Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?

Efter inläggen om värdet av egenanvänd respektive såld el kommer här utvecklingen av skillnaden av värdet av egenanvänd och såld el per månad under november 2010 – januari 2020. Kännedom om denna skillnad ger oss underlag för funderingar om det är lönsamt att installera batterilager för att spara överskottet av solel för senare bruk istället för att sälja solelen. I ovanstående två inlägg beskrivs i detalj hur värdet av egenanvänd och såld el beräknats.

Under åren 2011-2014 var egenanvänd solel värd ca 50 öre mer än såld solel i detta exempel, se diagrammet. I januari 2015 infördes en skattereduktion på 60 öre/kWh för el som matades in till nätet. Det medförde att under 2015 blev det bakvända världen, då värdet av såld solel var 8-10 öre/kWh högre än egenanvänd el. Bakvänt med tanke på att ett huvudsyfte med att producera egen solel är att man vill ersätta köpt el med egenanvänd el. Men om värdet är högre för såld el, skulle man lika gärna kunna sälja all solel. Under 2016-2019 har ordningen återställts då värdet av egenanvänd solel ökat till 10-20 öre/kWh högre än värdet av såld solel. Det beror på att värdet för elcertifikat minskat vilket sänkt värdet på såld el och att energiskatt samt priset för elöverföring med moms på dessa ökat, vilket höjt värdet på egenanvänd el.

Skillnad i värde egenanvänd minus såld solel. Genomsnitt per månad.

Lönar sig batterilager för solcellsägare

Om man är en småhusägare som betalar den rörliga delen av nätavgiften per kWh kan vi raskt avfärda lönsamheten i batterilager. Det är alldeles för små skillnader i värde på såld och egenanvänd solel. Vid batterilagring tappar man 10% av elen i laddförluster om man använder Tesla:s Powerwall2 med 13,5 kWh användbar kapacitet enligt Tesla:s svenska hemsida. Eftersom värdeskillnaden mellan såld och egenanvänd el bara varit som högst runt 20 öre/kWh under 2019 skulle skillnaden reduceras till mindre än 10 öre/kWh efter förlusterna i batteriet. Det räcker inte på långa vägar till för att höja värdet på sparad solel så mycket att det betalar för den höga investeringskostnaden på 87 650 kr plus installation på minst 11 000 kr för Tesla:s batterilager.

E.ON anger ett pris från 55 858 kr för Fronius solcellsbatteri (3,6 kWh användbar kapacitet i grundutförande, utbyggbart till 9,6 kWh, med produktgaranti på minst 80% efter 10 år och minst 68% efter 15 år) och från 22 343 kr med 60% i investeringsstöd. Enligt datablad för Fronius Symo hybrid växelriktare är max verkningsgrad >90% för laddningscykel solceller – batteri – nät. Lurigt att man bara anger max verkningsgrad och utan någon precision, man får nog räkna med runt 10% i laddförluster även för detta batteri. Det skulle krävas ett orimlig uttag på minst 300 000 kWh lagrad solel i dagsläget för att få tillbaka investeringskostnad även om den “bara” är 22 343 kr för detta batteri, med värden enligt detta exempel. Inte ens om man skulle ta  bort skattereduktionen skulle det bli en intressant ekonomi dagsläget i detta exempel. Med låt säga 70 öre/kWh i prisskillnad efter batteriförluster skulle det krävas att man tar ut ca 32 000 kWh från batteriet för att få igen investeringen. Med ett uttag av 3,5 kWh under 300 dagar per år skulle det ta mer än 30 år (kapaciteten minskar med tiden så inte möjligt att ta ut 3,5 kW alla år), det vill säga längre än batteriets livslängd. Antog 300 dagar per år då det inte blir så mycket överskott under vintermånaderna.

I ovanstående exempel har ingen hänsyn tagits till att en växelriktare för batterilagret behövs, endera en separat för lagret eller en hybridväxelriktare, vilket höjer investeringskostnaden för batterilager.

Se även inlägget “Bidrag till energilagring av el – är det lönsamt?” från november 2016. Där diskuterades fem olika fall där batterilager skulle kunna användas. Hade svårt att se någon ekonomi i energilagring för en småhusägare då, även om har en effekttariff där man betalar för effekt (kW) istället för energi (kWh) till nätbolaget, och det gäller även i dagsläget.

Skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel och stödet på 60% till energilager har motverkat varandra. För en småhusägare är skattereduktionen för överskottsel betydligt viktigare än stödet till energilager, som kräver ytterligare en investering.

Däremot kan det finnas exempel på större fastigheter med effekttariffer där energilager skulle kunna vara av intresse, i syfte att kapa effekttoppar. Man skulle därför kunna avveckla stödet för energilager till småhusägare och istället rikta stödet mot större fastighetsägare.

Ladda batterilager från nätet

Istället för att ladda ett batteri med solel dagtid skulle man kunna tänka sig att ladda med el från nätet när elen är som billigast och att använda den elen när den är som dyrast under ett dygn. Under 2019 var skillnaden mellan högsta och lägsta spotpris under ett dygn i genomsnitt 16,5 öre/kWh exklusive moms och 20,6 öre/kWh inklusive moms, se diagrammet. Med hänsyn tagen till förluster vid användning av batterier återstår i runda slängar någon tioöring per kWh i vinst och det räcker inte för att finansiera investeringen.

Inte heller här fanns alltså tillräcklig ekonomi för lönsamhet i investering av batterilager under 2019. Det utesluter inte att batterilager kan bli intressanta i framtiden när skattereduktionen för överskottsel fasats ut och batterilagren blivit billigare, men det känns som en lång väg dit för tillfället.

Skillnad mellan högsta och lägsta pris per dygn på Nord Pool spot 2019, exklusive moms.

Få har utnyttjat investeringsstödet för batterilager

Det finns ett investeringsstöd på 60% (max 50 000 kr) för batterilager som installerats tidigast 1 januari 2016. Enligt statistik från Energimyndigheten hade från starten 1611 ansökningar inkommit, 1 150 beviljats (55,90 miljoner kr) och 586 utbetalts (28,36 miljoner kr) till och 31 januari 2020. Med ovanstående resonemang i minnet kan man förstå att det inte är någon rusning till detta investeringsstöd.

Att tänka på

Detta exempel bygger på värde av egenanvänd och såld solel för endast ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Din prisskillnad mellan egenanvänd och såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

PS 2020-02-22. Fick tips om en rapport från Bebo om batterilager som kan vara av intresse. På sidan Lagring och styrning av solcellsanläggningar och batterier, Familjebostäder kan man ladda ner Rapport – Batterilager utvärdering för familjebostäder som gavs ut 2020-01-02. För de testade batterierna var förlusterna som lägst 13% vad jag kan se vid en hastig koll. Måhända är de 10% jag antog enligt ovan baserat på tillverkarens uppgifter för ett annat batteri än i rapporten i underkant?

Solceller i Aktuellt i kväll

I kväll blir det inslag om solceller i Aktuellt i 21-sändningen. Dels från en gjord installation, dels ett kortare samtal mellan en programledare och jag.

Aktuelltsändningen finns på SVT-play, ca 28 minuter in i sändningen börjar solpasset och ca 33 minuter in i sändningen mitt samtal med programledaren. Jag var orolig för rösten innan sändningen eftersom jag var förkylningskraxig i halsen, så jag var lite hes, men det gick bra efter omständigheterna.

Jag drog ett exempel på nödvändig yta av solcellsmoduler för att producera lika mycket el som en elbil använder under ett år. Glömde att säga att det gällde för körsträcka 1500 mil per år. Medelkörsträckan för personbilar i Sverige var 1204 mil under 2018 enligt Trafikanalys. Under 2018 var det 5 701 798 personbilar som var i trafik någon gång under året, enligt mailuppgift från Trafikanalys. Antalet bilar som har varit i trafik någon gång under året är högre än om man tittat på antalet personbilar i trafik vid en specifik tidpunkt. Enligt SCB i juni 2018 passerades 5 miljoner personbilar i trafik.

Här är två räknexempel, där jag i standardfallet antaget ett utbyte på 900 kWh/kW per år för en solcellsanläggning. I bästa fallet är antagandena ett årligt utbyte på 1100 kWh/kW, det vill säga de bästa lägena i Sverige, de bästa solcellsmoduler som finns idag (Sun Power X-series) och en snål elbil som drar 1,4 kWh/mil (enligt uppgift från Så mycket drar elbilarna i verkligheten).

Bil som körs på 100% el Standard Bästa
Årlig körsträcka (mil) 1 500 1 500
Elbehov per mil (kWh/mil) 2,0 1,4
Elbehov per år (kWh/år) 3 000 2 100
Elutbyte per kvadratmer solcellsmodul (kWh/kW,år) 900 1 100
Verkningsgrad solcellsmodul 19% 21,5%
Yta per kW solcellsmodul (m2/kW) 5,26 4,65
Solel per kvadratmeter solcellsmodul (kWh/m2,år) 171 237
Yta solcellsmoduler (m2) 18 9

Akuellt 18 februari 2020.

Utveckling värde av såld solel 2011- januari 2020

Under 2011-2015 var det en sjunkande trend för värdet av såld solel medan det under 2016-2017 var relativt stabilt, för att under 2018 bli en kraftigt ökande trend vilket som mest gav värdet 141 öre/kWh under augusti 2018. Därefter var värdet haft en vikande trend till 100 öre/kWh under januari 2020 i detta exempel.

Från och med januari 2015 har skattereduktionen för överskottsel inmatad till nätet på 60 öre/kWh kraftigt ökat värdet, för de som kan få skattereduktionen. Utan skattereduktionen är normalvärdet för såld solel under den studerade tidsperioden ca 40-65 öre/kWh.

Värdet för såld el beräknades som ett medelvärde per månad från och med november 2010 till och med januari 2020 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 utan något avdrag. Vissa elhandlare gör ett litet avdrag, men det var svårt att få en överblick över detta så därför utelämnades ett eventuellt avdrag. Om prissättningen av den sålda elen sker per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
    Under åren har vissa elhandlare tillfälligt betalat ett högre pris än spotpriset och vissa gör det fortfarande. En bedömning är dock att köp till spotpris är det vanligaste idag och att det kommer att förbli så, då det är det normala marknadspriset för elhandel. Att vissa elhandlare betalar ett högre pris än spotpriset får betraktas som marknadsföring för att locka till sig nya elhandelskunder.
  • Ersättning från nätägare. Enligt våra elräkningar från Vattenfall, i deras område “söder”. Efter en sjunkande trend från 2014 höjde Vattenfall överraskande ersättningen till 8,0 öre/kWh från fjolårets 4,7 öre/kWh. Vore intressant att veta vad som orsakade denna höjning med tanke på den tidigare sjunkande trenden. Nätägarna är enligt ellagen tvungna att ge en ersättning för den el man matar in till nätet. Storleken på ersättning varierar mellan olika nätägare. Vattenfall kallar det energiersättning, men olika termer förekommer hos olika nätägare, “nätnytta” är en vanlig term. När vår överskottsel matas in till nätet går den till vår närmaste grannar och därmed minskar överföringsförlusterna i nätet, vilket är en fördel för nätägarna som slipper köpa in denna el för täcka överföringsförlusterna.
  • Elcertifikat. Månadsmedel från Cesar, Energimyndigheten. Det är uppskattningsvis runt två tredjedelar av Sveriges solcellsägare som inte ansökt om tilldelning av elcertifikat och då får man räkna bort detta värde i nedanstående diagram. Man kan dock få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan extra kostnad eftersom nätägaren har den timmätning som behövs. Därför har jag tidigare tyckt att alla solcellsägare bör ansöka om godkännande för tilldelning av elcertifikat. Dock har priserna på elcertifikat rasat under 2019, vilket gör att drivkraften minskat att ansöka om elcertifikat.
  • Ursprungsgarantier. Sattes till 1 öre/kWh. Det finns ingen öppen prisstatistik i Sverige för ursprungsgarantier, så detta pris är högst osäkert. Som småhusägare kan man sälja ursprungsgarantierna för sin överskottsel. Däremot ska man inte sälja eventuella ursprungsgarantier för den egenanvända elen eftersom det bokföringsmässigt skulle göra att man får en så kallad residualmix av el, som innehöll 35,4% fossil el år 2018.
  • Skattereduktion. Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för el som matas in till nätet. Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras i inkomstdeklarationen. Ända sedan den infördes har skattereduktionen varit högre än Nord Pool spot månadsmedelpris. Skattereduktionen har därmed en mycket stor betydelse för värdet av såld solel. Då sannolikt de flesta småhusägare säljer mer el än de använder själv har skattereduktionen en avgörande betydelse för ekonomin för småhusägare.
    Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper.
    Se även Skatteverkets sida Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Eventuell utbetald moms är ingen faktisk intäkt och därför är alla priser exklusive moms.

Historisk och framtida trend

Om man räknar bort skattereduktion var trenden sjunkande från 2010 till sommaren 2015, då det blev en ökning till slutet av 2015. Därefter var värdet relativt stabilt under 2016-2017, medan det var en kraftigt ökande trend under 2018 på grund av ökat spotpris och elcertifikatpris. Därefter har det varit en vikande trend efter augusti 2018 på grund av sjunkande spotpris och elcertifikatpris.

Det är rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för såld el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen. Även om elhandelspriset skulle öka något talar sjunkande värde för elcertifikat och en framtida utfasning av skattereduktionen för överskottsel att värdet av såld solel kommer att sjunka.

Faktorer som kan ge högre värde för såld solel

Avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 vid kommande årsskifte) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stålindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed också ett ökat värde för såld solel.

Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige ett rekordstort nettoöverskott i elproduktionen på preliminärt 25,8 TWh enligt Energiföretagen.

Faktorer som kan ge lägre värde för såld solel

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2019 hade 9,1% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges 0,4% under 2019, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige på grund av mera solel. Istället är det i Sverige vindkraften som i första hand kommer att bidra till varierande elpriser. Den 10 februari i år mellan kl. 00 och 04 inträffade det för Sverige unika att spotpriset var negativt i alla fyra elhandelsområden. Mycket vindkraft och mindre elbehov än normalt på grund av det varma vädret orsakade detta. 

Målet för 2030 i elcertifikatsystemet förutspås att vi når inom 1-2 år. Om inga förändringar görs i elcertifikatsystemet skulle det ge ett överskott av elcertifikat vilket skulle ge priser som går mot noll eller nära noll för elcertifikat. Hos Svensk Kraftmäkling ligger dagens terminspriser för elcertifikat på motsvarande 1,55 öre/kWh 2021 och 1,05 öre/kWh under 2022-2024. Dessa låga framtida priser gör det idag ointressant för småhusägare, som endast får ett fåtal elcertifikat per år, att ansöka om godkännande för elcertifikat. Eftersom ansökan om elcertifikat och ursprungsgarantier görs på samma blankett, kan vi utgå från att småhusägare inte heller kommer att ansöka om ursprungsgarantier, då även ursprungsgarantier vanligen har ett lågt värde.

Skattereduktionen för överskottsel är inte tidsbestämd. Det råder därför en osäkerhet i hur länge man kommer att kunna få skattereduktion och till vilket belopp. Skattereduktionen är ett statligt stöd och förr eller senare kommer detta stöd att fasas ut eller i vart fall minskas rejält. När detta händer beror på vilka regeringar vi kommer att få i framtiden och det är därför svårt att förutspå skattereduktionens fortlevnad.

Att tänka på

Detta exempel på värde av såld solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se). Det finns därmed många varianter på prissättning. Ditt värde av såld solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling värde av egenanvänd solel 2008 – januari 2020. Återkommer med ett inlägg om skillnaden i värde mellan egenanvänd och såld solel.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel från och med november 2010 till och med januari 2020.

Genomsnittligt månadsvärde för såld solel utan skattereduktion, från och med november 2010 till och med januari 2020.

Pris på elcertifikat juni 2003- januari 2020, enligt data från Cesar, Energimyndigheten.

Ersättning för el inmatad till nätet från Vattenfall söder. Vattenfall kallar det energiersättning.

Utveckling värde av egenanvänd solel 2008 – januari 2020

Under 2008-2015 var det en sjunkande trend för värdet av egenanvänd solel. Från och med december 2015 med ett värde på 91 öre/kWh var det en kraftigt ökade trend till 158 öre/kWh under januari 2019. Därefter har det varit en sjunkande trend till 114 öre/kWh under januari 2020 i detta exempel.

Egenanvänd solel ersätter köpt el, vilket gör att värdet blir lika med den rörliga delen av priset för köpt el, exklusive fasta avgifter. Värdet har beräknats som ett medelvärde per månad från och med januari 2008 till och med januari 2020 med hjälp av följande underlag:

  • Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 plus 2 öre/kWh påslag, vilket gäller idag för vår elhandlare Utellus (tidigare O2 och OX2). Om man har rörligt elpris utan timmätning är det medelvärdet av spotpriset under månaden man betalar. Har man timmätning med prissättning av elpriset per timme borde man istället använda spotpriset under de tider man producerar solel.
  • Elöverföring. Vattenfall Söder enkeltariff (= samma pris alla timmar under ett år), enligt våra elräkningar.
  • Energiskatt. Enligt våra elräkningar.
  • Elcertifikatavgift. Utellus, enligt våra elräkningar, där elcertifikatavgiften redovisas (inte säkert att det görs hos alla elhandelsbolag). Denna avgift varierar beroende på priset för inköp av elcertifikat hos elhandelsbolagen och kvotplikten, vilken styr behovet av inköp av elcertifikat.
  • Moms. 25%. Moms på el infördes 1990.
  • Elcertifikat. Värdet av eventuella elcertifikat har inte tagits med eftersom en bedömning är att det är väldigt liten andel av privatpersoner som tar ut elcertifikat för egenanvänd solel. Det beror på att man får betala för köp och installation av en elcertifikatmätare och ett årligt abonnemang för elcertifikatmätningen, vilket gör att det med dagens låga priser på elcertifikat inte är lönsamt för en småhusägare. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan någon extra kostnad, men det påverkar inte värdet av egenanvänd solel.
  • Ingen hänsyn har tagits till inflation. Enligt SCB:s statistik “Inflation i Sverige 1831-2019” har inflationen varit i genomsnitt 1,2% per år under 2008-2019.

Historisk och framtida trend

I samband med projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, med Mälardalens högskola som projektledare, föreslogs av några att man skulle räkna upp värdet av solelen med en viss fast procentsats per år när man beräknade värdet av framtida elproduktion. Jag har varit och är fortfarande tveksam till det då det inte varit så under det senaste dryga decenniet. Utvecklingen har varit allt annat än linjär, ingen av posterna i solelens värde enligt ovan har haft en linjär utveckling, se nedanstående diagram. Det har inte heller varit en stadigt ökande utveckling för värdet av egenanvänd solel, utan värdet har gått både upp och ner.

När man gör en linjär trendlinje i det framtagna diagrammet för värdet av egenanvänd solel blir trenden att det absoluta värdet för egenanvänd solel ökat med ca 5 öre/kWh under de senaste tolv åren. Skulle man ta hänsyn till inflationen på i genomsnitt 1,2% per år under denna tid skulle det ge ett minskat värde för egenanvänd solel idag jämfört med 2008. En linjär trendlinje är missvisande, det blir en bättre överensstämmelse med en polynomanpassad trendlinje, se nedanstående diagram. Det är dock inget som säger att framtida trender kommer att följa någon av dessa historiska trender.

Det är med andra ord rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för egenanvänd el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen.

Faktorer som kan ge högre värde för egenanvänd solel
Höjd energiskatt, avveckling av kärnkraftsreaktorer (Ringhals 2 stängdes 30 december 2019 och Vattenfall planerar att stänga Ringhals 1 vid kommande årsskifte) och möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker, stålindustrins användning av vätgas etc. är exempel på faktorer som nämns som skulle kunna ge ett högre elhandelspris och därmed ett ökat värde för egenanvänd solel.

Mot detta talar att Sveriges elanvändning 2019 var densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare, att elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet och att Sveriges elproduktion trots nedläggning av två kärnkraftsreaktorer förväntas öka på grund av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Under 2019 hade Sverige ett rekordstort nettoöverskott i elproduktionen på preliminärt 25,8 TWh enligt Energiföretagen.

Faktorer som kan ge lägre värde för egenanvänd solel
Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare och minskade elcertifikatavgifter i takt med att elcertifikatsystemet fasas ut är exempel på faktorer som kan ge ett minskat värde för egenanvänd solel.

Det finns några nätbolag som infört nättariffer baserade på effekt för köpt el. Exempelvis tar Sala-Heby Energi medelvärdet av de tre högsta effektvärdena för köpt el vardagar 07:00-19:00 under månaden. För småhus använder man vanligen de högsta effekterna morgon och kväll. De högsta effekterna för köpt el kommer därmed med stor sannolikhet att bli under timmar då man inte har någon solelproduktion (mulna dagar, morgon eller kväll), vilket gör att solelproduktionen inte kommer att påverka hur mycket man betalar till nätägaren. Därmed tappar man hela värdet för elöverföringen per kWh när det gäller egenanvänd solel om nätägaren inför en ren effekttariff. Med Vattenfall Söder som nätägare innebär det 34 öre/kWh, inklusive moms, vilket är en stor andel av värdet av egenanvänd el. Införandet av effekttariffer skulle därmed kunna innebär ett hårt slag mot landets solcellsägare.

Undantag kan förstås finnas i enskilda fall eller om effekttarifferna kommer att beräknas på andra sätt än hos Sala Heby-Energi, Malungs elnät (medelvärde av fem högsta timvärden per månad under tiden 07:00-19:00) och Sollentuna Energi (medelvärde av tre högsta värdena per månad vardagar 07:00-19:00), som är de jag tittat på.

Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2019 hade 9,1% solel i sin nätanslutna elproduktion enligt energistatistik från Fraunhofer ISE, att jämföra med Sveriges 0,4% under 2019, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige.

Att tänka på

Detta exempel på värde av egenanvänd solel gäller endast för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns 152 nätbolag (enligt Svenska Kraftnäts natomraden.se) och 149 elhandelsbolag (enligt elskling.se) med rörliga avtal och bundna avtal samt enkeltariffer och tidstariffer. I en del nordliga kommuner betalas lägre energiskatt (32,13 öre/kWh istället för 44,13 öre/kWh, inklusive moms). Det finns därmed enormt många varianter på prissättning. Ditt värde av egenanvänd solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.

Se även inlägget Utveckling värde av såld solel 2011- januari 2020.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2020.

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2020 (blå kurva) och linjär trendlinje (rödlinje).

Genomsnittligt månadsvärde för egenanvänd solel från och med januari 2008 till och med januari 2020 (blå kurva) och polynomanpassad trendlinje (rödlinje).

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2020, inklusive moms.

Utveckling av priset inklusive moms för elöverföring hos Vattenfall söder enkeltariff 2005-2020.

Utveckling av elcertifikatavgift inklusive moms hos Utellus (fd O2 och OX2) 2008-2020.