Nollenergihus och solceller i Tokyo

Idag var det sista dagen för IEA PVPS Task 15-mötet i Tokyo. Vi gjorde en lång busstur med studiebesök på tre olika platser.

Toshima Ecomusee Town, Toshima-ku, Tokyo

Företaget Nihon Sekkei har specialiserat sig på skyskrapor med innovativ grön design. Den skyskrapa vi tittade på var 189 meter hög. Den hade 133,55 kW solceller, av monokristallint kisel och amorft kisel som tunnfilm. 6% av elen för gemensamma utrymmen bestod av solel. Tror inte att all solel användes i byggnaden eftersom man fick en inmatningstariff (”feed in tariff”) för de 56,95 kW som satt på de tio lägsta våningarna.

Vi besökte våningarna 8-10 där det fanns en fin uteträdgård. Den kallades ”Forest of Toshima” och barnen studerade naturen där enligt vad man berättade. I en storstad som Tokyo med runt 13 miljoner invånare, med mängder av höga skyskrapor och mer eller mindre avsaknad av naturliga miljöer får man väl en annan syn på natur är än vad vi har i Sverige.

ZEB demonstration building, Taisei Technology Center

ZEB = Zero Energy Building. I denna fyra våningar höga byggnad som togs i drift 2014 producerade man minst lika mycket energi som byggnaden använde räknat på årsbasis. Det var den första urbana byggnaden i Japan som nådde detta mål. Man hade minskat energianvändning tlll 25% av det normala för motsvarande byggnader i Japan. Byggnadens totala energianvändning var 129 kWh/m2 under det första året.

Energiproduktion bestod av organiska solceller från Mitsubishi på fasaden och kristallina kiselsolceller på taket, plant monterade, samt av en bränslecell (SOFC = Solid Oxide Fuel Cell) driven med naturgas som producerade el (4,2 kW) och värme. Man förväntade sig en livslängd på 10-15 år för bränslecellen.

Diamond building, Yokohama

Här tittade vi från utsidan på fasaden till en 31 våningar hög skyskrapa, färdig 2009, med 91 kW semitransparenta solceller av kristallint kisel och en yta på 1 500 m2.

Intryck från Tokyo

Några personliga nyckelord.

Mååånga människor. Mycket vänliga och artiga människor. Lugna människor, ingen speciellt hets i tunnelbana och tåg. När tunnelbanan kom stod man snällt vid markeringarna och släppt ut passagerarna innan man gick in. Knepigt språk att läsa och förstå. Fisk, mycket vanligt i maten. Kallt ute, kallaste vädret på ett tiotal år enligt våra värdar. Kallt inomhus. Uppvärmda toalettsitsar. Toaletter med manöverknappar för underredsspolning. Karta med norr nedåt (!) på vår närmaste station. Skyskrapor överallt. Avsaknad av natur, vi såg några parker på vår långa busstur idag och vi åkte förbi en damm samt några invallade floder. Diverse artificiella ljud i tunnelbanan, som gök vid ett par nedgångar, oklart vad det betydde. Yen-sedlar, kontokort kunde vi inte använda så ofta.

Bilder

Lägger upp när jag kommer hem, efter fredag kväll. Skriver blogginläggen ca 23-24, efter en full dag och i morgon ska vi upp tidigt för att åka tåg till Narita airport, så behöver sova nu…

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten. Bengt, Jessica och Rickard deltar i mötet i Tokyo denna vecka.

Hur ska BIPV nå en större marknad?

Idag fortsatte diskussionerna i olika arbetsgrupper under IEA PVPS Task 15-mötet i Tokyo. När det gäller affärsmodeller för byggnadsintegrerade solceller (BIPV) var ett viktigt konstaterande att marknadsföring inte bara ska ske på solelmässor utan olika mässor för bygg- och fastighetsindustrin är minst lika viktiga. Om man ser BIPV som ett byggnadselement är de en viktig målgrupp.

Även installatörer av solcellssystem måste ha en överblick över vilka möjligheter som finns med BIPV, med tanke på att exempelvis småhusägare vänder sig till en solcellsinstallatör och förlitar sig på att de kan föreslå olika alternativ för tänkbara solcellsinstallationer.

En plats där BIPV-branschen kan marknadsföra sig kan exempelvis vara Nordbygg som går 10-13 april i Stockholm. Man uppger på hemsidan att man brukar ha ca 900 utställande företag och runt 50 000 besökare: ”Nordens största och mest dynamiska mötesplats för bygg- och fastighetsbranschen” enligt arrangören.

Jessica Benson, Rickard Nygren och Bengt Stridh vid Tokyo Institute of Technology.

Jessica Benson och Rickard Nygren vid Tokyo Institute of Technology. Byggnad med 650 kW solceller.

Produkter för byggnadsintegrerade solceller (BIPV)

Idag var det första egentliga mötesdagen för IEA PVS Task 15 i Tokyo, efter gårdagens workshop (IEA PVPS Task 15 i Tokyo – Vita solcellsmoduler!). I olika arbetsgrupper diskuterade vi frågor som Task 15 arbetar med.

Produkter för BIPV (Building Integrated Photovoltaics)

SUPSI i Schweiz har en databas för BIPV-produkter. Många tror att Tesla är först med solcellstak, som de börjat leverera i USA men inte i Sverige. Det finns dock flera andra leverantör av solcellstak. Under Roof och Tiles hittar man många produkter i databasen. Soltech Energy, Nyedal Solenergi och Monier är exempel på företag i Sverige som kan leverera soltak och som inte verkar finnas i databasen.

IEA PVPS Task 15

Sverige deltar i IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 15 Enabling Framework for the Acceleration of BIPV (Building Integrated Photovoltaics = byggnadsintegrerade solceller) genom Bengt Stridh, Mälardalens högskola, David Larsson, Solkompaniet, Jessica Benson, RISE, Peter Kovacs, RISE, och Rickard Nygren, White arkitekter. 50% av finansieringen för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten. Bengt, Jessica och Rickard deltar i mötet i Tokyo denna vecka.

Demo av grön solcell från AGC visades vid gårdagens utställning.

Seminarium om byggnadsintegrerade solceller idag

Inför det internationella mötet i IEA PVPS Task 15 i Uppsala den 5-7 september hölls idag ett öppet seminarium i Uppsala med titeln “Business opportunities with building integrated solar energy”. Det var 47 deltagare, varav en del från IEA PVPS Task 15. Vi fick höra intressanta föredrag från Sverige, Norge och Danmark. Det var mycket trevligt att få en översyn av skandinaviska exempel.

Mårten Lind, Solkompaniet, berättade i inledningen att under de fyra timmar seminarium pågick skulle uppskattningsvis 120 000 solcellspaneler installeras i världen. Ett snabbt överslag med förmodad installerad effekt i världen i år och en antagen modulstorlek visar att överslaget är i rätt härad.

Richard Nygren, White arkitekter, visade exempel på projekt som White deltagit i. Han påpekade att estetiska och miljömässiga skäl till varför man väljer byggnadsintegrerade solceller (BIPV) är lika rationella som de ekonomiska. Fritt tolkat av mig, är det snyggt kan man tänka sig att betala lite mer och det är inte bara återbetalningstid som spelar roll om man väljer BIPV eller inte

Om man vill köpa en egen fabrik för att tillverka tunnfilmsmoduler med CIGS-teknologi kan man köpa en CIGS Powerline Solibro enligt Mats Ljunggren, Solibro Research. En nyckel till framgång för BIPV är ett tydligare regelverk enligt Mats. Det är möjligt att leverera paneler med olika färger, med en viss nedgång i mängd producerad solel (minst 5% beroende på val av färg och teknisk lösning),

David Larsson, Solkompaniet, berättade om forskningsprojekten PROOF (inudstrialiserade lösningar för solcellstak) och Miljontak (renovering av tak med solceller).

Peter Kovacs, RISE, nämnde att man i ett pågående projekt kommer att ta fram en guide till installation av solceller som solskydd.

Dan-Erich Archer kom från det nya företaget Sunroof som är specialiserat på takinstallationer med solceller. Han berättade bland annat om renovering av ett flerbostadshus där man klätt alla fasader med solceller av amorft kisel. Dessa solceller har låg verkningsgrad (6,5% nämndes) men de är billiga. Han menade att om man täcker ett helt tak med sådana solceller kan man som småhusägare slippa att bli en nettoproducent av energi på årsbasis, vilket leder till dålig ekonomi då man som småhusägare då kan få betala ett årligt inmatningsabonnemang till nätägaren och man får ingen skattereduktion (60 öre/kWh) för den del av produktionen som överstiger mängden köpt el.

Flera norska exempel på BIPV beskrev utförligt av Anne Gerd Imenes, Teknova. Den intresserade kan läsa mera på sidan www.bipvno.no. Den norska marknaden ökade med hela 336%! ifjol. Man börjar dock från en låg nivå och totalt hade man ifjol installerat 27 MW. Det är betydligt mindre än vad som installeras årligen i Sverige numera. Å andra sidan har Norge 99% förnyelsebar vattenkraft i sin elmix, så behovet är inte lika stort som i de allra flesta andra länder med hög andel fossil elproduktion.

Karin Kappel, Solar City Denmark, berättade bland annat om en Copenhagen International School vars fasad hade klätts med 6 048 m2 grönskimrande solcellspaneler. Då panelerna har lite olika vinkel och ger varierande färg beroende på solens läge fick man en fasad med en färg som dels varierade på olika ställen på fasaden dels varierade med tiden på dagen. Fascinerande…

David Larsson, Solkompaniet, avslutade föredragen med att reflektera över hur man fångar värdet av BIPV. Solen ger oss tillgång på en oändlig mängd fritt flödande energi. Det är klokt att sätta solceller på byggnader. Det hjälper till att rädda vår planet, sparar pengar och ger en “grön identitet”.

I den avslutande diskussion påpekades att när man jämför kostnaden för en installation av BIPV ska man jämföra med motsvarande kostnad för ett annat fasadmaterial, om det är på en fasad installation görs. Att jämföra med kostnaden för en konventionell solcellsinstallation leder tankarna fel. Man menade också att kostnad och regelverk är viktiga om BIPV ska bli en massmarknad. Timingen i en byggprocessen är viktig när det gäller BIPV. Det gäller att frågan om BIPV kommer vid rätt tidpunkt. En lämplig tidsrymd kan vara kort, till skillnad från solceller som sätts utanpå befintliga byggnader (BAPV = Building Applied Photovoltaics) där man kan komma tillbaka med ett nytt förslag x år senare om det blir ett nej vid ett första förslag att installera solceller

Ett avslutande råd blev: Utbilda fler arkitekter i solcellers möjligheter!

 

Inbjudan – Byggnadsintegrerad solel i Uppsala 4 september

I början av september kommer experter från hela världen till Uppsala för att diskutera hur byggnadsintegrering av solceller ska gå från enstaka projekt till att bli en vanlig syn i stadsbilden. Arbetet görs inom ramen för den internationella energiorganisationen IEA och dess samverkansprogram PVPS i IEA PVPS Task 15. Från Sverige deltar Mälardalens högskola (Bengt Stridh), RISE (Jessica Benson och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren) i arbetet, som delfinansieras av Energimyndigheten.

Seminarium 4 september i Uppsala

I samband med det internationella mötet i IEA PVPS Task 15 i Uppsala den 5-7 september anordnar vi måndag den 4 september även ett öppet seminarium för fastighetsägare, arkitekter, konsulter och andra som är intresserade av byggnader med snygga solcellsanläggningar. Se programmet här nedan. Sista anmälningsdag är fredag 25 augusti. Varmt välkomna!

Klicka här för att komma vidare till anmälan

Program

Föredragen hålls på engelska.

12:00-13:00    LUNCH

13:00-14:30    Welcome! What is IEA-PVPS Task 15?

An architect’s view on solar electricity generation (Rickard Nygren, White arkitekter)

A PV manufacturer’s view on building integration (Mats Ljunggren, Solibro)

Prefabricated PV roofs (David Larsson, Solkompaniet)

Solar shading with PV (Peter Kovacs, Rise)

14:30-15:00    COFFEE BREAK

15:00-17:00    Examples

Examples from Sweden (Dan-Erich Archer, Sunroof)

Examples from Norway (Anne Gerd Imenes, Teknova)

Examples from Denmark (Karin Kappel, Solar City Denmark)

Capturing the values of BIPV – preliminary results from Subtask B in Task 15 (David Larsson, Solkompaniet)

Standard för byggnadsintegrerad solel – Vad betyder det?!

Inom IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) drivs ett antal internationella arbetsgrupper. Task 15: Enabling Framework for the Development of BIPV, startade 2015 och handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics).

Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, svensk samordnare), SP (Martin Waneryd och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren). Energimyndigheten bidrar med finansiering.

Här är en gästkrönika om byggnadsintegrering av solceller från Peter Kovacs, “senior expert” vid SP.

En standard för byggnadsintegrerad solel – Vad betyder det?!

I den del av det internationella forskningsprojektet kring byggnadsintegrerad solel som jag medverkar i så ägnar vi oss åt de olika krav och regler som omgärdar solceller som integreras i byggnadskonstruktioner. Dessa går i huvudsak ut på att säkerställa säkerhet, hållbarhet, livslängd och prestanda hos de nya produkter som tas fram idag för att förhoppningsvis utgöra stora delar av tak och fasader på morgondagens byggnader. Kraven formuleras huvudsakligen på EU-nivå och europeiska och internationella standarder beskriver hur produkterna ska konstrueras, klassificeras och testas när man vill visa att kraven uppfylls. Vårt arbete går bland annat ut på att bedöma dessa krav för att kunna undanröja, omformulera eller förtydliga krav som på olika sätt försvårar för en bred introduktion av BIPV i byggandet. Ett annat syfte är att förbereda för en global motsvarighet till den standard som beskrivs nedan genom att jämföra den med regelverk i till exempel Japan och Sydkorea

I fallet byggnadsintegrerad solel är det huvudsakligen EU:s lågspänningsdirektiv (LVD) och byggproduktregler (CPR) som formulerar kraven och en helt ny europeisk standard (betecknad SS-EN 50583) beskriver hur man kan visa att produkten uppfyller kraven. Standarden talar alltså inte om vilka mått en produkt skall ha för att på ett smidigt sätt kunna integreras med andra produkter. En sådan standard skulle visserligen kunna bidra till enklare installation och därmed lägre kostnader, men den skulle också kunna innebära en broms på det utvecklingsarbete som nu pågår på många håll genom att styra marknaden i en viss riktning. Tiden är troligen inte mogen för en sådan standard.

SS-EN 50583 definierar bland annat begreppet BIPV och landar då i en mer strikt definition än den som David Larsson redogjorde för i sitt inlägg Byggnadsintegrerade solceller – Snyggt är det som räknas. Enligt standardens definition är en grundläggande egenskap hos en BIPV-produkt att den bidrar med en byggnadsteknisk funktion som till exempel väderskydd, brandskydd, bullerskydd etc. och om produkten eller modulen avlägsnas så förlorar byggnaden denna funktion. Själva elproduktionen räknas inte som en sådan funktion och därmed räknas till exempel inte en anläggning där moduler monterats ovanpå ett tak av bandplåt som BIPV, hur snyggt den än är integrerad estetiskt sett. I standardsammanhang är definitionerna viktiga men då vi jobbar praktiskt med BIPV behöver vi tänka utanför boxarna för att hitta lösningar som är kostnadseffektiva, estetiskt tilltalande, säkra och med förutsättningar för ett långt och hälsosamt liv.

Standarden skiljer på produkter där minst en glasskiva ingår och andra produkter och delar även in glasprodukterna i fem olika kategorier utifrån hur produkten ska monteras. Den refererar i sin tur till ett 50-tal olika standarder och vägledningar där ”Glas i byggnader” av naturliga skäl utgör en dominerande del. Andra delar rör till exempel fönster och dörrar, flexibla taktäckningsmaterial, fasadkonstruktioner (så kallade ”curtain walls”), brandklassning, Eurokoder och naturligtvis solcellsmodulerna själva som omfattas av EN-standarderna 61730, 61215 och 61646.

Elektroniktidningen har uppmärksammat standarden i artikeln Byggnadsintegrerade solceller får europeisk standard.

Standarden består av två delar och finns att köpa hos Svensk Elstandard. De två delarna kostar 556 kr respektive 706 kr.

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Byggnadsintegrerade solceller – Snyggt är det som räknas

Inom IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) drivs ett antal internationella arbetsgrupper. Task 15: Enabling Framework for the Development of BIPV, startade 2015 och handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics).

Svenska deltagare i Task 15 är Mälardalen Högskola (Bengt Stridh, svensk samordnare), SP (Martin Waneryd och Peter Kovacs), Solkompaniet (David Larsson) och White arkitekter (Rickard Nygren). Energimyndigheten bidrar med finansiering.

Här är en gästkrönika om byggnadsintegrering av solceller från David Larsson, forskningsledare på Solkompaniet och industridoktorand vid Mälardalens högskola i Västerås.

Snyggt är det som räknas

Att göra el med solceller håller på att bli stort. Visserligen täcker solel fortfarande bara någon procent av det globala elbehovet, men tillväxten är exponentiell och potentialen är enorm. Elon Musk lyfter fram solenergi som den enda förnybara energikälla som på allvar kan ersätta fossila bränslen och investeringsbanken UBS pekar på att 50% solenergi globalt faktiskt skulle vara möjligt.

En stor del av alla solceller kommer att hamna på byggnader. Och ju vanligare de blir, desto större kommer kraven sannolikt bli på helhetslösningar där solcellerna är väl integrerade i byggnaderna. Ofta uppkommer det då en diskussion om vad som som är tillräckligt väl integrerat. Måste byggnaden ”gå sönder om man tar bort solcellerna” eller räcker det att det ser snyggt ut?

Jag håller på det senare – snyggt är det som räknas. Visserligen kan det finnas en poäng med att verkligen integrera solcellerna i andra byggnadskomponenter – det kan leda till att det går åt mindre material och därmed blir både billigare och ger bättre miljöprestanda. Men detta är inte självklart – oftast är helintegrerade lösningar dyrare och skillnaden i miljönytta försumbar. Därför anser jag att de måste utvärderas var för sig. Ställ upp krav på estetik, lönsamhet och miljönytta separat – helheten avgör vad som är väl integrerat.

Och när det gäller lönsamhet kan det vara värt att lyfta estetiken igen – snyggt är det som räknas! En välintegrerad solcellsanläggning som väcker uppmärksamhet kan höja fastighetsvärdet och vara ännu mer lönsam än en traditionell installation på taket.

Ett exempel på byggnadsintegrerade solceller som Solkompaniet installerat är Frodeparken intill järnvägsstationen i Uppsala, med Uppsala Hem som ägare och White som arkitekt.

Frodeparken Uppsala. Fasad med tunnfilmssolceller (CIGS. Foto Bengt Stridh 10 maj 2016.

Frodeparken Uppsala. Fasad med tunnfilmssolceller (CIGS. Foto Bengt Stridh 10 maj 2016.

IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 3

 

Idag var det studiebesök. Vi åkte först buss till Eindhoven till Technical University Eindhoven. Efter en presentation av deras forskning inom solenergi tittade vi på de experimentella installationerna. De var byggda under senaste året och var för både solvärme och solel. Det var sex provplatser om 6×5 m där man byggt upp installationer för hustak. Det fanns väldigt mycket sensorer på installationerna (totalt 638 sensorer som samlade in 1 miljon mätvärden per dag) och med pyranometrar för mätning av solinstrålning på alla installationerna samt en väderstation för mätning av global, diffus och direkt solinstrålning. Den diffusa solinstrålningen är ca 60% av den globala solinstrålningen i Holland, vilket kan jämföras med i medel mellan 43% och 57% under åren 1999-2007 för SMHI:s 12 mätstationer i Sverige. En viktig detalj var att man synkroniserat alla mätvärden i tid till inom 1 sekund, vilket gör att man i tid kan göra exakta jämförelser tidsmässigt för alla installationerna.. Det vattnades i munnen när vi gick runt och tittade på dessa installationer.

Därefter åkte vi tillbaka till Heerlen och tittade på resultatet av ett ZUYD-projekt som hette MODLAR. I Holland finns många radhus (vanligt boende i landet) som är i behov av renovering för att bland annat nå ett lägre energibehov. Målet i projektet var att inom 10 dagar kunna totalrenover radhusen utvändigt, medan de boende bodde kvar i huset. Det innebar nytt väggtegel med isolering och nytt tak med solceller och mer isolering. Man hade satt solceller på båda sidor av taket, som hade en relativt låg lutning, för att bli ett nollenergihus. Med hög andel diffus solinstrålning och låg taklutning ansåg man att det var möjligt att sätta solceller även på tak som var mer eller mindre nordvända. Huset skulle inte heller behöva naturgas längre för uppvärmning, däremot var man tvungen att fortfarande ha ett abonnemang för naturgas trots att man inte skulle behöva använda någon naturgas…

Sedan besökte vi ett bostadsområde genomfört en utvändig totalrenovering i ett bostadsområde. Arkitekten bakom området var med och berättade om projektet. Där hade man gjort renoveringen på åtta dagar per radhus, genom att använda prefabricerade vägg- och takelement. Husen hade snygga installationer av solceller och solfångare integrerade i ungefär halva takytan. De var svarta liksom det svarta taket med släta takpannor. Ett privat hus hade avstått från renoveringen och nog tyckte vi alla att de gått miste om något.

Till sist besökte vi ZUYD:s demonstration av ”The district of tomorrow”. Studenter hade både designat och varit med och byggt tre byggnader med inriktning på låg energianvändning (passivhus) och möjligheten att kunna återanvända byggnadsmaterialet.

Nu sitter vi på tåget från Heerlen till Schiphol och strax före 01 i natt kommer jag att vara hemma i Gäddeholm utanför Västerås.

PS. På grund av att något kört en drönare vid Arlanda stoppades all trafik på Arlanda en halvtimme och därför blev det hemkomst 01.30…

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

Från vänster Rickard Nygren, White arkitekter, Bengt Stridh, ABB Corporate Research och Mälardalens högskola, och Peter Kovacs, SP, vid en installation för forskning på byggnadsintegrerade solceller vid Technical University Eindhoven.

IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 2

Programmet var amitiöst idag. Vi började med fortsätta gruppdiskussioner i Heerlen i de olika “subtask” som finns (se IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 1). Därefter blev det en genomgång med alla deltagarna av de fem olika “subtask” A-E. Sedan fick vi en kort paus vid 3-tiden då vi kunde gå tillbaka till det närbelägna hotellet, innan vi där blev upphämtade med buss för ett kvällsprogram i Eindhoven (10 mil resa) innan vi med bussen var åter vid vårt hotell i Heerlen kl. 22.15.

I gruppdiskussionen deltog jag idag i “subtask” A om den databas som ska byggas upp med minst ett BIPV-exempel från varje deltagande land. Först ska vi “nominera” högst tio olika BIPV-project per land, redan byggda eller planerade. Därefter ska ca 40 av dem väljas ut till en databas, där det dels kommer att finnas en öppen del dels en del som är till för deltagarna i Task 15.

Det jag kommer att tänka på först är Frodeparken vid Uppsala järnvägsstation med 100 kW solceller på fasaden. Vilka bra exempel har vi på byggnadsintegrererade solcellsystem i Sverige? Tipsa gärna om dina favoriter!

I Eindhoven pågick ett holländsk möte om BIPV hos Solliance, vilket är en allians av många mindre företag inom tunnfilmssolceller med totalt 250 forskare. Tidigare konkurrenter kan i denna allians tillsammans söka medel för projekt och investeringar. Där lyssnade vi på fyra föredrag, minglade och fick en buffémiddag. Kan från detta besök tipsa om rapporten “BIPV product overview for solar facades and roofs, BIPV status report 2015, SUPSI-SEAC” (långsam nedladdning). Det finns också en databas BIPV products hos SUPSI.

Med byggnadsintegrerat menas kortfattat att man ersatt något annat byggmaterial med solceller, exempelvis att man ersatt tegelpannor med solcellsmoduler. Hur man ska definiera BIPV är för övrigt någon som diskuteras inom Task 15. Har man satt solcellsmoduler ovanpå befintligt tak räknas det som byggnadsapplicaterat (BAPV = Building Applied Photovoltaics).

Svenska deltagare i IEA PVPS Task 15 är Mälardalens högskola, Solkompaniet, SP och White arkitekter. Energimyndigheten bidrar till finansieringen. Projektet pågår 2015-2018.

 

IEA PVPS Task 15 kick-off – Dag 1

Idag var det första dagen på kick-off-mötet för IEA PVPS Task 15, som handlar om byggnadsintegrerade solceller (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). På förmiddagen var det öppna inledande föredrag med ett 90-tal deltagare. Intressantast och mycket tankeväckande var föredraget om “Energy resources” av Christoph Senz, med en historisk tillbakablick och vad vi har att vänta i framtiden. Kan finnas anledning att skriva ett separat inlägg om hans föredrag vid ett senare tillfälle.

På eftermiddagen fick alla deltagare göra en kort presentation med hjälp av en PowerPoint-sida som vi skickat in i förväg. Med knappt 50 deltagare tog denna runda ett par timmar. Några företag med BIPV-produkter nämndes, som solarnova, Aerspire, Tata steel (produkterna Kalzip och Colorcoat Prisma med laminerade solceller) och ZigZagSolar.

Dagen avslutades med att vi träffades gruppvis inom de olika “subtask” som finns. Dessa är

A. BIPV project database.
B. Transition towards sound BIPV business models.
C. International framework of BIPV specifications.
D. Environmental benefits of BIPV.
E. Demonstration.
F. Dissemination.

Räknat i antalet manmånader som de olika deltagarna sagt att de ska lägga ner var “subtask” C störst, följt av B, D, A, F och E. Jag deltog i B, men där var det bara fem personer trots att det var den näst största när det gäller antalet manmånader. En förklaring som någon nämnde var att alla är intresserade av affärsmodeller, men när det kommer till kritan prioriterar man arbete med andra saker högre. Det kanske också förklarar varför det för tillfället saknas en ledare för denna “subtask”.

Å andra sidan är ekonomin en hämmande faktor idag för BIPV, som har 1-3% av den totala marknaden för solceller (tillförlitlig statistik saknas för andelen BIPV). Det nämndes på förmiddagen att BIPV idag kostar 1,3 – 40 gånger mer än BAPV (Building Applied PV), där man sätter solcellsmoduler utanpå befintligt tak eller fasad. Det estetiska värdet ökar med BIPV, men hur mycket är man redo att betala för detta och hur värderar man det estetiska värdet?

Svenska deltagare I IEA PVPS Task 15 är Mälardalens högskola, Solkompaniet, SP och White arkitekter. Energimyndigheten bidrar till finansieringen.