Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Författararkiv: Bengt

REESBE forskarskola – möte i Gävle

Publicerat av

Idag och i morgon är jag på vårmöte med forskarskolan REESBE (Resource Efficient Energy Systems in the Built Environment).

Högskolan i Gävle, Högskolan Dalarna och Mälardalens Högskola har tillsammans med 17 företag inom energisektorn startat forskarskolan REESBE. Tillsammans gör de en satsning med syfte att förbättra energiproduktion, energidistribution och energianvändning.

REESBE har 12 aktiva doktorander, där hälften anställts i kommunala energi -och fastighetsbolag och övriga i utvecklingsbolag inom energiteknik. Doktoranderna bedriver företagsnära forskning om energisystem, mycket med fokus på resurs- och energieffektiva system i bebyggelse inom fjärrvärmeområden.

Jag är en av handledarna för David Larsson, Direct Energy. Titta gärna på You Tube-rullen om REESBE där bland annat David berättar om forskarskolan.

Under en time fick tre av de deltagande företagen göra en framtidsspaning. Mattias Krantz, Repus Ventilation, berättade att det finns ca 250 000 fläktar i Sverige som tillsammans använder 12,3 TWh/år, vilket motsvarar 9% av Sveriges slutliga elanvändning.på 135 TWh 2014. Genom att höja verkningsgraden i våra ventilationssystem finns energi att spara!

Inger Lindbäck, VD Gävle Kraftvärme, berättade om Gävle Energis enerigproduktion. De hade 99,7% förnybar energi i produktionsmixen 2014, vilket var ett varmt år utan långa kalla perioder. Kommer hela Sverige att nå lika långt med förnybar energi?

Per-Arne Vahlund, Gavle Fastigheter, pekade på städernas befolkning växer lavinartat. Mer än 50% av världens befolkning bor i städer. I Sverige, ett av de länder som urbaniseras snabbast, bor idag 90% av svenskarna i städer! (Läs 85% i tätorter och 3% småorter 2010, se nedanstående kommentarer).

Vi bor på landet och trivs enormt bra med det, har inget som helst sug att flytta in till Västerås. Men Västeras stad har framtidsplaner på bygge av 5 000 bostäder inom en till några kilometer från där vi bor. Så småningom kanske även vi räknas som stad? Nää, med kossor runt hörnet och grågäss som betar gräs på vår pir vill jag nog fortsätta att räkna det som landet….

3000 m2 solceller (ca 425 kW om modulerna har 15% verkningsgrad) ska installeras på en ny idrottsarena som är under byggande i Gävle. Under slutet av dagen gjorde vi ett studiebesök vid Gavlehov arenaby.

Innovationstävling Klimatmaxa villorna

Publicerat av

Naturskyddsföreningen har en innovationstävlingen Klimatmaxa villorna, som nu är i deltävling 2. Syftet med tävlingen är att den ska resultera i en produkt eller tjänst som hjälper villaägare att spara energi och förenkla tillverkning av egen el.

Exempel på funktioner man söker är “Underlätta/maximera egen elproduktion (t.ex. mätsystem- och laststyrning)”.

En mera svårbegriplig skrivning är

“Stort värde sätts på att produkten underlättar egen elproduktion t.ex. genom att visa elproduktionen för solcellsproducerad el timme för timme och prioritera ner laster när solen lyser som mest (i syfte att få ut så mycket solel som möjligt).”

Man borde mena att när solelproduktionen är hög ska man prioritera egenanvändning av egenproducerad solel genom att styra elanvändningen, så att man minimerar det överskott som matas in till nätet. Som jag tolkar det har man skrivit tvärtom i texten (“prioritera ner laster när solen lyser som mest”). Möjligen menar man verkligen att man ska maximera överskottet som matas in till nätet, men det tycker jag i sådana fall är en felaktig strategi. Långsiktigt kommer egenanvänd el att vara mer värd än såld överskottsel. Kortsiktigt kan det vara tvärtom beroende på de olika stödsystem vi har (skattereduktion för el som matas in till nätet och elcertifikat), men stödsystemen kommer inte att vara för evigt…

Vinnaren eller vinnarna får dela på 100 000 kr. Detta är snabba ryck, Naturskyddsföreningen vill ha bidragen 19 april.

Solförmörkelsens effekt på solelproduktionen idag

Publicerat av

Idag var det solförmörkelse. Här i Västerås var det tämligen tjocka moln. Men de varierade i tjocklek och för en stund kunde man se solen bakom molnen. Den såg ut som en månskära…

Här hemma fick vi 2,4 kWh (0,7 kWh/kW) idag. Det var mars månads lägsta värde. Otur att det skulle vara så mulet just idag. Det började dessutom regna på eftermiddagen, som sedan gick över i snöfall.

Här nedan visas ett par exempel på solelproduktionen idag.

I Tyskland, som har mest installerad solcellseffekt i världen (38,2 GW vid årsskiftet enligt branschorganisationen BSW Solar), klarade man solförmörkelsen utan störningar, se “European power grids keep lights on through solar eclipse“.

Se solförmörkelsen på ett annorlunda sätt: Europe’s solar eclipse seen from Proba-2.

Produktionen av solel baserad på 5-minutersvärden hemma hos oss den 20 mars 2015, då vi hade en solförmörkelse. 3,36 kW installerad effekt.

Produktionen av solel baserad på 5-minutersvärden hemma hos oss den 20 mars 2015, då vi hade en solförmörkelse. 3,36 kW installerad effekt.

Ett av forskningssystemen i MW-parken strax öster om Västerås. 8,4 kW installerad effekt. De två nedre kurvorna visar de två strängarnas produktion och den översta kurvan summan av solelproduktionen.

Ett av forskningssystemen i MW-parken strax öster om Västerås. 8,4 kW installerad effekt. De två nedre kurvorna visar de två strängarnas produktion och den översta kurvan summan av solelproduktionen.

Elcertifikatsystemet behöver anpassas för solelproducenter

Publicerat av

Man får ett elcertifikat för varje MWh man producerat. Det behöver inte vara under ett kalenderår, det finns ingen tidsgräns. Vi får i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år för den överskottsel vi matar in till nätet.

Enligt Energimyndighetens statistik är idag 1 294 solcellsanläggningar med en totalt installerad effekt på 26,0 MW godkända för elcertifikat. Inget vet exakt hur många solcellsanläggningar som finns i Sverige men det bör röra sig om 4 000±1 000 enligt tidigare gjorda uppskattningar, se inläggen “Färsk solcellsstatistik för Skåne” och “Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige?“. Det skulle betyda att bara ungefär en tredjedel av alla solcellsanläggningar har ansökt om godkännande för tilldelning av elcertifikat. När det gäller installerad effekt bör det vara mindre än 50% som ansökt om tilldelning av elcertifikat.

I den undersökning Solar Region Skåne nyligen publicerade var bara 170 (29%) av 579 anläggningar godkända för elcertifikat. Tittar man på installerad effekt var 3,531 MW (45%) av 7,878 MW godkända.  

Detta betyder att svenska solcellsägare tillsammans går miste om åtskilliga miljoner per år. Genomsnittspriset för elcertifikat var 19,6 öre/kWh under 2014. Priserna toppade 2009-2010 och har sedan dess sjunkit, se diagrammet här nedan. Det finns ett förslag om höjd kvotplikt (“Ambitionshöjning inom elcertifikatsystemet till 2020”) från och med 2016 och då kommer priserna för elcertifikat att öka igen

Det finns idag totalt 3 756 produktionsanläggningar som är godkända för elcertifikat, varav 2015 är vind, 1 294 sol, 310 vatten och 137 biobränsle. MEN, om alla solcellsanläggningar skulle ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat skulle de vara i majoritet!

Ett positivt ljus i tunneln är att antalet elcertifikat utfärdade för sol har haft en fantastisk ökningstakt senaste året, se diagrammet här nedan. Under 2014 utfärdades 10 770 elcertifikat, vilket ska jämföras med bara 3 705 under 2013. En ökning med 191%!! Totalt utfärdades 17,2 miljoner elcertifikat under 2014, så andelen solel är fortfarande blygsam.

Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskalig elproduktion. Det behövs en reform av elcertifikatsystemet. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi och det borde vara en självklarhet att även den småskaliga elproduktionen ska ingå.

Ansök om elcertifikat. Nuu…

Alla kan hjälpa till att driva på utvecklingen genom att ansöka om godkännande för elcertifikat. Passa på att samtidigt ansöka om tilldelning för ursprungsgarantier, det gör man enkelt på samma blankett. Om man bara ansöker om tilldelning om elcertifikat för den överskottsel man matar in till nätet kostar det inget.

Man är berättigad till elcertifikat för hela sin elproduktion, men då får man själv betala för elmätare för elcertifikat och ett mätabonnemang, så för många små elproducenter lönar det sig inte. Se även inlägget Ny elcertifikatmätare från Egen El från augusti ifjol.

Det är bara att göra slag i saken! Nu. Det kommer att bli en översvämning i administrationen av elcertifikatsystemet och förr eller senare måste alla inse att det krävs en förenkling när det gäller de små elproducenterna. Du kommer att kunna stoltsera med att du var med och förändrade elcertifikatsystemet…

Så kan elcertifikatsystemet förbättras för små elproducenter

  • Ta bort kravet på timmätning!
    Det finns idag ett helt onödigt krav på timmätning för att man ska kunna tilldelas elcertifikat. Det kravet är meningslöst eftersom man tilldelas ett elcertifikat per MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett.
    Observera att detta gäller mätning för elcertifikat, den normala timmätningen för köpt och såld el ska förstås vara kvar.
  • Ett värde per år för elproduktionen räcker för de små elproducenter när det gäller att ge underlag för utfärdande av elcertifikat. Detta kan lösas på flera sätt.
    • Mätning en gång per år (istället för dagens 8 760 gånger per år).
    • Anläggningsägaren får själv rapportera in ett värde som man själv läst av på växelriktaren. Ungefär som att vi inkomstdeklarerar en gång per år.
    • Användning av ett schablonvärde, typ 900 kWh/kW. Då slipper man all administration av mätvärden. Det är viktigt att hålla administrationen på en låg nivå.
  • Reglera ersättningen för elcertifikaten via elräkningen. Elhandlare och nätägare skickar idag räkningar till alla sina kunder, så här finns en upparbetad kontaktkanal. Elhandlarna kan handla med elcertifikat, men inte nätägarna.

Klicka på diagrammen för att se dem i full skala.

Medelpris för elcertifikat per år. Ett elcertifikat utfärdas per 1 MWh. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Medelpris för elcertifikat per år. Ett elcertifikat utfärdas per 1 MWh. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Utfärdad elcertifikat för solel per månad. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

Utfärdad elcertifikat för solel per månad. Rådata från CESAR, Energimyndigheten

 

Trollbunden av norrsken

Publicerat av

Det var säkert många som tog chansen att se den gångna nattens mäktiga norrsken. Norrsken uppstår med hjälp av solvindens elektroner. De exciterar atomer högt upp i atmosfären. När atomerna går tillbaka till sitt grundtillstånd emitterar de ljus av olika våglängder. Vanligast är grönt ljus från syre.

Tittade på norrskenet över en timme igår. Såg det först från vårt hus balkong. Gick ut på en öppen betesmark och fick där en vidare vy. Avslutade runt midnatt med att stå på balkongen igen och då var norrskenet helt enastående. Det kändes stort, magiskt, mystiskt…Blev trollbunden. Att få se det så häftigt här, utanför Västerås, var verkligen en upplevelse. Det var en fördel att bo ute på landet där det var mörkt i omgivningarna.

Bilderna nedan är tagen från vår balkong. Klicka på dem för att se större bilder. När vi tittade på norrskenet “live” hade det övervägande vitaktig färg, med en dragning åt grönt. På fotona blev det starkare färger. Även lila och röda färger sågs på fotona, men dessa färger uppfattades inte “live”. Undrans vad det beror på?

I kväll var det spridda tunna moln på himlen så det var inte lika bra förhållande som igår natt. Men det fanns också områden där stjärnor syntes utan synbart norrsken, åtminstone fram till 22.30. Kl. 23.15 hade det klarnat upp, men inget norrsken. Så det toppade igår natt.

Norrsken och Karlavagnen. 17 mars kl. 23.54.

Norrsken och Karlavagnen. 17 mars kl. 23.54.

Norrsken. 17 mars kl. 23.58.

Norrsken. 17 mars kl. 23.58.

Norrsken. 18 mars kl. 00.02.

Norrsken. 18 mars kl. 00.02.

Norrsken. 18 mars kl. 00.06.

Norrsken. 18 mars kl. 00.06.

Hur mycket solel matas in till nätet?

Publicerat av

En intressant fråga för bland annat nätägare är hur mycket av den solel som produceras som används av solelproducenten respektive som matas in till nätet.

Sammanställde diagrammen nedan utifrån månadsstatistik från Svenska Kraftnät. Under 2014 matades 12,36 GWh solel in till nätet och den maximala effekten var 12,17 MW den 11 juli. Det kan tyckas märkligt att den högsta inmatade effekten var nästan lika fyra månader i rad, juni till september. Men man får komma ihåg att det installerades mycket solceller under året så det är helt i sin ordning att den maximala solcellseffekt som matades in till nätet var i stort sett lika hög i september som i soliga juli. Kan tilläggas att medeleffekten för den totala produktionen i Sverige under juli 2014 var 13,28 GW. Det betyder att solelens toppeffekt var 0,9 promille av medeleffekten under juli.

Vi vet inte hur mycket solel som producerades totalt och det går därför inte att säga hur stor andel som matas in till nätet. Skulle kunna göra en uppdatering med en grov uppskattning när 2014 års svenska rapport för IEA PVPS Task 1 kommer snart. Här är uppdateringen (27 mars):

Enligt “Svensk sammanfattning av IEA-PVPS National Survey Report of PV power applications in Sweden 2014” var det nätanslutna solcellseffekten 69,9 MW. Om vi antar att de nätanslutna solcellerna ger 900 kWh/kW blir det en möjlig produktion på 63 GWh för dem. Däremot producerades inte så mycket solel under 2014 eftersom många installationer gjordes under året och därmed inte gav full årsproduktion. Om vi istället antar att den installerade effekten var i genomsnitt 50 MW under året skulle solelproduktionen ha varit ca 45 GWh. Det skulle i sådana fall betyda att ca 27% matades in till nätet under 2014. Det tycker jag låter som ett lågt värde. Ett genomsnitt för småhus är sannolikt över 50%. Variationerna är dock mycket stora mellan olika typer av producenter. Kommersiella byggnader ligger betydligt lägre, ner till 0% i inmatning till nätet,  och solcellsparken utanför Västerås ligger på 100% (1,2 GWh under 2014).

En fråga som inte går att besvara med Svenska Kraftnäts data är hur mycket av den inmatade solelen som skulle ha varit berättigad till skattereduktion om den funnits redan under 2014. Detta beror på att inte all solel som matas in till nätet har rätt till skattereduktion. Exempelvis kommer inte 1 MW-parken utanför Västerås att få skattereduktion och enbart den producerade 1,1 GWh under 2014.

Import och export av el

Såg en annan intressant sak i Svenska Kraftnäts data. Den totala nettoexporten för Sverige angavs till 15,6 TWh under 2014. Det för mig överraskande var att huvuddelen av exporten var under vinterhalvåret och huvuddelen av importen under sommarhalvåret. Kan vara värt att ha i minnet nästa gång ni får höra att solceller producerar som mest när vi som minst behöver el…

Max soleleffekt inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Max soleleffekt inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Solenergi inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Solenergi inmatad till nätet per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Sveriges elexport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Sveriges elexport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Sveriges elimport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

Sveriges elimport per månad under 2014. Data från Svenska Kraftnät.

 

Färsk solcellsstatistik för Skåne

Publicerat av

Solar Region Skåne publicerade idag ett pressmeddelande med färsk statistik för solcellsinstallationer som gjorts i Skåne. Man har tagit fram statistiken genom att fråga alla nätbolag i Skåne. Undrans hur många nätbolag det finns i Skåne? I hela Sverige finns ca 170 nätbolag.

I januari 2015 fanns 579 nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne med en installerad effekt på 7 878 kW, vilket ger ett medelvärde på 13,6 kW per anläggning. Ökningstakten har varit gigantiskt hög i Skåne under det senaste året. Antalet anläggningar har på ett år ökat från 278 till 579 (+108%!) och den installerade effekten från 3 911 till 7 878 kW (+101%!).

Installerad effekt för nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne. Källa: Solar Region Skåne.

Installerad effekt för nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne. Källa: Solar Region Skåne.

Det vore intressant att se ett histogram som visar storleksfördelningen för anläggningarna. Medelvärdet för installerad effekt blev 13,6 kW, men skulle man ta ett medianvärde blir det sannolikt en lägre effekt eftersom mindre anläggningar rimligen är dominerande till antalet.

Om vi leker med tanken att resten av Sverige skulle ha lika mycket solceller som Skåne, hur skulle det då se ut för hela landet? Skånes län hade 1 288 908 innevånare vid årsskiftet och i Sverige 9 747 355. 13% av Sveriges befolkning var alltså bosatta i Skåne så det är nog inte en alltför tokig ansats att extrapolera till hela riket. Det skulle då bli 4 378 solcellsanläggningar och 59,6 MW installerade effekt i hela Sverige, motsvarade 6 W installerad effekt per innevånare. Antalet anläggningar stämmer hyggligt med uppskattningen 3 000-4 000 solcellsanläggningar gjord den 12 november ifjol, se “Hur många solcellsanläggningar finns det i Sverige?”

Det behövs tveklöst mycket bättre statistik över de svenska solcellsanläggningar. Vi önskar värden för åtminstone antal per län och kommun, installerad effekt totalt, storleksfördelning av installerad effekt och hur mycket solel som matas in till nätet. Vi vill egentligen också veta hur mycket solel som produceras brutto men dessa värden har inte nätbolagen och de skulle därmed bli extremt svåra att samla in eftersom varje anläggningsägare skulle behöva tillfrågas. Så vi får nöja oss med hur stort överskott av solel som matas in till nätet och använda ett schablonvärde för solelproduktionen angivet i kWh/kW för beräkna den totala solelproduktionen.

Solar Region Skånes initiativ är enastående bra. Detta är förstås statistik som också behöver samlas in nationellt.

Energimyndigheten ska samla in statistik

Som av en händelse publicerade Energimyndigheten idag pressmeddelandet ”Energimyndigheten kompletterar sin statistik med solel”. Det framgår dock inte vilken statistik som ska samlas in.  Resultatet publiceras i en årlig rapport som i år kommer 30 november enligt pressreleasen.

Danmark och Tyskland

Enligt Solceller i tal från Energinet, Danmark, fanns det 90 020 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 609,175 MW den 15 januari 2015. Det ger en medeleffekt på 6,8 kW och en installerad effekt på 108 W per innevånare. Jämför det med Sveriges ca 6 W per innevånare…

Tyskland hade vid årsskiftet 1,5 miljoner solcellsanläggningar med en effekt på 38,2 GW enligt statistik från branschorganisationen BSW Solar. Det gör imponerande 472 W per innevånare.

Norra halvan av Tyskland och Danmark har ungefär samma solinstrålning som södra halvan av Sverige. Vi kan därför dra slutsatsen att det finns en stor potential att öka solcellsinstallationerna i Sverige. Mottot bör vara solceller på varje hus i framtiden.

PS 17/3. Hade förträngt igår att Svenska Kraftnät har värden för hur mycket solel som matas in till nätet, gjorde inlägget Hur mycket solel matas in till nätet? om det idag! Det vore intressant att även ha överskott som matas in till nätet per anläggning för att kunna se hur stor spridningen är i egenanvändning av solelen.

Klart med schablon för ROT-avdrag vid solcellsinstallationer

Publicerat av

ROT

Enligt ett pressmeddelande från Svensk Solenergi igår är det nu klart med en schablon för ROT-avdrag när det gäller solcellsinstallationer. Schablonen som Skatteverket godkänt är en arbetskostnad på 30% av totala systempriset inklusive moms, vilket betyder att kunden får 15% av systempriset i skattereduktion i form av ett ROT-avdrag.

En orsak till att branschen ville ha en schablon är att kunna förenkla offertarbetet, men även att det fanns en alltför stora skillnad i redovisad arbetskostnad mellan olika företag. Det gav konkurrensfördelar för de företag som redovisade en hög arbetskostnad, eftersom det då blev billigare för kunden. Med en schablon för arbetskostnaden blir det en mer rättvis konkurrens mellan installationsföretagen.

Diagrammet nedan visar några uppgifter om möjligt ROT-avdrag enligt uppgifter på några elbolags hemsidor. Uppgifterna hämtades den 9 mars, samma datum som för inlägget Vad kostar solceller – uppdatering 20150309. När det gäller Fortums uppgifter om ROT-avdrag kan man undra om de gjort ett misstag på sin hemsida och angett arbetskostnaden istället för ROT-avdraget, som är 50% av arbetskostnaden, med tanke på att Fortums ROT-avdrag ligger ungefär dubbelt så högt som de övrigas.

Om man tittar på diagrammen nedan kan man tycka att nivån på 30% är relativt högt satt men ett svar jag fick från Svensk Solenergi innan man skickade in ansökan till Skatteverket var att man konkurrerar på totalpriset och att en schablon ska inrymma en variation i arbetskostnad och därmed vara lite högre än vad som är typiskt. Det betyder alltså att om företagets verkliga arbetskostnader är lägre än 30% av systempriset kan man höja priset för arbetet till schablonivån och sänka priset för det övriga. Det kan då bli en vinst både för kunden och för företaget. Arbetskostnaden kan variera en hel del mellan olika installationer, där typ av tak, takhöjd, taklutning, modulteknologi och avstånd till elcentral är exempel på faktorer som kan spela roll.

Om man ska hårddra det hela kan man säga att om de verkliga arbetskostnaderna idag är lägre än 30% i genomsnitt gör denna schablon att kunderna får ett litet extra statligt stöd för sin solcellsinstallation. Solcellsbranschen bör därför vara nöjda med att man fick igenom nivån 30% som schablon.

Om solel ska bli konkurrenskraftig i stor skala i framtiden krävs att utvecklingen mot lägre systempriser fortsätter. I takt med sjunkande komponentkostnader är det nödvändigt att man även sänker installationskostnaderna, exempelvis med smarta monteringssystem.  Med en schablon för arbetskostnaden kommer det tyvärr att bli svårare att följa prisutvecklingen för de olika delarna av systempriset.

Idag kanske det inte är så många som utnyttjar ROT-avdrag, så länge investeringsstödet finns kvar. ROT-avdrag kan inte kombineras med investeringsstöd. Den högre nivån på investeringsstödet gör att en köpare hellre väljer investeringsstöd än ROT-avdrag. Men det går mot att investeringsstödet kommer att avvecklas inom två-några år och då kommer ROT-avdrag att få en betydligt större roll. OM man bor i småhus som är äldre än fem år. Nya småhus eller de som bor i lägenhet kan däremot inte utnyttja ROT-avdrag för solcellsinstallationer.

ROT-arbete

Skattereduktion med halva arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller.  Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller. Skatteverket skriver under “exempel på ROT-arbete”:

SOLPANELER
Inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.

Skatteverket anger också att ”Skattereduktion för husarbeten medges med halva arbetskostnaden för husarbete men högst 50 000 kr per person och år.”

Du kan inte få skattereduktion för arbete som du själv har utfört hos dig själv och du kan inte heller få skattereduktion för sådant husarbete som närstående har utfört hos dig. Skattereduktionen för husarbete räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Mer info finns i Skatteverkets broschyr ”Skattereduktion för husarbete”.

PS 24/3. Regeringen meddelade idag att man vill sänka rotavdraget från 50% till 30% av arbetskostnaden. Det skulle betyda att schablonen på 30% av systemkostnaden för ROT-avdrag gällande solcellsinstallationer skulle ge ett avdrag på 9% av systemkostnaden istället för 15%.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag per kW.

ROT-avdrag i procent av systempriset inklusive moms.

ROT-avdrag i procent av systempriset inklusive moms.

2014 soligt tack vare lysande juli

Publicerat av

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas några olika diagram för global solinstrålning för år 2014, baserade på rådata från SMHI. För normalvärden använder SMHI perioden 1961-1990.

Mest sol var det i tur och ordning vid mätstationerna Hoburg, Visby, Svenska Högarna och Nordkoster, där topptrion var densamma som ifjol. Flera orter hade under 2014 betydligt soligare än under normalperioden. Växjö och Luleå var årets vinnare med 9,4% respektive 9,1% soligare än under normalperioden! Framför allt var det juli månad då hela Sverige var solgassigt som gjorde att det blev så hög solinstrålning under 2014, se nedanstående tabell.

Notabelt är att solinstrålningen var relativt jämlikt fördelat över Sveriges yta under 2014. Alla mätstationer låg inom 990 kWh/m2 ±16%. Man kan också konstatera att ca 98% av Sveriges befolkning bor där det var 1040 kWh/m2 ±10% (om man undantar Norrlands inland). Man kan därför säga att inverkan av om man har ett lämpligt orienterat tak som är skuggfritt har större betydelse än var man bor.

Normalperiodens värden är inte längre normala

Eftersom Växjö ifjol hade 14,5% över normalperiodens värde och de under alla år under perioden 2002-2014 haft högre solinstrålning än under normalperioden är det tydligt att solinstrålningen nu för tiden är signifikant högre i Växjö än under normalperioden. Detta gäller även Lund och Norrköping. Därför får man ta jämförelserna med ett normalår med en nypa salt. I inlägget “Ändras solinstrålningen med tiden?” nämndes att generaliserat kan man säga att Mälardalen och söderut fått en ökning medan nordligare delar fått en liten minskning av solinstrålningen jämfört med normalperioden 1961-1990, med Luleå som ett undantag, se det sista diagrammet här nedan. Dock ska man komma ihåg att SMHI:s nät med mätstationer är glest så lokala variationer kan säkert förekomma.

Om man nu vill använda 30-årsperioder borde man kanske istället jämföra med ett rullande värde för de 30 senaste åren istället för att ha en fix period som idag ligger 25-55 år tillbaka i tiden.

Soltimmar

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar ger ingen kvantifiering av den instrålade solenergin och kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter. Ett av diagrammen här nedan visar en månadsvis jämförelse av globalinstrålning för Luleå, Stockholm och Lund.

Faktorer som påverkar utbytet

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktaren påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man dessutom komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Klicka på figurerna här nedan för att se dem i större storlek.

Global solinstrålning per månad under 2014 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2014 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2014 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Vissa stationer är nya och saknar därför värden för normalperioden. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2014 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Vissa stationer är nya och saknar därför värden för normalperioden. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2014 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2014 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2014 för Luleå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2014 för Luleå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2014 för SMHI:s mätstationer. Vissa stationer har endast ett fåtal årsvärden, se texten. Rådata från SMHI.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2014 för SMHI:s mätstationer. Vissa stationer har endast ett fåtal årsvärden, se texten. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2014 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2014. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2014 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2014. Rådata från SMHI.

Vad kostar solceller – uppdatering 20150309

Publicerat av

En av de vanligaste frågorna är ”Vad kostar solceller?”. I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från några olika elbolag och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgår av informationen på deras hemsida. Borde därför möjligen ta bort dem, men tycker det är intressant att ha med ett stort byggvaruhus

Den senaste jämförelsen gjordes den 6 november 2014. Fem nya elbolag har tillkommit och två har försvunnit sedan dess. En sak som är slående är att bara ett av bolagen har sänkt sina priser under senaste året. Några korta kommentarer:

  • Ale El. NY. Högsta pris med 36 900 kr/kW för 1 kW solcellssystem. Helkundsrabatt 1500 kr är inte medtagen i diagrammet. Giltighetstid anges till och med 2014-06-30 och är därmed utgången sedan länge.
  • Bauhaus. Samma pris sedan de började med sina solcellspaket i mars 2013.
  • Bixia. Har slutat att sälja solcellspaket. Är det tillfälligt? De hade tidigare lägsta pris med 17 500 kr/kW.
  • Bromölla Energi och Vatten. NY.
  • Din El. Borttagna eftersom de inte längre anger någon pris på hemsidan.
  • Elverket Vallentuna. Samma priser sedan uppdatering gjord 20131201.
  • Eskilstuna Energi och Miljö. Samma priser sedan uppdatering gjord 20131201.
  • Fortum. Den enda av de kvarvarande från november som sänkt priserna!
  • GEAB. NY. Kampanjpris för solcellspaketen på 2,2-5,5 kW, men jag hittar inget om hur länge denna kampanj pågår, vilket borde framgå. Kostnad för resa och transport tillkommer. Samma underleverantör som för Umeå Energi och Vattenfall.
  • Kraftringen. Samma pris sedan uppdatering gjord 20140519, då de hade höjt sina priser jämfört med uppdatering gjord 20140225.
  • Mälarenergi. Samma priser sedan uppdatering gjord 20131201. Effektoptimerare ingår på varje modul.
  • Umeå Energi. NY. Kostnad för resa och transport tillkommer. Samma underleverantör som för GEAB och Vattenfall.
  • Upplands Energi. Samma priser sedan uppdatering gjord 20140225, då det var första gången de var med.
  • Varberg Energi. NY. Lägsta pris med 17 333 kr/kW för 9 kW solcellssystem. Helkundsrabatt 1500 kr är inte medtagen i diagrammet. Med denna rabatt blir lägsta priset 17 167 kr/kW.
  • Vattenfall. Samma priser sedan uppdatering gjord 20140225. Kostnad för resa och transport tillkommer. Samma underleverantör som för GEAB och Umeå Energi.

Lägstapriserna för kinesiska moduler som säljs till EU sänktes i april 2014 från 0.56 Euro/W till 0.53 Euro/W, men den sänkningen hade inget genomslag på elbolagens systempriser.

ROT-avdrag

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ca 1 000 – 4 000 kr/kW (5-15% av systempriset). Det är förvånansvärt stora skillnader i möjligt ROT-avdrag mellan olika erbjudanden, se inlägget ROT-avdrag för installation av solceller från 1 juli i 2014.

Att tänka på när det gäller prisjämförelser

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla nedanstående bolag använder underleverantörer för solcellsinstallationerna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna pris. Exempelvis tillkommer resa och transport för paketen hos GEAB, Umeå Energi och Vattenfall. För andra elbolag kan resekostnad tillkomma om ett visst avstånd överskrids.
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad, vilken ger en mindre yta för en given effekt.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna ger ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Sänk nivån för stödberättigade kostnader!

I diagrammet visas även nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordning om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms. Nivån är mycket långt över dagens marknadspriser. Jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag. Det bidrar inte heller på något sätt till att pressa priserna på solcellssystem i Sverige, utan det kan snarare få motsatt effekt.

Mitt tidigare förslag var att de stödberättigade kostnaderna skulle ha sänkts till högst 27 500 kr/kW, inklusive moms (orange linje i diagrammet), för 2015 och att de därefter skulle sänkas med låt säga 5% per år under budgetperioden 2015-2018. Men när regeringen sänkte stödnivån i den nya förordning som utfärdades 22 december 2014 lät man nivån för de stödberättigade kostnaderna vara oförändrad av någon anledning.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar.  Vid konferensen ”Mikroproduktion av el” i Stockholm 2013 höll Lisa Enarsson föredrag om ”Hållbara Järva”. Där hade man upphandlat två solcellsanläggningar på 172,5 kW och 107 kW för 15 800 kr/kW respektive 15 400 kr/kW, inklusive moms.

Lena Ahlgren, Umeå Energi, berättade vid samma konferens om solcellsinstallationer i Ålidhem, Umeå. Där hade man upphandlat anläggningar för ca 15 000 kr/kW, inklusive moms, under 2013.

Solel i Sala & Heby ekonomisk förening installerade 2013 anläggningar på 88 kW och 312 kW för ca 14 400 kr/kW, inklusive moms.

Hörde i början av september 2014 att vid offentliga upphandlingar där konkurrensen är mycket tuff ligger priserna på knappt 11 000 kr/kW, exklusive moms = ca 13 500 kr/kW, inklusive moms.

Vänder man sig direkt till en leverantör istället för att gå via ett elbolag, som alla använder underleverantörer, går det att hitta lägre priser.

Definition av ett solcellssystems effekt

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 12 moduler x 275 W per modul = 3 300 W = 3,3 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 3 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Resa och transport tillkommer för GEAB, Umeå Energi och Vattenfall. Rabatt på 1500 kr tillkommer hos Ale El och Varberg Energi om man är helkund. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Resa och transport tillkommer för GEAB, Umeå Energi och Vattenfall. Rabatt på 1500 kr tillkommer hos Ale El och Varberg Energi om man är helkund. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.