Regeringens förslag om skattereduktion för solelproducenter klart

I ett nytt lagförslag som regeringen lämnar till lagrådet i dag om skattereduktion för överskott från småskalig elproduktion sätts säkringsnivån till max 100 A och maximala avdraget till 30 000 kWh/år, dock högst så många kWh el som tagits ut (köpts) från anslutningspunkten under året. Lagen föreslås börja gälla från 1 juli 2014.

Källa: Sverigesradio. Se även Anna-Karin Hatts blogginlägg från idag.

Lagförslaget är förmånligare än utredningsförslaget “Beskattning av mikroproducerad el m.m.” SOU 2013:46 som kom i juni 2013, som föreslog max 63 A och max 10 000 kWh/år. Det är bra att säkringsgränsen höjdes. Det gör att även bostadsrättsföreningar kan dra nytta av förslaget, om de betalar skatt. För småhusägare spelar det ingen större roll att maxgränsen höjs från 10 000 kWh till 30 000 kWh/år eftersom man på ett småhustak normalt sett inte får så mycket som 10 000 kWh/år i överskott, speciellt med tanke på randvillkoret att man skattereduktion gäller högts den köpta mängden elen som sjunker när man installerar solceller! Däremot kan ha en inverkan för andra målgrupper, exempelvis lantbrukare som ofta har tillgång till stora takytor.

Utredningen  föreslog 2 gånger energiskatten = 2 x 29,3 öre/kWh = 58,6 öre/kWh = ca 60 öre/kWh om man avrundar det. MEN, jag ser att regeringen har justerat detta förslag:
“Regeringens förslag: Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre.”, se sidan 22 i lagrådsremissen. Det är bra att det därmed inte blir en koppling till var man råkar bo.

Förutom skattereduktion kan man liksom tidigare sälja sin överskottsel till marknadspris (exempelvis Nord Pool spotpris, eventuellt med något-några öres avdrag per kWh) och dessutom få en liten ersättning från nätägare för deras minskade överföringsförluster (6 öre/kWh hos Vattenfall) samt att man är berättig till elcertifikat för hela sin solelproduktion (genomsnittlig värde 20 öre/kWh under senaste året). Det verkar en del ha missat som kommenterat inlägget på SR.

Se även tidigare inlägg om skillnad i värde av solel vid egenanvändning, nettodebitering och skattereduktion.

En intressant fråga är vad som kommer att hända med elhandelsersättningen för överskottselen där en del elbolag idag betalar 1 kr/kWh. Min tro att är att dessa ersättningsnivåer kommer att sänkas och Nord Pool spotpris kommer att bli den vanligaste ersättningen. Under 2013 var medelpriset 34,077 öre/kWh i område SE3 och under 2012 var det 28,194 öre/kWh. Med Nord Pool spotpris i nivå med det under 2013 skulle ersättningen för överskottsel med det nya lagförslaget därmed bli följande där vi bor:

Nord Pool spotpris: 34 öre/kWh.
Energiersättning från nätbolaget (Vattenfall): 6 öre/kWh. Varierar mellan olika nätbolag.
Skattereduktion: 60 öre/kWh (justering gjord 31/1 efter att ha läst lagrådsremissen)
Ersättning för elcertifikat: 20 öre/kWh (medelpris senaste året). I minskande?
Ersättning för ursprungsgarantier: 0 öre/kWh (svårsålda pga låga värdet? ~2 öre/kWh)
SUMMA: 120 öre/kWh.

Värdet av den solel man använder direkt i sitt hus skulle liksom tidigare vara lika som det rörliga elpriset.

När det gäller elcertifikat jag påpekat många gånger tidigare att elcertifikatsystemet inte är anpassat för småskalig elproduktion. De flesta har därför avstått från att ansöka om godkännande av tilldelning av elcertifikat. Man kan dock få tilldelning av elcertifikat för överskottsel utan någon extra kostnad som småhusägare. Däremot är det idag inte lönsamt att försöka få elcertifikat för hela sin elproduktion, vilket man är berättigad till enligt lagen om elcertifikat, på grund av man då behöver betala för en extra elmätare för mätning av solelproduktionen och ett årligt mätabonnemang som kostar minst ca 1 500 kr/år. En reformering behövs av elcertifikatsystemet!

2013 var riktigt soligt

SMHI har 17 mätstationer i Sverige där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta mätt i kWh/m2. Här nedan visas några olika diagram för global solinstrålning, baserade på rådata från SMHI. För normalvärden använder SMHI åren 1961-1990.

Sverige hade betydligt soligare än normalt under 2013, utom i Norrlands inland. Mest sol var det vid mätstationerna Hoburg, Visby, Svenska Högarna och Karlstad. Växjö var dock årets vinnare med tanke på att de hade otroliga 14,5% soligare än under ett normalår! I Norrlands inland var det inte lika soligt. Kiruna hade 0,8% under ett normalår och Östersund 0,3% över ett normalår. Ostkustens Stockholm och Svenska Högarna var 3% bättre än västkustens Göteborg och Nordkoster. Trots sitt sydliga läge hade Lund 0,6% lägre solinstrålning än Stockholm.

Notabelt är solinstrålningen var relativt jämlikt fördelat över Sveriges yta under 2013. Alla mätstationer låg inom 990 kWh/m2 ±20%. Man kan också konstatera att ca 98% av Sveriges befolkning bor där det var 1050 kWh/m2 ±12% (om man undantar Härjedalen, Jämtland och Lappland). Man kan därför säga att inverkan av om man har ett lämpligt orienterat tak som är skuggfritt har större betydelse än var man bor.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde än globalstrålningen. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar kan därför ge en annan rangordning mellan orterna än när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Notera att det är flera faktorer än globalstrålningen som påverkar utbytet från en solcellsanläggning. Även om två orter haft exakt samma globalstrålning varierar utbytet på grund av skillnader i exempelvis lufttemperatur (minskat utbyte med ökad solcelltemperatur, vilket gynnar nordliga orter), modulernas lutning och väderstreck, om systemet är takmonterat eller fristående (påverkar solcelltemperaturen) och verkningsgrad för anläggningen (främst växelriktaren påverkar).

Man kan inte heller jämföra globalstrålning och solelutbyte mellan olika månader för en specifik anläggning. Skillnader i lufttemperatur påverkar utbytet vilket gör att månader med lika stor globalstrålning kommer att ha olika utbyte. Sommartid får man också komma ihåg att under tidig morgon och sen kväll står solen bakom solcellsmodulernas yta. Därför får man då ingen direkt solinstrålning mot modulernas yta, utan det är bara den diffusa solinstrålningen som kommer att användas för solelproduktionen.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning 2013 jämfört med normalår under perioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

Global solinstrålning per månad under 2013 för Umeå, Stockholm och Lund. Rådata från SMHI.

2013 gav rekord i solel

År

2 972 kWh (885 kWh/kW) enligt växelriktaren innebar ett nytt årsrekord för oss under 2013. Det tidigare rekordet var 2 899 kWh (863 kWh/kW) från 2011. Ifjol blev det mera blygsamma 2680 kWh (798 kWh/kW). Jag skulle tro att det blir knepigt att slå vårt nya rekord. 2013 var betydligt soligare än normalt på många håll i Sverige, återkommer till det i en framtida blogg. Dessutom hade vi bara några dagar med snötäckning under november-december, vilket får betraktas som extremt lågt. Enda svackan var under februari som gav klart mindre solel än under 2011 och 2012.

Degradering

Med tiden kan det bli en viss degradering av modulerna som gör att det blir allt svårare att slå produktionsrekord. Hur stor denna degradering blir är dock tämligen okänt för svenska förhållanden. När jag räknar på produktionskostnad brukar jag anta 0,5%/år i degradering, som är baserat på en artikel där man sammanställde många internationella undersökningar av degradering hos solcellsmodulerna.  Jag känner bara till två svenska undersökningar för moduler baserade på kristallint kisel, publicerade 2006-2007, som därmed börjar bli lite till åren. När det gäller tunnfilmsmoduler har jag inte sett någon svensk publicerad undersökning vad gäller degradering. Du får gärna ge tips om du känner till någon sådan!

Månad

Diagrammen här nedan visar vår solelproduktion per månad sedan november 2010 och per månad under 2013. Under 2013 blev det månadsrekord under hela sex månader; januari, mars, juli, augusti, september och november.

Under de tre åren 2011-2013 har 57,6 % (2013) till 59,5 % (2011) av solelproduktionen skett under första halvåret. Med få soltimmar är det logiskt att vintermånaderna november-februari bara givit 6,3%-9,7% av årsproduktionen.

Bästa månad har varit maj under alla tre åren. Det överraskar kanske nyblivna solcellsägare eftersom juni månad är den månad som har högst global solinstrålning vid alla SMHI:s mätstationer under normalperioden 1961-1990. Solinstrålningen var 3-15% högre än under maj under åren 1961-1990.  Det finns flera inverkande faktorer varför maj varit bäst tre år i rad för oss:

  • Det viktigaste skälet är att det finns en rätt stor spridning i månadsvärden mellan olika år. Under 2012-2013 har maj haft högre solinstrålning än under juni för flera av SMHI:s mätstationer (har ej kollat 2011), vilket alltså inte vara det normala för ett medelvärde under 1961-1990.
  • En gynnsam faktor under maj är lägre lufttemperatur vilket ger lägre solcellstemperatur och därmed högre verkningsgrad. I Västerås är medeltemperaturen under maj 10,6 grader medan den under juni är 15,4 grader enligt SMHI:s statistik. 4,8 grader högre temperatur sänker verkningsgraden med 2,2% för normala kiselmoduler (-0,45%/°C) och 1,4% för våra moduler (-0,30%/°C).
  • En längre solskenstid per dygn under juni än under maj kan inte utnyttjas fullt ut för fast monterade solceller. Man tappar den direkta solinstrålningen när solen står bakom modulerna under tidig morgon och sen kväll, då man bara kan utnyttja den diffusa solinstrålningen.

Dygn

Bästa dygn blev 5 juni med 20,49 kWh (6,10 kWh/kW), vilket kan ses i diagram här nedan. Det är näst högsta dygnsvärdet av de 1 180 dygn som gått till dags dato sedan vi körde igång vår solcellsanläggning 28 oktober 2010. Endast 22 juni 2012 med 20,74 kWh (6,17 kWh/kW) har gett mera solel. 26 maj 2011 med 20,32 kWh, 7 juni 2012 med 20,19 kWh och 19 juni 2013 med 20,17 dygn är de tre övriga dygn vi passerat vår drömgräns 20 kWh.

2013 var alltså lysande för svenska solelproducenter. Hur mycket solel blir det 2014? Den som det visste …

Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad 2013.

Solelproduktion per månad 2013.

Solelproduktion per dygn 2013.

Solelproduktion per dygn 2013.