Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Författararkiv: Bengt

Evenemang Solen Runt – Agrivoltaics 5-6 mars i Skåne

Publicerat av
Svara

Solar Region Skåne, Sustainable Business Hub och LRF Syd bjuder in till evenemangen

Solen Runt – Agrivoltaics 2: Markägare & lantbrukare satsar på solkraft den 5 mars i Norra Ugglarps bygdegård Genarp kl. 17.30 – 20.00.

Solen Runt – Agrivoltaics 3: Ekonomi & markarrende + studiebesök den 6 mars i Sjöbohem Hemvärnsgård, Sövdeborgsvägen 28B, Sövde kl. 09.30-14.00.

Vi kanske ses där!

Program 5 mars

Bengt Stridh & Sebastian Zainali, Mälardalens Universitet
Agrivoltaics – hur gör man och vilka erfarenheter finns idag?
Bengt Stridh & Sebastian Zainali, forskare vid Mälardalens Universitet och projektledare för en av Sveriges första Agrivoltaics-anläggningar kommer berätta om teknologin men också om deras första resultat och slutsatser i forskningsprojektet på Kärrbo prästgård utanför Västerås – hur fungerar egentligen allting och vad ska man tänka på ur ett tekniskt perspektiv om man som lantbrukare eller markägare vill satsa på solkraft?

Energi- och Klimatrådgivningen Skåne: Rådgivning & stöd kring energifrågor

Frågor, funderingar & diskussion

 

Program 6 mars

Bengt Stridh & Sebastian Zainali, Mälardalens Universitet:
Agrivoltaics – ekonomi & lönsamhet – hur bör man tänka?
Bengt Stridh & Sebastian Zainali, forskare vid Mälardalens Universitet och projektledare för en av Sveriges första Agrivoltaics-anläggningar kommer berätta om vilka lönsamhetsparametrar det finns kring solkraft och vad ska man ta hänsyn till om man vill satsa på Agrivoltaics om man som markägare och lantbrukare vill satsa på solen. Vad säger deras forskning och vilka slutsatser finns eventuellt i deras forskningsprojektet på Prästgård Kärrbo utanför Västerås ?

Erik Baeksted, Rabelöf Gods: Markägarens intressen & rättigheter
Erik, som är VD för Rabelöf Gods rådger och hjälper markägare och lantbrukare kring avtal för markarrende för sol- och vindkraft. Han kommer fokusera på 3 olika punkter i sitt föredrag. I anslutning finns det tillfälle att ställa frågor och även att få en enklare rådgivning och svar kring funderingar.

Erik kommer fokusera på:
– Vad ska man tänka på innan man skriver på ett arrendeavtal
– Vem arrenderar man till egentligen och vilka konsekvenser har det för markägaren/lantbrukaren?
– Vilka frågor bör branschen lyfta för att markägare/lantbrukare ska få bättre rådgivning kring dessa frågor?

Svea Solar – Rundvandring på Sparbanken Skånes Solcellspark utanför Sjöbo
OBS: studiebesöket är enbart öppet till målgruppen lantbrukare & markägare

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. 2021-06-02. 

Kärnkraft är inte den enda lösningen

Publicerat av
3

Fick ett förslag att även publicera de inlägg jag gör i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) på denna blogg, då det inte är alla som har VLT. Sagt och gjort. Här är det debattinlägg som var infört i VLT igår, den 21 februari. I nedanstående text har jag lagt till en del länkar (blå text), där några kan kräva inloggning till VLT:s e-tidning, i övrigt är texten densamma som i VLT.

Meningen är inte att här starta en debatt om kärnkraft eller inte. Men vi behöver tänka över hur regeringens ensidiga inriktning på framtida kärnkraft skjuter saker på framtiden och tar bort fokus från vad vi kan göra här och nu. Nuvarande politik går åt fel håll när det gäller hur vi ska uppnå våra uppsatta klimatmål. Symtomatiskt är exempelvis att Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solkraft som jag skrev om 22 december. I ett debattinlägg i VLT den 1 februari skrev jag om att Sverige missar klimatmål för skogen, som handlar om skogens roll som kolsänka. Se även Tomas Ramberg: Kurvan ska dölja att dagspolitiken krockar med målen i DN den 20 februari.

Kärnkraft är inte den enda lösningen

Kärnkraftsvänner i olika inlägg på insändar- och debattsidan vill ha ny kärnkraft men försummar potentialen för alternativa lösningar. De utelämnar också att ny kärnkraft inte löser Sveriges elbehov eller klimatutmaningar under de närmaste tio åren, där energiomställningen till fossilfritt i dag går alldeles för långsamt, och att det skulle bli dyrt för oss skattebetalare.

Sveriges elanvändning kan i de högsta scenarierna fördubblas från 135 terawattimmar (TWh) 2023 till runt 270 TWh 2035 (”Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering, Energimyndigheten 2023-12-15). Det beror framför allt på stål- och gruvindustrins omställning från kol och koks till vätgas, framställd genom elektrolys av vatten som kräver mycket el. Regeringen hoppas på ny kärnkraft till 2035, vilket är både optimistiskt och otillräckligt. Hur ska kärnkraftsvännerna producera de ytterligare 135 TWh som kan behövas till 2035?

Ny kärnkraft kostar runt 1 kr/kWh (SVT 2024-01-16), vilket är långt ifrån ”prisvärd elproduktion” som skrivs i ett inlägg. Ny kärnkraft är olönsam på kommersiell grund enligt Vattenfalls vd Anna Borg (Ekots lördagsintervju 2023-12-09) och förklarar varför industrin, som några efterlyser, inte självmant vill satsa på ny kärnkraft.

Kärnkraftsvännerna vill att ”staten” ska bidra till finansiering av ny kärnkraft, en omskrivning för att vi skattebetalare ska stå för de stora subventioner som skulle behövas. Före de tillfälligt höga priserna under 2021–2023 har årsmedel för elspotpriset varit över 50 öre/kilowattimme (kWh) under endast två år under 2000-talet. Om ny kärnkraft skulle få runt 50 öre/kWh i spotpris behöver den subventioneras med lika mycket.

Regeringen vill ha två kärnkraftsreaktorer på minst 2 500 megawatt totalt till 2035. Antaget 85 procent tillgänglighet ger det en årlig elproduktion på 18,6 TWh och att det skulle behövas en årlig subvention på 9,3 miljarder, vilket under livslängden blir hundratals miljarder i subventioner enbart för dessa två reaktorer.

Kärnkraft är verkligen inte ”den enda lösningen på våra framtida energibehov” som en insändarskribent tycker. Vår elproduktion består även av vattenkraft, vindkraft, kraftvärme och solkraft, där utbyggnaden av vind- och solkraft pågår för fullt. Vi är direkt sammankopplade med sex andra länder med vilka vi utbyter el i form av export och import. 2023 hade Sverige nettoimport under rekordlåga 90 timmar och nettoexport under rekordhöga 8 670 timmar (”Elstatistik” Svenska Kraftnät). Energieffektivisering behöver det satsas mycket mer på, liksom flexibilitet i elanvändningen.

Ytterligare vind- och solkraft kommer att ge mer variabel elproduktion men de kan också tillsammans med vattenkraft, batterilager (stationära och i fordon), vätgas (tillverkning och lagring) och värmepumpar bidra till en mycket högre flexibilitet i elproduktion och elanvändning än i dag.

Flexibiliteten ger möjlighet till ett robust, uthålligt och helt förnybart elsystem. Energieffektiviseringar och flexibilitet kan även bidra till att minska utbyggnadsbehovet av elnätet så att vi inte behöver spendera så mycket som 1 000 miljarder på utbyggnad av elnätet till 2045 som Energiföretagen förutspår (”Sveriges elbehov 2045”, februari 2023).

Bengt Stridh
Forskare energiteknik MDU

Agrivoltaics på Elmia Solar 13-15 februari

Publicerat av
Svara

13-15 februari hålls mässan Elmia Solar i Jönköping. Mer än 120 utställare och det finns även ett seminarieprogram.

Vi på Mälardalens universitet som forskar inom agrivoltaics har en monter (A09:36) där du kan träffa Bengt Stridh, Pietro Campana, Sebastian Zainali, Silvia Ma Lu, Sultan Tekai, Sven Ruin och Tekai Eddine Khalil Zidane.

Tisdag 13 februari kl. 15.30-15.55 kan du lyssna på föredraget ” Agrivoltaics – Jordbruk och solenergi i samverkan” av Bengt Stridh på scenen i hall A.

Agrivoltaiska projekt vid Mälardalens universitet

Inom forskningsprofilen Framtidens energi har vi följande pågående eller avslutade projekt inom agrivoltaics. Läs mera om projekten genom att klicka på länkarna.

Ny pod från Svensk Solenergi

Publicerat av
2

Svensk Solenergi har startat podden ”Heta S(t)olen”. Först ut var Marika Edoff, professor i fasta tillståndets elektronik med specialitet solceller vid Uppsala universitet. Marika är en ikon inom svensk solcellsforskning. Marika har jobbat med solcellsforskning under hela sitt yrkesverksamma liv. Hon var med och grundade företaget Solibro för tillverkning av solcellsmoduler baserade på tunnfilmsolceller av CIGS. Podden fick därmed ett rätt stort fokus på solcellsteknik.

Podden var trevlig att lyssna på. Intressant för min del då jag undervisat om solcellsteknik vid Mälardalens universitet, men aldrig forskat inom utveckling av själva solcellerna. Kanske lite avancerat för gemene man då man exempelvis behöver ha en hum om vad ett bandgap är och att solljuset består av fotoner för att förstå förklaringen av en solcells verkningsgrad. Å andra sidan kan man Googla fram betydelsen av ord som man inte är bekant med.  Hade kanske velat veta lite mer om vilka problem som behöver lösas för att tandemsolceller ska bli kommersiella och hur långt bort det kan vara med kommersiella tandemsolceller. Detta första avsnitt var 33 minuter, kanske lite långt för en pod.

Solelforskningscentrum Sverige

Vi fick också höra om kompetenscentret Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE). Det har ett 50-tal partners och finansieras med en tredjedel vardera av Energimyndigheten (36,5 miljoner under fem år), näringsliv och akademi. Sex olika akademier eller forskningsinstitutet deltar (Uppsala universitet, Mälardalens universitet, Karlstads universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Högskolan i Borlänge och RISE). SOLVE har sju olika forskningsteman. Målet är att 15 doktorander ska utbildas under de fem åren.

Solcellers verkningsgrad

Hur många försäljare av solceller förklarar för sina kunder hur en solcell fungerar fysikalist? Det är långt ifrån trivialt att förklara på ett enkelt och kortfattat sätt. I podden fick vi höra Marika förklara hur en solcell fungerar. Jag kunde hänga med, kanske beroende på att jag själv i forna kursen Solceller och solfångare på Mälardalens universitet försökt förklara detta för ingenjörsstudenter.

En halvledares bandgap är centralt när det gäller att förstå verkningsgraden för solceller. Likaså att solljuset har ett spektrum av många olika våglängder, omfattande ultraviolett, synligt och infrarött ljus. Om solljuset haft en enda våglängd hade man kunnat välja ett material med ett bandgap som motsvarande den våglängden och då skulle en solcell kunna fånga 100% av solljuset. Men med en solcell som har bara ett skikt är det omöjligt på grund av solljusets många våglängder. Solljusets fotoner med lägre energi än bandgapet kan inte utnyttjas och för fotoner med högre energi än bandgapet blir energiöverskottet värme.

Tandemsolceller

Ett sätt att förbättra verkningsgraden är att göra solceller med mer än ett skikt, så kallade tandemsolceller, som kan utnyttja en större andel av solljuset. Med tandemsolceller som Marika forskar på skulle man teoretiskt kunna höja verkningsgraden till över 40 % enligt Marika, jämfört med högst 33,7% för en solcell bestående av ett skikt. En teoretisk gräns på 46% anges för solceller med två skikt i den vetenskapliga artikeln Perovskite—a Perfect Top Cell for Tandem Devices to Break the S–Q Limit. Med en solcell bestående av oändligt antal lager är den teoretiska gränsen 68,7% verkningsgrad för normalt solljus som inte är koncentrerat på något sätt.

Perovskite

I Uppsala forskar man bland annat på solceller av perovskite, senaste årens solcellsraket, som skulle kunna bilda en tandemsolcell med kisel. Det finns idag ingen kommersiell tandemsolcell med perovskite. Om man hittar en perovskite som är tillräckligt stabil kan det gå fort för tandemsolceller att etablera sig, på motsvarande sätt som att monokristallina solceller med sin högre verkningsgrad tagit över från polykristallina solceller under de senaste fem åren.

Ser fram emot nästa avsnitt av podden ”Heta S(t)olen”.

Rekordår igen för solel 2023

Publicerat av
8

3,2 TWh producerad solel i Sverige under 2023 enligt pressmeddelande från Energiföretagen på nyårsafton. Det är en fantastisk ökning med 1,2 TWh (60%) jämfört med 2022.

Den officiella statistiken för nätanslutna solcellsanläggningar från Energimyndigheten släpps 31 mars och först då får vi se hur många solcellsanläggningar som installerades  under 2023. Branschorganisationen Svensk Solenergi har förutspått runt 100 000 nya solcellsanläggningar under 2023. Också det en fantastisk siffra med tanke på att vi hade 147 960 anläggningar vid årets slut 2022.

Elanvändningen minskade under 2023

I pressmeddelandet från Energiföretagen framgår också att Sveriges elanvändning var 134,6 TWh under 2023. Lägre än under alla år utom 2014 under 2000-talet och i nivå med för drygt 35 år sedan. Det är 15,7 TWh lägre än toppåret 2001 då elanvändningen var 150,3 TWh.

Sveriges elanvändning och elproduktion enligt statistik från SCB för 2001-2022. Data från 2023 är enligt pressmeddelande från Energiföretagen 2023-12-31.

Minskningen i elanvändning sedan 2001 är mer än den el som skulle behövas om alla personbilar idag skulle vara elbilar. Körträckan för Sveriges personbilar var 6,5 miljarder mil under 2022 enligt Trafikanalys. Antaget att en elbil drar 2 kWh/mil blir det totalt 13 TWh om vi hade haft bara elbilar 2022.

Regeringen säger att “Sverige behöver därför planera för att kunna möta ett elbehov om minst 300 terawattimmar (TWh) år 2045.” Man kan undra om det är ett rimligt antagande för elbehovet 2045?

Spotpriser på el 2023

De svenska spotpriserna på el var i medel bland de lägsta i Europa under 2023 enligt Energy-Charts.

Medelspotpris för el i EU + Norge och Schweiz. Källa: Energy-Charts.

Spotpriserna på Nord Pool var dock i elområde SE3 och SE4 högre under 2023 än medelpriset än under åren 2000-2022, då det endast var under 2010 som spotpriset i medel var högre än 50 öre/kWh. Lägg också märke till att så sent som 2020 var spotpriset 15-27 öre/kWh i de olika elområdena.

Årsmedel för spotpris i Sverige hos Nord Pool.

Export och import av el 2023

Den svenska elexporten var i Europa den högsta efter Frankrike under 2023 enligt Energy-Charts.

Till och med november hade Sverige nettoimport av el under endast 40 timmar under 2023 enligt Svenska Kraftnäts elstatistik. Data finns inte hos Svenska Kraftnät för december ännu. Kanske blev det rekordlågt antal timmar med nettoimport 2023, lägre än 190 timmar under 2022 enligt data från Svenska Kraftnäts elstatistik? Om inte rekord blev det i alla fall ett år med bland det lägsta antal timmar med nettoimport av el till Sverige under i vart fall de senaste 50 åren.

Import och export av el i EU plus Norge och Schweiz. Källa: Energy-Charts.

 

 

Ledigt jobb: Postdoktor inom agrivoltaiska system vid MDU

Publicerat av
Svara

Mälardalens universitet söker en postdoktor i agrivoltaiska system, som kombinerar jordbruk och solelproduktion. Ett aktuellt och spännande forskningsområde.

“Forskningsmiljön Future Energy har flera projekt om agrivoltaiska system med fokus på styrning, modellering, simulering och optimering med hänsyn till både jordbruksproduktion och elproduktion. För närvarande har vi också projekt som fokuserar på att jämföra olika agrivoltaiska systemkonstruktioner, fokuserade både på matematisk modellering och laboratorie- och fältbaserade experiment, för både småskaliga och storskaliga system. Målen med projekten är att utveckla verktyg för att stödja den agrivoltaiska industrin nationellt och internationellt.”

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Projekt “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” hade Mälardalens universitet som ledare. Slutrapport finns att hämta på projektets webbsida. 

Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solkraft

Publicerat av
5

Regeringens klimathandlingsplan släpptes igår. I en handlingsplan förväntar man sig konkreta åtgärder för att nå ett eller flera mål. När det gäller energi finns en önskan från stål- och gruvindustri om väldigt stora mängder el inom de närmaste tio åren för att de ska kunna genomföra sina planer att ersätta kol och koks med vätgas, framställd genom elektrolys av vatten. Dessutom pågår en elektrifiering av transportsektorn. En undrar var därför hur regeringen ska stötta att ny elproduktion tillkommer inom det närmaste årtiondet.

Elproduktionen i Sverige på rekordhöga 170 TWh under 2022 bestod av vattenkraft (40,9%), kärnkraft (29,5%), vindkraft (19,5%), kraftvärme (9,0%) och solkraft (1,2%). Av dessa är det framför allt vindkraft och solkraft samt i viss mån kraftvärme som har potential att öka under det närmaste årtiondet. Ny kärnkraft lär vi få vänta minst tio år på och då med förbehållet att “Staten behöver skjuta till pengar om det ska byggas kärnkraft i Sverige, säger Vattenfalls vd Anna Borg.” Det betyder att vi skattebetalare måste stå för en del av notan om det ska bli någon ny kärnkraft.

Jag sökte på orden sol, vind, kraftvärme, fjärrvärme och kärnkraft i den 245 sidor långa handlingsplanen. Sol var omnämnt sex gånger, vind 28 gånger, kraftvärme fem gånger, fjärrvärme 18 gånger och kärnkraft 75 gånger enligt nedanstående tabell. Solvärme saknades helt. I all sin enkelhet ger det en tydlig vink om regeringens inriktning.

Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solenergi

När det gäller solenergi nämner regeringen inte en enda egen konkret åtgärd. Den enda, men betydelsefulla åtgärden, är att enligt EU:s förnybarhetsdirektiv kommer solceller att få en särställning vad gäller snabb handläggning. Men regeringen menar att det inte kommer att påverka Sverige i någon högre grad då de skriver att solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga. Det är inte riktigt sant.

Solcellsparker på mark kräver oftast ett samråd med länsstyrelsen, som gör en prövning mot gällande lagar i Sverige, exempelvis 12 kap. 6 § i Miljöbalken, och exempelvis påverkan på natur- och kulturmiljö. När det gäller en solcellspark på 147 MW i Svedberga, Skåne, som European Energy lämnade in till samråd hos länsstyrelsen i Skåne 7 juli 2020 är ärendet fortfarande inte avgjort. Länsstyrelsen beslutade om förbud av verksamheten 26 april 2022, vilket European Energy överklagade till Mark- och miljödomstolen, som upphävde länsstyrelsen beslut 31 oktober 2022. Länsstyrelsen överklagade domstolens beslut och ärendet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen, som förväntas komma med ett beslut i början av 2024. Det har då tagit ca 3,5 år att handlägga detta ärende. Det är långt ifrån en snabb handläggning och som sinkar hela solcellsbranschen i Sverige.

Tips till regeringen

  • Regeringen bör snarast ge tydligare riktlinjer åt länsstyrelserna när det gäller prövningsfrågor för solcellsparker på mark.
  • Speciellt skulle det behövas ett regelverk för agrivoltaiska anläggningar där man kombinerar jordbruk och solelproduktion på jordbruksmark, liksom det finns i flera andra europeiska länder.
  • Ta bort energiskatten på egenanvänd solel för solcellsanläggningar på minst 500 kW. Det är en rent fiskal skatt som saknar logik då det rör sig om en “vara” som aldrig varit ute på en marknad.

Omnämnande av ordet sol i regeringens klimathandlingsplan

Läs och döm själv om detta är värt namnet handlingsplan när det gäller solkraft i Sverige.

Sida 15

Kärnkraften minskar därför behovet av nätutbyggnad och storskalig energilagring, och möjliggör nyanslutning av intermittenta fossilfria energikällor såsom vind- och solkraft.

Sida 31

Exempel på andra initiativ och samarbeten där Sverige för närvarande deltar är … International Solar Alliance ….

Sida 80

Förnybartdirektivet

Förhandlingarna om revideringen av förnybartdirektivet färdigställdes under tiden Sverige var ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet och beslutades slutligt den 9 oktober 2023. Ändringarna, i de delar som handlar om tillståndsprocesser, syftar till att korta beslutstiderna för förnybar energi och tillhörande infrastruktur samt öka sannolikheten för att sådana projekt ska ges tillstånd, bl.a. genom att förnybar energi ska ses som ett överskuggande allmänintresse vid vissa avvägningar, t.ex. vid EU:s artskyddsregler. Tidsfrister förs in och skärps för tillståndsprövningen. Det kommer att behöva göras ändringar i svensk lagstiftning för att genomföra direktivets krav. Installation av solceller kommer att få en särställning vad gäller snabb handläggning, men påverkar inte Sverige i någon högre grad eftersom solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga.

Sida 89

Utbyggnaden av nätanslutna solceller ökar snabbt i Sverige, men från en förhållandevis låg nivå. År 2022 var den installerade effekten 2 384 MW vilket är en ökning med 50 procent från föregående år. Vid slutet av 2022 fanns totalt 147 692 elnätsanslutna solcellsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med 55 333 anläggningar eller motsvarande en ökning på 60 procent jämfört med året innan.

Forskning

Som forskare inom energiteknik med inriktning mot solcellssystem var jag nyfiken på vad regeringen hade att säga om energiforskning. Forskning och innovation avhandlas på drygt fyra sidor. Kärnkraft, batteriteknik och elektrifiering (utan någon precisering) är de områden som nämns konkret. Inget konkret skrivs om solenergi, vindkraft eller kraftvärme. Regeringen skriver att

”Regeringen avser återkomma med en forsknings- och innovationsproposition som anger inriktningen för forskningspolitiken framåt
…
En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats.
…
Kompetens inom elektrifiering och batteriteknik är viktig för klimatomställningen. Regeringen gör en strategisk forskningssatsning vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola AB för att tillsammans med näringslivet stärka möjligheterna att långsiktigt utveckla en stark forsknings- och utbildningsmiljö inom elektrifiering och batteriteknik.
…
I och med regeringens satsningar på kärnkraftteknik behöver flera forskningsområden förstärkas och den kompetens som krävs på strålsäkerhets- och strålskyddsområdet behöver upprätthållas. ”

Förekomst av olika ord i regeringens klimathandlingsplan

Baserat på sökningar i regeringens pdf-fil.

Ord i regeringens klimathandlingsplan 2023-12-21

PS. Se även artikeln “Vart tog solkraften vägen, ministern?” i Aftonbladet i går. Upptäckte den precis efter att jag skrivit detta inlägg.

Orimligt långa väntetider på elnätutredningar för ny elproduktion

Publicerat av
4

Vi hade igår ett möte med en markägare för möjlig installation av en agrivoltaisk solcellsanläggning i projekt ”Solbruk i Skåne” som leds av Region Skåne. Markägaren hade fått besked från nätägaren E.ON att för en planerad konventionell solcellspark på ca 15 MW krävdes en elnätutredning som skulle ta fyra månader och som skulle kunna starta 2025 i kvartal 3. Det betyder att ett besked om denna anslutning är möjlig skulle komma först i början av 2026, om mer än två år. Därefter skulle det uppskattningsvis ta ytterligare 1-2 år för upphandling och byggande innan solcellsparken skulle vara i drift 2027-2028. Det är orimligt med så långa väntetider för elnätutredningar, som sinkar utbyggnaden av ny elproduktion.

Till saken hör att Skånes effektkommission i sin Färdplan för Skånes
elförsörjning 2030 har som mål att

“Skånes självförsörjningsgrad av eleffekt ska öka ifrån dagens 15% till minst 50% 2030 under årets alla timmar”

Hur ska det gå till med så långa handläggningstider för nätutredningar för ny elproduktion och utdragna tillståndsprocesser som kan ta åratal, kan man undra?

Agrivoltaics – en konfliktlösare? webbinarium 12 december

Publicerat av
Svara

Solelforskningscentrum Sverige (SOLVE) bjuder in till ett webbinarium om agrivoltaics den 12 december.

Genom att kombinera jordbruk med solelproduktion, agrivoltaics, kan jordbruksmark få en optimerad användning till nytta för både energisystemet och markägaren.

Under det här webbinariet berättar landets främsta forskare på området om sin forskning för att hitta en optimerad design för agrivoltaiska solcellssystem.

Kärrbo prästgård i Västerås har tilldelats Miljö och klimatrådets hederspris för sitt visionära arbete med elproduktion kombinerad med ekologisk odling. Med exempel från Kärrbo prästgård beskrivs forskningen kring odling av grödor i kombination med solelproduktion.

Anmälan görs här.

Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. Projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” har slutförts med  Mälardalens universitet som projektledare.

Hur många solcellsparker med bete finns i Sverige?

Publicerat av
3

Har försökt att lista solcellsparker med bete i Sverige enligt nedan.

  • Tipsa gärna om du känner till flera solcellsparker med bete.

Solcellsparker med bete är en form av agrivoltaiska solcellsanläggningar som verkar vara i ökande. Får är vanligast som betesdjur, men fann även en med hästar och en där man planerar att ha nötdjur. Har även hört ett fall där man tänkt sig att ha getter, men har inga data för den.

Vår forskning inom agrivoltaiska solcellssystem vid Mälardalens universitet har hittills varit inriktad på kombinationen odling och solelproduktion. Men kan finnas anledning att även göra studier på  bete och solelproduktion. Vore därför intressant att veta hur vanligt det är i Sverige och vilka erfarenheter man haft.

Solcellsparker med bete i Sverige. Tipsa gärna om du känner till flera.

Kärrbo prästgård. 2021-10-13.