4,58 kWh under årets sista dag blev också all time high för december. Tidigare högsta var 4,27 kWh den 8 december 2011.
Effekt uppmätt i 5-minutersintervall den 31 december 2011.
Maria och jag avslutade skridskoåret med 3 mil på en sjö i Salatrakten.
Fin skridskois avslutade året.
En normal villaägare behöver inte oroa sig för att behöva betala inkomstskatt på inkomsten av försäljning av solel.
David Larsson, Direct Energy, tipsade om att de varit i kontakt med Skatteverket, som svarat att försäljning av överskottsel inkomstbeskattas enligt inkomstskattelagen 42:30.
Denna lag säger så här
30 §/Träder i kraft I:2012-01-01/ Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.
Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 21 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2011:1271).
Om inkomsterna är lägre än 21 000 kr (18 000 kr till och med 2011-12-31) per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man alltså inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.
Den vanligaste ersättningen för överskottsel som matas in på nätet är Nord Pool spotpris minus 4 öre per kWh. Antag att ersättningen är 50 öre/kWh. Då skulle man behöva sälja 42 000 kWh för att nå en inkomst av 21 000 kr. Med Telge Energis högsta ersättning på 2,50 kr/kWh skulle man behöva sälja 8 400 kWh överskottsel. Från och med 1 januari får vi 1,50 kr/kWh från Telge Energi för vår överskottsel och skulle behöv sälja 14 000 kWh. Vi har matat in 1 525 kWh överskottsel till nätet i år vilket gör att vi ligger väldigt långt under gränsen för inkomstskatt, vilket rimligen gäller alla normala villaägare.
Se även inlägg från 19 december om energiskatt.
När vi sen eftermiddag idag fick tillbaka elen efter ett strömavbrott orsakat av ovädret Dagmar hade vi varit utan el i 37 timmar. Idag var det soligt men tyvärr kunde vi inte använda någon solel. Det beror på att växelriktarna är inställda att sluta leverera ström när nätets spänning eller frekvens går utanför vissa gränsvärden. Detta görs för att skydda de som arbetar med ledningarna vid strömavbrott eller andra arbeten, då man inte vill att produktionsanläggningar ska mata in el på nätet. Det vore förstås bättre om man kunde bygga solcellsanläggningarna så att man kopplade bort sig från nätet vid strömavbrott och kunde använda den producerade solelen i huset. Detta är ett känt problem och i framtiden behövs lösningar för detta, speciellt när antalet solcellsanläggningar kommer att öka väsentligt i framtiden.
Eftersom det var sådär 5-7 plusgrader ute under den tid det var strömavbrott led det ingen fysisk nöd på oss. Det var visserligen hårda västliga vindar men då ligger vårt hus i bra lä så vi fick ingen extra avkylning på grund av vinden. Det blev aldrig kallare än 18,2 grader inomhus, trots att vi inte hade någon värmekälla, annat än en viss självcirkulation i golvvärmesystemet inledningsvis när det fanns varmt vatten i ackumulatortanken. Idag var det en solig dag och temperaturen ökade till 22-23 grader inomhus.
Utan el är också vår vattenmantlade braskamin obrukbar. El behövs för att driva cirkulationspumpen. Utan vattencirkulation skulle temperaturen bli så hög att säkerhetsventilen skulle öppna och tömma vattnet i avloppet. Vi har visserligen ett reservkraftsystem med 12 V batteri på 75 Ah som ska driva cirkulationspumpen för golvvärmen på bottenvåningen och cirkulationspumpen till braskaminen. Men detta reservkraftsystem har det varit problem med och det fungerade nu inte. Även om det hade fungerat hade det dock inte räckt mer än kanske fem timmar, det är inte dimensionerat för att klara så här långa strömavbrott, som turligt nog är mycket ovanliga.
Utan el fungerade inte avloppspumpen och vi fick därför hålla igen med vattentappning. I pumpen finns väl utrymme för något hundratal liter vatten, men vi visste inte hur full den var när strömavbrottet kom. När strömmen kom tillbaka gick larmet för att det var för hög nivå, men det pumpades bort inom ett par minuter. Vet du hur mycket vatten du använder per dygn? Det är mycket mer än du tror… Vi använder i snitt 160 liter per dygn hemma (plus en del på jobbet) och då är vi ändå näst lägst i vår samfällighet, det är bara en ensamstående pensionär som har lägre vattenförbrukning.
Utan el blir matlagning svårare. Spis, ugn, mikrovågsugn etc. behöver el. Vi hade ett stormkök som körs på T-röd, som man använder vid camping, men hur många har det eller något liknande hemmavid?
Utan el bli det mörkt, mycket mörkt. Ljus och batterier i all ära, men det blir inte så ljust som med den vanliga belysningen.
Utan el blir det inget TV-tittandet. Under julafton och juldagen hade vi förresten bara skogs-TV eftersom Boxer inte fick ordning på våra betalkanaler. Hade kontakt med Boxer kundtjänst tre gånger och fick tre olika besked.
Utan el blir det varmt i kyl och frys. Eftersom det var kylskåpstemperatur utomhus kunde vi ställa sakerna från kylskåpet i en låda utomhus. En del känsliga saker i frysen får vi nog kassera. Vi övervägde att flytta sakerna till en frys på Marias jobb, men det var svårt att fatta något definitivt beslut eftersom det inte gick att få något besked från Vattenfalls kundservice när man skulle ta itu med vårt fel. I början var det dessutom mycket svårt att komma fram eftersom man bara klarade 300 samtidiga samtal, hade man inte kommit fram på 10-15 minuter blev man då bortkopplad. Lite märkligt var också att om man ringde den automatiska felupplysningen och knappade in vårt postnummer fick man beskedet att det inte fanns något registrerat fel, även mer än ett dygn efter vår första felanmälan. Ett råd till Vattenfall när (inte om…) liknande händelser sker i framtiden är att man är förberedda på att ge god information till de drabbade, som vill veta vad som händer och när. Känns igen från SJ förra vintern…
Utan el kan man inte komma ut på Internet, eftersom ADSL-modemet och router behöver el. Det gick därför inte att skriva blogginlägg. Det ska gå att blogga direkt i mobiltelefonen, fastän det är visst lite krångligt, så jag har aldrig brytt mig om att pröva det.
Tur i oturen var att vi alla fall hade vatten och mobiltelefonerna fungerade, men kunde inte laddas. Köpte visserligen en liten solcellsladdare på PVSEC i höstas men decembersolen är inte den starkaste av solar… Strömavbrottet var lokalt och drabbade bara ett 20-tal fastigheter. El fanns hela tiden i den närmaste pumpstationen och vid närmaste radiobasstation för mobilnätet.
Vårt samhälle är väldigt elberoende. Fundera på vad som skulle hända med en veckas strömavbrott i Sverige.
I Miljöaktuellt den 20 december finns en debattartikel ”Därför måste vi uppmuntra folk att producera egen el” undertecknad energiminister Anna-Karin Hatt. Får man veta något nytt där? Nej, tyvärr är det väldigt urvattnat skrivet.
I februari i år gick remissrundan ut för Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering, som de höll på med i ungefär ett år. Sedan i våras verkar det inte vara någon i solcellsbranschen som hört något konkret om vad ett kommande förslag från Näringsdepartementet om nettodebitering ska innehålla.
Anna-Karin Hatt lovar heller inget i denna artikel, notera hur försiktigt hon uttalar sig:
”Ett sätt att ytterligare uppmuntra den småskaliga elproduktionen vore att införa regler för nettodebitering.” Vore att ger inget löfte om att nettodebitering ska införas.
”Därför arbetar vi nu intensivt på Näringsdepartementet”. Hur intensivt jobbas det egentligen? Det har inte läckt ut någonting efter remissrundan på Energimarknadsinspektionens rapport om vad Näringsdepartementet egentligen gör eller hur de funderar. Och vad är det som tar sådan tid att utreda? Man behöver inte göra om hela Energimarknadsinspektionens arbete utan det är bara skattefrågan som ska utredas.
”Min förhoppning är att vi ska kunna lägga ett konkret förslag om nettodebitering under 2012.” Hon vågar inte trots det intensiva arbetet utlova något ens under 2012 med tanke på att hon använder förhoppning … Det vore bra att få se en tidsplan för de olika aktiviteter som ingår i det intensiva arbetet.
”Med ett system för nettodebitering vill jag hjälpa ännu fler att kunna göra detsamma i framtiden, och på så sätt få utlopp för sitt engagemang och sin vilja att bidra till en hållbar energiförsörjning”.
I sista meningen vågar hon äntligen lova något. Men vi får nog vänta till 2013 innan nettodebitering är i drift, se tidigare utlåtande från Näringsdepartementet i Tvärsnytt den 22 november.
I morse var det 8 cm heltäckande snö på alla solcellsmodulerna. Sent i kväll var mer än hälften av ytan på solcellsmodulerna snöfria! Snön hade glidit av under dagen, men inte tillräckligt mycket för att det skulle bli någon produktion av solel. Både idag och igår har det blivit noll i solelproduktion.
I nederkant av modulerna 1-4, 6-8 fanns heltäckande snö och något lite snö fanns även i nederkant av modul 9-11 samt lite mera i nederkant av 12. När det gäller modulerna 8-14 hade de sannolikt varit helt snöfria om det inte varit för den ram som sticker upp lite över modulytan och som något hindrar snö att glida av.
Kunde inte låta bli att sopa rent modulerna 4-14 och skapade därmed ett litet experiment om egenuppvärmning fixar att ta bort snön på modulerna 1-3 om det nu blir en del sol i morgon. Det skulle vara intressant att kunna mäta skillnaden i ström genom den snöfria strängen respektive genom den sträng som har tre moduler som delvis är snötäckta.
Modulerna 1-7 är seriekopplade i en sträng och modulerna 8-14 i en annan sträng.
Skatteverket kom den 16 november 2011 med ställningstagandet ”Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator”.
Ställningstagandet inleds med
El som framställts i en anläggning som inte har någon generator, såsom en solcellsanläggning, kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Sådan el är därmed undantagen från skatteplikt om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.
Kapitel 11 i lagen om skatt på energi handlar om ”Energiskatt på elektrisk kraft” och paragraf 2 lyder i sin början så här
1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.
2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den
1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,
2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,
…
Det nya i skatteverkets ställningstagande är att solcellsanläggningar uttryckligen ”kan omfattas” av undantaget i 11 kap. 2 § 2 i LSE vilket ger svart på vitt vad vi antagit sedan tidigare. En glad nyhet är dessutom att man inte behöver ta hänsyn till någon effektgräns om man ”bara” har en eller flera solcellsanläggningar, utan det som avgör om man ska betala energiskatt eller inte är då om det är yrkesmässig leverans.
Råkar man exempelvis ha en elproduktionsanläggning med generator på över 100 kW och dessutom en eller flera solcellsanläggningar måste man betala energiskatt även för elen från solcellsanläggningen som jag tolkar Skatteverkets utlåtande.
Riktigt knepigt blir det om man har en vindkraftanläggning på över 100 kW och dessutom en eller flera solcellsanläggningar. Då undantas ”den el som framställts i vindkraftverket enligt 11 kap. 2 § 1 LSE om producenten inte yrkesmässigt levererar el”, men inte elen från solcellsanläggningen om jag tolkar Skatteverkets utlåtande rätt. Detta blir väldigt konstigt, för att inte säga löjeväckande.
Uppenbarligen finns här en lucka i lagen om skatt på energi. Rimligen borde även solcellsanläggningar omfattas av undantaget i 11 kap. 2 § 1 LSE. Jag ser ingen logik i att bara vindkraftsanläggningar omfattas av detta undantag, däremot kan man inse att vindkraftslobbyn varit framgångsrik…
Vad är då yrkesmässig leverans? 1 kap. 4 § LSE anges att
4 § En verksamhet är yrkesmässig, om den
1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller
2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor. Lag (1999:1289).
I Skatteverkets ställningstagande ” Utmatning på elnätet av överskottsel från vindkraftverk – yrkesmässig leverans eller inte” från 2005-06-28 har detta också berörts och där skriver man
Enligt 13 kap. 1 § inkomstskattelagen avses med näringsverksamhet förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt. En sådan verksamhet kännetecknas av varaktighet, självständighet och vinstsyfte, de s.k. rörelsekriterierna.
En normal villaägare behöver inte bekymra sig om att bli skyldig att betala energiskatt för sin solelproduktion. Det har vi hävdat tidigare, nu är det också helt klarlagt genom Skatteverkets ställningstagande.
En ägare av en solcellsanläggning är undantagen från att behöva betala energiskatt, i vart fall så länge värdet på ersättningen för överskottsel som matas in till nätet är högst 30 000 kr. Över 30 000 kr hänger det på om det är näringsverksamhet eller om det ”bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse”. För en normal privatperson har jag svårt att se att man skulle kunna hamna i denna kategori och i sådana fall skulle inte gränsen på 30 000 kr gälla.
I tabellen nedan gjorde jag några räknexempel hur stora anläggningar som behövs för att nå 30 000 kr vid några olika ersättningar per kWh. Jag har antagit att 7 m2 behövs för 1 kW. Notera att minsta anläggningsstorleken är för det orealistiska fallet att all producerad el matas in på nätet. Om man exempelvis antar att hälften av solelen är överskottsel behövs dubbelt så stor solcellsanläggning för att nå 30 000 kr.
Se även inlägg från 28 december 2011 om inkomstskatt.
| Ersättning | Överskott för att nå 30 000 kr i intäkt |
Minsta anläggnings-storlek (om all el matas in till nätet) |
| Nordpool spotpris – 4 öre (E.ON, Fortum, Vattenfall). Antag 50 öre/kWh. | 60 000 kWh | 60-75 kW (420-525 m2) |
| 1,50 kr/kWh (Telge Energi) | 20 000 kWh | 20-25 kW (140-175 m2) |
| 2,50 kr/kWh (Telge Energi) | 12 000 kWh | 12-15 kW (84-105 m2) |
Har tidigare skrivit att jag inte skulle göra någon borttagning av snö på solcellsmodulerna under december. Men, idag drabbades jag av snöfrossa. Solcellsmodulernas yta var snövit på morgonen av blöt snö, men jag såg att snön också glidit ner lite, så att det var tunnare med snö upptill. Blev nyfiken på om jag sopade rent modulerna, skulle dagens magra ljus räcka till för att ge tillräcklig värme för att hålla modulerna rena under dagen? Sopade rent modulerna vid 11-tiden. Det var då i stort sett uppehåll, men det dröjde inte många minuter förrän det började snöa och lätt snöfall fortsatte hela dagen. Hade viss hjälp av temperaturen, +0,1 grader hela dagen.
Följde avgiven effekt från solcellsmodulerna och effekt efter växelriktaren till och från under dagen mellan 11.12 och 14.22, då växelriktaren gjorde kväll. Jag läste av värdena direkt från Sunny Webbox för att kunna se momentanvärden istället för de medelvärden för 5-minutersintervall som går att ladda ner i efterhand. Som mest noterade jag 73 W DC från solcellsmodulerna, vilket gör 3,8 W DC per kvadratmeter modulyta och ca 15 W värme antaget en modulverkningsgrad på 20% vid denna instrålning och temperatur. En riktigt låg effekt men solcellsmodulernas yta blev aldrig snövit under dagen, vilket det delvis blev på altanen. Det blev ett genomskinligt slask som gled ner till nedersta halvan eller tredjedelen på modulytorna. Återigen kan konstateras att ramen på modulerna hindrar snön att glida av.
Här nedan är några diagram från dage
1. AC-effekt efter växelriktaren som funktion av DC-effekten från solcellsmodulerna.
2. Modulspänning som funktion av DC-effekten. MPP (Maximum Power Point) ligger inte vid exakt samma spänning hela tiden.
3. Verkningsgrad för växelriktaren som funktion av AC-effekten. Verkningsgraden blir riktigt låg vid den låga instrålning som var idag. Vid dessa låga effekter spelar växelriktarens eget effektbehov roll (<10 W enligt specifikationen för växelriktaren = Sunny Boy 3000TL-20).
Det blev bara 0,082 kWh idag. Kl. 16 var det -0,2 grader och modulerna var helvita av några mm snö…
Tycker fortfarande att det inte är någon större vits att sopa bort snö under december. Det är inte mycket energi det är frågan om och det finns en skaderisk (hos person och solcellsmoduler). Jag råkade ut för en lättare sträckning av baksidan av låret när jag halkade på nocken idag…
Genomskinlig snöslask längst ner på modulerna, kl. 12.23.
Växelriktarens effekt (AC) som funktion av solcellsmodulernas effekt (DC).
Spänning från modulerna (DC) som funktion av solcellsmodulernas effekt (DC).
Växelriktarens verkningsgrad som funktion av växelriktarens levererade effekt (AC).
Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.
Jag trodde tidigare att solcellerna skulle gå i vinteride den 6 december. Det dröjde till idag. Kl 22. hade vi 2 cm blöt snö på solcellsmodulerna. Eftersom det förutspås bli kallare från och med måndag får vi räkna med att snön stannar kvar på modulerna. Vi har hittills producerat 23,36 kWh under december och frågan är om det blir något mer. Det är klart bättre än ifjol, då det blev 18,87 kWh under december, som var väldigt kall och snöig.
Vi har sedan 2007 andelar i O2 ekonomisk förening och är därmed delägare i vindkraftverket Svegström utanför Sveg. Vi har 14 andelar som ger oss möjlighet att köpa upp till 14 000 kWh/år till föreningspriset. Vi har solfångare, solceller och eldar med egen ved i vår vattenmantlade braskamin. Kan vi hålla vårt behov av inköpt el under 14 000 kWh/år kan vi alltså säga att all vår el kommer från vind och sol.
Vi har hittills köpt 13 200 kWh i år, varav ca 1400 kWh till vårt fristående garage och förråd. Vi kommer inte riktigt att klara att hålla oss under 14 000 kWh köpt el i år. Om januari fortsätter som hittills behöver vi köpa ca 200 kWh extra från O2. Rimligen blir avslutningen av december kallare än första halvan så det betyder att vi i praktiken kommer att behöva köpa några hundra kWh extra. O2:s ”kompletteringsel”, som de kallar det, är ”förnybar” enligt deras hemsida, mest troligt är det väl vattenkraft (hittade senare att det är 49% vatten och 51% vind enligt O2:s faktura) och man kan därför säga att all vår energi till huset är uthålligt förnyelsebar.
Räknar vi med att vi hittills matat in 1548 kWh solel till nätet kommer nettot att bli klart under 14 000 kWh köpt el.
I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.
| Solcellsanläggning | kWh/kW, Jan-Nov 2011 |
| KTH, Stockholm | 1064 |
| Bua Kyrka, norr Varberg | 928* |
| Finnängen, Linköping | 871 |
| ABB Corporate Research, Västerås | 867 |
| Gäddeholm, Västerås | 852 |
* Data för Bua Kyrka hämtas från soldata.se. Troligen har det blivit något fel på uppladdningen av data från Bua till soldata.se i oktober, snarare än att anläggningen varit ur drift i oktober, och värdet för Bua är därför för lågt.
KTH är fortfarande i särklassig topp under 2011 och kommer att slå svenskt rekord för solceller med drygt 1070 kWh/kW under ett år. Om någon för några år sedan påstått att det var möjligt med ett så högt värde i Sverige hade man inte blivit trodd! Man får ha i minnet att 2011 varit 5% soligare än normalt i Stockholm och att när man använder olika beräkningsprogram för att förutsäga solelproduktion används väderdata för ett typiskt år. Korrigerar man för det hamnar KTH på ca 1020 kWh/kW under ett normalår.
Jag brukar säga att en hyggligt orienterad solcellsanläggning i Sverige ger 800-1000 kWh/kW och det verkar stämma bra under ett normalår. Solinstrålningen kan variera ±10% jämfört med ett normalår, enligt SMHI:s mätningar, vilket gör att exempelvis KTH-anläggningen under ett maximalt soligt år skulle kunna passera 1100 kWh/kW!
KTH har slagit alla andra anläggningar under alla månader i år utom snörika januari och under november, då Bua Kyrka var bättre. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika.
Jämförelse av solelproduktion för fem olika solcellsanläggningar.
Klicka på diagrammet för att se det i större skala.