Sedan 1 juli ska man betala energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

Sagt av regeringen idag

I dag presenterade regeringen vad de kallar en “historisk klimat- och miljöbudget“. I den nämns inget konkret om energiskatten på egenanvänd el i det skriftliga materialet, annat än att “Regeringen arbetar vidare med olika lösningar för att ytterligare skattemässigt gynna solel”.

Däremot gjordes muntliga uttalande under dagens presskonferens. Från DN:s artikel “Nya klimatsatsningar i höstbudgeten” citeras:

“Klimatminister Isabella Lövin lovade på presskonferensen också att egenproducerad solenergi helt ska skattebefrias.

– Om man producerar och konsumerar solenergi inom samma fastighet ska man inte skatta för det, sade Isabella Lövin.

Finansminister Magdalena Andersson uttryckte sig något annorlunda: med EU-regler ska skatten sänkas ”så långt det är möjligt”.”

Klimat- och finansministern verkade med andra ord inte ha enats om ett gemensamt budskap innan presskonferensen…

Utredning

Förmodligen berodde frånvaron av skriftliga besked idag på att man vill invänta resultatet av den utredningen som pågår om bland annat energiskatten. I mars formulerade Finansdepartementet en drygt fem sidor lång promemoria med titeln ”Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el”. Den finns inte utlagd på regeringens hemsida, men du kan läsa hela promemorian som är offentlig handling längst ner på sidan.

Detta var ett resultat av att regeringen i sin budgetproposition för 2016 lovat att göra en översyn av energiskatten av egenanvänd el som fick ett nytt regelverk i somras.

Som utredare tillsattes Ulf Olovsson på Finansdepartementet. Han har bland annat varit expert i utredningen ”Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet”, som publicerades i oktober 2015 och i betänkandet ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” 2013 från utredningen om nettodebitering av el.

Tre sidor i promemorian ägnas åt en bakgrund och själva uppdraget behandlas på två sidor.

Uppdraget

I promemorian skrivs följande under utgångspunkt

”Regeringen har vid flera tillfällen aviserat att vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el ska ses över. En utredare ska därför undersöka dels förutsättningarna för att skattemässigt gynna viss el som blir skattepliktig trots det i budgetpropositionen för 2016 före-slagna undantaget från skatteplikt för energiskatt på el, dels förutsättningarna för att förenkla och utvidga reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.”

Utredaren har fått i uppdrag att undersöka följande enligt promemorian

• hur andra länder stöder solcellsel,
• förutsättningarna för att skattemässigt gynna solcellsel, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där elen är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.
• förutsättningarna för och lämpligheten av att förenkla förfarandet för att begära skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el för mikroproducenter, t.ex. genom att skattereduktionen lämnas via elräkningen,
• förutsättningarna för och lämpligheten av att inom ramen för reglerna om skattereduktion av mikroproduktion av förnybar el ytterligare underlätta för mikroproduktion av förnybar el, och
• förutsättningarna för och lämpligheten av att låta fler, såsom andelsägare av förnybar elproduktion (t.ex. i kooperativa former), inom ramen för reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el komma i åtnjutande av skattereduktionen eller inom ramen för energiskattesystemet motsvarande skattesubvention. I det ligger att en strävan bör vara att ge likartade förutsättningar för mikroproduktion av förnybar el, oberoende av mikroproducentens boendeform.

”Om förutsättningar finns och åtgärdena bedöms lämpliga, ska utredaren lämna de lagförslag som utredaren anser påkallade.”

I uppdraget ingår alltså inte bara att utreda energiskatt på egenanvänd el, den andra punkten i ovanstående lista, utan även en del andra frågor.

Vad som kommer att komma ut av detta vet vi inte ännu. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2017, så det kan dröja till januari innan vi får ett svar. Om redovisningen kommer i januari och det finns lagförslag i det kommer det sannolikt att skickas på remiss och lagförslagen ska sedan beslutas av riksdagen. Det är därför rimligt att tro att eventuella nya lagförslag kan tas i bruk först 1 juli 2017, på samma sätt som det nya regelverket om energiskatt på egenanvänd el infördes 1 juli i år.

Som behandlats i några tidigare inlägg är det rimligt att ta bort energiskatten på egenanvänd el, i de fall då elen använts innanför anslutningspunkten och därmed inte matats in till nätet. Se “Energiskatt på egenanvänd solel bör tas bort“.

Läs promemorian här

Klicka på ikonen som visas längst upp till höger i fönstret så öppnas filen i ett nytt fönster.

PS. Se även SVT:s nyhet “Regeringen svänger om skatt på solel“, publicerad 30 augusti.

Den 1 juli infördes en energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

Dagens Industri publicerade idag artikeln “Regeringen svänger om skatt på solel“. Att regeringen svänger baserar Dagens Industri på att finansminister Magdalena Andersson säger att “…tittar vi på om det finns möjligheter till en skattelättnad”.

Det enda nya med detta är dock som jag ser det att frågan nått finansministernivå, det är i sak inget nytt och finansminister lovar ingenting i de uttalanden hon gör i Dagens Industris artikel.

Regeringen skrev redan 21 september 2015 i Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303), att

“För närvarande omfattas framställning av elektrisk kraft i solcellsanläggningar av olika stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investerings-stöd för solcellsanläggningar, det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet och den nyligen införda skattereduktionen för mikro-produktion. Därtill kommer möjligheten för aktörer att sälja överskottsproduktion samt få ersättning av nätföretag vid inmatning av elektrisk kraft. Regeringen finner emellertid det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av elektrisk kraft med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.”

Sedan dess har ingen information släppts om hur det går med den översyn man sade sig vilja göra enligt budgetpropositionen. Vi vet inte ens om någon översyn påbörjats. Det positiva med den uppmärksamhet frågan fått på sistone är pressen nu ökar på regeringen att raskt presentera en lösning på problemet eftersom missnöjet växer med den saktfärdighet frågan har behandlats.

Lösningen är enkel. Vi fick för några dagar sedan höra från EU-kommission att det inte finns något krav på energiskatt på egenanvänd solel, se SVT:s artikel “Omstridd skatt stoppar solcellsenergi“. Det går därför bra att raskt avskaffa den sedan 1 juli införda energiskatten på egenanvänd el som aldrig matats in till nätet. Något annat vore att agera motvalls…

PS 31/8. Se även SVT:s “Regeringen svänger om skatt på solel” från igår.

“– Om det nu kommer signaler från kommissionen att vi kan gå ner ytterligare eller inte behöver ha hela den här skatten, då jobbar vi som sjutton nu med att se om det finns ytterligare möjligheter. För oss är det viktigt att värna solelen, säger finansminister Magdalena Andersson (S).”

men en avslutande vag formulering med brasklapp (min färgmarkering).

“Men hur mycket skatten ska sänkas eller när det i så fall kan ske kan inte Magdalena Andersson svara på i dag.

-– Så fort som möjligt hoppas jag att vi kan göra det i så fall.”

Ny Teknik publicerade igår artikeln “Regeringen ångrar sig om skatt på solel“, med text från TT, artikeln bör finnas i flera tidningar.

Den 1 juli infördes en energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

I inlägget “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen” från den 21 september ifjol citerades regeringens motivering. Förslaget motiverades av regeringen i huvudsak med

1. Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
2. EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
3. ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

I SVT:s nyheter framhölls igår att “Regeringen skyllde på EU-regler när man införde skatten, men några sådana krav finns inte. Det säger nu EU-kommissionen till SVT Nyheter.”, se SVT:s artikel “Omstridd skatt stoppar solcellsenergi“. Därmed faller motiv 2 enligt ovan bort. Återstår då motiven 1 och 3.

När det gäller motiv 1 och avtalet med Norge var det egentligen den tidigare konstruktionen där ett företag kunde ha ett vindkraftverk i exempelvis Kiruna och kvitta den vindelproduktionen mot företagets elanvändning i låt säga Malmö som man ville komma åt. Det var enligt min tolkning inte energiskatt på egenanvänd el, som aldrig varit inmatad till nätet, som var det ursprungliga målet för beskattningen.

Verkar därför som att det egentliga motivet från Finansdepartementet var det tredje, sug på det igen: “…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

Energiskatt

Enligt SCB:s Totala miljöskatter i Sverige 2004-2014 var statens intäkter för energiskatt 19,72 miljarder år 2014. 2015 fick staten in totalt 20,4 miljarder i energiskatt på el, vilket var 1,1% av statens totala skatteintäkter, enligt Ekonomifakta.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande… Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. Det finns också enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar ingen eller mycket liten energiskatt på el.

I ”Lag (1994:1776) om skatt på energi” och Skatteverkets ”Återbetalning av energiskatt på el för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk” hittar man exempelvis följande.

• Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft har befrielse från energiskatt.
• Industriella processer, jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk (exempelvis fiskodling, kräftodling, musselodling, vattenväxtodling) får tillbaka den energiskatt som man har betalat förutom 0,5 öre/kWh.

Enligt Solelkommissionen ger denna återbetalning 14 miljarder till industrin. Industrins elanvändning var 50 TWh år 2014 enligt Energimyndighetens Energiläget och med en energiskatt på 29,2 öre/kWh verkar Solelkommissionens uppgift vara i rätt härad.

Att införa energiskatt på egenanvänd solel är därför som att sila mygg och svälja kameler. Det är dessutom en skatt som motverkar energiöverenskommelsens “Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion“. Ett mål som sattes så sent som i juni i år.

Slutsatsen blir att energiskatt på egenanvänd el som aldrig matats in till elnätet bör tas bort.

PS 26/8. Även media har snappat upp detta. Exempelvis:

Expressen 2016-08-26. MP har infört Sveriges mest korkade skatt.

Aktuell hållbarhet debatt 2016-08.26. Obegripligt att regeringen infört en solskatt.

SVT Nyheter 2016-08-23. Omstridd skatt stoppar solcellsenergi.

Ny Teknik 2016-07-01. Kritiserad skatt på solel införs.

SVD debatt. 2016-05-13. Skatten på solel måste slopas nu.

På ett indirekt och lite oväntat sätt gynnar energiöverenskommelsen egenanvänd solel. Den 10 juni släppte regeringen sin energiöverenskommelse med de övriga partierna. I den står bland annat:

• För kärnkraften: “Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.”
• “Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5%. Skatten ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017.”

Dessutom anger man att

“Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten. Elintensiv industri ska undantas.”

Här har vi poängen som gynnar egenanvänd solel!

En oklarhet är dock om man menar enbart höjning av energiskatten på el eller om man även tänker sig att höja energiskatten på bränslen och koldioxidskatten som är två andra, ungefär lika stora, energiskatter i Sverige. Låt oss utgå från att det är energiskatten på el man menar. Hur mycket skulle det då höja energiskatten på el?

Enligt Svensk Energis artikel “Skatter och avgifter på elproduktion” var effektskatten på kärnkraft ca 4,7 miljarder år 2015. Fastighetskatten på vattenkraft vid en skattesats på 2,8% av taxeringsvärdet var 6 miljarder, vilket vid en sänkning till 0,5% minskar statens skatteintäkter från vattenkraften med ca 4,9 miljarder. Totalt minskar då statens intäkter med 9,6 miljarder per år. Tomas Kåberger nämner 10 miljarder i ETC-artikeln ”Högt pris för att rädda de stora kraftbolagen”, så det beloppet är vi överens om.

Enligt SCB:s Totala miljöskatter i Sverige 2004-2014 var statens intäkter för energiskatt 19,72 miljarder år 2014. En höjning av energiskatten på el med 9,6 miljarder innebär därmed en höjning med knappt 49%. Eller en höjning av energiskatten på el från 2016 års 29,2 öre/kWh (som de flesta betalar, vissa nordliga kommuner betalar mindre), exklusive moms, till 43,4 öre/kWh, det vill säga en höjning med 14,2 öre/kWh. Med moms skulle höjningen bli 17,8 öre/kW. Det skulle innebära motsvarande ökat värde på egenproducerad solel som ersätter köpt el och därmed en rejält ökad lönsamhet för egenanvänd solel!

En brasklapp för antagandena om att finansieringen av de slopade skatterna för kärnkraft och vattenkraft ska tas ut enbart genom att höja energiskatten för el.