Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Författararkiv: Bengt

Solelproduktion per modul

Publicerat av

Vår utbyggda solcellsanläggning kördes igång 27 november 2015, se beskrivning i inlägget ”Vår utbyggda solcellsanläggning”. Vi har numera effektoptimerare (”power optimizer”) på varje modul. Det gör att solelproduktion kan följas per modul. Efter byte av växelriktare den 2 mars fungerar nu datainsamlingen klanderfritt.

Figuren här nedan visar hur mycket solel varje modul producerat under den gångna veckan. Modulerna sitter i olika väderstreck och har olika effekt (Si = kiselbaserade):

Nr Märkeffekt (W) Väderstreck Modultyp och tillverkare
1-14 240 Söder Si HIT, Sanyo
15 327 Öster Si mono, Sun Power
16 327 Väster Si mono, Sun Power
17-19 260 Söder Si mono, ECSolar

Modulerna 1-14 skuggas i olika grad av träd under morgon och tidig förmiddag. Skuggningen sker under längre tid i öster. Nu när träden inte har löv är skuggningen förmodligen inte av lika stor betydelse som när träden får löv. Modulerna 17-19 sitter på vårt kökstak på första våningen och därmed en våning lägre än övriga moduler.

Här är några iakttagelser:

  • Alla moduler fungerar.
    • Det hade varit enkelt att se i figuren nedan om någon modul hade falerat, då hade produktionen varit betydligt lägre för den modulen.
    • Spänningskurvorna för modulerna 1-14 visar att modulernas bypassdioder fungerar, se diagramexempel från 9 mars här nedan. Om en bypassdiod hade varit trasig hade den modulens spänning varit 2/3 av övriga modulers spänning.
  • Att modulerna 8-12 har producerat lite mindre beror sannolikt på mera skuggning. Å andra sidan hjälper effektoptimerarna till att jämna ut solelproduktionen mellan modulerna. Dock har dessa äldre moduler mycket större toleranser än övriga moduler, -5% till +10%, så i förhållande till medelvärdet av dessa modulers produktion är det bara en eller två som ligger utanför toleransen, vilket tyder på att för de modulerna har skuggningen haft en större påverkan. Det finns gränser för mycket skuggning som kan tolereras även med effektoptimerare på varje modul.
  • Modulerna som sitter mot väster respektive öster har producerat lika mycket.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket har i genomsnitt producerat mindre än modulerna 1-14 trots att de har 20 W högre effekt. Det bör vara en effekt av kökstaket skuggas mer än taket på andra våningen.

Inlägg 750

Detta är för övrigt inlägg 750 på bloggen. Det finns dessutom drygt 4 200 kommentarer. Vem kunde tro det när jag startade…

Solelproduktion per modul under den senaste veckan. Den gröna symbolen visar växelriktarens produktion. Figuren är hämtad från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under den senaste veckan. Den gröna symbolen visar växelriktarens produktion. Figuren är hämtad från Solar Edge monitoring portal.

Modulspänning för modulerna 1-14 den 9 mars 2016. Diagram är gjort i Solar Edge monitoring portal.

Modulspänning för modulerna 1-14 den 9 mars 2016. Diagram är gjort i Solar Edge monitoring portal.

Minst dubbelt så mycket svensk solel 2015

Publicerat av

Häromdagen publicerade DN artikeln ”Kraftig ökning av solenergi – men stora skillnader i landet” om att antalet utfärdade elcertifikat för 2015 hade fördubblats jämfört med 2014. En del drog då slutsatsen att även den producerade solenergin fördubblats under 2015, exempelvis Ny Teknik i notisen ”Solenergin i Sverige fördubblad”.

Eftersom bara ungefär en tredjedel av de installerade solceller är med i elcertifikatsystemet går det dock inte säkert att uttala sig om hur mycket solel som producerades under 2015 enbart utifrån statistiken för utfärdade elcertifikat. Teoretiskt skulle man fått samma ökning under 2015 enbart genom att flera solcellsägare anslutit sig till elcertifikatsystemet under 2015 utan att några solceller installerats 2015. Nu är det förstås inte så, men det visar att man alltid behöver göra en kritisk reflektion av vad man läser. I detta fall har man antagit att en lika stor andel som tidigare har anslutit sig till elcertifikatsystemet under 2015. Det kan vara ett rimlig antagande, men om det är sant vet vi egentligen inte i dagsläget eftersom vi inte vet hur mycket solceller som installerades i Sverige under 2015.

Inmatad solel till nätet minst fördubblades 2015

Ett bättre alternativ enligt min mening att uppskatta hur mycket solel som producerades 2015 är att titta på hur mycket solel som matades in till nätet. Fördelen med dessa data är att här finns alla solcellsanläggningar i Sverige med om nätbolagen har skött sin rapportering till Svenska Kraftnät.

Jag skrev i inlägget ”Hur mycket solel är egenanvänd?” den 5 november ifjol att drygt dubbelt så mycket solel matats in till nätet under 2015 jämfört med 2014, vilket baserades på Svenska Kraftnäts data för inmatning av solel. Men inte heller uppskattningar baserade på inmatad el ska läsas okritiskt.

  • Vi vet inte hur mycket solel som är egenanvänd och som därmed inte matas in till nätet.
    Jag gjorde ett försök till uppskattning av egenanvändningen i inlägget ”Hur mycket solel är egenanvänd?” de 5 november ifjol.  Kom då fram till att ca 55-72% av den producerade solelen var egenanvänd 2015. Om vi som en första ansats antar att egenanvändningen i genomsnitt varit lika under 2015 och 2014 spelar det ingen större roll att vi inte vet hur stor egenanvändningen varit om vi bara ska studera ökningen av solelproduktion.
    För en enskild solcellsägare bör egenanvändning inte variera mer än enstaka procent mellan olika år. Vår egen egenanvändning varierade mellan 50,8% och 55,1% under åren 2011-2015. Däremot vet vi inte om egenanvändning för de solcellsägare som tillkommit under 2015 är densamma som för tidigare solcellsägare, vilket ger en viss osäkerhet.
  • En annan faktor som skapar osäkerhet är att solinstrålning kan ha varit annorlunda 2015 jämfört med 2014 och att man därmed skulle jämföra äpplen med päron.
    Solintrålningen i exempelvis Stockholm var enligt SMHI:s mätningar 988,0 kWh/m2 under 2015 och 985,8 kWh/m2 under 2014, det vill säga endast 0,2% högre under 2015. Vid SMHI:s 17 mätstationer för solinstrålning var det i genomsnitt 1,9% lägre solinstrålning 2015 än under 2014. Det bör betyda att variationer i solinstrålning haft en liten inverkan på skillnaderna i solelproduktion mellan åren 2014 och 2015. Men även här finns en viss risk för tankefel. Bara för att solinstrålningen på en ort varit identisk från ett år till ett annat behöver det inte betyda att solelproduktionen blivit lika stor. Det hänger på hur fördelningen av solinstrålningen varit fördelad under året och om det varit samma lufttemperatur, som påverkar solcellernas temperatur, som i sin tur påverkar solcellernas verkningsgrad. Uppskattningsvis är även dessa faktor relativt små och de bör inte nämnvärt påverka den stora bilden.

Enligt data från Svenska Kraftnät matades 28,8 GWh solel in till nätet under januari-november 2015, värden är inte utlagda från december ännu. Under samma period 2014 matades 12,3 GWh solel in till nätet. Under december 2014 var inmatningen 0,062 GWh så december månad påverkar av naturliga skäl inte årsvärdena så mycket. Inmatningen av solel var 2,3 gånger högre under januari-november 2015 än under samma period 2014. Kan tilläggas att Svenska Kraftnät anger 12,21 GWh inmatning för helåret 2014 medan om man summerar månadsvärdena får man 12,36 GWh. Jag vet inte varför det blir denna skillnad.

Den högsta inmatade effekten under 2015 var 30,82 MW den 14 augusti. Den kan jämföras med 12,17 MW den 11 juli, som var den högsta inmatade effekten under 2014. Den högsta inmatade effekten var därmed 2,2 gånger högre under 2015 än under 2014. Under 2014 var juli en ovanligt solig månad och under 2015 var augusti en ovanligt solig månad, därav en bidragande orsak till att effekttopparna kom under olika månader. Dessutom kan man anta att den installerade effekten under augusti var högre än under juli 2015.

Slutsats

Ovanstående data från Svenska Kraftnät för inmatad solel till nätet ger ett starkt stöd åt att mängden producerad solel och att den installerade solcellseffekten minst fördubblades under 2015. Lysande!

Jämförelse elcertifikat

Under 2015 utfärdades 24 518 elcertifikat och under 2014 utfärdades 10 771 elcertifikat enligt statistik från Cesar, det vill säga 2,3 gånger fler 2015 än under 2014. Det är samma förhållande mellan 2015 och 2014 som när man jämför inmatad solel till nätet. Det verkar därför vara ett rimligt antagande att lika stor andel ansökt om godkännande för elcertifikat under 2015 som under tidigare år.

Till och med 31 december 2015 var 2 550 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 52,6 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens marknadsstatistik för elcertifikat. Detta är de värden jag får när jag summerar statistiken. I DN-artikeln enligt ovan står dock 48 544 kW för den installerade effekten. Jag vet inte vad denna skillnad beror på. Hur som helst är det ett betydligt lägre värde än den installerade solcellseffekten i Sverige. I IEA-rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014, författad av Johan Lindahl, uppskattades den nätanslutna solcellseffekten vara 69,9 MW vid utgången av 2014. Om det blivit ca 2,3 gånger mer än 2015 hamnar man på ca 160 MW och det skulle betyda att bara en tredjedel är anslutna till elcertifikatsystemet. Fortfarande fattas de flesta solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet och solcellsägarna går fortfarande tillsammans miste om miljoner per år i elcertifikatintäkter, vilket påpekats i inlägg från 2013 och 2014. Kan tilläggas att de flesta småhusägare endast får elcertifikat för den överskottsel man matar in till nätet.

Som föreslagits många gånger tidigare behöver elcertifikatsystemet anpassas så att vi även får med all småskalig elproduktion!

 

I diagrammet nedan visas inmatning av solel och antal utfärdade elcertifikat per månad under 2014-2015. Jag tog inte med 2013 eftersom de värden Svenska Kraftnät lagt ut för 2013 saknar decimaler för januari-augusti och de blir därmed inte så noggranna.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Antal utfärdade elcertifikat i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Cesar, Energimyndigheten.

Antal utfärdade elcertifikat i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Cesar, Energimyndigheten.

Växelriktare utbytt – Har du haft växelriktarproblem?

Publicerat av

Sedan 27 november har vi haft vår utbyggda solcellsanläggning i drift. Den 14 december slutade den nya växelriktaren att sända data till Solar Edge “monitoring portal”. Felet anmäldes skriftligen till Solar Edge support portal den 16 december. Det har sedan sporadiskt skickats data för solelproduktionen till portalen, vanligen med tre veckors fördröjning. Det har även ibland blivit fel på de värden som visats på växelriktarens display för produktion under dag, månad eller år. Totalvärdet har dock alltid visat rätt. Eftersom vi har en separat elmätare har vi haft facit. Växelriktaren har hela tiden producerat el men det är presentationen av produktionsdata som falerat.

Till en början trodde jag att felet var i Solar Edge “monitoring portal” eftersom värden för “self consumption” (egenanvändning av den producerade solelen) visade i portalen. Det värde beräknas som solelproduktion minus inmatad solel till nätet. Jag trodde att felet skulle fixas så småningom av Solar Edge och att felet inte var hos växelriktaren, vilket visade sig vara ett feltänk.

Den 11 februari ringde jag för andra gången till Solar Edge support i Tyskland och kollade hur ärendet framskred. Tidigare besked var att det gått vidare till högsta nivå och skickats till Israel. Nu blev dock  slutsatsen att det var fel på kommunikationskortet, så de skulle skicka ett nytt. Den 25 februari kom kommunikationskortet.

Igår fick jag hjälp av Kraftpojkarna att byta kommunikationskortet. Det hjälpte inte. Växelriktaren fick ingen kontakt med Solar Edge “monitoring portal”. Åtgärden blev då att byta växelriktaren och det hjälpte! Äntligen… Sedan igår eftermiddag när bytet gjordes har data från växelriktaren tagits emot klanderfritt av portalen.

Loggning

Data samlas in av en nätverksnod (“gateway”) som agerar som “master” och som skickar data till Solar Edge server för lagring. Nätverksnoden är ansluten till Internet via en router. Växelriktaren av modell 5SEK från Solar Edge är via RS485 kopplad som “slave” till nätverksnoden. Sensorboxen för solinstrålning och solcelltemperatur är också kopplad till denna nätverksnod, liksom även strömmätningen med strömtransformatorer på den inkommande och utgående elen i huset.

Har du haft något problem med din växelriktare?

Det är inte så lätt att hitta öppna data när det gäller statistik över fel som uppstår i solcellsanläggningar. Av naturliga skäl vill tillverkarna av olika produkter för solcellssystem inte publicera sådan statistik. För Sverige känner jag inte till någon publikation som redovisar orsaken till driftstörningar i ett större antal svenska solcellsanläggningar.

Det finns en del publicerat internationellt. I dessa undersökningar är växelriktaren den komponent som uppvisat flest antal fel. Det är inte heller självklart att växelriktaren har samma livslängd som solcellsmodulerna, som vanligen har en 25 år lång effektgaranti. För en del kan det därför bli aktuellt med ett växelriktarbyte under livslängden. När felet uppträder så snart som i vårt fall går det på garantin, men om felet uppträder efter några-många års drift är det inte säkert att det går på garantin.

Det vore intressant att veta från er som läser detta om ni haft något fel på er växelriktare. Ni kan hjälpa till att sprida ljus över hur vanligt det är med fel på växelriktare! Om ni haft ett fel på växelriktaren får ni gärna í en kommentar om möjligt svara på frågor som dessa:

  • hur gammal var växelriktaren?
  • vilket var felet?
  • hur upptäcktes felet?
  • under hur lång tid hade felet funnits innan det upptäcktes tror du?
  • vilken åtgärd gjordes? Exempelvis byte eller reparation av växelriktaren.
  • åtgärdades felet på garantin?
  • hur lång tid tog det att åtgärda felet från det att felanmälan gjordes?

171 kWh solel under februari

Publicerat av

Under februari månad producerade vi 171,4 kWh (35,8 kWh/kW) solel. Det är vår näst bästa februari. I år fick vi extra draghjälp av en skottdag och att den dessutom med 13,7 kWh (2,86 kWh/kW) blev årets bästa dag hittills. Under februari 2010-2015 har utbytet varierat mellan 12,56 kWh/kW (2014) och 38,67 kWh/kW (2011). Den stora variationen beror i första hand på stora variatoner i snötäckningstid som var ovanligt låg under årets februari.

Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015.

Kan tyvärr inte presentera något diagram för februari med produktionen per dygn. Det är problem med dataöverföringen till Solar Edge ”monitoring portal”. För närvarande droppar det in värden med tre veckors fördröjning. Igår kom data för 8 februari in i portalen. Eftersom jag läst av elmätaren nästan varje dygn och att det finns mätvärden för solinstrålningen kan det gå att restaurera dygnsdata för februari.

Har precis fått ett nytt kommunikationskort till växelriktaren. Får se om ett byte av detta kort löser överföringsproblemen.

Egenanvändning – överskott

Av vår producerade solel använde vi 96,0 kWh (56%) själva och matade in ett överskott på 75,4 kWh (44%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning kommer både produktion och överskott att öka.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

 

Elcertifikat – Vad händer med priserna?

Publicerat av

Från och med nyår har kvotplikten höjts rejält i elcertifikatsystemet, från tidigare planerade 14,4% till 23,1% för 2016. En förväntan är att det stora överskott som finns idag av elcertifikat ska börja minska och att elcertifikatpriserna därmed ska börja att öka.

Hittills i år märks dock ingen ökning av priserna. Snarare verkar trenden vara nedåtgående om man tittar på Svensk Kraftmäklings historik för spotpriserna under de senaste veckona (klicka på “Show graph” längst ner under veckopriser, då ser man hur dramatisk nedgången varit de senaste veckorna) och de senaste spotpriserna.

Här nedan är två diagram som visar prisstatistik hämtad från Energimyndighetens hemsida Cesar för elcertifikat och ursprungsgarantier. Månadsmedelpriset för elcertifikat toppade i augusti 2008 då det var 333,86 kr. Ett elcertifikat motsvarar 1 000 kWh, vilket gör att priset motsvarade 33,386 öre/kWh. Sedan början av 2010 har priserna stadigt sjunkit och under senaste året har medelpriset motsvarat 17,3 öre/kWh, vilket alltså är ungefär halva priset jämfört med toppvärdet 2008.

Framtidsanalys

Läs även analysen “Elcertifikat – återhämtning eller kollaps?” från Modity 2015. Priserna kan nå motsvarande 30 öre/kWh före 2020, men också falla till 0 efter 2020, enligt deras analys. Ett intressant spann…, som skapar osäkerheter för investerare.

Ansök om elcertifikat!

Elcertifikatsystemet är till för att stödja utbyggnaden av förnyelsebar energi. Alla solcellsägare har rätt till elcertifikat och ursprungsgarantier för sin solelproduktion. Så sök nu, om du inte redan får elcertifikat. Alla kan få elcertifikat för sin överskottsel utan någon extra kostnad.

Vill man få elcertifikat för hela sin överskottsproduktion medför det kostnader i form av en elmätare för elcertifikatmätningen och ett mätabonnemang för att någon ska ta hand om mätning och inrapportering av mätvärdena. Förutom nätägarna finns det även konsulter som tillhandahåller denna tjänst, exempelvis Reijlers och KYAB. För att täcka de kostnader som uppstår behöver solcellsanläggningen ha en viss storlek, som beror på kostnaderna och priserna på elcertifikat.

Om du vill ansöka om tilldelning av elcertifikat så finns de blanketter som behövs på Energimyndighetens hemsida under Förnybart – Elcertifikatsystemet – Elproducent.

Hos Energimyndigheten kan du läsa mera om elcertifikatsystemet. Det kanske verkar lite invecklat vid en första anblick, men kan du hantera ett konto på en Internetbank kan du även hantera ett Cesarkonto där elcertifikaten hanteras.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan starten juni 2003. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan starten juni 2003. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan 2013. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Månadsmedelpris för elcertifikat, exklusive moms, sedan 2013. Data från Cesar, Energimyndigheten.

Kontrolluppgift för skattereduktionen kom idag

Publicerat av

Idag kom två brev från Vattenfall. Det var identiska brev med information om skattereduktionen enligt nedan. 1 470 kWh matade vi in till nätet under 2015. Vi (läs jag ) kommer därmed att få 1 470 kWh * 0,6 kr/kWh = 882 kr i skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten. Vi äger visserligen halva solcellsanläggningen vardera Maria och jag men på elabonnemanget kan det bara stå ett namn och det är också den personen som får skattereduktionen, om man inte uttryckligen begärt en annan fördelning av skattereduktionen*.

Vi producerade 2 654 kWh solel under 2015, vilket betyder att 55% var ett överskott som matades in till nätet. Genomsnittet för tidigare år sedan starten 28 oktober 2010 var 52% i överskott. För småhusägare, som ofta får ett stort överskott av solel, är skattereduktionen viktig för ekonomin för solelproduktionen.

*PS 25/2. Fick idag info att i anmälan till nätägaren om att man vill ha skattereduktion kan man begära vilken procentuell fördelning av skattereduktionen som nätägaren skall göra vid lämnandet av kontrolluppgift  om det är mer än en ägare av solcellsanläggningen. Detta framgick inte i den anmälan jag skickade in till Vattenfall enligt deras blankett för anmälan om skattereduktion så jag visste inte att denna möjlighet fanns, se inlägget Anmälan till nätägare krävs för skattereduktion.

Kontrolluppgift från Vattenfall för skattereduktionen 2015. Viss text är raderad.

Kontrolluppgift från Vattenfall för skattereduktionen 2015. Viss text är raderad.

Solinstrålningen 2015 högre än normalt i södra Sverige

Publicerat av

SMHI mäter den globala solstrålningen mot en horisontell yta på 17 platser i Sverige. Under 2015 var globalstrålningen högre än under normalperioden 1961-1990 i södra Sverige, medan den var lägre än normalt i norr.

Rekord på Hoburg och Nordkoster

Hoburg på Gotlands sydspets var i topp under 2015 med 1 190 kWh/m2. Det är det högsta värde som uppmätts i Sverige under åren 2002-2015. Vid Hoburg har mätningar bara gjorts under de tre senaste åren, så vi kan förvänta oss flera rekord därifrån i framtiden. Även Nordkoster i norra Bohuslän slog rekord med 1 090 kWh/m2. Även där har mätningar bara pågått i tre år.

För Luleå (847 kWh/m2), Umeå (874 kWh/m2) och Storlien-Visjövalen (828 kWh/m2) var 2015 de lägsta värden som mätts under 2002-2015. Om man tar medelvärdet för alla mätstationerna blev det 974,3 kWh/m2 under 2015 vilket är i stort sett identiskt med medelvärdet 975,0 för perioden 2002-2015.

Normalperiod

SMHI skriver ”Världsmeteorologiska organisationen (WMO) har därför bestämt att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 30-årsperioder, där 1961-90 är den nu gällande standardnormalperioden.”

Solinstrålningen på jordytan ändras med tiden

Globalstrålningen från Stockholm och söderut har varit 3,6-8,2% högre under perioden 2002-2015 jämfört med normalperioden 1961-1990. Den största vinnaren är Växjö med hela 8,2% högre globalstrålning under perioden. Med 985 kWh/m2 under 2015 har alla de 14 senaste årens globalstrålning varit över medelvärdet för normalperioden 1961-1990 i Växjö. Solinstrålningsvärden under normalperioden är med andra ord inte längre representativa för hur det är idag i Växjö. Från Karlstad och norrut har globalstrålningen däremot varit nästan oförändrad i Karlstad (+0,5%) och Borlänge (±0%), medan den minskat med 1,3-2,3% i Kiruna, Umeå och Östersund. Luleå är en vinnare i norr med en ökning på 3,2%.

Förändringarna beror inte på att solens strålning ändrats. Utanför jordens atmosfär är solinstrålningen nästan konstant (därav beteckningen ”solar constant”). Variationen enligt senare tids mätningar är bara i medeltal 0,1% mellan minsta (1361 W/m2) och största solinstrålning (1362 W/m2). I tidsskalor om timmar eller veckor kan så ”stora” variationer som 0,34% förekomma. Mer finns att läsa i artikeln ”A new, lower value of total solar irradiance: Evidence and climate significance”.

De förändringar som skett av solinstrålningen på marknivå beror på att molnighet, och kanske antalet partiklar i atmosfären (“global brightening“), förändrats och att dessa förändringar varit olika i olika delar av Sverige.

Solinstrålningens variationer

Diagrammen här nedan visar min, medel och max under åren 2002-2015 (notera att en del nyare stationer inte har data för hela perioden) och en jämförelse av denna period med normalperioden (de nyare stationerna saknar värden från normalperioden och därför inte medtagna) samt en jämförelse för enbart 2015 med normalperioden. Som framgår av det första diagrammet varierar solinstrålningen mellan olika år. Enligt SMHI:s mätningar under en lång rad av år kan solinstrålningen variera upp till ±10% mellan olika år.

Se även inlägget Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?

PS 23/2: Rättade till y-axelns text på de två sista diagrammen och lade till tabell med värden för globalstrålningen 2015 för SMHI:s alla mätstationer.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2015 för SMHI:s mätstationer. Siffran efter namnet anger antal tillgängliga årsvärden under perioden. Rådata från SMHI.

Global årlig solinstrålning. Minsta, största och medelvärden för åren 2002-2015 för SMHI:s mätstationer. Siffran efter namnet anger antal tillgängliga årsvärden under perioden. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2015. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan åren 2002-2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under åren 2002-2015. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan år 2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under år 2015. Rådata från SMHI.

Avvikelse i global årlig solinstrålning mellan år 2015 och normalperioden 1961-1990. Positiva värden betyder en i medeltal högre solinstrålning under år 2015. Rådata från SMHI.

Globalstrålning 2015 för SMHI:s mätstationer.

Globalstrålning 2015 för SMHI:s mätstationer.

Vattenfall har höjt nätavgifterna rejält

Publicerat av

Färska elräkningar från vår nätägare Vattenfall gav lite tankar om nätavgifterna.

Från och med den 1 januari betalar vi en fast avgift på 3 675 kr/år, inklusive moms, och 29 öre/kWh för elöverföringen. Det är en rejäl höjning från 3 300 kr/år respektive 26 öre/kWh före årsskiftet. Vi har 16 A säkring.

Letade rätt på prislistan för nät på Vattenfalls hemsida. Hade stora problem med det innan jag insåg att man skulle titta på www.vattenfalleldistribution.se istället för på www.vattenfall.se. Huum…, undrans när den uppdelningen gjordes…

Vattenfall anger på hemsidan att den stora prishöjningen har gjorts “För att kunna öka investeringstakten och förbättra kvaliteten i elnäten genomför Vattenfall Eldistribution den 1 januari 2016 en höjning av elnätsavgiften med 11 procent.”. Rimligen är höjningen även en effekt av statens avkastningskrav för Vattenfall i kombination med bolagets resultat, knappt 20 miljarder i förlust för 2015 och därmed tredje året i rad med förlust.

Vi flyttade in i vårt hus i slutet av 2006. Jämfört med 1 januari 2007 är den fasta årliga avgiften idag 2,17 gånger högre och den rörliga avgiften per kWh är 49% högre, se diagrammet här nedan.

Om man varje år köper 12 670 kWh består nätpriset till 50% av en fast avgift och till 50% av en rörlig andel, se diagram. Bor man i en villa med fjärrvärme, där elanvändningen är låt säga 5 000 kWh/år, blir den fasta andelen 72% av den avgift man betalar till nätbolaget.

Den fasta avgiften är densamma vare sig vi skulle ha ”enkeltariff” eller ”tidstariff” och lägre säkringsabonnemang finns inte enligt prislistan. Vi kan alltså inte påverka den fasta avgiften på något sätt. Annat än att kapa elkabeln förstås, men då blir det mörkt och kallt i huset…

Tidstariff

Har man tidstariff betalar man 59 öre/kWh under ”höglasttid” = måndag-fredag kl. 06-22 under november – mars och övrig tid betalar man 16 öre/kWh. I prislistan skrivs att man på hemsidan kan räkna ut vilken tariff som ger lägst pris. Fast ser att man då måste veta hur mycket el man använder under höglasttid. Det står inte på vår faktura, så det får man tydligen räkna ut själv…I en hjälptext står att ”Om andelen av årsförbrukningen under höglasttid är mindre än 30 % ger tidstariffen T4 en lägre årsavgift.” I vårt fall lär vi ha klart högre andel än 30% under höglasttid eftersom vi köper så lite el under sommarhalvåret. Så vi har inget att vinna på att byta till tidstariff.

Vad är önskvärd fördelning mellan fast och rörlig avgift?

En hög fast andel i elpriset missgynnar de som vill spara el eller investera i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar vid energibesparing eller med egen elproduktion. Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser om man vill bidra till att ge konsumenterna en högre drivkraft än idag att spara el. Elkonsumenterna skulle då få en tydlig koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen från nätföretaget.

Jämförelse Vattenfall i Hamburg, Tyskland

Jag tog ett godtyckligt postnummer (21035) i Hamburg i Tyskland och kunde på Vattenfalls tyska hemsida se att den fasta avgiften var 124,2 Euro/år (1170 kr/år, med 9,4 kr/Euro) om man valde “Naturstrom” (inget fossilt eller kärnkraft) och 106,2 Euro/år (1000 kr/år) om man valde “Easy strom” (56% fossilt). De rörliga priserna var 26,42 Eurocent/kWh (2,48 kr/kWh) för båda avtalstyperna. De fasta priserna är alltså betydligt lägre hos Vattenfall i Hamburg än i Sverige. Fördelningen mellan den fasta och rörliga andelen ser också helt annorlunda ut i Hamburg beroende på de lägre fasta priserna och de högre rörliga priserna per kWh. Om man köper 5 000 kWh/år blir den fasta andelen bara 9% i Hamburg.

Får kasta in en liten brasklapp för om de angivna fasta avgifterna täcker både elhandel och nätavgift. Sidorna var på tyska och det fanns ett gäng fotnoter…

Nätpriser 20070101-20160101 för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Nätpriser 20070101-20160101 för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark

Publicerat av

För en tid sedan blev rapporterna färdiga för projektet “Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW-solcellspark”. Projektet startade 2013-07-01 och slutfördes 2015-09-30. Deltagare i projektet var Kraftpojkarna (anläggare och innehavare av solcellsparken), Mälarenergi Elnät AB (elnätsägare), Mälarenergi AB (köpare av solenergin) och Mälardalens Högskola (jag var projektledare, där jag numera är adjungerad lektor). Energimyndigheten finansierade arbetet vid Mälardalens Högskola.

Projektet syfte var att öka förståelsen för och ge möjlighet att påverka hur framtida solcellsinstallationer bör utföras i Sverige på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt och därmed bli en ledsagare för ökad solelproduktion i Sverige. Projektet byggde tio mindre forskningssystem som utvärderades i detalj.

De tio forskningssystemen hade 3,0-8,4 kW märkeffekt och var enligt följande:

  • 2-axlig solföljning fristående
  • 1-axlig solföljning fristående, lutande axel 30° mot markplanet
  • Fast montering fristående, 19° lutning mot markplanet
  • Fast montering fristående, 41° lutning mot markplanet
  • Fast montering på tak, 19° lutning mot markplanet

Alla ovanstående solcellssystem fanns med och utan effektoptimerare på varje modul, vilket gör att det blev tio olika solcellssystem.

Det finns fyra rapporter från projektet

  • MW-parken. Sammanfattning av slutrapport.
    Sammanfattar mycket kortfattat projektets resultat.
  • Sveriges första MW-solcellspark och dess forskningssystem.
    Beskriver MW-parken och de 10 forskningssystem som har utvärderats i detalj. I denna rapport finns inga resultat, de finns i de två nedanstående rapporterna.
  • Analys av elkvaliteten i Sveriges första MW-solcellspark.
    En rapport författad av Patrik Bagge, Mälarenergi, som redovisar resultaten från Mälarenergis mätningar av elkvalité i solcellsparkens anslutningspunkt.
  • Utvärdering av Sveriges första MW-solcellspark.
    Här finns övriga resultat.

Rapporterna kan laddas ner som PDF-filer endera på projektets sida på Mälardalens högskola eller hos Energimyndigheten (där heter alla rapporter “Slutrapport”, men när man för muspekaren över namnet visas vad rapporterna heter).

Jag får återkomma till att ge axplock av resultaten i framtida inlägg, som kommer att blandas med inlägg om andra ämnen. Det finns mycket att skriva om, men min tillgängliga tid är en begränsning…

Trevlig läsning och hoppas att du finner något intressant i rapporterna!