Annie Lööf utlovade idag nya pengar till investeringsstödet för solceller.
“Stödet utökas nu med ytterligare 500 miljoner kronor för resten av 2019, vilket gör att den totala satsningen för 2019 hamnar på 1,2 miljarder kronor. För 2020 kommer totalt 835 miljoner kronor av budgeten att gå till solcellsstöd.”
Se även “500 miljoner kronor mer till solcellsstödet i höständringsbudgeten” från regeringen.
Utmärkt!
En överraskning att det kommer mera pengar redan i år. Än intressantare är att Rickard Nordins tweet “Vi fyller på solcelsstödet i väntan på att det ska fasas ut och ersättas av ”grönt avdrag” i nästa höstbudget!”. Centerpartiet vill alltså från 2021 ha ett grönt avdrag, inte bara för solceller. Enligt “Grönt avdrag för investeringar som ger effekt på klimatet” vill centerpartiet att skatteavdraget ska gälla för
- Installation av solceller
- Installation av solvärme
- Lagring av energi (batterier/Power Wall)
- Installation av laddboxar för elbilar (både egnahem och BRF)
- Mätare, styrsystem och kartläggning för effektivare energianvändning
En stor applåd för att Centerpartiet även tänker solvärme. Det blygsamma stöd som fanns för solvärme togs bort i slutet av 2011. Sedan dess har det varit en ensidig stödsatsning räknad i miljarder som gynnat solceller i form av investeringsstöd, skattereduktion för överskottsel, ingen avgift för inmatningsabonnemang om högst 63A säkring och elcertifikat, men inget riktat stöd alls till solvärme. Det har gjort att solvärmebranschen nästan försvunnit i Sverige och någon forskning på solvärme på högskolor och universitet finns knappast. Om världen ska bli fossilfri kommer både solceller och solvärme att behövas.
Man skall vara medveten att solvärme har en hel annan mekanik än solceller och är inte alls självgående och måste skötas . Sedan undrar man hur länge sådana anläggningar håller. Det finns pumpar , slangar , ventiler , mät apparatur , digitala system , vätska fyllning med läckage risker . Frågan är också vad det kostar och när investeringskostnader är återbetalda. Vet Du, Bengt , något mer specifik om det?
Jag vet att Du har en sådan anläggning. Men rekommenderar du det till den vanlige husägaren? Stor apparat ! Jag såg en i tyskland . Helt oklar hur effektiva och kostnads effektiva är. Ge gärna mera ärlig info! Även om det skrivs att solceller är efterfrågat mera i dag så tycker jag att väldig få vanliga villatak har solceller men borde ha det. Den 10 åriga återbetalning av en solcells investering samt att den är helt självgående utan mekaniska delar som kan går sönder och sannolik 30 år livslängd är en vettig investering. Vad tycker Du?
Dina farhågor är överdrivna vad gäller solvärme, vi har haft den diskussionen i september 2017. Vi har haft vår solvärmeanläggning i snart 13 år och gjort en (1) service, då man bytte vätska i systemet och justerade trycket. Inga komponenter har bytts. Den enda rörliga delen är cirkulationspumpen och den är förhållandevis billig om den behöver bytas (ca 2 000 kr + arbete). Ackumulatortanken är ett utmärkt energilager som har en livslängd på tiotals år, långt mer än dagens batterier. Sommartid är vi med 10 m2 solfångare självförsörjande på varmvatten och slipper använda elpatron för varmvattenproduktion. Tillsynen är enkel. Kommer det varmvatten ur våra kranar sommartid fungerar solvärmen, tillsynen kräver alltså ingen extra tid. Några gånger har jag luftat systemet, samma svårighetsgrad som att lufta ett vattenburet element.
När det gäller solceller räknar man vanligen med ett byte av växelriktaren under livslängden. Även solcellsanläggningar kräver tillsyn, man tittar på växelriktarens display, i en app eller via en webbsida för att veta om anläggningen levererar el. Det finns exempel på anläggningar som varit ur funktion åratal på grund av man inte haft någon tillsyn.
Om man vill jämföra ekonomin för solceller och solvärme för småhus på lika villkor kan man göra tankeexperimentet att göra en jämförelse utan det stöd som finns för solceller, eftersom solvärme inte har något stöd alls. Ta bort investeringsstödet för solceller, skattereduktionen för överskottsel, lägg till en årlig kostnad för ett inmatningsabonnemang (exempelvis 2025 kr/år hos Mälarenergi) och ta bort intäkter från elcertifikat. När det gäller intäkter räkna då med 100% egenanvändning för solvärme och ca 50-80% överskott från solceller på småhus som säljs till marknadspriset för el = Nord Pool spotpris. Med konkurrens på lika villkor skulle solvärme få ett uppsving i Sverige.
Kort och gott. Det finns fördelar med både solceller och solvärme. Den ena utesluter inte det andra. Min poäng är att det stora stödet till solceller har nästan helt raderat ut solvärmemarknaden i Sverige, då de konkurrerar på så olika villkor. Energianvändningen och användningen av fossil energi ökar fortfarande i världen. Om vi vill ha en värld fri från fossil energi kommer vi att behöva alla tekniker som står till buds för förnyelsebar energi och takten måste öka väsentligt när det gäller installationer. Solel och solvärme svarar tillsammans idag för mindre än 1% av världens energiförsörjning. Jag tycker därför att det är utmärkt att Centerpartiet i sitt förslag om ”grönt avdrag” även inkluderar solvärme.
Ja solfångare i all är ifall man behöver väldigt mycket tappvarmvatten på sommaren.
Men undrar om det inte vore bättre med solceller och värmepump istället
Jag uppgraderade min solfångaranläggning 2017. Det kostade 75 000 kronor att köpa 4 st moduler Viessman vacuumrör, lite nya rör och isolering. Allt arbete gjorde jag själv. Tank och styr behöll jag. Resultatet blev att jag numera får värme och varmvatten helt från sol halva året. Sommartid går anläggningen i stagnation varje dag som solen är framme mer än några timmar. Jag rekommenderar att man satsar pengarna på solen i stället. Termiska solceller är bara för dem med egen pool, campingplatser eller andra med stor varmvatteförbrukning.
Men beror inte återkommande stagnationen på att du har för mycket solfångare i förhållande till din ackumulatortank och varmvattenbehov. Det vill säga att du hade kunnat installera färre solfångare? Undrar också varför du rekommenderar solel om du trots allt får värme och varmvatten under halva året?
Det blev en felstavning. “Solen” skall vara solel dvs solceller.
Jag har 1700 liter acktank vilket är mer än Viessman rekommenderar. 4 moduler är ca 12 kvm. Jag hade 2 moduler tidigare men det räckte inte riktigt för att försörja oss med varmvatten. Därför lade jag till yta. Problemet med termiska solceller är att dimensionerar man för att de skall vara lagom i april och september så blir de överdimensionerade i maj,juni,juli och augusti. Man kan heller inte bli av med överskottet. Solceller ger också för mycket på sommaren men då kan man sälja den energin. Solceller i kombination med varmvatteberedare med värmepump är en billigare och bättre lösning i dag. Solcellerna har blivit så billiga att de konkurerar ut termiska. Dessutom underhållsfria, nästan.
En dimensioneringsregel för ackumulatortank är 50-100 liter per m2 solfångare, så ur den synvinkeln känns din tank överdimensionerad. Menar du att ackumulatortanken trots det ofta blir fulladdad? Vi har 10 m2 plana solfångare och 750 liter ackumulatortank, som sällan blir fulladdad trots söderläge på solfångarna, men vi har också skuggning morgon-tidig förmiddag och sen eftermiddag-kväll som gör att vi inte får ut maximalt möjlig solvärme.
I vår solenergikurs här på Mälardalens högskola låter vi studenterna dimensionera solfångarna efter varmvattenbehovet under den sommarmånad man har som störst varmvattenbehov, typ juni. En tumregel är att solfångare ersätter halva årsbehovet av tappvarmvatten, men knappt något av värmebehovet. Man vinner inte mycket på att överdimensionera solfångarytan, utan man får då snarare problem med överproduktion sommartid.
Överskottet sommartid från solceller blir mycket stort hos småhusägare (65-70% överskott under maj-augusti för vår del), i brist på energilager, och därför är skattereduktionen för överskottsel en viktig pusselbit för solcellsekonomin. Utan de stöd som finns för solceller skulle solvärmen stå sig mycket bättre i konkurrensen. Vilket underhåll har du på din solvärmeanläggning?
Jag har solfångarna för att slippa elda med ved under sommaren. Mycket av kostnaden för solfångare ligger i rörsystem,pump,tank, styrsystem och arbetskostnad. Dessa delar påverkas knappast alls av storleken på solfångarytan. Av det skälet tycker jag inte man skall underdimensionera. När jag hade halva ytan så fick jag ibland elda även på sommaren och så fort det var värmebehov. Då missar man lite av poängen.
En erfarenhet man kan dra av min installation är att solfångarna bör ha en själv begränsning av stagnationstemperaturen. Det finns idag både för plana solfångare och vacuumsolfångare. Mina sticker upp till närmare 200 grader när de går i stagnation.
Jag har behövt fylla på värmebärare i år. Jag tror det beror på att när glykolen kokar så diffunderar en del ut i de skarvar som har oringstätning. Något läckage har jag inte kunnat hitta. Jag har solfångarvätska för vacuumrör. Jag har också behövt byta pumpen efter en överspänning beroende på fel på servicekabel. Jag hoppas Vattenfall skall ta den kostnaden. De nya EC-pumparna är troligtvis extra känsliga för överspänning för de bägge som var inkopplade vid överspänningen (400volt) gick båda sönder. Mina solfångare sitter dels på gaveln mot sydsydöst och dels mot sydsydväst. 2 moduler på varje del. De på gaveln hänger i “gångjärn” så de kan jag sänka ner till nästan vertikalt läge under sommaren för att minska effekten.På hösten och våren är de uppfällda för optimal vinkel. De mot väster ligger med 27 graders lutning. Jag var lite sen med att sänka ner de som sitter mot söder i somras. Jag tror att det var skälet till att jag förlorade lite vätska i år men inte förra året.
Skattereduktionen är ju en kompensation för energiskatten och den kan givetvis tas bort men jag bedömer det som osannolikt att det sker de närmaste åren. Skulle solcellerna sjunka ytterligare i pris är det dock inte otänkbart.
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter av solfångare! Solfångare är egentligen inte ämnet för bloggen, men när stödsystemen för solceller kommer på tal kan jag inte låta bli att nämna hur läget är för solfångare.
Skattereduktionen blev resultatet av de mångåriga diskussionen om nettodebitering. Vid nettodebitering skulle överskottsel få samma värde som egenanvänd solel, där man som småhusägare slipper betala energiskatt, elöverföring, elcertfikatavgift och moms på dessa. Med skattereduktionen får överskott av solel som matas in till nätet nästan samma värde som egenanvänd solel. Se inläggen Utveckling av värde av såld solel 2011-2018 och Utveckling av värde av egenanvänd solel 2008-2018.
PS. Skattereduktionen infördes 2015, men det är inte sagt hur länge den kommer att finnas kvar eller om beloppet kan justeras med tiden. Det ger en osäkerhet vid lönsamhetskalkyler för speciellt småhusägare.