraft den 1 januari 2015. Bestämmelserna i inkomstskattelagen ska tillämpas i fråga om el som har matats in och tagits ut i anslutningspunkten fr.o.m. den 1 januari 2015. Bestämmelserna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015.

Mottagningsplikt. Regeringens förslag: En elleverantör som levererar el till en mikroproducent är skyldig att ta emot den el som matas in från mikroproducentens produktionsanläggning. Detta gäller dock inte om mikroproducenten har ingått avtal med någon annan om att ta emot elen.

Uppföljning och utvärdering. Regeringens bedömning: Skattereduktionen följs upp och utvärderas när den tillämpats under minst två kalenderår.

Offentligfinansiella effekter. Förslaget bedöms minska skatteintäkterna med 25 miljoner kronor 2015.

Det var förväntat att regeringen skulle föreslå en skattereduktion eftersom det inte fanns någon politisk majoritet för nettodebitering som miljöpartiet, socialdemokraterna och vänsterpartiet förordat före valet.

Minskade skatteintäkter med 25 miljoner kronor skulle betyda 25/0,6 = 41,7 miljoner kWh som skulle vara berättigade till skattereduktion. Låt säga att vi antar i genomsnitt 60 MW (grov uppskattning) nätansluten solel under 2015 som producerar i genomsnitt 900 kWh/kW (uppskattning, statistik saknas) och att 50% (uppskattning, statistik saknas) blir överskott som matas in till nätet skulle det bli 16,2 miljoner kronor i skattereduktion till solcellsägare under 2015. Tillkommer el från vindkraft etc.

Utgiftsområde 21 Energi står under Energiteknik på s. 64:

Efterfrågan på stödet för solceller har varit stor. Regeringen menar att det är mycket angeläget att utvecklingen av solkraft även fortsatt stimuleras och tillför därför ytterligare 100 miljoner kronor per år för perioden 2015–2018. Detta för att möta den stora efterfrågan och stärka stödet för solkraft.

100 miljoner kronor per år kommer inte att räcka till alla som sökt investeringsstöd, men det blir i alla fall en förbättring. Nu väntar vi också på att stödnivån sänks från 35% till låt säga 20% så att stödet räcker till flera sökande. Minns att det fanns över 600 miljoner i ansökningar i kö i slutet av augusti.

Fick tips om artikeln “Han vill skynda långsamt” i Dagens Industri igår, där man intervjuat energiminister Ibrahim Baylan. Där står bland annat “Han såg en stor potential i fråga om solceller” och “Utredningar ska tillsättas för både den havsbaserade vindkraften, solkraften och elcertifikaten”.

PS. Mitt tips igår om 100 miljoner kr till investeringsstöd (vilket var vad Miljöpartiet önskat före valet) och 15 miljoner för skattereduktionen var inte så pjåkig, :-). Missade i skattereduktionen för att jag tänkte bara på solceller, men en del kommer att gå till vindkraft etc. också vilket gör att det behövs en lite högre budget för även täcka in detta.

Välbesökt Solforum 2014

Idag arrangerade Energimyndigheten det andra Solforum. Ca 190 deltagare hade samlats i Linköping för en heldag om solenergi med föredrag, rundabordssamtal och en posterutställning. Det var deltagare från vitt skilda områden som den akademiska forskningsvärlden, företag, kommuner, elbolag, konsulter, byggföretag etc. Bara detta faktum gör att forumet fyller en viktig funktion. Det gav goda möjligheter för alla att utbyta information och få kontakter till användning i sin dagliga verksamhet. Här kommer ett axplock av mina intryck, så långt jag hinner på tågresan från Linköping till Västerås. Presentationerna från Solforum lades ut av Energimyndigheten 31 oktober.

Utveckling – Integration – Främjande var tre ledord Enerigmyndigheten hade myntat för dagen. I inledning fick vi höra att IEA Technology Roadmap – Solar Photovoltaic Energy hade satt visionen 16% solel i den globala elanvändningen år 2050, vilket var en uppgradering från de 11% man angett i 2010 års upplaga. Den nya målet förutsätter bland annat en kostnadsreduktion på 65% (!) till år 2050.

Sverige satsar ca 70 miljoner kr per år i statligt stöd till solenergiforskning. Stödet kommer från Energimyndigheten, Vetenskapsrådet, Vinnova och SSF.

Elina Eriksson och Teo Enlund, Green Leap KTH, berättade om solceller ur ett användar- och designperspektiv. Privatpersoners inställning till solceller handlar mycket om känslor. De tyckte man ska tala till buken istället för huvudet (inte kr, W, …). Känslan av att det är min el är en stark drivkraft liksom en vision att bli självförsörjande. Många undrar över kopplingen till nätet och de förslog att tala om nätet som ett virtuellt batteri där man lagrar sitt överskott och tar tillbaka det vid ett senare tillfälle. Man pekade på några systemfel idag:

  • Inbyggda hinder i dagens regler.
  • Staten bjuder med armbågen. Det är krångligt och det blir inte klart vilka regler som gäller.
  • Fast i gammalt tänkande. Man tänker i form av belastningspunmkter istället för i form av kunder.

Åsa Togerö, Skanska, höll föredraget “Hur vill byggbolag använda solceller i framtiden”. Om man vill påverka känslor är det smart att göra det med bilder. Varför solceller:

  • Nödvändigt, om hållbar utveckling är målet.
  • Det självklara valet när de enklaste frukerna plockats (som förbättrat klimatskal).
  • Låg risk. Fördel det pratas för lite om.
  • Långsiktig avkastning.
  • Enkelt ur installationsteknisk synvinkel.
  • Signalvärde! Coolare än isolering.

Även Åsa var inne på att dagens regler är krångliga. Experter säger olika om skatt, moms etc.

“Molekylära solceller – status och möjligheter” var ämnet för Henrik Pettersson, Swerea/IVF. Hans definition av molekylära solceller var “Solcellstekniker baserade på ljusabsorberande molekyler fästa på nanostrukturerad halvledare”. Det finns olika varianter:

  1. Grätzel-solcellen. Rekordverkningsgrad i laboratorium är 11,9% (enligt NREL:s sammanställning), där utvecklingen i verkningsgrad avstannat. Kommersialiserad för inomhusapplikationer.
  2. “CMD-solcellen”. Utvecklad vid CMD (Center for Molecular Devices). Verkningsgrad 13,0%. Ej kommersiell.
  3. Solid state. 7,2%. Ej kommersiell.
  4. Perovskit-celler. 17,9%. Ej kommersiell. En förvånansvärt snabb utveckling sedan starten för större forskningsinsatser för ett par år sedan.

CMD har gjort en monolitisk Grätzel-modul som demonstrator i storleken 30 x 30 cm, med 6% verkningsgrad och hygglig stabilitet. Det finns två svenska företag. Exeger, som håller på att bygga en pilotproduktion, och dyenamo som är en avknoppning från CMD och som kommer att ta steg mot modulproduktion när tekniken är redo.

Stenbjörn Styring berättade om “Bränsle från solenergi och vatten – från naturlig till artificiell fotosyntes”. Enligt honom själv var det något som inte finns (kommersiellt) idag och han hade inte ens en affärsidé, men han hade rest runt i 40 länder och berättat om detta. Området kallas solbränsle, som har två spår. Från vatten kan vätgas (H2) framställs eller CO2 kan reduceras til kolbaserade bränslen. Det finns indirekta metoder som att med solel framställa vätgas med elektrolys och direkta metoder som artificiell fotosyntes. Stenbjörn trodde att de indirekta metodera var dyra. Å andra sidan är min tanke att verkningsgraden blir bättre. Låt säga att man har en solcellsmodul med dagens normala verkningsgrad på 15-16% och en elektrolysör med 50% verkningsgrad (i småskalig elektrolys, vi använde en sådan i ett projekt i Glashusett i Hammarby Sjöstad för ca 10 år sedan. 70% kan kanske nås i storskalig elektrolys). Då blir verkningsgraden ca 8-11% till vätgas och den kommer att öka i takt med att modulverkningsgraden ökar. Stenbjörn nämnde inget om status vad gäller verkningsgrad för artificiell fotosyntes. I artikeln “Scientists create most efficient artificial photosynthesis yet” från juli i år anges en verkninsgrad på 2%.Om artikelns rubrik stämmer ligger artificiell fotosyntes långt efter solceller + elektrolysör i verkningsgrad för vätgasproduktion. Om det kan kompenseras med lägre produktionskostnad kan jag inte avgöra och kanske inte heller forskarna i detta stadium? En fråga är också hur vätgasen ska användas. Bränsleceller där man skulle kunna använda vätgasen har en verkningsgrad på högst 60%, dessutom behövs komprimering för lagring av vätgasen, vilket också ger förluster. Sammantaget gör detta att vätgassystem får låg systemverkningsgrad, vilket är en besvärande faktor för vätgas.

Olle Inganäs, Linköpings universitet, gjorde i föredraget “Tryckta, flexibla organiska solceller” dagens mest spektakulära uppvisning, “best in show”. Han hade en rulle med organiska solceller trycka i deras egen maskin. Rullen skickade Olle ut på golvet och vips rullades det ut 10(?) meter solceller. Denna typ av solceller har idag 10-12% verkningsgrad i laboratorieskala och befinner sig tidigt i utvecklingen enligt Olle. Den rulle Olle så fint förevisade hade “nå’n” % verkningsgrad om jag fattade rätt och man skulle kunna gå till 5-6% trodde han. Det ska jämföras med 15-16% för kommersiella standardmoduler av kiselsolceller, vilket gör att de organiska solcellerna med sin betydligt lägre verkningsgrad får svårt att konkurrera i tillämpningar där kisel används idag. En fördel är den ringa materialåtgången av aktivt material, 150 kg/km2. Detta gjorde att det var plastkostnaden för substratmaterialet som satte priset. Man kan ha i åtanke att produktionskostnaden för kiselbaserade moduler är idag 0,4-0,5 $/W hos de bästa tillverkarna i Kina vilket gör ca 500±50 kr/m2 för en färdig modul med 15% verkningsgrad. Skulle varit elegant om Olle hade jämfört med materialåtgången för kiselbaserade moduler, som idag är den i särklass vanligaste solcellstypen. De molekylära solceller kan inte konkurrera med kisel i verkningsgrad men viktiga fördelar är att de kan göras i olika färger och geometrier. På min fråga om åldring svarade Olle att de är extremt vattenkänsliga och därför måste de kapslas. Huum… gör inte detta krav att en (stor?) del av den tänkta kostnadsfördelen försvinner? Han trodde på en optisk stabilitet på 35-40 år och en modullivslängd på ca 5 år, vilken kan jämföras med den effektgaranti på minst 80% av märkeffekten efter 25 år som vanligen ges för kiselbaserade moduler.

“Tunnfilmssolceller baserade på CZTS (Cu, Zn, Sn, S) som alternativ till CIGS” var titeln för Charlotte Platzer-Björkman, Uppsala Universitet. Bakgrunden till denna forskning är att olika tekniker har olika begränsande ämnen. Silver för elektroder för kiselbaserade moduler, tellur för CdTe-solceller och indium (och gallium) för CIGS-solceller. Begränsad tillgång på de kritiska ämnena kan begränsa möjligeterna till fortsatt kostnadssänkning. Detta motiverade forskningen på CZTS-solceller. De bästa var idag gjorda med våtkemisk deponering, men hon trodde inte att det skulle förbli så i framtiden. De bästa vakuumframställda CZTS hade idag 9,2% verkningsgrad för submoduler (Solar Frontier). Uppsala hade nått 7,9% utan antireflexskikt vilket därmed nästan var jämförbart med Solar Frontiers rekord. Charlotte trodde att man behöver komma i minst lika hög verkningsgrad som för kiselbaserade moduler.

Martin Magnusson, Lunds universitet, berättade om “Nanotrådar för förbättrad prestanda på kiselsolceller”. 13,8% är världsrekordet i nanotrådssolceller av GaAs i laboratorieskala. Genom att  odla nanontrådarna på guld hade man höjt tillväxthastigheten till 1 mikrometer per sekund, vilket var 100 gånger snabbare än världsrekordnanotråden. Den tydligaste affärsidén var att göra tandemsolceller genom att flytta en film av nanotrådar till kiselsolceller. Företaget Sol Voltaics jobbar med få in nanotrådarna i ett bläck (Solink) för användning på solceller av tunnfilm eller kisel. Enligt Sol Voltaics hemsida skulle man kunna nå upp till 25% modulverkningsgrad med detta bläck. Man får komma ihåg att om ett nanoskikt skulle höja modulverkningsgraden och därmed solelproduktionen med låt säga 20% (till 18% för en kiselbaserad modul med 15% verkningsgrad idag) i storskalig produktion skulle det inte få lika stort genomslag i produktionskostnaden per kWh (LCOE = levelized cost of energy) för solel. Låt säga att solcellen svarar för halva modulkostnaden i en kiselbaserad modul (= högt räknat om man får tro GTM research rapport från 2013) och modulen svarar för halva systemkostnaden, så skulle solcellen svara för 25% av systemkostnaden.

Det fanns många flera föredrag, men hinner inte mera nu. Klockan är 21.20 och jag är snart tillbaka i Västerås….

Det var förresten kul att höra av så många att de läser och uppskattar bloggen. Det värmer!

Statsbudgeten kommer i morgon

I morgon är det många som ser fram emot besked om stöd till solceller i statens budget som ska presenteras i morgon. Jag tippar (utan någon “inside” information) på 100 miljoner till i investeringsstöd till solceller och 15 miljoner avsatta för en kommande skattereduktion, för år 2015. Hehe… får se hur rätt eller galet mitt tips är i morgon, :-).

Solkarta för Uppsala stad

Nyligen kom ytterligare en svensk solkarta. Denna gång för Uppsala stad.

Man kan se solinstålning på hustak och beräkna en uppskattad årlig solelproduktion. Skuggning från andra byggnader och skorstenar på taken är medräknade i kalkylen, vilket är ett plus. Kartan delar in takens solinstrålning i tre energiklasser:

  • mer än 1 000 kWh/m2 och år,
  • 950-1 000 kWh/m2 och år,
  • mindre än 950 kWh/m2 och år.

Det framgår inte vilka år som använts för solinstrålningsvärdena. Det är väl något medelvärde, men för vilken tidsperiod? Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ca ±10% mellan olika år.

Genom att ange en systemverkningsgrad kan man få en beräkning av uppskattad energiproduktionen på det valda taket. Hur många känner till systemverkningsgraden? Inte många, men i beskrivningen anges att normal systemverkningsgrad är 13%. Det finns för övrigt ingen definition av systemverkningsgraden, vilket försvårar att ange ”rätt” värde. Ordet är dessutom felstavat, det står “systemverkninggrad”.

Kartan var lätt att använda. Jag zoomade snabbt in till Väktargatan där jag bodde under åren som doktorand i Uppsala. Fick fram att energiproduktionen var 1010 kWh/år då jag valde ytan 7 m2 (motsvarar 1 kW vid 14,3% modulverkningsgrad) , se skärmdumpen nedan. Ytan kan bara anges som ett heltal, decimaler kan inte användas. Undrans varför? Resultatet kan laddas ner som en pdf-fil, där diagrammet blev suddigt.

Solkartor finns sedan tidigare även för Eskilstuna kommunGöteborg stad, Lund kommun, Stockholm och Örebro stad. Den 6 oktober tog kommunstyrelsens miljöutskott beslut om att en solkarta ska tas fram för Sollentuna kommun. Har även hört att även Västerås är på gång…

Exempel på resultat från solkarta för Uppsala stad.

Exempel på resultat från solkarta för Uppsala stad.

Produktionskostnader för el med hänsyn till miljöpåverkan

Solinstrålningen når överallt på jorden, den finns i överflöd, i obegränsad tid och den används på plats utan några överföringsförluster. Det som sinkat är de tidigare alltför höga kostnaderna för solelproduktion, men det har raskt ändrats under senare år.

Ecofys (på uppdrag av EU-kommissionen) släppte i dagarna rapporten ”Subsidies and costs of EU energy – An interim report” där man tagit hänsyn till olika kraftslags externa kostnader i form av miljöpåverkan. Det är ingen helt lätt uppgift, men i alla fall ett steg i rätt riktning tycker jag. Är det inte så vi alltid borde räkna?

Storskalig solkraft och kärnkraft låg 2012 på samma LCOE (Levelised Cost of Energy) i EU enligt denna studie, se diagrammet här nedan. Notabelt är också att LCOE för solel mer än halverats från 2008 till 2012. Det är en häpnadsväckande utveckling…

Produktionskostnad inklusive externa kostnader i form av miljöpåverkan för olika kraftslog i EU år 2012. Enligt Ecofys rapport "Subsidies and costs of EU energy. An interim report" (2014).

Produktionskostnad inklusive externa kostnader i form av miljöpåverkan för olika kraftslag i EU år 2012. Enligt Ecofys rapport “Subsidies and costs of EU energy. An interim report” (2014).

Skattereduktion för överskottsel – när och hur länge?

Många nuvarande och blivande solcellsägare sitter och väntar på besked från regeringen vilken väg man ska gå vad gäller “nettodebitering”. Ska man slå in på den förra regeringens linje med skattereduktion? Ja, det är rimligen det enda de kan göra idag. S, MP och V sa sig alla före valet vilja ha nettodebitering, men i nuläget har de ingen politisk majoritet för ett sådant förslag, med tanke på att Sverigedemokraterna inte vill ha något stöd överhuvud taget och Alliansen säkert håller fast vid sitt förslag om skattereduktion.

Om en skattereduktion hinner komma igång 1 januari 2015 som förra regeringen hade som mål känns lite tveksamt. Regeringen överlämnade en ny lagrådsremiss med titeln “Komplettering av förslaget om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el” den 4 september. Remissvaren ska behandlas, beslutsunderlag formuleras till riksdagen och ett beslut ska tas i riksdagen.  Den 20 februari 2007 förordnades Lennart Söder att vara särskild utredare till den så kallade nätanslutningsutredningen, som var början till utredandet om nettodebitering. Vi har idag efter 7,5 år inne på ett åttonde år sedan utredandet startade och vi håller tummarna att vi inte behöver gå in på ett nionde år av väntan…

En svaghet med det liggande förslaget är att skattereduktion är tänkt att ges via inkomstdeklarationen. Det för med sig en dyr administration och en lång väntan på skattereduktionen för elproducenten. Enbart Skatteverkets administration uppges i lagrådsremissen till 16 miljoner kronor som en engångskostnad dels en kostnad 8 miljoner kronor per år. Till detta kommer administrationskostnader hos övriga inblandade. Första året skulle alltså enbart Skatteverkets administration kosta 24 miljoner kronor. Det är betydligt mer än vad som skulle fördelas i skattereduktion till landets solcellsägare det första året! Låt säga det idag finns 50 MW nätanslutna solcellsanläggningar (det var 34,7 MW vid årsskiftet) och att utbytet i genomsnitt är 900 kWh/kW, då skulle det ge en solelproduktion på 45 GWh. Anta att knappt hälften, 20 GWh, matas in till nätet. Eftersom statistik saknas över hur mycket solel som matas in till nätet är detta en uppskattning som har rätt stor osäkerhet. Då skulle kostnaden för själva skattereduktion på 60 öre/kWh, enligt förslaget i lagrådsremissen, bli 12 miljoner kronor under 2014.

Det vore en fördel om skattereduktionen kunde administreras via våra elräkningar för att slippa Skatteverkets administrationskostnader och den långa väntetiden på skattereduktionen. En idé som föreslagits är att skattereduktionen ska göras av elhandlarna på elräkningen och regleras mot energiskatten, se debattartikeln Använd alliansens idé för solel i Dagens Industri den 30 september. Det är en intressant idé!

Varaktighet hos en skattereduktion

En tänkvärd fråga är hur varaktig en skattereduktion skulle bli? Det beror dels på vilken budget regeringen vill ge till skattereduktionen och hur marknadstillväxten blir för solceller. I diagrammet nedan har jag gjort några diagram över den årliga kostnaden för skattereduktionen med antaganden om en marknadstillväxt på 10%, 25% respektive 50% per år. 10% är lågt räknat, medan 50% är högt räknat.

Det nuvarande investeringsstödet var budgeterat för i genomsnitt drygt 50 miljoner per år (210 miljoner avsattes för åren 2013-2016). Låt säga att vi dubblar detta belopp till 100 miljoner per år. Det skulle då ta 6, 10, respektive 23 år att nå 100 miljoner per år i skattereduktion vid marknadstillväxt på 10%, 25%, respektive 50%. Det är därför inte troligt att vi kan räkna med en skattereduktion på 60 öre/kWh under hela livslängden, som jag brukar sätta till 30 år, med de gjorda antagandena. Vad som händer när man når budgettaket för skattereduktionen är troligen att man sänker nivån och när vi får riktigt mycket solceller kommer skattereduktionen att försvinna.

Visst kan man säga att när skattereduktionen försvinner har priserna på solcellssystem blivit så låga att marknaden kan stå på egna ben, men det hjälper inte de som investerar idag. Det kan också fortfarande bli en hämmande faktor för anläggningar med stort överskott som matas in till nätet eftersom det skulle bli en stor skillnad på värdet av egenanvänd solel och såld överskottsel. Den största lönsamheten kommer att finnas hos anläggningar med hög egenanvändning av den producerade solelen. Allra bäst är det om man kan använda all solel själv. Därför tror jag att större byggnader med verksamheter dagtid, och därmed hög egenanvändning, där man ersätter köpt el med egenproducerad solel blir vinnarna i framtiden. Men vi kommer också att se många solcellsanläggningar på villor. Såg att vi idag har ca 1 miljon värmepumpar. Det är rimligt att anta att vi kommer att hamna på ett lika stort antal solcellsanläggningar på villor i Sverige i framtiden. Det kommer att vara självklart att nybyggda hus har solceller och ritas med en tanke på hur solenergi ska kunna utnyttjas på bästa sätt. Det är inte fråga om detta kommer att ske, utan när

Kostnad i miljoner kronor per år för skattereduktion (60 öre/kWh) vid 10%-50% årlig tillväxt på solcellsmarknaden.

Kostnad i miljoner kronor per år för skattereduktion (60 öre/kWh) vid 10%-50% årlig tillväxt på solcellsmarknaden.

Hur mycket el ger solceller i Sverige?

24 november 2011 gav jag i ett inlägg tumregeln att solceller i Sverige producerar 800 – 1 000 kWh/kW. Den har jag senare graderat upp till 800 – 1 100 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning, då 1 100 kWh/kW borde vara möjligt på Gotland.

Teoretiskt borde en solcellsanläggning i söderläge, med optimal lutning och utan skugg- och snöproblem ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning i exempelvis Mälardalen. Teori är en sak, praktik är en annan sak. I praktiken kan inte alla solcellsanläggningar placeras i perfekta lägen utan man får ta den lutning och det väderstreck taket har. Tidvis skuggning och snötäckning som sänker produktionen en del är säkert också vanligt förekommande.

För att närmare studera hur solelproduktionen är från svenska solcellsanläggningar har jag därför låtit studenten på Abbe Hassan på Mälardalens högskola samla in produktionsdata för 2013 från öppna källor på webben. Detta är även av intresse för arbetet i IEA PVPS Task 13 där en aktivitet är att samla in produktionsdata från solcellsanläggningar i de deltagande länderna. I IEA PVPS Task 13 ska dels kvalitetssäkrade data samlas in från ett mindre antal anläggningar, dels ska data samlas in från öppna källor på webben från ett stort antal anläggningar. För den senare typen är ett mål minst 10 000 anläggningar per land. Detta är inte möjligt i Sverige eftersom vi inte har så många solcellsanläggningar, utan vi får ta vad vi har. I den första sökrundan hittades data från 73 anläggningar för kalenderåret 2013.

Med hjälp av Abbes data gjorde jag nedanstående preliminära diagram. Det finns förstås flera felkällor i denna metodik. Här är några exempel som upptäckts:

  • Felaktigt angiven effekt, vilket ger ett felaktigt beräknat utbyte. Detta gäller båda de fasta anläggningar som har utbyte över 1200 kWh/kW. Dessa har för låg angiven effekt i SMA Sunny Portal och därför blir värdet för utbytet alltför högt. Det högsta korrekta(?) utbytet som påträffades för 2013 för en fast anläggning var 1114 kWh/kW.
  • Värden kan tidvis saknas, exempelvis på grund av kommunikationsproblem mellan solcellsanläggningen och webbportalen.
  • Problem med datainsamling där data hämtas från SMA:s Sunny Portal till en annan portal.
    • Soldata har 7 anläggningar vars data hämtas via mail från SMA:s webbox. 5 av SMA-anläggningarna i Soldata har energivärden som avviker minst 4% från utbyten uträknade med värden från Sunny Portal, vilket är för stor avvikelse för att vara OK. Ett skäl kan vara att om fullständiga data inte finns tillgängliga i Sunny Portal vid hämtningen blir det för låga värden i Soldata. För en anläggning var effekten rätt i Soldata, men fel i Sunny Portal.
    • Sonnertrag.eu har två anläggningar som både finns i Sunny Portal. Den ena har 0,7% högre energivärden i Sonnertrag än i Sunny Portal. Jag har svårt att förstå varför värdet blir högre i Sunny Portal.  Den andra anläggningen visar inga värden i Sunny Portal så där går inte att göra någon jämförelse.
  • Värdena kommer från växelriktarna, vars noggrannhet kan variera. Det är oklart hur stort fel det kan ge och det varierar säkert mellan olika modeller av växelriktare. Flera procent fel är nog möjligt.

En del värden för utbyten är så låga, under 500 kWh/kW att det tyder på något fel. Det skulle kunna bero på växelriktarfel, men det är bara en spekulation i nuläget.

Notabelt att de två höga värden på 1488 kWh/kW respektive 1475 kWh/kW är för två solföljande system, från Piteå(!) respektive Västerås.

Jag brukar använda 900 kWh/kW vid beräkning av produktionskostnaden för solel och det känns som ett hyggligt bra värde med aktuella urvalet av solcellsanläggningar. MEN, det är bara ett litet antal av alla solcellsanläggningar i Sverige så statistiken är fortfarande knaper. Det ska bli intressant att låta göra om denna undersökning efter nyåret, då det kommer att finnas betydligt fler anläggningar med produktionsdata för 2014.

Se även Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar och inlägget 2013 var riktigt soligt.

PS 2014-10-16. Ny Teknik publicerade idag artikeln “Så mycket el ger solceller i Sverige“. Den gav många kommentarer och de visade att det finns mycket kunskapsbrister om solceller i Sverige även hos läsare av Ny Teknik, som man kan tycka borde ligga på en högre teknisk kunskapsnivå än ett genomsnitt av svenskar.

Utbyte svenska solcellsanläggningar 2013 från öppna webbkällor.

Utbyte svenska solcellsanläggningar 2013 från öppna webbkällor.

Sveriges första solelmässa + debattartikel

På torsdag hålls Sveriges första solelmässa i Uppsala. Det är 17 utställare som deltar och dessutom hålls föredrag under hela dagen. Jag ska hålla ett föredrag med titeln “En solelresa: Från konsument till producent”. Fick höra att 65 energirådgivare och 150 fastighetsägare är anmälda så det blir en välbesökt solelmässa! EFN gjorde några inslag på webb-TV: Solenergi är populärt och Studio 12 (4 minuter in i inslaget).

Idag publicerade Miljöaktuellt debattartikeln “Så får vi solcellsmarknaden att växa snabbare“, med Johan Lindahl, Uppsala Universitet, Björn Sandén, Chalmers, Johan Öhnell, Solkompaniet och Oberoende elhandlare och jag som författare.

I tabellen är några korta fakta att begrunda, apropå vår debattartikel. Tänk på att den årliga solinstrålningen i södra halvan av Sverige är ungefär som i norra halvan av Tyskland. Det finns med andra ord en stor outnyttjad potential i Sverige.

  Sverige Danmark Tyskland
Installerad
solcellseffekt
43 MW *
(2013)
574 MW
(augusti 2014)
35,7 GW (2013)
Antal solcellsanläggningar 2 200 – 2 500 **(idag) 88 741 1,4 miljoner
(mars 2014)
Installerad solcellseffekt per innevånare (W) 4,5 102 436
Andel solel av total elanvändning Ca 0,02% Drygt 1% 5,3% (2013)

PS 7/10. Gjorde kommentarer enligt nedan och en justering av andelen solel av total elanvändning i Sverige.

* Den installerade effekten i Sverige omfattar även anläggningar som inte är nätanslutna. Uppgiften bygger på en enkät ställd till svenska solcellsinstallatörer i IEA PVPS Task 1, genom Johan Lindahl, Uppsala Universitet. Denna metod ger en viss osäkerhet i hur stor den installerade effekten.  34,7 MW var nätanslutna och möjligen borde denna siffra användas istället eftersom siffrorna för Danmark och Tyskland gäller för nätanslutna solcellsanläggningar. När jag uppskattade andelen solel av den totala elanvändning antog jag 34,7 MW installerad effekt och ett genomsnittligt uppskattat årligt utbyte på 900 kWh/kW (ingen vet exakt värde), vilket ger 31,5 GWh/år i solelproduktion. Med en slutlig elanvändning på 140-145 TWh/år blir andelen solel då 0,02% i Sverige.

**  Officiell statistik över antalet nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige saknas och därför är det ingen som vet det exakta antalet. Min uppskattning är baserad på statistik över beviljade och utbetalade investeringsstöd sedan 2005 och att en del anläggningar byggs utan stöd.

I Danmark har man betydligt bättre koll på antalet solcellsanläggningar och den installerade effekten. Solceller i tal från Energinet visar statistik över solcellsinstallationer gjorda i Danmark.

I Sverige är det bara nätägarna som vet exakt hur många solcellsanläggningar som finns installerade och hur stor den installerade effekten är eftersom man vid anslutning av en solcellsanläggning måste skicka en anmälan till nätägaren. Eftersom det finns ca 170 nätägare är det ett visst arbete att samla in denna statistik och det krävs ett nationellt initiativ för att göra denna statistikinsamling över svenska solcellsanläggningar. Lämpligen borde denna uppgift ligga hos Energimyndigheten, på liknande sätt som det fungerar i Danmark. Utöver antal och installerad effekt vore det även värdefullt att få en samlad statistik över hur mycket solel som matas in till nätet. Även denna information har nätägarna.

248 kWh solel under september

Under september blev det 248,4 kWh (73,9 kWh/kW) solel och årets september placerade sig därmed på andra plats i jämförelse med tidigare års septembermånader. 241 kWh, 198 kWh och 268 kWh blev det under september åren 2011-2013.

Bästa dag under månaden var den 2 september med 13,13 kWh (3,9 kWh/kW). Det blev nytt prydligt rekord för en septemberdag!

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för ett av forskningsystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km från vårt hus, så det borde vara marginell skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 96,0 kWh/kW, hela 30%! mer än hemma oss så vi tappade mycket på grund av vår takskuggning under september…

Det är viktigare att man har ett skuggfritt tak än att man har optimal lutning (drygt 40 grader i Västerås) och exakt söderläge eftersom produktionen inte varierar så mycket med taklutning och väderstreck vid sidan av söder, se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Driftdata

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan september 2013 och september 2014.

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Det finns i dagsläget 307 svenska solcellsanläggningar som visar driftdata på Sunny Portal. Under Produktionsdata finns länkar till flera portaler som visar driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2013 och september 2014.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2013 och september 2014.

REserviceS final event

Var idag på ”REserviceS Final Event” i Bryssel tillsammans med knappt 100 andra personer, mest från Belgien och Tyskland men även två från Danmark (DTU deltagare i detta EU-projekt) och två från Finland (VTT deltagare i projektet).

Man började med att tala om att man inte fick citera med personnamn vad olika personer sagt i nyhetsbrev eller liknande. Har aldrig varit med om något sådant krav på föredrag jag besökt, men någon gång ska vara den första…

Dagen var indelad i tre pass. Först var det föredrag under 1,5 timme, sedan var det två paneldiskussioner på 1,5 timme vardera. Även vid måndagens “final event” för EU-projektet PV GRID hade man paneldiskussioner. Jag är personligen inte så förtjust i dessa paneldiskussioner, men det är tydligen gångbart i de här EU-projekten.

Projektet hade hållit på i 2,5 år, lagt ner 170 manmånaders arbete och kostat 2,2 miljoner Euro. Resultatet har blivit rapporter och en sammanfattning på 14-sidor “Economic grid support services by wind and solar PV” om man inte vill läsa slutrapportens 70 sidor. Man har tagit fram rekommendationer för integrering av mera förnnyelsebar energi i form av vind och sol i Europa. Rapporterna kan laddas ner från projektets hemsida.

I inledningen av dagen beskrev man bland annat behovet av forskning och utveckling enligt följande:

  • Hardware (wind and solar)
    • Sustainable provision
    • Portfoilio/communication
    • Offshore: monitoring for frequency support HVDC
  • Software and methods
    • Probabilistic forecast for system operation
    • Coordinate frequency support HVDC offshore
    • Advanced control strategies
  • System operational methods and GSS deployment strategies
    • Optimization strategies at distribution level
    • Method development for need assessment
  • Standards

Det var med andra ord relativt allmänt hållet vid dagens inledande föredrag. Man får läsa den fullständiga rapporten för att få mera kött på benen.

I ett annat föredrag berättades att arbete pågår för ett europeiskt regelverk med olika standarder för elnätet. Där nämndes följande områden för de riktlinjer man ska ta fram:

  • System operation framework guideline
  • Connection framework guideline
  • Balancing framework guideline
  • Capacity allocation and congestion management framework guideline

4 dokument var färdiga och 12 var under arbete. Detta arbete kommer även att påverka oss i Sverige på ett eller annat sätt.

I ett tredje föredrag berättade man lite om pågående EU-projekt. Det fanns väldigt många projekt, säkert 70-80 fanns i den ej fullständiga listan, som handlade om integerering av förnyelsebar energi i EU:s elnät, både på distributions- och transmissionsnivå. Den vetgirige hittar mycket info om de olika projekten på GRID Innovation online, som byggts upp av ett litet konsultföretag. Man kan även titta in på EU:s portal “Research and innovation. Participant portal” om man är intresserad av att vara med i något projekt i “Horizon 2020”. Det är rejält med pengar som EU satsar i Horizon 2020. Närmare bestämt 80 miljarder Euro under perioden 2014-2020…

Lite funderar man på hur många som tar till sig de resultat och all den information som tas fram av olika EU-.projekt och i vilken grad man når de tänkta målgrupperna? I en av paneldebatterna betonade en av deltagarna av “REserviceS” borde ge sig ut på en “roadshow” i varje land och där träffa berörda personer. Han menade att de kommer inte till möten som dessa och att man därmed når väldigt få personer. Jag kan inte annat än hålla med honom…

På plats i Bryssel

Är nu i Bryssel och hann med middag tillsammans med PV GRID deltagarna, ett 30-tal personer deltog på middagen. Internationella möten kan ge mycket intressant information eftersom de flesta länder kommit så väldigt mycket längre än Sverige.

Satt vid Karl Moosdorf, en tysk som nu bodde i Portugal. Han bodde i ett hus i södra Portugal som inte var anslutet till elnätet. Han försörjde sig med solel och använde blybatterier för lagring. Bara en så’n sak…

Men det som var ännu mer spännande var att han jobbat 18 år med solföljare. Det blir en mycket värdefull kontakt vid utvärdering av de 10 mindre forskningssystemen i MW-parken i MdH-projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark“.

I södra Portugal ger enligt Karl ett fast system 1 700 kWh/kW medan ett 2-axligt solföljande ger 45% mer, 2 500 kWh/kW. Han hade två solföljare hemma vid sitt hus. Båda var ur funktion för tillfället, det ena var från Deger Energie. Solföljare gör störst nytta där man har en hög andel direkt solinstrålning. Har man många mulna dagar med enbart diffus solinstrålning gör solföljare inte någon eller endast marginell nytta. På flyget på väg ner läste jag i boken Photovoltaics av Konrad Mertens. I Tyskland är knappt 40% av solinstrålning direkt medan i Marseille är 65% av solinstrålningen direkt.Hur stor andelen är i Sverige har jag ingen tillgänglig uppgift om när jag sitter här på ett hotellrum i Brüssel, men andelen borde vara ungefär som i Tyskland.

Karl ansåg att SolarTrack gjordes världens bästa solföljare. Han ansåg också att astronomisk solföljning var att föredra framför sensorstyrd solföljning, på grund av mindre risk för problem med solföljningsfunktionen.

I Portugal har man tidigare stödsystem för solceller haft ett tak på maximal effekt per anläggning. Det gjorde att man valde 2-axlig solföljning för att optimera energiproduktion. Från och med i morgon försvinner detta tak och även alla stödsystem. Karl trodde då att man kommer att satsa på fasta solcellsanläggningar istället för solföljare, av ekonomiska skäl.

Upp till 1,5 kW effekt behövde man i Portugal bara registrera sin solcellsanläggning på en websida. När kommer vi att få en nationell databas över svenska solcellsanläggningar? Det känns märkligt att ingen vet hur många solcellsanläggningar som är installerade i Sverige eller exakt hur stor den totalt installerade effekten är eller hur storleksfördelningen ser ut. Den statistik som samlas in i IEA PVPS Task 1 bygger på enkäter av hur mycket olika installatörer har sålt, så det finns en viss osäkerhet i den installerade effekten och de säger inget om hur många anläggningar som finns installerade eller vilken storleksfördelningen är.

PS. Ett problem som Karl noterat för Portugal var att utbildade ingenjörer systematiskt värvades av Tyskland som lockade med olika förmåner om de flyttade till Tyskland. Portugal stod för kostnaden för utbildningen av ingenjörerna men det var Tyskland som drog fördel av detta…