Anna-Karin Hatt uttalar sig om skattereduktionen

 

I sin blogg har energiminister Anna-Karin Hatt idag publicerat inlägget “Rätt och fel om småskalig förnybar elproduktion“.

Jag tycker att inlägget delvis bidrar ytterligare till förvirringen. Hon skriver nämligen i sitt inlägg (min fetmarkering) “…har vi nu föreslagit Riksdagen att skatten från och med den 1 juli i år ska sänkas med 60 öre/kWh för all den el som man själv använder när man tillverkar sin egen småskaliga el genom att till exempel sätta upp solceller på villataket”.

Som det presenterats tidigare har dock jag och andra uppfattat det som att skattereduktionen skulle göras på det överskott som man matar in till nätet. Anna-Karin Hatts besked idag är överensstämmer inte med riksdagspropositionen, där det står i sammanfattningen (min fetmarkering):

“Skattereduktionen ges till privatpersoner och företag. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året.Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre.”

Det som matas in i anslutningspunkten är det överskott som man inte själv kan använda och är något annat än den el man själv använder som Anna-Karin Hatt skriver om. Min tolkning är därmed att Anna-Karin Hatt i sin blogg ger ett annat besked än vad som står i riksdagspropostionen.

Som jag påpekat tidigare finns inga mätvärden som visar hur stor del av elproduktionen som är egenanvänd. Detta värde kan endast beräknas genom att man mäter bruttoproduktion med en separat elmätare (finns vanligen inte idag och ligger utanför nätägarens ansvarsområde) och subtraherar det överskott som matas in till nätet i anslutningspunkten till nätet (denna mätning görs av nätägaren).

Anna-Karin Hatt skriver också att

“Till den skattenedsättningen kommer också att man ska kunna sälja sitt eventuella elöverskott ut på elnätet.” och att “Svensk Energi hävdar att man som mikroproducent måste bli näringsidkare och skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen. Också det är fel, det finns ingen sådan koppling. Så som regeringens förslag är utformat innebär reformen att den som omfattas av skattenedsättningen kommer ha en sådan omsättning att de i de allra flesta fallen kommer att betraktas som en mindre verksamhet, utifrån den nu gällande skattelagstiftningen. Det innebär att de inte kommer behöva bli näringsidkare eller skaffa F-skattesedel för att få del av skattenedsättningen.”

Se även Svensk Energi befarar besvikelse: Bara skattereduktion för överskottsel. Anna-Karin Hatt bemöter detta med “Det är anmärkningsvärt att Svensk Energi, som satt med som experter redan i den utredning som tog fram det förslag som regeringen sedan jobbat vidare med, nu kommer med så felaktiga och vilseledande påståenden om vad denna efterlängtade reform innebär”.

Hatt skriver även “…kommer ha rätt till skattenedsättningen om 60 öre/kWh för den el man själv använder, alldeles oavsett om man skänker bort överskottselen eller lyckas få bra betalt för den av sitt elnätsbolag.” De flesta säljer dock sin överskottsel till ett elhandelsbolag… Elnätbolagen får visserligen köpa el för att täcka sina överföringsförluster, men det hör till undantagen idag att man köper av privatpersoner som producerar solel. Eller tänker Hatt på den energiersättning (“nätkreditering”) som nätbolagen enligt lag måste betala för el som matas in till nätet? Den är 7 öre/kWh, exklusive moms hos vår nätägare Vattenfall från och med 1 maj.

Sista ordet verkar inte vara sagt i denna fråga ännu. Vi väntar med spänning på replik från Svensk Energi…

PS. En viktig fråga som i rådande kalabalik inte klargörs i Anna-Karins Hatt inlägg är om man ska behöva betala energiskatt på egenanvänd el, vilket hävdats av vissa i debatten.

PS2. Hittade just uppgifter om Svensk Energis räkneexempel Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi.

Det bygger på ett skriftligt utlåtande från Skatteverket, vilket känns svagt eftersom man inte redovisar under vilka förutsättningar det gäller. Inkomster från försäljning av solel inkomstbeskattas enligt inkomstskattelag (1999:1229) kapitel 42, 30§. Denna lag säger så här:

30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).

 Intäkterna för en småhusägare blir så små att man undantas från inkomstskatt.

 

 

Dagen efter bomben om skattereduktionen på överskottsel

Regeringen har tidigare genom industriminister Anna-Karin Hatt utlovat skattereduktion som ett tillskott till försäljningspriset på det överskott av solel som matas in till nätet. Detta för att överskottselen ska få ungefär samma värde som den solel som man använder direkt och som ersätter köpt el, vilket därmed skulle bli ett sedan länge emotsett stöd till småskalig elproduktion.

I går släpptes dock Bomben. Det blir inte som regeringen tidigare har utlovat! De småskaliga solelproducenterna får istället välja på skattereduktion eller försäljning av sin överskottsel. Ett politisk skott i foten under ett valår. Det är ett givet dråpslag mot solcellsbranschen som efter många års utredande äntligen trodde att regeringen skulle komma till skott med något som skulle gynna småskalig elproduktion. Med den förändring man gjort av förslaget jämfört med tidigare utfästelse blir det nya förslaget i praktiken verkningslöst. Genom att sälja överskottselen och dess elcertifikat kommer man att få ungefär samma ersättning som de 60 öre/kWh i skattereduktionen skulle ge.

Jag har förutsatt man ska kunna fortsätta att sälja sin överskottsel och sina elcertifikat liksom idag om man avstår från skattereduktionen. Jag har inte sett det skrivet svart på vitt att det är så, men en kommentar på bloggen angav att ett elbolag sagt till honom att man skulle få välja mellan skattereduktion och elförsäljning. Att man skulle behöva skänka elen till nätägaren också om man avstår skattereduktion känns väl magstarkt för att det skulle vara sant. Fast en annan källa trodde senare idag att man bara skulle kunna få skattereduktion utan försäljning.

Vad händer nu?

Det är ur min synvinkel ingen mening att klubba igenom det nya förslaget  i riksdagen eftersom det nu blivit ett urvattnat och effektlöst förslag, där regeringen svikit tidigare utfästelser. Ingen skugga ska falla över energiminister Anna-Karin Hatt. Jag tror att hon har varit ärlig i sina avsikter, men att hon blivit överkörd av finansdepartementet. Det vore intressant att veta varför det är denna oenighet i alliansregeringen när det gäller småskalig elproduktion…

Vi vår invänta en ny regering efter höstens val för att få till stånd en förbättrad politik för småskalig elproduktion. I artikeln ”Miljöpartiet slog ett slag för solceller – i Peters trädgård” i Jnytt den 24 april framgår att Miljöpartiet har en mera framsynt vision om solenergi än vad sittande regering har, vars ambition närmast liknar en nollvision efter debaclet om skattereduktion. Vad sägs om Miljöpartiets

”Partiet föreslår en utökad satsning på 100 miljoner kronor för installation av solel under åren 2014-2017, pengar som de vill ska delas ut till personer som söker investeringsstöd. Miljöpartiet vill också att hushåll som har solel får rätt till så kallad nettodebitering när de säljer och köper el i det allmänna nätet.”

Man vill dessutom se 500 000 solcellsanläggningar inom fem år enligt artikeln i Jnytt. Lägg därtill att V har förordat nettodebitering i en riksdagsmotion från Kent Persson den 24 mars 2014 liksom även S genom flera av sina riksdagsledamöter i en riksdagsmotion från 26 mars 2014. En förbättring är därför att vänta för småskalig elproduktion vid ett regeringsskifte i höst.

Början till framtiden

Det går inte att stoppa att vi i framtiden alla kommer att bli elproducenter då prisutvecklingen kommer att göra att egen solel blir lönsam för oss alla. Vissa kommer att sprattla emot, som nuvarande regering gör, men det kommer på sikt att bara bli ett hack i utvecklingskurvan för decentraliserad elproduktion (som dock tyvärr kan drabba de många nystartade solcellsföretagen i branschen). Vi ska därför inte låta oss nedslås av tillfälliga motgångar, utan istället vässa argumenten och fortsätta att argumentera för vår sak. Prata med dina lokala politiker och dina riksdagsledamöter. Detta är en fråga som kommer att beröra alla svenskar med tiden och förr eller senare urholkar droppen stenen.

Forskningen är också en viktig pusselbit för framtiden. Produktionskostanden per kWh behöver sänkas, genom lägre investeringskostnad i solcellsmoduler, växelriktare och installationsarbete och förbättrad systemverkningsgrad. Vi borde satsa betydligt mer på tillämpning av befintlig solcellsteknik än vad vi gör idag i Sverige, då huvuddelen går till grundforskning på olika solcellstekniker vars tillämpning ligger långt fram i tiden, om man skulle lyckas.

Som jag brukar säga är också bland det allra viktigaste målet för framtiden att optimera egenanvändningen av egenproducerad el. Om man skulle kunna använda all el själv utan att mata in ett överskott till nätet skulle man bli oberoende av politiska svängningar vad gäller olika former av ekonomiska stöd. Solceller med energilager är vad en småhusägare behöver i framtiden.

Om du vill ha trevlig läsning studera då rapporten “Levelized cost of electricity renewable energy technologies” från tyska Fraunhofer ISE i november 2013. Sug på detta citat, tanken svindlar…:

“PV utility-scale power plants in Southern Germany will drop considerably below the average LCOE for all fossil fuel power plants by 2030.”

 

Regeringens skattereduktionen för överskottsel ett fiasko!

Fick muntligen höra resultatet av dagens hearing med Skattemyndigheten, se gårdagens inlägg.

Finansdepartementet har enligt uppgift bestämt att för att man ska få den av regeringen föreslagna skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet måste man leverera sin överskottsel gratis till nätägarna, man får inte ta betalt för den.

Jag tolkar det som att om man tar betalt för sin överskottsel vill man klassa det som näringsverksamhet och att man då måste registera sig för moms och energiskatt. Enligt det räkneexempel som finns i Dagens Industris artikel Förlust sälja egen el den 27 april, skulle man därmed göra en förlust om man skulle ta emot skattereduktionen och samtidigt sälja elen.

Regeringen kallar det för ett “förtydligande” men utformningen blir därmed inte alls som energiminister Anna-Karin Hatt sagt, att man förutom skattereduktionen ska kunna sälja sin överskottsel som vanligt.

Resultatet av regeringens förslag om skattereduktion för överskottsel blir därmed inte det förväntade stödet för småskaliga elproducenter och måste benämnas som ett praktfullt fiasko.

PS. I Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el anges för närvarande inte när riksdagen förväntas ta beslut om riksdagspropositionen daterad den 11 mars 2014.

Se även Svensk Energi befarar besvikelse: Bara skattereduktion för överskottsel och Svensk Energis Mikroproduktion av egen el, så slår utredningens förslag på mikroproducentens ekonomi.

Vattenfall skriver på sin hemsida Frågor och svar på överskottsel  (under “Vilka uppgifter behöver jag lämna”)

“I och med att den ersättning som du som mikroproducent får av oss för din överskottsproduktion är momspliktig, måste du också vara momsregistrerad. Tidigare har det funnits ett undantag från att betala in moms, om man som privatperson bedriver en näringsliknande verksamhet där omsättningen understiger 30 000 kronor. Det undantaget i momslagen gäller inte längre sedan den 1 juli 2013. Det innebär att du måste meddela oss ditt momsregistreringsnummer för att vi ska kunna betala ut ersättning för din överskottsproduktion.”

Den 30 april skrev Fortum “Förslaget om skattereduktion för mikroproducenter skulle väl underlätta?

Skattereduktion på överskottsel nära fiasko?

Enligt DI Agendas artikel ”Förlust sälja egen el” från den 27 april anges att ”Enligt socialdemokraternas energipolitiske talesman Ingemar Nilsson har riksdagens skatteutskott och näringsutskott snabbinkallat skattemyndigheten till en hearing i riksdagen den 29 april.” på grund av den saliga röra som verkar råda om man ska betala energiskatt på egenanvänd el eller inte om man skulle få skattereduktionen för överskottsel som matas in till nätet, enligt den lagrådsremiss som regeringen lagt fram.

Skattemyndigheten ges alltså en signifikant roll i denna fråga. Det känns absurt att svensk energipolitik vad gäller småskalig elproduktion i sista minuten ska behöva avgöras av Skattemyndigheten. Om vi antar Lennart Söders nätanslutningsutredning som startskott för regeringens utredande av nettodebitering eller inte har det nu gått sju år och tre månader sedan regeringen beslutade att starta nätanslutningsutredningen. Man kan tycka att man under denna tid skulle ha hunnit med att vända på varenda en av alla stenar som kan finnas i denna fråga.

Lite oroväckande är att tidigare satt datum 8 maj då förslaget om skattereduktion skulle diskuteras och beslutas i riksdagen nu saknas, det finns för tillfälligt inget datum angivet. Se Betänkande 2013/14:SkU32 Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.

Som jag skrev i inlägget ”Energiskatt på egenanvänd el? Nej tack…” något till synes enkelt kan ha kört in i juridiska irrgångar där man kan ha glömt bort vad vi egentligen gemensamt vill åstadkomma. Dessa frågor måste raskt ledas ut ur irrgångarna och in på den raka, enkla vägen!

  1. Man ska inte betala energiskatt på egenanvänd el.
  2. Man ska självklart kunna sälja sin överskottsel precis som idag även om man i framtiden skulle få en skattereduktion för överskottselen.
  3. Om det finns juridiska tveksamheter vad gäller punkterna 1-2 ska de rätas ut, till förmån för regeringens önskemål att stödja småskalig elproduktion. OBS! Stödja, ej stjälpa…

En sak som man inte tagit hänsyn till i räkneexemplet från Svensk Energi i DI Agendas artikel är att om man klassas som näringsidkare öppnar sig en möjlighet att dra av momsen för inköpet av solcellsanläggningen. Detta enligt en EU-dom i mål C‑219/12 den 20 juni 2013. Det skulle kunna ge en fin skjuts åt solcellsmarknaden eftersom investeringskostnaden skulle sjunka med 20%.

Det blir hur som helst intressant att höra resultatet av morgondagens hearing i riksdagen.

Soligt väder bra för solcellerna

Våra solceller har skördat bra de tre sista dagarna med över 16 kWh per dag (4,44 kWh/kW). Under april har det hittills blivit 237,12 kWh (65,9 kWh/kW). Bästa april för oss var 2011 med 362,2 kWh (100,6 kWh/kW). Ifjol fick vi 359,56 kWh (99,9 kWh/kW) och 2012 gav 307,98 kWh (85,6 kWh/kW).

Väderprognosen ser solig ut under resten av månaden. Låt säga att vi skulle få i genomsnitt 14 kWh per dag under resten av månaden. Då skulle vi hamna på 349 kWh under april. Vi skulle behöva mäktiga 15,7 kWh per dag i snitt för att slå aprilrekord, det blir tufft, men osvuret är bäst…

0,5 miljoner sidvisningar

Bloggen passerade för övrigt i fredags 500 000 sidvisningar.

Mosippa i Oppli, Hälsingland. Arten är rödlistad som starkt hotad i Sverige, som har en hög andel av världspopulationen. 18 april 2014

Mosippa i Oppli, Hälsingland. Arten är rödlistad som starkt hotad i Sverige, som har en hög andel av världspopulationen. 18 april 2014

Energiskatt på egenanvänd el? Nej tack…

Ryktena går… Olika handläggare på regeringskansliet ger olika besked, Skatteverket har tyckt…, en konsult har kommit fram till… och så vidare. Vad som är fakta eller inte går inte att bedöma eftersom all information jag fått är i tredjehand. Detta inlägg blir därför delvis mera spekulativt än vad det brukar vara. Dessutom blir det som ofta är fallet när det gäller lagar en fråga om tolkningar. Här kommer min tolkning.

Rykten i tredjehand säger att..

  1. Man ska betala energiskatt på egenanvänd solel.
  2. Man ska välja mellan skattereduktion och få betalt från ett elbolag (typ Nord Pool spotpris) för överskottsel som matas in till nätet.

Låter detta vettigt? Nej, sunt förnuft säger för en småskalig elproducent att

  1. Man ska inte betala energiskatt på egenanvänd el.
  2. Man ska självklart kunna sälja sin överskottsel precis som idag även om man i framtiden dessutom skulle få en skattereduktion för överskottselen. Detta är grundtanken i regeringens nya förslag om skattereduktion och det är så energiminister Anna-Karin Hatt uttryckt sig.

Varifrån tanken kommer att man skulle betala energiskatt på egenanvänd el har jag ingen aning om. Man betalar inte energiskatt vare sig när man eldar med ved hemma eller när man producerar energi med hjälp av solfångare för sitt eget bruk. Varför skulle man betala energiskatt på egenanvänd el?

Vem är det då som väckt denna fråga?

  • De småskaliga solelproducenterna? Nja, möjligen, fast det verkar en smula osannolikt att småhusägarna skulle stå på barrikaderna för att få visshet i denna fråga.
  • Ett regeringsdepartement? Nja, möjligen, fast varför skulle den vänstra hand vilja stjälpa något när den högra handen vill införa skattereduktion som ett stöd för småskaliga elproducenter?
  • Elbolagen? Nja, varför skulle de vilja utreda en fråga som inte har med dem att göra?

Vid senaste mötet i IEA PVPS Task 13 i Freiburg nämnde en amerikan att USA var ”a land of lawyers”. Tragikomik som manar till eftertanke. OM nu någon svensk jurist hittat någon tveksamhet i regeringens lagrådsremiss när det gäller punkt 1 och 2 får man väl helt enkelt föreslå en justering av texten i denna och andra lagar så att det inte råder någon tveksamhet om att man inte ska behöva betala energiskatt för egenanvänd el och att man ska kunna sälja sin överskottsel precis som idag och få skattereduktion. På det sätt energiminister Anna-Karin Hatt sagt, som är intentionen i lagförslaget och som varenda småskalig elproducent spontant tänker.

Även elbolagen vill nog dra åt samma håll. Konsekvensen skulle annars bli absurd. Man skulle få skattereduktion på överskottselen men man skulle alltså bli tvungen att skänka överskottselen till nätägaren. Hur sunt låter det? Visserligen en lysande affär för nätägarna, men hemska tanke att vara nätägare då. Lita på att förtroendet för elbolagen sjunker ytterligare. Dessutom skulle det vara att motarbeta den småskaliga elproduktion som regeringen vill stödja.

Möjligen är det en skrivning om mottagningsplikt i regeringens lagrådsremiss som grumlat tankarna. Tanken med denna skrivning är väl helt enkelt att elproducenten ska kunna välja fritt till vilken man säljer sin överskottsel, men gör man ingen sådant val ska det alltid finnas en mottagare som köper elen så att man inte blir tvungen att skänka överskottselen till nätägaren.

Vad säger Skatteverket?

Jag ställde följande skriftliga fråga till Skatteverket den 7 april:

”Behöver en privatperson som är solelproducent betala energiskatt på egenanvänd solel?”

Jag exemplifierade det hela med data för vår anläggning, hur mycket vi producerade, hur stort överskott som matades in till nätet och vilket värde det hade samt vad vi fick betalt för överskottselen.

Idag fick svaret (min markeringar med fet stil):

”Hej Bengt,

Det här finns på vår hemsida, jag tror det besvara din frågeställning.

Skatteverkets ställningstaganden

Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator

Datum: 2011-11-16 Område: Punktskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 651138-11/111

1 Sammanfattning

El som framställts i en anläggning som inte har någon generator, såsom en solcellsanläggning, kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Sådan el är därmed undantagen från skatteplikt om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.”

därefter följde resten av texten i detta ställningstagande. Detta är samma ställningstagande som jag brukar hänvisa till när småskaliga elproducenter frågar om energiskatt.

Vad säger våra lagar?

Skatteverkets ställningstagande hänvisade till 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi, där det står

”11 kap. Energiskatt på elektrisk kraft

Skattepliktig elektrisk kraft

1 § Elektrisk kraft som förbrukas i Sverige är skattepliktig, om inte annat följer av 2 §.

2 § Elektrisk kraft är inte skattepliktig om den

1. framställts i Sverige i ett vindkraftverk av en producent som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

2. i annat fall framställts i Sverige av en producent som förfogar över en installerad generatoreffekt av mindre än 100 kilowatt och som inte yrkesmässigt levererar elektrisk kraft,

3. till lägre effekt än 50 kilowatt utan ersättning levererats av en producent eller en leverantör till en förbrukare som inte står i intressegemenskap med producenten eller leverantören,

4. framställts och förbrukats på fartyg eller annat transportmedel,

5. förbrukats för framställning av elektrisk kraft, eller

6. framställts i ett reservkraftsaggregat. Lag (2005:960).”

Enligt Skatteverkets utlåtande klassas inte solceller som en generator så generatoreffekten blir i sådana fall 0 kW, vilket är mindre än 100 kW. Återstår då vad man menar med ”yrkesmässigt levererar elektrisk kraft”. När det gäller yrkesmässig står i samma lag i 1 kap. 4§:

”4 § En verksamhet är yrkesmässig, om den

1. utgör näringsverksamhet enligt 13 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), eller

2. bedrivs i former som är jämförliga med en till sådan näringsverksamhet hänförlig rörelse och ersättningen för omsättningen i verksamheten under ett kalenderår överstiger 30 000 kronor. Lag (1999:1289).”

När det gäller punkt 2 uppfyller en småskalig elproducent inte detta eftersom man inte kommer att omsätta 30 000 kr per kalenderår. Återstår då punkt 1. Inkomstskattelagen 13 kap. skriver:

”13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet

Huvudregler

1 § Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.

Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet. Lag (2008:1316).”

Om det är en privatperson som sätter solcellerna på sin privata bostadsfastighet borde den sista meningen gälla att det inte kan ingå i en näringsverksamhet. En småskalig elproducent som säljer överskottsel till ett värde av hundralappar-tusenlappar borde förnuftsmässigt inte heller kunna kallas yrkesmässig.

Dock hänvisar Vattenfall till ett ställningstagande från Skatteverket om ”Leveransbegreppet vid inmatning av el på elnätet”, 131 560566-08/111, från 2008-10-06. Där står i sammanfattningen

”Skatteverket anser att en förutsättning för att en producent i denna mening ska anses leverera el är att producenten dessutom överlåter elen till någon annan genom försäljning eller genom annat avtal om överlåtelse.”

I detta ställningstagande behandlar man begreppet leverans och då skulle alla småskaliga elproducenter vara leverantörer om man säljer sin överskottsel. OBS! Ordet yrkesmässig nämns inte i sammanfattningen. Jag kan därför inte se att man bedömt vad som ska anses vara ”yrkesmässigt” som nämns i lagen om energiskatt. Är det självklart att man skulle vara yrkesmässig bara för att man är en leverantör?

Man kan inte annat än att bli förundrad över varför man just nu halar fram ett 5,5 år gammalt ställningstagande från Skatteverket? Det måste rimligen ha varit välkänt för de insatta i elbranschen (och fjolårets utredning  ”Beskattning av mikroproducerad el m.m.” SOU 2013:46 om nettodebitering)…

Jag har för övrigt ställt en följdfråga till Skatteverket om de anser att Maria och jag ”yrkesmässigt levererar elektrisk kraft” enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi, så får vi se vad de svarar på den frågan.

Slutsats

Min tolkning blir att det finns inget stöd i tidigare ställningstagande från Skatteverket, lagen om energiskatt eller inkomstskattelagen att en småskalig elproducent ska behöva betala energiskatt på egenanvänd solel.

Regeringen bör i samband med att skattereduktionen genomförs förtydliga vad som gäller, det vill säga

  1. Man ska inte betala energiskatt på egenanvänd el.
  2. Man ska självklart kunna sälja sin överskottsel precis som idag även om man i framtiden skulle få en skattereduktion för överskottselen.
  3. Om det finns juridiska tveksamheter vad gäller punkterna 1-2 ska de rätas ut, till förmån för regeringens önskemål att stödja småskalig elproduktion. OBS! Stödja, ej stjälpa…

Ett viktigt påpekande är att hur mycket el som en småskalig elproducent använder själv går inte att mäta! Så hur skulle man få fram den uppgiften? Man måste dels ha en uppgift om hur mycket el som produceras, dels måste man veta hur stort överskott som matas in till nätet. Då kan egenanvändning beräknas som bruttoproduktion minus överskott. För att mäta produktionen skulle man behöva installera en elmätare vid solcellsanläggningen och bekosta ett mätabonnemang. Någon (nätägaren?) skulle sedan behöva samla in, säkerställa och administrera mätvärdena samt beräkna egenanvändningen. Detta låter som en dyr historia som inte står i proportion till den energiskatt staten går miste om när man använder egenproducerad el istället för köpt el. Staten kan trösta sig med att investeringar i solcellsanläggningar kommer att ge momsintäkter.

Har du mera info?

Detta är principiellt väldigt viktiga och centrala frågor för småskaliga elproducenter, som kan ställa till stor oreda om man är grumlig i tanken och har glömt bort vad som är intentionen med regeringens lagrådsremiss om att stödja småskalig elproduktion med en skattereduktion.

Om du har ytterligare information eller fått något besked från nätägare eller elbolag får du därför gärna kommentera! Jag tror nämligen att dessa rykten gjort och kommer att göra väldigt många väldigt upprörda. Något till synes enkelt kan ha kört in i juridiska irrgångar där man kan ha glömt bort vad vi egentligen gemensamt vill åstadkomma. Dessa frågor måste raskt ledas ut ur irrgångarna och in på den raka, enkla vägen!

PS 17/4. Glömde att säga igår att en joker i leken är en EU-dom i mål C‑219/12 den 20 juni 2013. Domen gällde ett fall i Österrike om ”avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus.” och ”Thomas Fuchs begärde återbetalning av 6 394,63 euro i ingående mervärdesskatt för inköpet av nämnda solcellsanläggning.” Tolkningsfrågan som ställdes till domstolen var  om detta utgjorde en ekonomisk verksamhet. En skillnad kan dock vara att det står “All den el som producerades i solcellsanläggningen levererades alltså till nätet”.

Leverantörer av solceller – knappt 150 företag listade!

Har i kväll uppdaterat listan med leverantörer av nyckelfärdiga solcellspaket, solcellsmoduler etc. Tack vare hjälp från Johan Lindahl, Uppsala Universitet, och hans arbete i IEA PVPS Task 1 har listan uppdaterats med ca 25 nya företag! Det gör att listan nu innehåller knappt 150 svenska företag. Det är en fantastisk utveckling med tanke på att när vi skulle köpa vår solcellsanläggning 2010 fanns det sannolikt färre än tio leverantörer av nyckelfärdiga solcellssystem för småhus.

Skogsmus vid vår fågelmatning. 13 april 2014.

Skogsmus vid vår fågelmatning. 13 april 2014.

Tack för SERO:s energi- och miljöpris!

I fredags när jag höll föredrag på SERO:s energiseminarium vid Mälardalens Högskola tilldelades jag överraskande SERO:s energi- och miljöpris. Så här skriver SERO (Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation), där det även finns en bild från prisutdelningen:

“SERO:s miljöpris 2014 går till Bengt Stridh, verksam vid ABB i Västerås. Han har bedrivit ett kunnigt och långvarigt folkbildningsarbete rörande framtidens kanske viktigaste energikälla, solenergin. Bland annat delar han med sig av sina kunskaper och sin erfarenhet på Bengts Villablogg och har hållit många föredrag om solenergins möjligheter på många ställen i Sverige. Därigenom har han spridit kunskap om och entusiasm för satsningar på solenergin under många år. Bengt är en engagerad miljövän som lever som han lär i Gäddeholm där han delvis försörjer sig på solenergi.. Bengt Stridh är således synnerligen meriterad för att få SERO:s miljöpris 2014. Priset delades ut fredag 4 april i samband med SERO:s energiseminarium på Mälardalens Högskola i Västerås.

Pristagaren fick förutom äran en oljemålning med motivet solrosor av västeråskonstnären Anders Hultman.”

Jag bugar djupt! Det är hedrande och värmer mycket med denna uppmärksamhet. Min fru Maria Lindén blev för övrigt utnämnd till professor i hälsoteknik vid Mälardalens Högskola i tisdags, så det är lite livat i hemmet nu…

Bloggen drivs helt ideellt. Den kommer att passera 500 000 sidvisningar inom någon vecka. Det här är inlägg 588 jag skrivit. Det finns 2 554 godkända kommentarer, varav knappt hälften är skrivna av mig. Ca 46 000(!) spam eller “ham” har blockerats av bloggens filter. Utan detta filter skulle bloggen haverera… Det finns tyvärr en (mycket liten) risk att även äkta kommentarer hamnar i filtret. Jag orkar tyvärr inte längre titta bland de ca 5 000 – 7 000 spam som kommit per månad under de senaste månaderna.

PS. Priset uppmärksammades även av MdH och affarsliv.biz.

Snöklocka. Hemma i rabatt på Dyudden. 30 mars 2014.

Snöklocka. Hemma i rabatt på Dyudden. 30 mars 2014.

Solkarta över Örebro stad!

Nu finns en solkarta publicerad även för Örebro tätort. Det är Örebro kommun som låtit ta fram kartan. Karta visar med olika färger hur stor solintrålningen är på taken av tätortens byggnader. Man kan zooma in på kartan, klicka på en byggnad och där få information om tillgänglig takyta och beräknad solinstrålning under ett år med normal solinstrålning under perioden 1999-2009. Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ca ±10% mellan olika år.

Man kan även göra en schablonberäkning av solelproduktion och solelvärde i kronor med hjälp av det antagna elpriset på 1,40 kr/kWh. Viktigt att komma ihåg är att om man har något på taket eller intill byggnaderna som ger skugga på taket blir solelproduktionen lägre än den beräknade. Om man har ett solcellsystem som har en annan verkningsgrad än den antagna 13% kan solelproduktionen bli högre eller lägre än den angivna.

Jag tyckte kartan fungerade bättre i Firefox än i Internet Explorer 11, där fönstret med information om byggnaden delvis hamnade utanför kartfönstret så att man fick dra in fönstret för att se all information.

Några kommentarer till antagandena, som kan ses som förbättringsförslag av informationen.

  • Man har antaget en elöverföringsavgift på 52,5 öre/kWh. Tyckte det verkade högt så jag tittade på E.ON hemsida för Örebro. Om man bor i lägenhet, med 16A säkring använder upp till 8000 kWh/år kostar elöverföringen 58,45 öre/kWh, inklusive moms. Om man bor i villa eller fritidshus och använder upp till 8 000 kWh och har 16 A säkring anges elöverföringsavgiften till 52,2 öre/kWh men om man har 16 A säkring och använder över 8 000 kWh eller om man har minst 20 A säkring blir den 20 öre/kWh.
    Vi betalar 24 öre/kWh hos vår nätägare Vattenfall för 16A säkring, oavsett hur mycket el vi använder. Men så har vi också en hög fast avgift på 3 100 kr/år…
  • ”Rörlig elkostnad” anges till 41 öre/kWh för privatpersoner och 44 öre/kWh för företag. Det borde stå rörligt elhandelspris* eftersom man med rörlig elkostnad tänker på det totala rörliga elpriset inklusive elöverföring, energiskatt, elcertifikatavgift och moms.
    Som kommentar anges att priset avser ”spotpris juni 2013 resp månadsmedel”. Enligt Nord Pool spot var medelspotpriset 29,635 öre/kWh under juni månad 2013 i elområde 3, så jag förstår inte vilket spotpris man menar. Under sommaren är spotpriset högre mitt på dagen än medelspotpriset under månaden, men vid en hastig koll av timpriserna kan de inte vara så höga som 41 öre/kWh i medeltal mitt på dagen under juni 2013.
    Och vad menar man med “månadsmedel” är oklart. Är det spotprisets medelvärde för juni månad 2013?
  • Man har räknat ut en årlig ”besparing”. Det är dock ett vilseledande ordval. Man måste först göra en investering och den har man inte tagit hänsyn till. Det borde därför stå årligt värde för den producerade solelen. Om det blir en besparing eller inte beror på produktionskostnaden för solelen.
  • Man har förutom en årlig ”besparing” även räknat ut en ”besparing” under 30 år. Det är en mycket vansklig siffra att beräkna. Här har man helt enkelt tagit ”besparingen” under första året gånger 30. Man har alltså inte tagit någon hänsyn till elprisets utveckling, degradering av solcellernas produktion med tiden och antaget att det inte finns några underhållskostnader. Man får därför ta denna siffra med en nypa salt.
  • Det står att “På samma sätt är verkningsgraden för solvärme för hela anläggningen beräknad till 50 procent, där hänsyn tagits till solvärmepanelernas verkningsgrad och samtliga överföringsförluster.”
    50% verkningsgrad, inklusive systemförluster, för solvärme är ett för högt värde. Det borde nog snarare vara högst 40%.

Solkartor finns sedan tidigare även för Göteborg stad, Lund kommun och Stockholm. Hörde jag inte även ett rykte om att även Västerås är på gång…

* Elpriskollen gav ingen hjälp vad gäller ordval. De hade en kryptisk beskrivning av ”Vad är elpris?”. Där stod ”Själva öre/kWh-priset för elen i avtalet.” Huum… Man menar nog elhandelspris, exklusive priset för elöverföring, och nog skulle man kunna skriva det med bättre svenska, typ “Elhandelspris enligt avtal med elhandlare”.

Nagelört, en liten och föga känd tidigblommande vårväxt. Hemma på tomten 30 mars 2014.

Nagelört, en liten och tidigblommande vårväxt. Dyudden, hemma på tomten, 30 mars 2014.

Kristallint kisel och Asien härskar på solcellsmarknaden

Dagens artikel “April Fools, Magical Thinking, and PV Manufacturer Shipment Announcements” från Renewable Energy var intressant läsning. 33,8 GW solcellsmoduler levererades i världen under 2013. Den asiatiska dominansen är monumental. 45% från Kina, 21% från Taiwan, 10% från Japan och i 19% från “Rest of World” finns flera andra asiatiska länder. USA svarade bara för 2% och Europa stannade på 3%, trots att man i EU införde lägsta priser på importerade moduler från Kina för att stärka de europeiska producenternas konkurrensförmåga.

Olika länders eller regioners andel av solcellsleveranser 2013. ROW = Rest of the World. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

Olika länders eller regioners andel av solcellsleveranser 2013. ROW = Rest of the World. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08. Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Fascinerade är också att 13 företag svarar för 62% av hela världsproduktionen.

Olika företags andel av solcellsleveranser 2013. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

Olika företags andel av solcellsleveranser 2013. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

När det gäller olika solcellstekniker är kristallint kisel förkrossande överlägset. Marknadsandelen ökade från 89% år 2012 till hela 91% år 2013. Tunnfilmsteknikerna (CdTe, amorft kisel, CIS och CIGS) minskade sin marknadsandel från 11% år 2012 till 9% år 2013. Man får dock komma ihåg att marknaden också ökade från 26 GW år 2012 till 33,8 GW år 2013 vilket gör att när exempelvis CIS och CIGS som behöll sina marknadsandel på 2% därmed ökade produktionen räknat i absoluta tal.

Olika solcellsteknikers andel av solcellsleveranser 2013. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

Olika solcellsteknikers andel av solcellsleveranser 2013. CdTe = Kadmiumtellurid, CIGS = Koppar-Indium-Gallium-Selenid. Källa: www.renewableenergyworld.com 2014-04-08.

Att någon ny solcellsteknik ska kunna ta en signifikant marknadsandel inom de närmaste åren verkar i nuläget främmande. Om man ska ta låt säga 1% av världsmarknaden behöver man bygga upp en produktionskapacitet på flera GW per år. Det tar tid och det krävs mycket kapital att gå från forskning på små laboratoriesolceller som mäts i kvadratcentimeter eller kvadratdecimeter till storskalig modulproduktion (1 GW motsvarar 6,7 kvadratkilometer yta vid 15% verkningsgrad). Teknikmedia underskattar vanligen denna tid och slår gärna upp forskningsnyheter som om de snart skulle komma ut på marknaden när det i själva verket kan ta åtskilliga år, om det ens blir en kommersiell produkt. Det ligger i forskares natur att tro på sin sak och vara optimistiska, vilket är en nödvändighet för en forskare, men i spelets regler ingår också att vissa når mållinjen, andra inte. Tills vidare kan vi glädja oss åt de framsteg som gjorts inom den kiselbaserade solcellsproduktionen som gett oss en makalös och för de flesta oväntad prisutveckling på solcellsmoduler under de senaste åren.