Frågan om nettodebitering har diskuterats åtminstone ända sedan Lennart Söders nätanslutningsutredning som kom i februari 2008. I DN 23 juni 2011 fick vi veta att regeringen skulle tillsätta ytterligare en utredning om nettodebitering. I Miljöaktuellt 20 december skrev energiminister Anna-Karin Hatt en debattartikel i Miljöaktuellt. I en replik från 3 januari i år ger Anna-Karin Hatt en viss precisering vad regeringen ser som stötestenar:

1. Vem ska kvitta den använda elen mot den producerade?
2. Över vilken tidsperiod ska det ske?
3. Hur ska skatt och moms hanteras?
4. Hur ska elen prissättas?

Sverige är inte först i världen med att fundera på nettodebitering, så vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Danmark, Belgien, Holland och 43 stater i USA har nettodebitering. Dessutom erbjuder redan Utsikt, Mälarenergi och Elinorr olika former av nettodebitering.

Min favorit är Elinorrs modell med nettoavräkning. Enkelt och smidigt, som kan genomföras utan några administrativa komplikationer hos elbolagen.

I framtiden måste vår energiförsörjning baseras helt på förnyelsebara energikällor. Vi bör därför införa regler för nettodebitering som gör det möjligt att utnyttja alla tillgängliga tak- och fasadytor för solenergi. Om vi skulle utnyttja låt säga 25% av de byggnadsytor som har minst 70% av optimal solinstrålning skulle vi kunna producera 10-15 TWh/år med solceller. Fördelar med att producera solenergi på befintliga byggnader är exempelvis att

• ingen ny mark exploateras för installation, nya vägar eller nya kraftledningsgator
• produktionen sker där behovet finns. Överföringsförlusterna i nätet kan minska och inga energikrävande transporter behövs.
• landskapsbilden påverkas inte
• de är tysta, inget störande ljud genereras
• egen elproduktion ökar intresset för vad elen används till, viket kan göra att man upptäcker möjligheter att minska sin elanvändning

Svaren på Anna-Karins Hatts frågor blir därför

1. Max 43 kW (motsvarar 63 A säkring).
2. Ett år. Enligt modell från Elinorr.
3. Danmark, Belgien och Holland tillhör EU och har löst detta. Lär av dem!
4. Enligt Elinorrs modell tar man med sig ett eventuellt överskott av kWh till nästkommande månad.
   Låt säga att man gör detta under ett kalenderår. Om man råkar få ett överskott under något år skulle man kunna få NordPool medelspotpris för året eller för månaderna juni-juli, då man producerar som mest överskott.

Det tog väl någon halvtimme att formulera detta. Hur lång tid ska det ta för regeringen?

I dagens Ny Teknik skriver Kjell Jansson, VD Svensk Energi, och Johan Ehrenberg, VD Egen El, en debattartikel med rubriken ”Ta bort avgifterna för alla som gör egen el”.

Rubriksättaren missade det väsentligaste i artikeln. Det som har störst betydelse för solelproducenterna är att man föreslår nettodebitering per månad. Som visats i Elforskrapporten ”Konsekvenser av avräkningsperiodens längd vid nettodebitering av solel” (Molin, Widén, Stridh och Karlsson) är månadsvis nettodebitering visserligen ett stort steg framåt jämfört med dagsläget, men det gör tyvärr att alla tillgängliga takytor inte kommer att kunna utnyttjas för solelproduktion. För detta skulle behövas en längre period för nettodebitering och småhusägarna förväntar sig därför att våra politiker är mera offensiva och framsynta när det gäller periodlängden.

Det är ingen nyhet att Svensk Energi förespråkar nettodebitering, men det är ändå bra att frågan tas upp igen eftersom det för närvarande är den viktigaste frågan för de små solelproducenterna och eftersom det inte händer något praktiskt i denna fråga. Enligt ett uttalande från Näringsdepartementet 28 november ifjol skulle det ta minst ytterligare ett år innan nettodebitering skulle kunna bli verklighet. Det är svårt att förstå vad denna senfärdighet beror på. Avsaknaden av nettodebitering hämmar utvecklingen för småskalig solel i Sverige.

Det andra förslaget i Ny Tekniks debattartikel är att man inte ska behöva betala för ett inmatningsabonnemang, som behövs för att kunna mata in överskottsel till nätet, om man är nettoproducent av el under ett år. Idag slipper man betala inmatningsabonnemang bara om man är nettokonsument av el under ett år. Detta förslag berör bara de som har lågt behov av köpt el under ett år, i praktiken de som har fjärrvärme eller biobränsle för uppvärmning. Andelen villor med fjärrvärme och biobränsle är relativt lågt och därför berörs de flesta villägare inte av detta förslag. År 2010 värmdes 230 000 (12%) småhus med enbart fjärrvärme och 204 000 (11%) med enbart biobränsle enligt ”Energistatistik för småhus 2010” från Energimyndigheten. De 518 000 (27%) småhus som värms med enbart el får så hög elanvändning att de med en solcellsanläggning dimensionerad för nettodebitering per månad (= solelproduktion under juni eller juli lika som behovet av köpt el under någon av dessa månader) är väldigt långt ifrån att bli en nettoproducent av solel.