Intressant att i vetenskapsradion Klotets program “Massiva solkraftssatsningar – men var och hur ska de byggas?” häromdagen vara med och diskutera de markkonflikter som kan uppstå när man bygger stora solcellsparker. Vår framtida elanvändning kan fördubblas inom de närmaste 30 åren enligt scenarior i rapporten “Långsiktig marknadsanalys 2021” från Svenska Kraftnät om vi ska elektrifiera industrin och transporter. Att tänka på är att den svenska elanvändning idag är densamma som för 30 år sedan och att den minskat under 2000-talet. En stor fråga blir hur den nya elen ska produceras och var. Det kommer att uppstå konflikter när det gäller markanvändning. “Agrivoltaics” har potentialen att lösa konfliken mellan jordbruk och solelproduktion på jordbruksmark, inte bara i Sverige utan även på många andra håll i världen.
Kombination av vall och solceller. Kärrbo prästgård, Västerås. projektet “Utvärdering av det första agrivoltaiska systemet i Sverige” som leds av Mälardalens högskola.
Hej varför är alla så intresserade av just sol-el? Då begreppet sol-energi också innehåller sol-värme? Vårt totala värmebehov inom 50-250 gr C, i industri och hushåll är dubbelt så stort som motsvarande elbehov. Det kan ganska enkelt klaras med kraftigt lokal utbyggnad och dygns-LAGRING av sol-värme. I Danmark pågår fullskaliga försök med sol-fjärrvärme som t.o.m. skall klara drift året om…
Lokal utbyggnad och lagring är dessutom ett lokalt kommunalpolitiskt beslut, där mycket kommer att behöva förändras när övergången från energi- till effekt-mätning även för småhus, kommer att genomföras åren 2024-25, som smart utformade lokala elnätstaxor. typ ( http://www.seom.se)
EXergi-Nisse
Solvärme har jobbat i motvind i Sverige under senaste årtiondet. Det blygsamma stödet som fanns till solfångare togs bort vid utgången av 2011. Dessförinnan kunde man till ett småhus få upp till 7 500 kr i stöd för en solvärmeinstallationen. För en solcellsanläggning kan en småhusägare idag få investeringsstöd, skattereduktion för överskottsel, inmatningsabonnemang utan kostnad och bidrag till energilagring. Stödet till solenergi haltar med andra ord betänkligt i Sverige.
En annan sak är att kombinationen solceller och värmepump är en konkurrent till solvärme. Om vi har solceller med 20% verkningsgrad (5 m2/kW) och de årligen producerar 900 kWh/kW solel ger det årligen 180 kWh/m2. Kombinerar vi det med en bergvärmepump som har en årsvärmefaktor på minst 3 kan vi producera minst 540 kWh/m2 värme. En solvärmeanläggning för småhus ger årligen cirka 400 kWh/m2. En solvärmeanläggning kan ge halva årsbehovet av varmvatten, men ger ett litet bidrag till uppvärmning då vi inte producerar någon solvärme vintertid.
Svenska företaget Absolicon har projekt där man producerar solvärme för industri och fjärrvärme, men deras projekt ligger huvudsakligen i andra länder.
Borde man inte i första hand sätta solceller på tak i stället för att använda jordbruksmark. Det finns ju massor av stora byggnader i det här landet både statliga, regionala, kommunala och privata. Med hänsyn till världsläget bör vi inte endast tänka el utan också se till at vi i framtiden är självförsörjande när det gäller mat. Vem vill leva på morötter och socker?
Visst ska vi fortsätta solceller på byggnader. I år passerar vi 100 000 solcellsanläggningar på byggnader och vi är bara i början om vi har som mål att sätta solceller på alla byggnader i framtiden.
Men det finns en än större potential för solceller på mark, där byggtiden är kortare till i runda slängar hälften av investeringskostnaden per installerad effekt om vi bygger på lämplig mark. Finessen med ”agrivoltaics” är att solceller och jordbruk kan samsas på samma mark. Vi behöver bara använda en liten andel av jordbruksmarken för att få en hög solelproduktion. Om vi skulle använda motsvarande de 4,9% av jordbruksmarken som låg i träda 2021 skulle vi kunna producera motsvarande 31% av Sveriges elanvändning antaget relativt blygsamma 30 kWh/m2 per år. Med rätt val av jordbruk blir inverkan på jordbruket förhållandevis liten.
En viktig poäng med ”agrivoltaics” är att det ger lantbrukare dubbla intäkter vilket förbättrar ekonomin och som gör att vi kanske får behålla flera av våra lantbrukare. Om vi ska öka vår självförsörjningsgrad av mat i Sverige behöver vi sysselsatta i lantbruket. Under de senaste 70 åren har antalet sysselsatta i jordbruket minskat med ca 80% och vi har slutat att odla 1,1 miljoner hektar = ca 30% av vår åkermark. Självförsörjningsgraden har i Sverige minskat från 75% i början av 1990-talet till 50% idag. Samtidigt säger att LRF att ytterligare 600 000 hektar går att odla. ”Agrivoltaics” bör ses som en god möjlighet för lantbrukare att förbättra sin ekonomi och därmed förbättra Sveriges möjligheterna att öka vår självförsörjningsgrad.