Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Solel knappt 0,1% av Sveriges elproduktion

Inmatning av solel

Enligt Svenska Kraftnäts statistik matades det in 28,95 GWh sol till nätet 2015. Det är 2,3 gånger mer än 2014 då det var 12,33 GWh, under förutsättning att alla nätbolag har rapporterat in solelproduktionen till Svenska Kraftnät på ett korrekt sätt under både 2014 och 2015. Har nu uppdaterat det diagram enligt nedan som visar inmatningen per månad. Diagrammet fanns även i inlägget Minst dubbelt så mycket svensk solel 2015, men då fanns inte decembers månads värden hos Svenska Kraftnät.

Tabellen nedan visar den svenska elproduktionen  och elanvändningen 2015.

Upptäckte just Svenska Kraftnäts skrivning: OBS! Värdena baseras på Svenska Kraftnäts balansavräkning. Landets totala produktion och förbrukning är underskattad på grund av dold produktion, till exempel industrimottryck. Enligt Energimyndigheten var landets elproduktion 158 TWh och den totala användningen av el, inklusive förluster vid överföring, 136 TWh under 2015. Procentsiffrorna för elproduktionen blev därför inte helt rätt i den första versionen, så jag gjorde en revision av tabellen. Värdena för de olika kraftslagen skiljer sig något från de som nämns i Energimyndighetens pressmeddelande, vet inte varför.

För solel får man ha i minnet att merparten användes av producenten och därför är det ingen som vet exakt hur mycket solel som produceras i Sverige. Den fossila andelen av elproduktionen var endast 0,6%. För att beräkna den fossila andelen av “övrig värmekraft” antogs att den liksom 2014 var 13% av kraftvärmens elproduktion enligt statistik från Svensk Fjärrvärme (data för elproduktionen finns i Excelfil).

Sveriges elproduktion och elanvändning 2015. OBS! Värdena baseras på Svenska Kraftnäts balansavräkning. Landets totala produktion och förbrukning är underskattad på grund av dold produktion, till exempel industrimottryck. Data från Svenska Kraftnät och Energimyndigheten.

Sveriges elproduktion och elanvändning 2015. OBS! Värdena baseras på Svenska Kraftnäts balansavräkning. Landets totala produktion och förbrukning är underskattad på grund av dold produktion, till exempel industrimottryck. Data från Svenska Kraftnät och Energimyndigheten.

Solel mindre än 0,1% av Sveriges elproduktion

Den solel som matades in till nätet var 0,018% av den totala elproduktionen på 158 TWh i Sverige 2015. Om vi antar att ca 2/3 av solelen var egenanvänd, enligt uppskattningen i Hur mycket solel är egenanvänd?, var solelproduktionen ca 0,055% av den totala elproduktionen eller ca 0,07% av Sveriges elanvändning exklusive nätförluster.

Man ser ibland uppskattningen att Sveriges solelproduktion är 0,1% av vår elanvändning eller elproduktion, men vi är sannolikt inte riktigt där än. Om det skulle vara 0,1% skulle det betyda att 80% av solelen var egenanvänd, vilket verkar väl högt.

Om 2/3 av solelen är egenvänd skulle det ge en total solelproduktion på ca 90 GWh under 2015. Med ett genomsnittlig utbyte på ca 900 kWh/kW skulle det betyda ca 100 MW installerad effekt i genomsnitt under 2015 och därmed mer än 100 MW vid årets slut. Detta är en grov uppskattning, framför allt antagandet om egenanvändning har en rätt stor osäkerhet, där det relativa felet kan vara större än 10%.

Fördubbling av solcellsinstallationer under 2015?

Om egenanvändningen av solel varit lika stor under 2015 som under 2014 skulle man utifrån Svenska Kraftnäts statistik kunna dra slutsatsen att den installerade solcellseffekten minst fördubblats under 2015. Återstår att se om det blev så när vi får mera statistik.

Från Skånes län finns redan statistik för 2015. Där ökade den installerade effekten från 8,547 MW 2014 till 13,403 MW vid senaste årsskiftet, vilket är en ökning med 57%. Det betyder att man i Skåne hade 10,3 W solceller per invånare. Om det skulle vara lika mycket över hela Sverige skulle det bli 101 MW installerade solceller vid årsskiftet.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Vad kostar solceller – uppdatering 2016-03-27

Det har nu gått ett år sedan senaste uppdateringen (Vad kostar solceller – uppdatering 20150309).

I diagrammet här nedan visas priser för nyckelfärdiga anläggningar från 14 olika elbolag (varav tre nya) och från ett stort byggvaruhus. Alla priser är inklusive moms.

Alla priser är hämtade från bolagens webbinformation, förutom för Bauhaus där installationskostnad är satt samma som i april 2013 eftersom den inte framgår av informationen på deras hemsida. Borde därför möjligen ta bort dem, men tycker det är intressant att ha med ett stort byggvaruhus.

Om du har tips på flera elbolag som säljer solcellspaket och som har prisinformation får du gärna tipsa mig. Din El och Upplands Energi säljer solcellspaket men saknar prisinfo på hemsidan. Uddevalla Energi säljer också solcellspaket men i det angivna prisexemplet på deras hemsida framgår inte om installation ingår, så därför tog jag inte med dem.

Det finns förstås många andra företag som erbjuder solcellspaket men det skulle vara en övermäktig uppgift att ta med alla och det känns inte helt rätt om jag skulle välja ut några.

Pristrend

Priserna är hos en del oförändrade (Bauhaus, Bromölla Energi och Vatten, Umeå energi och Varberg Energi), medan de hos andra har sänkts. Hos några är det nya paketstorlekar så där har det varit svårare att jämföra prisutvecklingen.

Lägsta priset för villapaket är liksom för ett år sedan hos Varberg Energi med 17 333 kr/kW för ett 9 kW paket. E.ON har ett paket på 23,5 kW för 17 021 kr/kW, men det är inget typiskt villapaket.

Flera paket än för ett år sedan ligger nu under 20 000 kr/kW, vilket är en positiv trend!

Kan tilläggas att i rapporten National Survey Report of PV Power Applications in SWEDEN 2014 från IEA PVPS, författad av Johan Lindahl, angavs medelpriset under 2014 för ett nyckelfärdigt småhussystem under 20 kW till 19 000 kr/kW, inklusive moms. Detta pris baserades på enkät till de svenska solcellssystemleverantörerna för ca två år sedan. Detta pris var lägre än medelpriset idag för paketen som visas i nedanstående diagram. Det går dock inte att jämföra priserna rakt av eftersom man exempelvis inte vet vilken storlek leverantörerna gav pris på i enkäten för IEA PVPS-rapporten. Som framgår tydligt av diagrammet sjunker priset med systemstorleken.

ROT-avdrag

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Svensk Solenergi har hos Skatteverket fått igenom en schablon på 30% av systempriset för arbetskostnaden. Med en skattereduktion på 30% av arbetskostnaden för ROT-arbete blir därmed totalpriset 9% lägre om man får ROT-avdrag. Detta har fått den förväntade effekten att alla elbolag som anger möjligt ROT-avdrag räknar med 30% i arbetskostnad oavsett vad den verkliga arbetskostnaden är.

Önskemål till elbolagen

När man läser elbolagens texter om solcellspaketen och solenergi är det några saker som är önskvärda:

  • Ange alltid pris utan investeringsstöd och ROT-avdrag först. Hos Kraftringen saknas detta pris och hos Telge Energi anger man först priset efter ROT-avdrag. Ange eventuellt pris med investeringsstöd eller ROT-avdrag därefter. Bor man i ett hus som är mindre fem år gammalt kan man inte få ROT-avdrag, så det är inte alla som kan utnyttja ROT-avdrag.
  • Om pris även anges med investeringsstöd måste man ange vilken %-sats man räknat med.
    Hos Kraftringen saknas denna uppgift. Jag antog att 20% använts, vilket gäller för de som ansökte om stöd efter 1 januari 2015. Hos Eskilstuna Energi och Miljö saknas också denna uppgift, men där framgår av de angivna priserna att man räknat med 35%, vilket gäller för de som ansökte om stöd före 1 januari 2015. Av de som beviljas stöd nu har förmodligen de flesta gjort ansökan före 2015 eftersom det finns en lång kö.
  • Ange paketets effekt med två decimaler. Flera av elbolagen anger ingen eller bara en decimal vilket ger en osäkerhet i det beräknade priset per kW.
    Mälarenergis 2 kW, 4 kW respektive 5 kW paket är egentligen 2,16 kW, 4,32 kW respektive 5,4 kW = 8% högre effekt. Alla kunder inser väl inte det och då verkar Mälarenergis paket 8% dyrare per kW än vad de egentligen är. Udda marknadsföring… För Bauhaus 4 kW och 6 kW paketet är det åt andra hållet, där får man bara 3,84 kW respektive 5,76 kW, det vill säga 4% lägre effekt.
  • Ange tillverkare och effekt för de moduler och växelriktare som ingår i solcellspaketen.
  • Lova inte längre livslängd än 30 år. Modulerna har en effektgaranti på 25(-30) år och det är den enda garanti som finns. Det är troligt att modulerna har en längre teknisk livslängd än 25 år, men idag vet vi väldigt lite om hur lång medellivslängden är. Bara ca 2% av de solcellsmoduler som är i drift i världen idag är mer än 10 år gamla. Exempelvis anger Kraftringen beräknad livslängd till 30-40 år, vilket är att tänja på gränserna för känd kunskap idag. Även om det kan finnas moduler som varit i drift mer än 30 år är de få och är inte tillverkade med exakt samma metod som idag.

Att tänka på när det gäller prisjämförelser

Man ska ha i minnet att denna jämförelse endast gäller ett litet antal av alla företag som levererar nyckelfärdiga anläggningar. Lägg också märke till att alla elbolag använder underleverantörer för solcellsleveranserna. Bolagen gör ett påslag på priset från underleverantören, en del mer än andra…. Därför kan priset bli lägre om man köper utan denna mellanhand. Det kan löna sig att fråga runt innan man slår till.

I denna prisjämförelse har inte funnits någon möjlighet att i detalj jämföra vad som ingår i de olika erbjudandena. Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera på grund av många olika faktorer som exempelvis:

  • Om allt verkligen ingår i det angivna priset. Exempelvis kan resa och transport tillkomma om ett visst avstånd överskrids.
  • Hos åtminstone GEAB och Jämtkraft har man olika priser beroende på om man är elhandelskund eller inte.
  • Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
  • Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad, vilken ger en mindre yta för en given effekt.
  • Val av växelriktare. Tyska världsledande SMA högre pris (och kvalité?) än kinesiska.
  • Modulväxelriktare eller effektoptimerare på modulerna ger ett högre systempris. I bästa fall ger de också en högre elproduktion.
  • Val av tillbehör. Elmätare och loggning av uppmätta värden är exempel på tillval som kostar extra.
  • Hur komplicerad installationen är, där takkonstruktion, takhöjd, taklutning, närhet till elcentral är exempel på sådant som kan göra skillnad i pris.
  • Kvalité på komponenter och arbete. 30 år i utomhusmiljö är krävande.
  • Garantivillkor.
  • Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Lägre priser för större anläggningar

Det går förstås att hitta exempel på betydligt billigare nyckelfärdiga solcellsinstallationer än de i diagrammet om man bygger större anläggningar. I rapporteringen av projektet Utvärdering av solelproduktion från Sveriges första MW solcellspark fick jag en prisuppskattning på 12 000 ± 1 000 kr/kW, exklusive moms, för stora solcellssystem.

Definition av ett solcellssystems effekt

Märkeffekten för solcellssystemen anges som antalet moduler gånger DC-märkeffekt per modul, exempelvis 20 moduler x 275 W per modul = 5 500 W = 5,5 kW DC (likström). Om man i ett sådant system använder en växelriktare som kan ge 5 kW AC (växelström) blir det den högsta AC-effekt som systemet kan leverera. Vanligen har växelriktaren en lägre effekt än modulerna, eftersom man får en del förluster i kablar och växelriktare samt att modulerna inte ger märkeffekten sommartid.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Skattereduktion för solel förtryckt på deklarationsblanketten

Fick häromdagen deklarationsblanketten. Där är antalet kWh som berättigar till skattereduktion på 60 öre/kWh förtryckt. I vårt fall blev det 1470 kWh under 2015 och därmed kommer vi att få 882 kr i skattereduktion.

Underlaget för skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten.

Underlaget för skattereduktion förtryckt på deklarationsblanketten.

Antalet kWh stämmer med det värde för inmatning till nätet vi kan se på Vattenfalls hemsida. Där hittar jag dock inga årsvärden utan man får själv summera månadsvärdena.

Vän av ordning undrar kanske vad “stöd av mindre betydelse” innebär. Detta berör bara företag så privatpersoner behöver inte oroa sig. Under tre år får ett företag högst ta emot 200 000 Euro i form av stöd av mindre betydelse. Teoretiskt skulle det alltså kunna förhindra ett företag som fått mer än 200 000 Euro i stöd under tre år att ta emot skattereduktionen…

I Förordning (1988:764) om statligt stöd till näringslivet står

20 § Det totala stöd av mindre betydelse som lämnas till ett företag får enligt kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 inte överstiga 200 000 euro under en period av tre beskattningsår.

Moms

En eftertanke till att regeringen igår meddelade att man föreslagit att införa en omsättningsgräns på 30 000 kr, som gör att små solelproducenter slipper momshanteringen. Det var efterlängtat förstås.

MEN, det är också intressant att se hur detta hyllas av politiker och av många andra som ett steg framåt. Det kan tyckas vara ett steg framåt, men egentligen är det bara ett steg tillbaka till den ordning som rådde före 1 juli 2013. Det är egentligen en korrigering av ett misstag regeringen gjorde vid en lagändring i mervärdesskattelagen den 1 juli 2013. Om regeringen hade varit lite förutseende vid denna lagändring hade denna momsröra inte behövt uppstå. Se PS i gårdagens inlägg Momshantering försvinner för små solelproducenter.

Momshantering försvinner för små solelproducenter

Ääntligen…

Regeringen har idag föreslagit att införa en omsättningsgräns för mervärdesskatt på 30 000 kronor per år från och med 1 januari 2017. Förslagen kommer att sändas ut på remiss för att utgöra underlag inför budgetpropositionen för 2017, med avsikten att ändringarna ska träda ikraft 1 januari 2017. Se Skatteförslag för ökad återanvändning och momsbefrielse för solelsproducenter m.fl.

Det betyder att små solelproducenter slipper momsregistrera sig, momsredovisa och betala in den moms man fått utbetald.

Utmärkt om detta förslag genomförs. Momshantering har varit en onödig administrativ börda för alla små solelproducenter som inte tillfört staten några momspengar.

Jag har skrivit om detta behov flera gånger på bloggen, exempelvis i Ska alla solcellsägare behöva momsregistrera sig?,  och brukar påpeka det när jag hållit föredrag. Tillsammans med alla andra som påpekat detta problem har det till sist fått effekt och skönt att regeringen nu agerar.

Kan tilläggas att detta inte direkt påverkar ekonomin för en solcellsägare eftersom momshanteringen varit ett nollsummespel för de små solelproducenterna.

Indirekt kan det dock ha en viss inverkan eftersom de som struntat i att sälja sin solel, därför att de tyckt att det varit för krångligt med momshanteringen, nu har fått ett hinder mindre att hantera vid försäljning av solel.

PS 25/3. Enligt EU:s momsdirektiv kan EU:s länder införa en omsättningsgräns på upp till 10 000 Euro ±10%. Svenskt Näringsliv föreslog därför i juni ifjol i skrivelsen Inför en omsättningsgräns för moms till Finansdepartementet att omsättningsgränsen skulle sättas till 100 000 kr.

Regeringen valde dock att nöja sig med 30 000 kr. Det var den gräns som gällde för yrkesmässighet i mervärdesskattelagen före 1 juli 2013. Den 1 juli 2013 tog man bort begreppet yrkesmässighet och ersatte det med ekonomisk verksamhet, från EU:s mervärdesskattedirektiv. Dock missade man då att omsätta den gamla gränsen på 30 000 kr till en omsättningsgräns, vilket remissinstanser föreslagit. Det är därför vi har fått denna momsröra, som alltså hade kunnat undvikas med lite förutseende…

 

Solcellsägare – Din hjälp önskas!

Solkompaniet (Erik Holm), Mälardalens högskola (Bengt Stridh och Pietro Campana), SMHI (Sandra Andersson och Tomas Landelius) och Eneo Solutions (Mikael Ronge) driver inom Solelprogrammet ett projekt som heter ”Förbättrad elproduktionsutvärdering från solcellsanläggningar för ökade investeringar i solcellsteknik”, med delfinansiering från Energimyndigheten.

Mål

Målen för projektet är att i detalj studera hur stor inverkan varierande solinstrålning och lufttemperatur i Sverige har på årsproduktionen av el från solcellsanläggningar, samt att utvärdera hur användbara olika prognosprogram och väderdata är för att göra tillförlitligare utvärderingar av elproduktionsprognoser i Sverige.

Vi vill gärna se dina solcellsdata

Projektet söker ägare till solcellsanläggningar som är villiga att dela med sig av sina driftdata. Det vi önskar är uppgifter från anläggningar som har

  • Driftdata per månad för hela 2015. Om det finns data för flera helår är det intressant också, men inte nödvändigt.
  • Om du mäter solinstrålning är vi även intresserade av dessa data, men det är inget måste att sådana data finns eftersom vi kan ta fram modellerade data för godtycklig ort.

Vi önskar dessutom nedanstående uppgifter om anläggningen. De behövs för att kunna göra simuleringar med PVsyst, Polysun och PVGIS. Tanken är att vi ska mata in väderdata för 2015 i simuleringsprogrammen och se hur väl den simulerade solelproduktionen stämmer överens med produktionsdata från verkliga solcellsanläggningar.

  • Typ av installation. Tak, vägg, fristående, …
  • Installerad effekt.
  • Orientering. Ange väderstreck eller gradtal från söder om sådan mätning finns.
  • Modullutning. I förhållande till horistonalplanet.
  • Effekt per solcellsmodul, tillverkare av modulerna och modulens modellbeteckning (exempelvis 260W, ECSolar 260M60)
  • Antal växelriktare.
  • Effekt per växelriktare och växelriktarens modellbeteckning (exempelvis 5 kW, Solar Edge 5SEK).
  • Eventuell skuggning. Beskriv vad som skuggar och när skuggningen sker. Helst vill vi ha anläggningar utan eller med liten skuggning eftersom det förenklar simuleringarna.
  • Eventuella driftstörningar under året som gjort att anläggningen varit ur drift. Ange i sådan fall om möjligt hur många dagar och vilka datum.
  • Adress och ort.
  • Kontaktuppgifter så att vi kan återkomma med följdfrågor om det skulle behövas.

Målet är att vi ska samla in data från minst 50 solcellsanläggningar. Eftersom de flesta av ovanstående uppgifter oftast saknas i publika databaser med driftdata behöver vi din hjälp!

Det spelar ingen roll vilken storleken är på anläggningen eller var du bor, men om du skulle råka bo nära Visby, Norrköping eller Kiruna blir det guldstjärna… På dessa orter har nämligen SMHI extra noggranna mätningar av solinstrålningen (både global och diffus solinstrålning mäts) vilket ger exaktare beräkningar.

Om du har lust att dela dina solcellsdata med oss skulle vi blivit mycket glada och du kan känna dig delaktig i att utveckla produktionsutvärderingen från svenska solcellsanläggningar.

Are-you-the-one

Kontakt

Data och uppgifter kan mailas till , Mälardalens Högskola.

Frågor om projektet kan ställas i kommentarsfältet till detta inlägg, då når både frågor och svar många personer (det är 200-300 besökare dagligen på bloggen). Dessutom ger det möjlighet till övriga personer i projektet att ge svar.

Solcelltemperaturen blir mycket högre än lufttemperaturen

En solcellsmoduls märkeffekt definieras vid så kallade Standard Test Conditions (STC). Vid STC har man en instrålning motsvarande 1000 W/m2 med vinkelrätt infall mot modulytan, 25°C solcelltemperatur och ”air mass” 1,5 som definierar ett visst spektrum för solljuset. “Air mass” definieras som L/L0 där L är ljusets aktuella gångväg genom atmosfären och L0 är gångvägen när solen står i zenit, vinkelrät mot jordens yta. I Sverige kan solen inte stå i zenit.

Alla moduler “flash”-testas av tillverkaren vid STC efter tillverkningen. I praktiken har man dock sällan eller aldrig STC vid drift av en solcellsanläggning.

Solcellens temperatur kan bli rejält mycket högre än 25°C och då sjunker modulens verkningsgrad. För kristallina kiselbaserade solceller är en vanlig temperaturkoefficient att effekten minskar med 0,45% per grad högre temperatur.

Det finns många olika formler som föreslagits för att beräkna temperaturen för en solcell. En av de enklaste är

Tsolcell = Tluft + (NOCT-20)*800/G

där Tluft är den omgivande luftens temperatur mätt i °C, NOCT = Nominal Operating Cell Temperature och G är globala solinstrålningen mot modulens yta mätt i W/m2. NOCT är en solcellstemperatur som definieras vid solinstrålning 800 W/m2, luftemperatur 20°C, vindhastighet 1 m/s och med fri ventilation runt om modulen. NOCT kan anges i solcellsmodulens datablad. För våra ECSolar-moduler anges NOCT till 45±2°C.

Uppmätt solcelltemperatur

Vi har en sensorbox monterad i samma plan som solcellsmodulerna av modell Si-01TC-T från Ingenieurbüro Mencke & Tegtmeyer GmbH som används för mätning av global solinstrålning och solcelltemperatur. Den har en referenssolcell av monokristallint kisel och med en temperatursensor som är laminerad på baksidan av referenssolcellen. Det ger en mycket robustare lösning än att ha en lös temperatursensor som limmas på baksidan av en solcellsmodul.

En limmad temperatursensor på baksidan av en solcellsmodul lär ha stor sannolikhet att lossna förr eller senare, det hade vår gamla redan gjort två gånger under de fem år den användes. Det gäller också att sätta en sådan sensor mitt på en modul och mitt för en solcell, enligt råden i IEA PVPS Task 13. Om man inte tänker sig för kan en limmad temperatursensor hamna mellan solceller i modulen och då blir mätningen av solcelltemperatur felaktig.

I diagrammen nedan visas den uppmätta solcellstemperaturen och solinstrålningen i modulplanet under senaste veckan tillsammans med lufttemperaturen uppmätt vid Hässlö flygplats, som ligger 6 km NNV om där vi bor. Det kan väl skilja lite i lufttemperatur mellan Hässlö och hemma hos oss, men det bör inte vara mer än högst 1-2 graders skillnad.

Den högsta solcelltemperaturen under senaste veckan var 39 grader kl. 12.00 den 11 mars, då lufttemperaturen var 6 grader och solinstrålningen 760 W/m2. Enligt kalkylatorn nedan borde solcelltemperaturen blivit 30±2 grader, om vindhastigheten var 1 m/s (vindhastigheten mäts inte). Den högre temperatur vi uppmätt beror nog i huvudsak på att sensorboxen sitter monterad på en svart takplåt som sitter runt skorstenen till vår braskamin, så det blir ingen ventilation på baksidan av sensorboxen. Huum… det finns fällor med mätningar, sensorboxen borde kanske flyttas och sättas i samma nivå som modulerna, så att det blir en luftspalt mellan taket och sensorboxen.

Här nedan kan du testa själv att beräkna solcelltemperaturen.

Solcelltemperatur och lufttemperatur (Hässlö flygplats) under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Solcelltemperatur och lufttemperatur (Hässlö flygplats) under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal.

Global solinstrålning i modulplanet under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal (det står felaktigt att mätningen är i horisontalplanet).

Global solinstrålning i modulplanet under perioden 9-15 mars 2016. Diagrammet är från Solar Edge monitoring portal (det står felaktigt att mätningen är i horisontalplanet).

Solelproduktion per modul

Vår utbyggda solcellsanläggning kördes igång 27 november 2015, se beskrivning i inlägget ”Vår utbyggda solcellsanläggning”. Vi har numera effektoptimerare (”power optimizer”) på varje modul. Det gör att solelproduktion kan följas per modul. Efter byte av växelriktare den 2 mars fungerar nu datainsamlingen klanderfritt.

Figuren här nedan visar hur mycket solel varje modul producerat under den gångna veckan. Modulerna sitter i olika väderstreck och har olika effekt (Si = kiselbaserade):

Nr Märkeffekt (W) Väderstreck Modultyp och tillverkare
1-14 240 Söder Si HIT, Sanyo
15 327 Öster Si mono, Sun Power
16 327 Väster Si mono, Sun Power
17-19 260 Söder Si mono, ECSolar

Modulerna 1-14 skuggas i olika grad av träd under morgon och tidig förmiddag. Skuggningen sker under längre tid i öster. Nu när träden inte har löv är skuggningen förmodligen inte av lika stor betydelse som när träden får löv. Modulerna 17-19 sitter på vårt kökstak på första våningen och därmed en våning lägre än övriga moduler.

Här är några iakttagelser:

  • Alla moduler fungerar.
    • Det hade varit enkelt att se i figuren nedan om någon modul hade falerat, då hade produktionen varit betydligt lägre för den modulen.
    • Spänningskurvorna för modulerna 1-14 visar att modulernas bypassdioder fungerar, se diagramexempel från 9 mars här nedan. Om en bypassdiod hade varit trasig hade den modulens spänning varit 2/3 av övriga modulers spänning.
  • Att modulerna 8-12 har producerat lite mindre beror sannolikt på mera skuggning. Å andra sidan hjälper effektoptimerarna till att jämna ut solelproduktionen mellan modulerna. Dock har dessa äldre moduler mycket större toleranser än övriga moduler, -5% till +10%, så i förhållande till medelvärdet av dessa modulers produktion är det bara en eller två som ligger utanför toleransen, vilket tyder på att för de modulerna har skuggningen haft en större påverkan. Det finns gränser för mycket skuggning som kan tolereras även med effektoptimerare på varje modul.
  • Modulerna som sitter mot väster respektive öster har producerat lika mycket.
  • Modulerna 17-19 på kökstaket har i genomsnitt producerat mindre än modulerna 1-14 trots att de har 20 W högre effekt. Det bör vara en effekt av kökstaket skuggas mer än taket på andra våningen.

Inlägg 750

Detta är för övrigt inlägg 750 på bloggen. Det finns dessutom drygt 4 200 kommentarer. Vem kunde tro det när jag startade…

Solelproduktion per modul under den senaste veckan. Den gröna symbolen visar växelriktarens produktion. Figuren är hämtad från Solar Edge monitoring portal.

Solelproduktion per modul under den senaste veckan. Den gröna symbolen visar växelriktarens produktion. Figuren är hämtad från Solar Edge monitoring portal.

Modulspänning för modulerna 1-14 den 9 mars 2016. Diagram är gjort i Solar Edge monitoring portal.

Modulspänning för modulerna 1-14 den 9 mars 2016. Diagram är gjort i Solar Edge monitoring portal.

Minst dubbelt så mycket svensk solel 2015

Häromdagen publicerade DN artikeln ”Kraftig ökning av solenergi – men stora skillnader i landet” om att antalet utfärdade elcertifikat för 2015 hade fördubblats jämfört med 2014. En del drog då slutsatsen att även den producerade solenergin fördubblats under 2015, exempelvis Ny Teknik i notisen ”Solenergin i Sverige fördubblad”.

Eftersom bara ungefär en tredjedel av de installerade solceller är med i elcertifikatsystemet går det dock inte säkert att uttala sig om hur mycket solel som producerades under 2015 enbart utifrån statistiken för utfärdade elcertifikat. Teoretiskt skulle man fått samma ökning under 2015 enbart genom att flera solcellsägare anslutit sig till elcertifikatsystemet under 2015 utan att några solceller installerats 2015. Nu är det förstås inte så, men det visar att man alltid behöver göra en kritisk reflektion av vad man läser. I detta fall har man antagit att en lika stor andel som tidigare har anslutit sig till elcertifikatsystemet under 2015. Det kan vara ett rimlig antagande, men om det är sant vet vi egentligen inte i dagsläget eftersom vi inte vet hur mycket solceller som installerades i Sverige under 2015.

Inmatad solel till nätet minst fördubblades 2015

Ett bättre alternativ enligt min mening att uppskatta hur mycket solel som producerades 2015 är att titta på hur mycket solel som matades in till nätet. Fördelen med dessa data är att här finns alla solcellsanläggningar i Sverige med om nätbolagen har skött sin rapportering till Svenska Kraftnät.

Jag skrev i inlägget ”Hur mycket solel är egenanvänd?” den 5 november ifjol att drygt dubbelt så mycket solel matats in till nätet under 2015 jämfört med 2014, vilket baserades på Svenska Kraftnäts data för inmatning av solel. Men inte heller uppskattningar baserade på inmatad el ska läsas okritiskt.

  • Vi vet inte hur mycket solel som är egenanvänd och som därmed inte matas in till nätet.
    Jag gjorde ett försök till uppskattning av egenanvändningen i inlägget ”Hur mycket solel är egenanvänd?” de 5 november ifjol.  Kom då fram till att ca 55-72% av den producerade solelen var egenanvänd 2015. Om vi som en första ansats antar att egenanvändningen i genomsnitt varit lika under 2015 och 2014 spelar det ingen större roll att vi inte vet hur stor egenanvändningen varit om vi bara ska studera ökningen av solelproduktion.
    För en enskild solcellsägare bör egenanvändning inte variera mer än enstaka procent mellan olika år. Vår egen egenanvändning varierade mellan 50,8% och 55,1% under åren 2011-2015. Däremot vet vi inte om egenanvändning för de solcellsägare som tillkommit under 2015 är densamma som för tidigare solcellsägare, vilket ger en viss osäkerhet.
  • En annan faktor som skapar osäkerhet är att solinstrålning kan ha varit annorlunda 2015 jämfört med 2014 och att man därmed skulle jämföra äpplen med päron.
    Solintrålningen i exempelvis Stockholm var enligt SMHI:s mätningar 988,0 kWh/m2 under 2015 och 985,8 kWh/m2 under 2014, det vill säga endast 0,2% högre under 2015. Vid SMHI:s 17 mätstationer för solinstrålning var det i genomsnitt 1,9% lägre solinstrålning 2015 än under 2014. Det bör betyda att variationer i solinstrålning haft en liten inverkan på skillnaderna i solelproduktion mellan åren 2014 och 2015. Men även här finns en viss risk för tankefel. Bara för att solinstrålningen på en ort varit identisk från ett år till ett annat behöver det inte betyda att solelproduktionen blivit lika stor. Det hänger på hur fördelningen av solinstrålningen varit fördelad under året och om det varit samma lufttemperatur, som påverkar solcellernas temperatur, som i sin tur påverkar solcellernas verkningsgrad. Uppskattningsvis är även dessa faktor relativt små och de bör inte nämnvärt påverka den stora bilden.

Enligt data från Svenska Kraftnät matades 28,8 GWh solel in till nätet under januari-november 2015, värden är inte utlagda från december ännu. Under samma period 2014 matades 12,3 GWh solel in till nätet. Under december 2014 var inmatningen 0,062 GWh så december månad påverkar av naturliga skäl inte årsvärdena så mycket. Inmatningen av solel var 2,3 gånger högre under januari-november 2015 än under samma period 2014. Kan tilläggas att Svenska Kraftnät anger 12,21 GWh inmatning för helåret 2014 medan om man summerar månadsvärdena får man 12,36 GWh. Jag vet inte varför det blir denna skillnad.

Den högsta inmatade effekten under 2015 var 30,82 MW den 14 augusti. Den kan jämföras med 12,17 MW den 11 juli, som var den högsta inmatade effekten under 2014. Den högsta inmatade effekten var därmed 2,2 gånger högre under 2015 än under 2014. Under 2014 var juli en ovanligt solig månad och under 2015 var augusti en ovanligt solig månad, därav en bidragande orsak till att effekttopparna kom under olika månader. Dessutom kan man anta att den installerade effekten under augusti var högre än under juli 2015.

Slutsats

Ovanstående data från Svenska Kraftnät för inmatad solel till nätet ger ett starkt stöd åt att mängden producerad solel och att den installerade solcellseffekten minst fördubblades under 2015. Lysande!

Jämförelse elcertifikat

Under 2015 utfärdades 24 518 elcertifikat och under 2014 utfärdades 10 771 elcertifikat enligt statistik från Cesar, det vill säga 2,3 gånger fler 2015 än under 2014. Det är samma förhållande mellan 2015 och 2014 som när man jämför inmatad solel till nätet. Det verkar därför vara ett rimligt antagande att lika stor andel ansökt om godkännande för elcertifikat under 2015 som under tidigare år.

Till och med 31 december 2015 var 2 550 solcellsanläggningar med en installerad effekt på 52,6 MW godkända för tilldelning av elcertifikat enligt Energimyndighetens marknadsstatistik för elcertifikat. Detta är de värden jag får när jag summerar statistiken. I DN-artikeln enligt ovan står dock 48 544 kW för den installerade effekten. Jag vet inte vad denna skillnad beror på. Hur som helst är det ett betydligt lägre värde än den installerade solcellseffekten i Sverige. I IEA-rapporten National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2014, författad av Johan Lindahl, uppskattades den nätanslutna solcellseffekten vara 69,9 MW vid utgången av 2014. Om det blivit ca 2,3 gånger mer än 2015 hamnar man på ca 160 MW och det skulle betyda att bara en tredjedel är anslutna till elcertifikatsystemet. Fortfarande fattas de flesta solcellsanläggningar i elcertifikatsystemet och solcellsägarna går fortfarande tillsammans miste om miljoner per år i elcertifikatintäkter, vilket påpekats i inlägg från 2013 och 2014. Kan tilläggas att de flesta småhusägare endast får elcertifikat för den överskottsel man matar in till nätet.

Som föreslagits många gånger tidigare behöver elcertifikatsystemet anpassas så att vi även får med all småskalig elproduktion!

 

I diagrammet nedan visas inmatning av solel och antal utfärdade elcertifikat per månad under 2014-2015. Jag tog inte med 2013 eftersom de värden Svenska Kraftnät lagt ut för 2013 saknar decimaler för januari-augusti och de blir därmed inte så noggranna.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Solel inmatad till nätet i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Svenska Kraftnät.

Antal utfärdade elcertifikat i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Cesar, Energimyndigheten.

Antal utfärdade elcertifikat i Sverige per månad under 2014 och 2015. Rådata från Cesar, Energimyndigheten.

Växelriktare utbytt – Har du haft växelriktarproblem?

Sedan 27 november har vi haft vår utbyggda solcellsanläggning i drift. Den 14 december slutade den nya växelriktaren att sända data till Solar Edge “monitoring portal”. Felet anmäldes skriftligen till Solar Edge support portal den 16 december. Det har sedan sporadiskt skickats data för solelproduktionen till portalen, vanligen med tre veckors fördröjning. Det har även ibland blivit fel på de värden som visats på växelriktarens display för produktion under dag, månad eller år. Totalvärdet har dock alltid visat rätt. Eftersom vi har en separat elmätare har vi haft facit. Växelriktaren har hela tiden producerat el men det är presentationen av produktionsdata som falerat.

Till en början trodde jag att felet var i Solar Edge “monitoring portal” eftersom värden för “self consumption” (egenanvändning av den producerade solelen) visade i portalen. Det värde beräknas som solelproduktion minus inmatad solel till nätet. Jag trodde att felet skulle fixas så småningom av Solar Edge och att felet inte var hos växelriktaren, vilket visade sig vara ett feltänk.

Den 11 februari ringde jag för andra gången till Solar Edge support i Tyskland och kollade hur ärendet framskred. Tidigare besked var att det gått vidare till högsta nivå och skickats till Israel. Nu blev dock  slutsatsen att det var fel på kommunikationskortet, så de skulle skicka ett nytt. Den 25 februari kom kommunikationskortet.

Igår fick jag hjälp av Kraftpojkarna att byta kommunikationskortet. Det hjälpte inte. Växelriktaren fick ingen kontakt med Solar Edge “monitoring portal”. Åtgärden blev då att byta växelriktaren och det hjälpte! Äntligen… Sedan igår eftermiddag när bytet gjordes har data från växelriktaren tagits emot klanderfritt av portalen.

Loggning

Data samlas in av en nätverksnod (“gateway”) som agerar som “master” och som skickar data till Solar Edge server för lagring. Nätverksnoden är ansluten till Internet via en router. Växelriktaren av modell 5SEK från Solar Edge är via RS485 kopplad som “slave” till nätverksnoden. Sensorboxen för solinstrålning och solcelltemperatur är också kopplad till denna nätverksnod, liksom även strömmätningen med strömtransformatorer på den inkommande och utgående elen i huset.

Har du haft något problem med din växelriktare?

Det är inte så lätt att hitta öppna data när det gäller statistik över fel som uppstår i solcellsanläggningar. Av naturliga skäl vill tillverkarna av olika produkter för solcellssystem inte publicera sådan statistik. För Sverige känner jag inte till någon publikation som redovisar orsaken till driftstörningar i ett större antal svenska solcellsanläggningar.

Det finns en del publicerat internationellt. I dessa undersökningar är växelriktaren den komponent som uppvisat flest antal fel. Det är inte heller självklart att växelriktaren har samma livslängd som solcellsmodulerna, som vanligen har en 25 år lång effektgaranti. För en del kan det därför bli aktuellt med ett växelriktarbyte under livslängden. När felet uppträder så snart som i vårt fall går det på garantin, men om felet uppträder efter några-många års drift är det inte säkert att det går på garantin.

Det vore intressant att veta från er som läser detta om ni haft något fel på er växelriktare. Ni kan hjälpa till att sprida ljus över hur vanligt det är med fel på växelriktare! Om ni haft ett fel på växelriktaren får ni gärna í en kommentar om möjligt svara på frågor som dessa:

  • hur gammal var växelriktaren?
  • vilket var felet?
  • hur upptäcktes felet?
  • under hur lång tid hade felet funnits innan det upptäcktes tror du?
  • vilken åtgärd gjordes? Exempelvis byte eller reparation av växelriktaren.
  • åtgärdades felet på garantin?
  • hur lång tid tog det att åtgärda felet från det att felanmälan gjordes?