Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Författararkiv: Bengt

Nytt dagsrekord – 22 kWh solel!

Publicerat av

I förrgår (10 april) producerade vi 22,01 kWh (4,59 kWh/kW) solel enligt vår elmätare. Växelriktaren angav 22,38 kWh men den ger inte lika noggranna värden, så det är värdena från elmätaren som gäller. Vid höga effekter visar vår växelriktare för höga värden medan den visar för låga värden vid låga effekter.

Detta var nytt dagsrekord för oss! Eftersom vi har en utbyggd solcellsanläggning sedan 27 november på 4,794 kW kommer vi att slå flera nya dagsrekord under våren. Vårt gamla rekord för ett dygn var 20,74 kWh (6,17 kWh/kW).

Vi matade in 15,30 kWh (69,5% av dagens produktion) till nätet enligt vår sida hos Vattenfall, som är vår nätägare. Vi behövde köpa 43,95 kWh. Vi är utanför fjärrvärmenätet och den mesta av elen går till uppvärmning av varmvatten i vår ackumulatortank. Våra 10 m2 solfångare bidrar till uppvärmning av ackumulatortankens vatten. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme, som vi har på båda våningarna.

Mellan kl. 11.00 och kl. 17.00 behövde vi inte köpa någon el alls enligt Vattenfalls mätningar. Kl. 10.00-11.00 köpte vi blygsamma 0,12 kWh.

Diagrammet från Solar Edge monitoring portal visar fördelningen av köpt el, producerad solel och egenanvänd solel under 10 april till vårt hus. Eventuell köpel till det ouppvärmda garaget och till förrådet med låg värme ingår inte i dessa mätningar, sannolikt försumbart denna dag. Under sennatten gick elpatronen in och effekten gick upp till nästan 6 kW köpt el. Som mest producerade solcellerna 3,766 kW enligt växelriktaren. Man ser i diagrammet att vi hade ett stort överskott av solel under dagen.

Sålt överskott av solel (grön färg), egenanvänd solel (blå färg) och köpt el (röd färg) till huset. El som används i garaget och förrådet ingår inte i denna mätning. Diagrammet från Solar Edge Monitoring Portal.

Sålt överskott av solel (grön färg), egenanvänd solel (blå färg) och köpt el (röd färg) till huset. El som används i garaget och förrådet ingår inte i denna mätning. Diagrammet från Solar Edge Monitoring Portal.

 

Föredrag på Solforum

Publicerat av

Denna vecka är hektisk. Igår och idag var det möte i företagsforskarskolan REESBE i Eskilstuna. Där är jag handledare för industridoktoranden David Larsson, Solkompaniet.

På torsdag hålls Energimyndighetens Solforum i Stockholm. Det är visst fullbokat! Under sessionen “Skattereduktion och byggregler – hur påverkar stöd och regler investeringsbeslutet?” ska jag hålla föredraget “Lönsamhet för solel – hur påverkar stöd och regler investeringsbeslutet”.

I samma session ska Richard Thygesen, Mälardalens högskola (MDH), hålla föredraget “En analys av solelens hantering i Boverkets föreslagna NNEB definition”. När jag är på MDH delar Richard och jag rum tillsammans med Pietro Campana. Ett litet solcellskluster i det rummet kan man säga…

På eftermiddagen håller även MDH-kollegan professor Björn Karlsson ett föredrag om ett av hans solcellsprojekt: “Funktion hos solcellssystem vid skuggning”.

 

På fredag är det projektmöte i Stockholm i projektet “Investeringskalkyl för solceller” som stöds av Energimyndighetens E2B2-program.

266 kWh solel under mars

Publicerat av

Under mars månad producerade vi 265,57 kWh (55,4 kWh/kW) solel enligt elmätaren. I i diagrammet här nedan visas en jämförelse av solelproduktionen per dygn under mars 2015 och 2016. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Bästa dag blev 26 mars med 17,3 kW (3,6 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Trots att vi nu har 4,794 kW installerat mot tidigare 3,36 kW blev det inget rekord för mars. Det tyder på att solinstrålningen var låg under mars. Vårt rekord för mars är 354,73 kWh (105,6 kWh/kW) från 2013. Medel för mars 2011-2015 var 272,3 kWh (81,1 kWh/kW).

Vårt utbyte per installerad kW kommer att sjunka jämfört med tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får skuggning på sen eftermiddag.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul, se diagrammet här nedan. Det är intressant att se för de gamla modulerna 1-14 är produktion relativt jämn, trots att modulerna i öster skuggas mera än de övriga. Ska bli intressant att se hur skillnaden blir när träden får löv och skuggningen blir mera markant. Den lägre produktionen för modulerna 17-19 beror på att de sitter på vårt kökstak, som är lägre än det övriga taket där de övre modulerna sitter, där det blir mera skuggning från omgivande skog. Modul 15 och 16 som sitter mot öster respektive väster gav 35% respektive 30% lägre utbyte än de sydvända modulerna. De hämmas förutom av väderstrecket även av de lövträd som finns öster om huset respektive den lövskog som finns väster om huset.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel. Under mars var det dock relativt många mulna dagar och då gör effektoptimerarna ingen eller marginell nytta (beror på hur stor “mismatch” är i modulerna prestanda).

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 64,3 kWh/kW under mars, inklusive en korrektion för att växelriktardata saknades 1 mars. Det är ett lägre utbyte än vi hade under någon marsmånad åren 2011-2015. MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika marsmånaderna, så jag får återkomma när jag klurat vidare på det.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Eftersom vi bytte växelriktare den 1 mars och hade problem med mätvärdena före dess är inte växelriktarvärdena helt kompletta för mars. Växelriktaren visade i genomsnitt 1% högre värden än elmätaren under 2-31 mars. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är det tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning – överskott

Av vår producerade solel använde vi 118,4 kWh (45%) själva och matade in ett överskott på 147,2 kWh (45%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning kommer både produktion och överskott att öka, vilket gör att vår egenanvändning minskar.

Av vår elanvändning var 6,1% solel under mars. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 13,6%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare. Enligt solfångarens loggning skulle varmvattenproduktionen varit 469 kWh under mars. Men jag tror att den mätningen har ett stort fel, eftersom den bygger på en okalibrerad flödesmätning. Jämför man ytor och verkningsgrad för solceller och solfångare borde det bli i storlekningsordningen lika mycket energi från solfångarna som från solcellerna. Solvärme och egenanvänd solel och solvärme stod i sådana fall för ca 17% av husets energiförsörjning under mars. Det är bra så för att vara mars månad och för ett hus byggt 2006 (då energikrav inte vara lika i ropet som nu). Om vi hade kunnat använda all solel själva hade det blivit 24% egen solenergi. Det är alltså en utopi att vi skulle kunna kapa elkabeln till huset, även om vi haft energilager för det överskott av solel vi matar in till nätet.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2015 (installerad effekt 3,36 kW) och mars 2016 (installerad effekt 4,794 kW). Rådata är från växelriktaren, utom för 1 mars då det är från elmätaren.

Jämförelse solelproduktion per dygn under mars 2015 (installerad effekt 3,36 kW) och mars 2016 (installerad effekt 4,794 kW). Rådata är från växelriktaren, utom för 1 mars då det är från elmätaren.

Solelproduktion per modul 2-31 mars 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Solelproduktion per modul 2-31 mars 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul mars 2016

Hackerattack

Publicerat av

Blev kontaktad av läsare i morse som sett konstigheter bland kommentarerna. På något underligt sätt hade det dykt upp länkar till oönskade videofilmer (spam) i många kommentarer. Efter uppdateringar av några tillägg verkade det som att det hela försvann. Köpte också en tjänst från Sucuri ($199/år…) för att söka igenom bloggen efter “malware”, men inget hittades.

Om du hittar något skumt någonstans på bloggen får du gärna skicka ett meddelande till mig via “Kontakt“.

Solel knappt 0,1% av Sveriges elproduktion

Publicerat av

Inmatning av solel

Enligt Svenska Kraftnäts statistik matades det in 28,95 GWh sol till nätet 2015. Det är 2,3 gånger mer än 2014 då det var 12,33 GWh, under förutsättning att alla nätbolag har rapporterat in solelproduktionen till Svenska Kraftnät på ett korrekt sätt under både 2014 och 2015. Har nu uppdaterat det diagram enligt nedan som visar inmatningen per månad. Diagrammet fanns även i inlägget Minst dubbelt så mycket svensk solel 2015, men då fanns inte decembers månads värden hos Svenska Kraftnät.

Tabellen nedan visar den svenska elproduktionen  och elanvändningen 2015.

Upptäckte just Svenska Kraftnäts skrivning: OBS! Värdena baseras på Svenska Kraftnäts balansavräkning. Landets totala produktion och förbrukning är underskattad på grund av dold produktion, till exempel industrimottryck. Enligt Energimyndigheten var landets elproduktion 158 TWh och den totala användningen av el, inklusive förluster vid överföring, 136 TWh under 2015. Procentsiffrorna för elproduktionen blev därför inte helt rätt i den första versionen, så jag gjorde en revision av tabellen. Värdena för de olika kraftslagen skiljer sig något från de som nämns i Energimyndighetens pressmeddelande, vet inte varför.

För solel får man ha i minnet att merparten användes av producenten och därför är det ingen som vet exakt hur mycket solel som produceras i Sverige. Den fossila andelen av elproduktionen var endast 0,6%. För att beräkna den fossila andelen av “övrig värmekraft” antogs att den liksom 2014 var 13% av kraftvärmens elproduktion enligt statistik från Svensk Fjärrvärme (data för elproduktionen finns i Excelfil).

Sveriges elproduktion och elanvändning 2015. OBS! Värdena baseras på Svenska Kraftnäts balansavräkning. Landets totala produktion och förbrukning är underskattad på grund av dold produktion, till exempel industrimottryck. Data från Svenska Kraftnät och Energimyndigheten.

Sveriges elproduktion och elanvändning 2015. OBS! Värdena baseras på Svenska Kraftnäts balansavräkning. Landets totala produktion och förbrukning är underskattad på grund av dold produktion, till exempel industrimottryck. Data från Svenska Kraftnät och Energimyndigheten.

Solel mindre än 0,1% av Sveriges elproduktion

Den solel som matades in till nätet var 0,018% av den totala elproduktionen på 158 TWh i Sverige 2015. Om vi antar att ca 2/3 av solelen var egenanvänd, enligt uppskattningen i Hur mycket solel är egenanvänd?, var solelproduktionen ca 0,055% av den totala elproduktionen eller ca 0,07% av Sveriges elanvändning exklusive nätförluster.

Man ser ibland uppskattningen att Sveriges solelproduktion är 0,1% av vår elanvändning eller elproduktion, men vi är sannolikt inte riktigt där än. Om det skulle vara 0,1% skulle det betyda att 80% av solelen var egenanvänd, vilket verkar väl högt.

Om 2/3 av solelen är egenvänd skulle det ge en total solelproduktion på ca 90 GWh under 2015. Med ett genomsnittlig utbyte på ca 900 kWh/kW skulle det betyda ca 100 MW installerad effekt i genomsnitt under 2015 och därmed mer än 100 MW vid årets slut. Detta är en grov uppskattning, framför allt antagandet om egenanvändning har en rätt stor osäkerhet, där det relativa felet kan vara större än 10%.

Fördubbling av solcellsinstallationer under 2015?

Om egenanvändningen av solel varit lika stor under 2015 som under 2014 skulle man utifrån Svenska Kraftnäts statistik kunna dra slutsatsen att den installerade solcellseffekten minst fördubblats under 2015. Återstår att se om det blev så när vi får mera statistik.

Från Skånes län finns redan statistik för 2015. Där ökade den installerade effekten från 8,547 MW 2014 till 13,403 MW vid senaste årsskiftet, vilket är en ökning med 57%. Det betyder att man i Skåne hade 10,3 W solceller per invånare. Om det skulle vara lika mycket över hela Sverige skulle det bli 101 MW installerade solceller vid årsskiftet.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Vad kostar solceller – uppdatering 2016-03-27

Publicerat av

Det har nu gått ett år sedan senaste uppdateringen (Vad kostar solceller – uppdatering 20150309).

I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från 14 olika elbolag (varav tre nya) och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är inklusive moms.

Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgår av informationen på deras hemsida. Borde därför möjligen ta bort dem, men tycker det är intressant att ha med ett stort byggvaruhus.

Om du har tips på flera elbolag som säljer solcellspaket och som har prisinformation får du gärna tipsa mig. Din El och Upplands Energi säljer solcellspaket men saknar prisinfo på hemsidan. Uddevalla Energi säljer också solcellspaket men i det angivna prisexemplet på deras hemsida framgår inte om installation ingår, så därför tog jag inte med dem.

Det finns förstås många andra företag som erbjuder solcellspaket men det skulle vara en övermäktig uppgift att ta med alla och det känns inte helt rätt om jag skulle välja ut några.

Pristrend

Priserna är hos en del oförändrade (Bauhaus, Bromölla Energi och Vatten, Umeå energi och Varberg Energi), medan de hos andra har sänkts. Hos några är det nya paketstorlekar så där har det varit svårare att jämföra prisutvecklingen.

Lägsta priset för villapaket är liksom för ett år sedan hos Varberg Energi med 17 333 kr/kW för ett 9 kW paket. E.ON har ett paket på 23,5 kW för 17 021 kr/kW, men det är inget typiskt villapaket.

Flera paket än för ett år sedan ligger nu under 20 000 kr/kW, vilket är en positiv trend!

Kan tilläggas att i rapporten National Survey Report of PV Power Applications in SWEDEN 2014 från IEA PVPS, författad av Johan Lindahl, angavs medelpriset under 2014 för ett nyckelfärdigt småhussystem under 20 kW till 19 000 kr/kW, inklusive moms. Detta pris baserades på enkät till de svenska solcellssystemleverantörerna för ca två år sedan. Detta pris var lägre än medelpriset idag för paketen som visas i nedanstående diagram. Det går dock inte att jämföra priserna rakt av eftersom man exempelvis inte vet vilken storlek leverantörerna gav pris på i enkäten för IEA PVPS-rapporten. Som framgår tydligt av diagrammet sjunker priset med systemstorleken.

ROT-avdrag

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Svensk Solenergi har hos Skatteverket fått igenom en schablon på 30% av systempriset för arbetskostnaden. Med en skattereduktion på 30% av arbetskostnaden för ROT-arbete blir därmed totalpriset 9% lägre om man får ROT-avdrag. Detta har fått den förväntade effekten att alla elbolag som anger möjligt ROT-avdrag räknar med 30% i arbetskostnad oavsett vad den verkliga arbetskostnaden är.

Önskemål till elbolagen

När man läser elbolagens texter om solcellspaketen och solenergi är det några saker som är önskvärda:

  • Ange alltid pris utan investeringsstöd och ROT-avdrag först. Hos Kraftringen saknas detta pris och hos Telge Energi anger man först priset efter ROT-avdrag. Ange eventuellt pris med investeringsstöd eller ROT-avdrag därefter. Bor man i ett hus som är mindre fem år gammalt kan man inte få ROT-avdrag, så det är inte alla som kan utnyttja ROT-avdrag.
  • Om pris även anges med investeringsstöd måste man ange vilken %-sats man räknat med.
    Hos Kraftringen saknas denna uppgift. Jag antog att 20% använts, vilket gäller för de som ansökte om stöd efter 1 januari 2015. Hos Eskilstuna Energi och Miljö saknas också denna uppgift, men där framgår av de angivna priserna att man räknat med 35%, vilket gäller för de som ansökte om stöd före 1 januari 2015. Av de som beviljas stöd nu har förmodligen de flesta gjort ansökan före 2015 eftersom det finns en lång kö.
  • Ange paketets effekt med två decimaler. Flera av elbolagen anger ingen eller bara en decimal vilket ger en osäkerhet i det beräknade priset per kW.
    Mälarenergis 2 kW, 4 kW respektive 5 kW paket är egentligen 2,16 kW, 4,32 kW respektive 5,4 kW = 8% högre effekt. Alla kunder inser väl inte det och då verkar Mälarenergis paket 8% dyrare per kW än vad de egentligen är. Udda marknadsföring… För Bauhaus 4 kW och 6 kW paketet är det åt andra hållet, där får man bara 3,84 kW respektive 5,76 kW, det vill säga 4% lägre effekt.
  • Ange tillverkare och effekt för de moduler och växelriktare som ingår i solcellspaketen.
  • Lova inte längre livslängd än 30 år. Modulerna har en effektgaranti på 25(-30) år och det är den enda garanti som finns. Det är troligt att modulerna har en längre teknisk livslängd än 25 år, men idag vet vi väldigt lite om hur lång medellivslängden är. Bara ca 2% av de solcellsmoduler som är i drift i världen idag är mer än 10 år gamla. Exempelvis anger Kraftringen beräknad livslängd till 30-40 år, vilket är att tänja på gränserna för känd kunskap idag. Även om det kan finnas moduler som varit i drift mer än 30 år är de få och är inte tillverkade med exakt samma metod som idag.

Att tänka på när det gäller prisjämförelser

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla elbolag använder underleverantörer för solcellsleveranserna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna priset. Exempelvis kan resa och transport tillkomma om ett visst avstånd överskrids.
  • Hos åtminstone GEAB och Jämtkraft har man olika priser beroende på om man är elhandelskund eller inte.
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad, vilken ger en mindre yta för en given effekt.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna ger ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete. 30 år i utomhusmiljö är krävande.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar. I rapporteringen av projektet Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark fick jag en prisuppskattning på 12 000 ± 1 000 kr/kW, exklusive moms, för stora solcellssystem.

Definition av ett solcellssystems effekt

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 20 moduler x 275 W per modul = 5 500 W = 5,5 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 5 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera. Vanligen har växelriktaren en lägre effekt än modulerna, eftersom man får en del förluster i kablar och växelriktare samt att modulerna inte ger märkeffekten sommartid.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Skattereduktion för solel förtryckt på deklarationsblanketten

Publicerat av

Fick häromdagen deklarationsblanketten. Där är antalet kWh som berättigar till skattereduktion på 60 öre/kWh förtryckt. I vårt fall blev det 1470 kWh under 2015 och därmed kommer vi att få 882 kr i skattereduktion.

Underlaget för skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten.

Underlaget för skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten.

Antalet kWh stämmer med det värde för inmatning till nätet vi kan se på Vattenfalls hemsida. Där hittar jag dock inga årsvärden utan man får själv summera månadsvärdena.

Vän av ordning undrar kanske vad “stöd av mindre betydelse” innebär. Detta berör bara företag så privatpersoner behöver inte oroa sig. Under tre år får ett företag högst ta emot 200 000 Euro i form av stöd av mindre betydelse. Teoretiskt skulle det alltså kunna förhindra ett företag som fått mer än 200 000 Euro i stöd under tre år att ta emot skattereduktionen…

I Förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet står

20 § Det totala stöd av mindre betydelse som lämnas till ett företag får enligt kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 inte överstiga 200 000 euro under en period av tre beskattningsår.

Moms

En eftertanke till att regeringen igår meddelade att man föreslagit att införa en omsättningsgräns på 30 000 kr, som gör att små solelproducenter slipper momshanteringen. Det var efterlängtat förstås.

MEN, det är också intressant att se hur detta hyllas av politiker och av många andra som ett steg framåt. Det kan tyckas vara ett steg framåt, men egentligen är det bara ett steg tillbaka till den ordning som rådde före 1 juli 2013. Det är egentligen en korrigering av ett misstag regeringen gjorde vid en lagändring i mervärdesskattelagen den 1 juli 2013. Om regeringen hade varit lite förutseende vid denna lagändring hade denna momsröra inte behövt uppstå. Se PS i gårdagens inlägg Momshantering försvinner för små solelproducenter.

Momshantering försvinner för små solelproducenter

Publicerat av

Ääntligen…

Regeringen har idag föreslagit att införa en omsättningsgräns för mervärdesskatt på 30 000 kronor per år från och med 1 januari 2017. Förslagen kommer att sändas ut på remiss för att utgöra underlag inför budgetpropositionen för 2017, med avsikten att ändringarna ska träda ikraft 1 januari 2017. Se Skatteförslag för ökad återanvändning och momsbefrielse för solelsproducenter m.fl.

Det betyder att små solelproducenter slipper momsregistrera sig, momsredovisa och betala in den moms man fått utbetald.

Utmärkt om detta förslag genomförs. Momshantering har varit en onödig administrativ börda för alla små solelproducenter som inte tillfört staten några momspengar.

Jag har skrivit om detta behov flera gånger på bloggen, exempelvis i Ska alla solcellsägare behöva momsregistrera sig?,  och brukar påpeka det när jag hållit föredrag. Tillsammans med alla andra som påpekat detta problem har det till sist fått effekt och skönt att regeringen nu agerar.

Kan tilläggas att detta inte direkt påverkar ekonomin för en solcellsägare eftersom momshanteringen varit ett nollsummespel för de små solelproducenterna.

Indirekt kan det dock ha en viss inverkan eftersom de som struntat i att sälja sin solel, därför att de tyckt att det varit för krångligt med momshanteringen, nu har fått ett hinder mindre att hantera vid försäljning av solel.

PS 25/3. Enligt EU:s momsdirektiv kan EU:s länder införa en omsättningsgräns på upp till 10 000 Euro ±10%. Svenskt Näringsliv föreslog därför i juni ifjol i skrivelsen Inför en omsättningsgräns för moms till Finansdepartementet att omsättningsgränsen skulle sättas till 100 000 kr.

Regeringen valde dock att nöja sig med 30 000 kr. Det var den gräns som gällde för yrkesmässighet i mervärdesskattelagen före 1 juli 2013. Den 1 juli 2013 tog man bort begreppet yrkesmässighet och ersatte det med ekonomisk verksamhet, från EU:s mervärdesskattedirektiv. Dock missade man då att omsätta den gamla gränsen på 30 000 kr till en omsättningsgräns, vilket remissinstanser föreslagit. Det är därför vi har fått denna momsröra, som alltså hade kunnat undvikas med lite förutseende…

 

Solcellsägare – Din hjälp önskas!

Publicerat av

Solkompaniet (Erik Holm), Mälardalens högskola (Bengt Stridh och Pietro Campana), SMHI (Sandra Andersson och Tomas Landelius) och Eneo Solutions (Mikael Ronge) driver inom Solelprogrammet ett projekt som heter ”Förbättrad elproduktionsutvärdering från solcellsanläggningar för ökade investeringar i solcellsteknik”, med delfinansiering från Energimyndigheten.

Mål

Målen för projektet är att i detalj studera hur stor inverkan varierande solinstrålning och lufttemperatur i Sverige har på årsproduktionen av el från solcellsanläggningar, samt att utvärdera hur användbara olika prognosprogram och väderdata är för att göra tillförlitligare utvärderingar av elproduktionsprognoser i Sverige.

Vi vill gärna se dina solcellsdata

Projektet söker ägare till solcellsanläggningar som är villiga att dela med sig av sina driftdata. Det vi önskar är uppgifter från anläggningar som har

  • Driftdata per månad för hela 2015. Om det finns data för flera helår är det intressant också, men inte nödvändigt.
  • Om du mäter solinstrålning är vi även intresserade av dessa data, men det är inget måste att sådana data finns eftersom vi kan ta fram modellerade data för godtycklig ort.

Vi önskar dessutom nedanstående uppgifter om anläggningen. De behövs för att kunna göra simuleringar med PVsyst, Polysun och PVGIS. Tanken är att vi ska mata in väderdata för 2015 i simuleringsprogrammen och se hur väl den simulerade solelproduktionen stämmer överens med produktionsdata från verkliga solcellsanläggningar.

  • Typ av installation. Tak, vägg, fristående, …
  • Installerad effekt.
  • Orientering. Ange väderstreck eller gradtal från söder om sådan mätning finns.
  • Modullutning. I förhållande till horistonalplanet.
  • Effekt per solcellsmodul, tillverkare av modulerna och modulens modellbeteckning (exempelvis 260W, ECSolar 260M60)
  • Antal växelriktare.
  • Effekt per växelriktare och växelriktarens modellbeteckning (exempelvis 5 kW, Solar Edge 5SEK).
  • Eventuell skuggning. Beskriv vad som skuggar och när skuggningen sker. Helst vill vi ha anläggningar utan eller med liten skuggning eftersom det förenklar simuleringarna.
  • Eventuella driftstörningar under året som gjort att anläggningen varit ur drift. Ange i sådan fall om möjligt hur många dagar och vilka datum.
  • Adress och ort.
  • Kontaktuppgifter så att vi kan återkomma med följdfrågor om det skulle behövas.

Målet är att vi ska samla in data från minst 50 solcellsanläggningar. Eftersom de flesta av ovanstående uppgifter oftast saknas i publika databaser med driftdata behöver vi din hjälp!

Det spelar ingen roll vilken storleken är på anläggningen eller var du bor, men om du skulle råka bo nära Visby, Norrköping eller Kiruna blir det guldstjärna… På dessa orter har nämligen SMHI extra noggranna mätningar av solinstrålningen (både global och diffus solinstrålning mäts) vilket ger exaktare beräkningar.

Om du har lust att dela dina solcellsdata med oss skulle vi blivit mycket glada och du kan känna dig delaktig i att utveckla produktionsutvärderingen från svenska solcellsanläggningar.

Are-you-the-one

Kontakt

Data och uppgifter kan mailas till , Mälardalens Högskola.

Frågor om projektet kan ställas i kommentarsfältet till detta inlägg, då når både frågor och svar många personer (det är 200-300 besökare dagligen på bloggen). Dessutom ger det möjlighet till övriga personer i projektet att ge svar.

Solcelltemperaturen blir mycket högre än lufttemperaturen

Publicerat av

En solcellsmoduls märkeffekt definieras vid så kallade Standard Test Conditions (STC). Vid STC har man en instrålning motsvarande 1000 W/m2 med vinkelrätt infall mot modulytan, 25°C solcelltemperatur och ”air mass” 1,5 som definierar ett visst spektrum för solljuset. “Air mass” definieras som L/L0 där L är ljusets aktuella gångväg genom atmosfären och L0 är gångvägen när solen står i zenit, vinkelrät mot jordens yta. I Sverige kan solen inte stå i zenit.

Alla moduler “flash”-testas av tillverkaren vid STC efter tillverkningen. I praktiken har man dock sällan eller aldrig STC vid drift av en solcellsanläggning.

Solcellens temperatur kan bli rejält mycket högre än 25°C och då sjunker modulens verkningsgrad. För kristallina kiselbaserade solceller är en vanlig temperaturkoefficient att effekten minskar med 0,45% per grad högre temperatur.

Det finns många olika formler som föreslagits för att beräkna temperaturen för en solcell. En av de enklaste är

Tsolcell = Tluft + (NOCT-20)*800/G

där Tluft är den omgivande luftens temperatur mätt i °C, NOCT = Nominal Operating Cell Temperature och G är globala solinstrålningen mot modulens yta mätt i W/m2. NOCT är en solcellstemperatur som definieras vid solinstrålning 800 W/m2, luftemperatur 20°C, vindhastighet 1 m/s och med fri ventilation runt om modulen. NOCT kan anges i solcellsmodulens datablad. För våra ECSolar-moduler anges NOCT till 45±2°C.

Uppmätt solcelltemperatur

Vi har en sensorbox monterad i samma plan som solcellsmodulerna av modell Si-01TC-T från Ingenieurbüro Mencke & Tegtmeyer GmbH som används för mätning av global solinstrålning och solcelltemperatur. Den har en referenssolcell av monokristallint kisel och med en temperatursensor som är laminerad på baksidan av referenssolcellen. Det ger en mycket robustare lösning än att ha en lös temperatursensor som limmas på baksidan av en solcellsmodul.

En limmad temperatursensor på baksidan av en solcellsmodul lär ha stor sannolikhet att lossna förr eller senare, det hade vår gamla redan gjort två gånger under de fem år den användes. Det gäller också att sätta en sådan sensor mitt på en modul och mitt för en solcell, enligt råden i IEA PVPS Task 13. Om man inte tänker sig för kan en limmad temperatursensor hamna mellan solceller i modulen och då blir mätningen av solcelltemperatur felaktig.

I diagrammen nedan visas den uppmätta solcellstemperaturen och solinstrålningen i modulplanet under senaste veckan tillsammans med lufttemperaturen uppmätt vid Hässlö flygplats, som ligger 6 km NNV om där vi bor. Det kan väl skilja lite i lufttemperatur mellan Hässlö och hemma hos oss, men det bör inte vara mer än högst 1-2 graders skillnad.

Den högsta solcelltemperaturen under senaste veckan var 39 grader kl. 12.00 den 11 mars, då lufttemperaturen var 6 grader och solinstrålningen 760 W/m2. Enligt kalkylatorn nedan borde solcelltemperaturen blivit 30±2 grader, om vindhastigheten var 1 m/s (vindhastigheten mäts inte). Den högre temperatur vi uppmätt beror nog i huvudsak på att sensorboxen sitter monterad på en svart takplåt som sitter runt skorstenen till vår braskamin, så det blir ingen ventilation på baksidan av sensorboxen. Huum… det finns fällor med mätningar, sensorboxen borde kanske flyttas och sättas i samma nivå som modulerna, så att det blir en luftspalt mellan taket och sensorboxen.

Här nedan kan du testa själv att beräkna solcelltemperaturen.

Solcelltemperatur och lufttemperatur (Hässlö flygplats) under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solcelltemperatur och lufttemperatur (Hässlö flygplats) under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Global solinstrålning i modulplanet under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal (det står felaktigt att mätningen är i horisontalplanet).

Global solinstrålning i modulplanet under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal (det står felaktigt att mätningen är i horisontalplanet).