Under 2008-2015 var det en sjunkande trend för värdet av egenanvänd solel medan det sedan 2016 har varit en kraftigt ökande trend. Från och med december 2015 har värdet ökat från 91 öre/kWh till 142 öre/kWh under oktober 2018 i detta exempel. Som mest var värdet 157 öre/kWh under augusti i år.
Egenanvänd solel ersätter köpt el, vilket gör att värdet blir lika med den rörliga delen av priset för köpt el, exklusive fasta avgifter. Värdet beräknades som ett medelvärde per månad från och med januari 2008 till och med oktober 2018 med hjälp av följande underlag:
- Elhandel. Nord Pool spot månadsmedelpris i område SE3 plus 2 öre/kWh påslag, vilket gäller idag för vår elhandlare Utellus (tidigare O2 och OX2). När man har rörligt elpris är det medelvärdet av spotpriset under månaden man betalar.
- Elöverföring. Vattenfall Söder enkeltariff (= samma pris alla timmar under ett år), enligt våra elräkningar.
- Energiskatt. Enligt våra elräkningar.
- Elcertifikatavgift. Utellus, enligt våra elräkningar, där elcertifikatavgiften redovisas (inte säkert att det görs hos alla elhandelsbolag). Denna avgift varierar beroende på priset för inköp av elcertifikat hos elhandelsbolagen och kvotplikten, vilken styr behovet av inköp av elcertifikat.
- Moms. 25%.
- Elcertifikat. Värdet av eventuella elcertifikat har inte tagits med eftersom en bedömning är att det är väldigt liten andel av privatpersoner som tar ut elcertifikat för egenanvänd solel. Det beror på att man får betala för installation av elcertifikatmätare och årligt abonnemang för elcertifikatmätningen, vilket gör att det är svårt att få någon lönsamhet i det för en småhusägare. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan någon extra kostnad, men det påverkar inte värdet av egenanvänd solel.
- Ingen hänsyn har tagits till inflation.
Historisk och framtida trend
I samband med projektet ”Investeringskalkyl för solceller”, med Mälardalens högskola som projektledare, föreslogs av några att man skulle räkna upp värdet av solelen med en viss fast procentsats per år när man beräknade värdet av framtida elproduktion. Jag har varit och är fortfarande tveksam till det då det inte varit så under det senaste decenniet. Utvecklingen har varit allt annat än linjär, ingen av posterna i solelens värde enligt ovan har haft en linjär utveckling. Det har inte heller varit en ökande utveckling, annat än under de knappt tre senaste åren.
När man gör en linjär trendlinje i det framtagna diagrammet blir trenden ett något sjunkande värde för egenanvänd solel under de senaste nästan elva åren, vilket skulle vara än tydligare om man skulle ta hänsyn till inflationen. En linjär trendlinje är dock missvisande, det blir en bättre överensstämmelse med en polynomanpassad trendlinje, se nedanstående diagram. Det är dock inget som säger att framtida trender kommer att följa någon av dessa historiska trender.
Det är med andra ord rejält svårt att förutspå prisutvecklingen för egenanvänd el med någon precision under en solcellsanläggningens ekonomiska livslängd, 30 år antaget i investeringskalkylen.
Faktorer som kan ge högre värde för egenanvänd solel
Höjd energiskatt, avveckling av kärnkraftsreaktorer inom de närmaste åren vilket temporärt kommer att minska Sveriges elproduktion, möjlig ökad elanvändning på grund av ökad befolkning, elbilar, serverhallar, batterifabriker etc. vilket i kombination med minskad elproduktion kan ge ett högre elhandelspris är exempel på faktorer som nämns som kan ge ett ökat värde för egenanvänd solel.
Läste nyligen i ett bildspel som visades i receptionen på Vattenfalls stora kontor i Solna att “behovet av el ökar hela tiden”. Många tror nog att det är så, men förvånande att läsa denna myt hos Vattenfall. Sveriges elanvändning idag är i stort sett densamma som för 30 år sedan, trots att vi blivit 1,5 miljoner fler invånare, och elanvändningen har minskat sedan början av 2000-talet. Tror att Vattenfall snarare menade beroendet istället för behovet om man tänkte på Sverige eller också tänkte man på världens elanvändning, som har en ökande trend.
Faktorer som kan ge lägre värde för egenanvänd solel
Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare och minskade elcertifikatavgifter i takt med att elcertifikatsystemet fasas ut är exempel på faktorer som kan ge ett minskat värde för egenanvänd solel.
Elhandelspriset förutspås variera mer i framtiden då vi kommer att få en större andel variabel energiproduktion i form av vind och sol i vår elmix. Vid en kraftigt ökad produktion av solel skulle det kunna sänka spotpriserna dagtid under soliga dagar. Det är något man kan se i Tyskland, som 2017 hade 7,2% solel i sin nätanslutna elproduktion (enligt statistik från Fraunhofer ISE), att jämföra med Sveriges mindre än 0,2%, så vi har långt kvar innan vi ser sådana effekter i Sverige.
Att tänka på
Detta exempel på värde av egenanvänd solel gäller för ett par av elhandel och elöverföring samt för de som betalar full energiskatt och moms. Det finns ca 155 nätbolag (enligt Energiföretagen) och 143 elhandelsbolag (enligt elskling.se) med rörliga avtal och bundna avtal samt enkeltariffer och tidstariffer. Det finns därmed enormt många varianter på prissättning. Ditt värde av egenanvänd solel kan därför skilja sig från detta exempel, men trenderna borde vara desamma.
Se även inlägget Utveckling av värde av såld solel 2011-2018.
PS 24/11. Hade missat påslaget på 2 öre/kWh i elhandelspriset. Gjorde därför en justering av figurerna och värdena i första textstycket.
Hej! Tack för gedigen och väldigt användbar statistik. En fråga bara, du skriver i inlägget att “Införande av effekttariffer hos elnätbolagen även för småhusägare” kan sänka värdet på egenavnvänd solel. Varför är det så? Är det inte rimligt att anta att elnätstarifferna per timme kommer att vara högre på höglasttimmarna mitt på dagen då det produceras som mest solel samtidigt som de fasta elnätsavgifterna kommer att sjunka, vilket borde leda till att värdet för den egenanvända solelen bör öka? Eller tänker jag fel?
Det finns några nätbolag som infört nättariffer baserade på effekt för köpt el. Exempelvis tar Sala Heby-Energy medelvärdet av de tre högsta effektvärdena för köpt el vardagar 07:00-19:00 under månaden. För småhus använder man vanligen de högsta effekterna morgon och kväll. De högsta effekterna för köpt el kommer därmed med stor sannolikhet att bli under timmar då man inte har någon solelproduktion (mulna dagar, morgon eller kväll), vilket gör att solelproduktionen inte kommer att påverka hur mycket man betalar till nätägaren. Därmed tappar man hela värdet för elöverföringen per kWh när det gäller egenanvänd solel om nätägaren inför en ren effektariff.
Undantag kan förstås finnas i enskilda fall eller om effektarifferna kommer att beräknas på andra sätt än hos Sala Heby-Energi, Malungs elnät och Sollentuna Energi, som är de jag tittat på.
Kan hända att de fasta avgifterna ändras om man inför effekttariffer, men det påverkar inte värdet av den producerade solelen som bara påverkar den rörliga andelen av kostnaden.
Hej Bengt!
har en fråga gällande beskattning på anläggning över 255kwp.
om det är en tillverkande industri som vill installera en större anläggning. vilken skatt betalar de för egen använd el om de i nuläget inte betalar någon skatt för sin köpta el eller väldigt lite typ 1 öre.
För egenanvänd el i tillverkningsgsprocesser kommer de att betala samma energiskatt som i nuläget, 0,5 öre/kWh.
Skatteverkets sida “Lägre skatt för industriell verksamhet” skriver “När du förbrukar el i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet betalar du energiskatt med 0,5 öre/kWh efter avdrag eller återbetalning.”