Ekonomiska stöd och undantag för solcellsanläggningar

Här är en lista på olika former av ekonomiska stöd eller undantag som kan användbara för installering eller vid drift av solcellsanläggningar.

Investeringsstöd

Investeringsstöd till solceller kan ges enligt Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller. Den gäller för anläggningar som påbörjades tidigast den 1 juli 2009 och slutförs senast den 31 december 2019. Genom åren har en del justeringar gjorts. Från och med 1 januari 2015 gäller att

  • Högst 30% till företag och högst 20% procent till övriga i investeringsstöd.
  • De stödberättigade kostnaderna får uppgå till högst 46 250 kr/kW, inklusive moms.
  • Högst 1,2 miljoner kronor lämnas i stöd per system.
  • Stöd får endast lämnas för ett solcellssystem per byggnad eller för ett solcellssystem per fastighet om systemet är byggt på marken.
  • Installationen ska vara slutförd senast 31 december 2019.

Lite historia om investeringsstödet:
1 februari 2013 – 31 december 2014. Max 35% i stöd.
1 november 2011 – 31 januari 2013. Max 45% i stöd.
1 juli 2009 – 31 oktober 2011. Max 60% i stöd (55% för stora företag).
1 januari 2009 – 30 juni 2009. Stödsystem saknades.
15 maj 2005 – 31 december 2008. Max 70% i stöd. Endast stöd till offentliga byggnader.

Bidrag för energilagring

Regeringen beslutade den 29 september 2016 om en “förordning om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi som möjliggör för privatpersoner att få bidrag för installation av system för lagring av egenproducerad elenergi.”

Bidrag får ges med högst 60% av kostnaderna för lagringssystemet, dock högst 50 000 kronor.

Observera att ett stöd till energilager sedan tidigare finns i Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller (min kursivering av text):

 “6 § Stödberättigande kostnader är
1. projekteringskostnader,
2. kostnader för material, såsom solcellsmoduler, inklusive
eventuella linser, speglar och kylsystem, stativ eller annan
fästanordning, kablage, elmätare, system för övervakning,
brytare, överspänningsskydd och eventuell växelriktare samt
system för lagring av energi, dock inte värmelager, …”

Undantag inmatningsabonnemang

I Elforsk-rapporten Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning författad av Bengt Stridh 2005 påpekades att den höga kostnaden för inmatningsabonnemang gjorde att försäljning av överskottsel skulle bli en förlust eftersom intäkterna från försäljningen skulle bli lägre än priset för inmatningsabonnemanget för det solcellssystem på 3 kW som hade installerats vid ABB Corporate Research.

I april 2010 infördes en ändring i ellagen :

“En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”

Som nettokonsument av el om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en inmatning på högst 43,5 kW (vilket småhusägare ligger långt under) så behöver man alltså inte betala ett årligt inmatningsabonnemang. Det var först med denna lagändring 2010 som det blev intressant för en småhusägare att sälja sitt överskott av solel. Denna lagändring har varit enormt viktigt eftersom de flesta småhusägare idag sannolikt har ett överskott som är mer än 50% av sin solelproduktion. Utan denna lagändring hade vi idag sett betydligt färre och mindre solcellssystem hos de svenska småhusägarna.

Skattereduktion

Den 1 januari 2015 infördes en skattereduktion för el som matas in till nätet. Skattereduktionen är 60 öre/kWh och regleras i inkomstdeklarationen.

Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag.

Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt, eller som mest hur mycket el man köper.

Se även Skatteverkets sida Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Elcertifikat

Alla solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat. Ansökan om godkännande för tilldelning av elcertifikat söks hos Energimyndigheten. Man kan få elcertifikat under 15 år. Man behöver efter godkännandet öppna ett så kallat Cesar-konto för elcertifikaten som från och med 1 januari 2015 togs över av Energimyndigheten från Svenska Kraftnät. Elcertifikaten säljs på en öppen marknad, där man får tänka på att det kan finnas problem att finna köpare till poster om ett fåtal elcertifikat.

För småhusägare lönar det sig normalt inte att försöka få elcertifikat för hela sin solelproduktion eftersom man då behöver bekosta installation av en elmätare och ett mätabonnemang vilket gör att kostnaderna blir högre än intäkterna. Däremot kan man få elcertifikat för det överskott man matar in till nätet utan extra kostnader.

Historiska priser för elcertifikat redovisas hos Energimyndigheten på sidan Cesar. Elcertifikaten hade högst pris under 2008-2010, sedan dess har priserna sjunkit. Det fanns en förhoppning om ökande priser för elcertifikat efter en höjning av kvotplikten från och med 2016. Under 2016 fortsatte dock priserna på elcertifikat att sjunka. Det är svårt att förutse prisutvecklingen för elcertifikat 15 år framåt i tiden.

Elcertifikat. Prisutveckling per månad till och med 2017-01-22. Priser från Cesar, statistik elcertifikat hos Energimyndigheten.

ROT-arbete

Skattereduktion med 30% av arbetskostnaden för så kallat ROT-arbete är kopplat till husarbete och är inte specifikt kopplat till solceller.  Har man ett hus som är äldre än fem år och man inte har fått investeringsstöd kan ROT-avdrag utnyttjas för arbetskostnaden för en installation av solceller. Skatteverket skriver under exempel på ROT-arbete:

SOLPANELER

Inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.

Skatteverket i Nya regler för rot- och rutavdrag anger den 1 januari 2016 att

Den sammanlagda skattereduktionen för rot- och rutarbete får inte överstiga 50 000 kr…

Dessutom gäller att

Arbetet får inte utföras av den som ansöker om skattereduktion eller närstående till denne.

Rot- eller rutavdraget räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift.

Vid en jämförelse gjord mellan fem olika företag i juni 2014 angavs möjligt ROT-avdrag till motvarande 917 – 4 000 kr/kW för system som var 2-15 kW stora.

Enligt ett pressmeddelande från Svensk Solenergi den 12 mars 2015 var det klart med en schablon för ROT-avdrag när det gäller solcellsinstallationer. Schablonen som Skatteverket godkänt är en arbetskostnad på 30% av totala systempriset inklusive moms, vilket betyder att kunden får 15% av systempriset i skattereduktion i form av ett ROT-avdrag.

Avdrag för ränteutgifter

Har man lånat pengar för att köpa en solcellsanläggning kan man utnyttja det allmänna ränteavdraget på 30% för låneräntor. Om underskottet av kapital överstiger 100 000 kronor är skattereduktion 21% för det överskjutande beloppet.

Undantag inkomstskatt

Inkomster från försäljning av solel inkomstbeskattas enligt inkomstskattelag (1999:1776) kapitel 42, 30§. Denna lag säger så här:

30 §    Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).

Om inkomsterna är lägre än 40 000 kr per år inklusive andra eventuella inkomster från privatbostadsfastigheten behöver man alltså inte betala inkomstskatt på försäljning av överskottsel.

Undantag energiskatt

En normal villaägare behöver inte bekymra sig om att bli skyldig att betala energiskatt för sin solelproduktion.

Den 1 juli 2016 ändrades regelverket för energiskatt på egenanvänd solel. Om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat ska man betala energiskatt på egenanvänd el. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

Se Skatteverkets Nya regler inom elskatt, från 2016-07-01.

När det gäller energiskatt på den överskottsel som man säljer är det slutanvändaren den elen som får betala den energiskatten.

29 reaktion på “Ekonomiska stöd och undantag för solcellsanläggningar

  1. Pingback: Ekonomiska stöd och undantag för solcellsanläggningar | Bengts villablogg

  2. Så här skriver skatteverket:

    SOLPANELER
    Inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.

    Så här står det i
    Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller:
    2 §/Träder i kraft I:2013-02-01/ Om det finns medel, får statligt stöd enligt denna förordning lämnas till privatpersoner, kommuner och företag som ett engångsbidrag för installation av alla typer av nätanslutna solcellssystem. Detta gäller dock inte för åtgärder som har fått annat offentligt stöd, inklusive sådant stöd som lämnats av Europeiska unionen, eller skattereduktion för arbetskostnad.

    Min fråga:

    Går det att få ROT-avdrag för montaget av en solcellsanläggning och bidrag för utrustningen, dvs solcellsanläggningen under förutsättning att jag INTE söker bidrag för montaget?

    Har du sett några fall där ovanstående tillämpats eller underkänts?

    Tack för en mycket informativ blogg!

    Mvh Mathias

    • Skatteverket skriver under exempel på ROT-arbete:

      SOLPANELER
      Inmontering eller byte av solpaneler ger rätt till skattereduktion förutsatt att bidrag inte har medgetts. Service av solpaneler ger inte rätt till skattereduktion.

      Tar man inte ut investeringsstöd (nu 35%) för arbetet skulle det därmed kunna vara möjligt att få ROT-avdrag (30%), men det är lite svårt att tro att någon skulle ta tänkt tanken när investeringsstödet var 45% (före 1 februari i år). Du bör fråga Skatteverket för säkerhets skull.

      Varför vill du göra så, för att köpa större solcellsanläggning än du tänkt från början?

      PS 7/3: Blev fel i hastigheten. Man kan på skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden upp till en arbetskostnad på 100 000 kronor per år.

  3. Hej!

    Min tanke är att INTE söka investeringsstöd för installationen och söka ROT-avdrag på arbetet, 50%. De 30% du nämner gissar jag är “schablonrot” där det går att söka schabloniserat ROT-avdrag för hela installationen,.

    Jag tror inte att skatteverket är rätt att fråga då jag är relativt säker på att ROT-avdraget gäller för installationen.
    Att det är möjligt att söka investeringsstöd för en mindre del än totalkostnaden (bara materialet) borde inte heller vara orimligt, då räcker investeringsstödet till fler.

    Om det är tillåtet att kombinera dessa två ovanstående är frågan.

    Det var möjligt att göra motsvarande på den tiden som konverteringsstöd var tillåtet för utbyte av uppvärmningsform FRÅN direktverkande el till tex. FJV eller VP.
    Det är även möjligt att kombinera ROT-avdrag med radonsaneringsbidrag.

    Hoppas du (eller någon av läsarna) förstår min frågeställning!

    Mvh

    Mathias

    • Det blev fel i mitt svar ovan i gårdagens sena timme. Med ROT-avdrag på 50% är din tanke att du skulle kunna få ut mera bidrag, än genom investeringsstödet som ger 35%, genom att kombinera ROT-avdrag och investeringsstöd.

      Fråga Skatteverket är fortfarande mitt råd. Eftersom du med ROT-avdrag gör ett skatteavdrag i deklarationen måste Skatteverket var rätt instans att fråga om det går att kombinera med investeringsstöd för solcellsanläggningen, i det fall man inte tar ut investeringsstöd för arbetskostnaden.

  4. Pingback: Strategikonferens på Elfack – 2 | Bengts villablogg

  5. Läste följande då jag skulle öppna ett cesarkonto hos svenska kraftnät på deras cesar sida:

    “Administrativ avgift för elcertifikat:
    Tas ut vid utnyttjande av Svenska Kraftnäts tjänster (100 kr per
    registrering).
    Minimiavgiften är 200 kr per år”

    Hur fungerar detta för oss småproducenter i praktiken? Antag att man kanske bara får ett certifikat/år skulle, och skulle priset vara lägre än 200 när man säljer sitt certifikat så gar man ju back, eller?

    • Ja, men i praktiken har Svenska Kraftnät inte tagit ut denna avgift. Om de skulle börja göra det skulle det bli ytterligare ett slag mot de små elproducenterna när det gäller elcertifikaten.

      Elcertifikatsystemet är det huvudsakliga stödsystem vi har för förnyelsebar energi. Under 2012 utfärdades 21 510 875 elcertifikat. Om vi antar 2012 års medelpris på 200,54 kr blir värdet av dem 4,3 miljarder. Men elcertifikatsystemet är inte alls anpassat för småskalig elproduktion. Här skulle en översyn och anpassning behöva göras. Om alla solelproducenter skulle ansöka om tilldelning av elcertifikat tror jag att det skulle snabba på denna process. Idag är det bara runt en tiondel av alla solcellsanläggningar som ansökt om tilldelning av elcertifikat, vilket tydligt visar att det finns en brist i elcertifikatsystemet.

      Även regeringens utredning om nettodebitering som kom i juni duckade för denna fråga. På s. 277. Skriver man ”kommer…behov av ändringar i utformningen av andra relevanta ekonomiska styrmedel… att analyseras”. Men på s. 315 skrivs att en förändring av elcertifikatsystemet för att inkludera mikroproducenter inte analyserats i rapporten! Bekvämt för utredningen, men inte bra för de små elproducenterna.

  6. Ser att det funderas en hel del om det går att nyttja rotavdrag på monteringskostnaden om man utnyttjar ett ev. bidrag bara på materialkostnaden.
    Enligt skatteverket som jag pratat med går det inte!
    Reglerna är, så vitt jag kan se, glasklara.
    Utgår bidrag, oavsett hur det sedan utnyttjas, faller möjligheten till ROT!
    Att det sedan säkert förekommer att det har “lyckats” och någon har haft turen att få ROT är en helt annan sak. 🙂

  7. Hej Bengt!
    Till och börja med vill jag säga att din blogg är mycket bra med mycket intressant läsning! Sitter och skriver ett examensarbete med titel: “Solcellspaneler som tillvalsalternativ vid nybyggnation av enfamiljshus”. Detta har lett mig till din blogg där jag hittat mycket bra länkar och läsning.

    Försöker närvarande redogöra för skattereglerna på solcellssystem. Antingen tolkar jag fel eller så är det ett räknefel som är med under rubriken “Undantag inkomstskatt”. Du kommer till i stycke tre att man kan inte behöver betala inkomstskatt för egenproducerad el upp till 21 000. Då stycke två anger 40 000 kr gissar jag att det är ett slarvfel som uppkommit från 21% av 100 000 från rubriken “Avdrag för ränteuppgifter”?

    Hälsningar Ludvig

    • De olika uppgifterna berodde på att jag glömt att uppdatera uppgift två när jag uppdaterade med senaste texten från inkomstskattelagen. Det kan tyvärr bli sådana fel ibland. Det var bra att du upptäckte det och påpekade felet!

  8. Hej!
    Har funderat på Solel, vilket jag tycker är bra mycket bättre än dessa bevingade
    monster som sätts upp överallt numera. Mitt förslag är att villaägare och andra med
    hus, fabriker, lador, hyreshus etc. erbjuder och hyr ut sina tak för skälig ersättning.
    så kan Vattenfall ,EON, Fortum installera solceller i stället för dyra vindkraftverk.
    Sammantaget skulle det säkert löna sig även om vi inte har sol dygnet och året runt.
    Det saknas vind även för dessa möllor ibland.
    Jan Svensson

  9. Tack Bengt för en mkt informativ och välstrukturerad blogg!
    Jag är litet inne på samma linje som Jan Svensson, att elbolagen borde ta större del i utbyggnaden av solel bl.a med att hyra ‘privata takytor’!
    Eller för att gynna och öka produktionen av solel, tycker jag att elbolagen ska bidra med en viss procent av den totala installationskostnaden. Att de egentligen ska stå för investeringsstödet istf skattebetalarna! De slipper ju utbyggnadskostnader av solel om privatpersoner tar kostnaden mer och mer i framtiden.
    Comments?

    • Elbolagen konkurrerar prismässigt på Nord Pool spotmarknad. För att det ska bli någon vinst för dem måste produktionskostnaden vara lägre än Nord Pool spotpris. Under 2014 var spotpriset i medel ca 29 öre/kWh. Under 2014 såldes elcertifikaten för i genomsnitt 19,7 öre/kWh enligt statistik på Cesar. Intäkterna för ett elbolag med elproduktion som gav elcertifikat var därför i medel ca 49 öre/kWh under 2014 för el som såldes på Nord Pool spotmarknad. Det är idag inte möjligt att nå så låg produktionskostnad för solel i Sverige. Det finns alltså inga marginaler att kunna hyra in sig på tak och göra en vinst på el som säljs till Nord Pool spotmarknad.

      Vinnarna är som jag ser det de som ersätter köpt el med egenproducerad solel och som har en hög egenanvändning (= mindre beroende av värde på överskott av solel). Se även inlägget Värde av egenanvänd och såld solel.

      Staten (= vi skattebetalare) kan vara med och fortsätta att stödja den positiva utvecklingen av solenergi genom investeringsstöd, skattereduktion och elcertifikatsystemet.

  10. Hej igen
    En direkt fråga till Bengt. Vi lät bygga en villa 2007 med pulpettak (8 graders lutning, ostlig riktning).
    Sitter nu med offerter från några leverantörer beräknade på solcellspaket för 15 kW inkl montering (210-280 tkr). Försöker göra en del beräkningar på basen av vår konsumtion de gångna fem åren (13-17MWh). Lönsamhet, definitivt inte. Och som också framgick från din intervju med DI 2012, så krävs en större subventionering för att detta ska ge en s k pay back inom rimlig tid.
    Nu till frågan: vår fastighet är strandnära i Ängelholms kommun, Skåne. Under vinterhalvåret har vi 1-3 stormar/orkaner, oftast >35 m/sek i stormbyarna. Genererar solpanelerna någon form av ljud vid starka vindar? Vibrationoljud? Vinande oljud? Eller någon annan form av oljud som gör det olidligt att bo i fastigheten. Ingen av leverantörerna har nånsin haft klagomål från någon kund, säger de. Vi vill inte installera något som ger ytterligare ljudnåver, räcker med vindens ljud och havsbruset! Tacksam för din erfarenhet.
    Ann-Britt

    • Oljud från solcellsinstallationer är inget man behöver oroa sig för. Blåser det 35 m/s är det så hög ljudnivå i övrigt att eventuella ljud för solcellsmodulerna drunkar i det… Däremot är det förstås viktigt att solcellsmodulerna sitter säkert förankrade på taket, så att de klarar stormväder. En del brukar undra över ljud från växelriktarna. Vår Sunny Boy 3000TL från SMA låter en aning om man står väldigt nära växelriktaren. Vi har den i groventrén och där låter vår FTX-ventilation betydligt mer. Dessutom vistas vi inte så mycket tid i groventrén.

      När det gäller ekonomi tillhör uttalande av mig eller andra från 2012 definitivt till Antikrundan och de har ingen relevans alls idag, eftersom priserna rasat på solcellsystem efter 2012. Under Värde solel finns färskare beräkningar.

  11. Få bidrag även för bygglovskostnaden?

    Jag har nyligen beviljats stöd för min anläggning och fick i annat sammanhang information om att man kan få stödet för den kostnad som bygglovet innebär. Kan jag då i efterhand göra en komplettering för den delen? Mitt bygglov var “ganska” kostsamt, ca 10 000:- (anläggningen kostade ca 70 000:-)

    /Magnus

    • Förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller nämner inte bygglov som stödberättigad kostnad, se utdrag nedan. Du får fråga länsstyrelsen vad som gäller.

      “6 § Stödberättigande kostnader är
      1. projekteringskostnader,
      2. kostnader för material, såsom solcellsmoduler, inklusive eventuella linser, speglar och kylsystem, stativ eller annan fästanordning, kablage, elmätare, system för övervakning, brytare, överspänningsskydd och eventuell växelriktare samt system för lagring av energi, dock inte värmelager, och
      3. arbetskostnader, under förutsättning att den som utför åtgärden är godkänd för F-skatt eller, i fråga om ett utländskt företag, har ett intyg eller en annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland.

      Anslutningsavgift till ett externt elnät är inte en stödberättigande kostnad. Förordning (2011:1473).”

    • Hittar ingen text på regeringens hemsida. Men se artikeln “Beslut: Staten ger bidrag till hembatterier” i Ny Teknik.

      För de som har en skattereduktion på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet är värdet av överskottselen och den egenanvända elen ungefär lika stort. Det finns därför inget ekonomiskt motiv att idag installera energilager för denns kategori. Det kan därför verka lite underligt att regeringens stöd till energilager vänder sig till enbart privatpersoner, som rimligen med få undantag får skattereduktionen.

  12. Hej!
    Jag har 2 frågor angående solceller:
    Hur mycket el kan solcellen producera
    Hur stort solcellensanläggningar behöver vi för att täcka elbehovet i ett lägenhetshus?

    • 1. Se Solceller – svar på vanliga frågor. Man behöver veta ort, taklutning, väderstreck för taket, tillgänglig takyta och om det finns något på taket eller i omgivningarna som skulle skugga taket för att kunna ge en uppskattning av hur mycket ett hustak skulle kunna producera.
      2. Går inte att ge något enkelt svar på den frågan. Beror på husets elanvändning. Man behöver även fundera på om solelen bara kan användas till fastighetsel eller om man också kan använda den i lägenheterna. Det är administrativt krångligare att använda elen i husets lägenheter. Om man dimensionerar en solcellsanläggning att producera lika mycket el som den fastighetsel man använder i huset under ett år får man vanligen ett stort överskott som matas in till nätet och bara en mindre andel kan användas direkt i huset. Om en gemensam tvättstuga finns och den ingår i fastighetselen blir egenanvändningen av solelen betydligt högre.

      • Tack för svaret.
        Men kan du säga ett exempel för de två frågorna, säg ungefärlig hur mycket blir det, för jag ska använda dem till mitt gymnasiearbete.

        • Om du läser i länken jag gav i förra mailet ser du svaret på fråga 1. Fråga 2 går inte att besvara eftersom frågan är så vagt ställd. Det behövs betydligt tydligare formulering av frågan för att ens kunna ge ett ungefärligt svar, se mina kommentar i förra svaret.

  13. Hade jag vetat då vad jag vet nu så hade vi sökt Rot på våran anläggning. Utan tvekan.

    Den största anledningen är Länstyrelsens oförmåga att går oss vanliga människor till mötes. Jag klippte och klistrade deras krav på dokument direkt till nätägaren, intyg om färdigställande etc, och nätägarens intyg dög inte?! Det som efterfrågades var deras välkomstbrev, “Hej och välkommen till Jämtkraft” med anläggningsnummer etc. Och på den vägen var det om allting.

    Mejl med dokument som “inte kom fram”, dock kunde jag mejla receptionen på länstyrelsen som skrev ut pappret och överäkte det personligen till handläggaren. Svarade inte på mejl, trist attityd etc etc…

    Efter mycket om och men fick vi i alla fall det statliga stödet.

    Sen sålde vi huset och flyttade innan vi rapporterat klart (3år) produktionen. Jag mejlade direkt länstyrelsen och sa att vi flyttat och erhållit stöd, samt att vi inte kan fortsätta redovisningen det sista året pga det. Inget svar. Mejlade igen någon månad senare. Fick till svar om inte jag kunde fråga nya husägaren vad produktionen blir. Jag tyckte att det kunde länsstyrelsen göra, om jag inte var tvungen. Fick till svar att ok, dom fixar det.

    Igår fick jag ett hotfullt brev ifrån en tredje människa på länstyrelsen om att dom kommer att kräva tillbak det statliga stödet om inte vi kontaktar nuvarande ägare och redovisar deras produktion!

    Helt otroligt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *