Regeringen meddelar idag att man gjort en “Överenskommelse om den svenska energipolitiken“.
I dokumentet “Ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna” finns lite mera kött på benen. Där anges tre mål:
- “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.
- Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.
- Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.”
När det gäller mål nummer 2 kan man ana en tydlig kompromiss, där första och andra meningen motsäger varandra.
Den enda mening jag hittar där solenergi direkt omnämns finns under rubriken vattenkraft där det står “En fortsatt hög produktion av vattenkraft är en viktig del i arbetet för att uppnå en ökad andel el från förnybara energikällor såsom vind- och solkraft.” Med solkraft menar man rimligen solel. Solvärme är tyvärr helt bortglömt i den svenska energipolitiken.
Under rubriken stöd till förnybar energi står att “Den förnybara energin ska fortsätta att byggas ut.”. Vattenkraft, bioenergi och vindkraft nämns, men inte solenergi. När det gäller elcertifikatsystemet anges att:
- “Elcertifikatssystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.
- Ingen ytterligare ambitionshöjning ska göras fram till 2020.
- Tekniska justeringar för att förbättra marknadens funktion, utan att öka ambitionsnivån, ska dock kunna göras för att öka tilltron till systemet.
- Energimyndigheten ska få i uppdrag att ta fram förslag på utformning av kvotkurvan för elcertifikaten efter 2020 och ska optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen.”
Åtgärderna gör att priserna för elcertifikat bör öka efter 2020 och att lönsamheten för vind och sol därmed ökar. Elcertifikatpriserna har dock gått kräftgång i år och priserna för handel 2017-2020 är idag så låga som 13,0-13,6 öre/kWh enligt Svensk Kraftmäkling. Ett frågetecken sätts för formuleringen “optimera systemet för att få fram den mest kostnadseffektiva elproduktionen”. Vad kommer det att innebära? Vill man bara stödja den (singular!) elproduktion som har lägst produktionskostnad under livslängden? Eller är det en politisk formulering utan närmare eftertanke om vad det kan komma att innebära i praktiken?
Under småskalig produktion anges att “Det ska bli enklare att vara en småskalig producent av el.” och vi kan se fram mot nya utredningar:
“Det ska utredas hur förenklingar och anpassningar kan ske av befintliga regelverk och skattelagstiftning för att underlätta för nya produkter och tjänster inom energieffektivisering, energilagring och småskalig försäljning av el till olika ändamål samt elektrifieringen av transportsektorn.”
Här finns flera saker att åtgärda, som att ta bort energiskatten på egenanvänd el och att förenkla elcertifikathanteringen, så vi hoppas på ett snabbt utredande!
Positivt är en satsning på energieffektivisering, eller rättare sagt effekteffektivisering, och att överföringskapaciteten i elnätet ska öka inom Sverige och mellan “Sverige och grannländerna”.
När det gäller forskning skriver man att “Energiforskningen har en avgörande roll i att se till att nya, innovativa tekniska lösningar ska komma fram för alla förnybara kraftslag.” Det är bra, men det framgår inte om man också är villig att tillföra mera pengar till den energiforskningen.
Vi får också veta att energiskatten kommer att höjas: “Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten.”Det ökar lönsamheten något för de som inte behöver betala energiskatt på egenanvänd el som ersätter köpt el.
I kombination med det befintliga satsningen på solceller genom investeringsstöd och skattereduktion har solcellsintresserade en positiv framtid även i Sverige. Däremot ses ingen politisk ljusning för solvärmebranschen, där politikerna bör ta ett omtag.
