362 kWh solel under april

Under april producerade våra solceller 362,2 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme. Det firar vi med en dagsfärsk blomma.

Backsippa vid Folsta utanför Västerås 30 april.

Backsippa vid Folsta utanför Västerås 30 april.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag relativt försiktigt antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år, vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det kan tyda på att mars var en ovanligt solig månad. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129,1 70
Mar 292,32 242,5 229 273,2 255
Apr 362,20 324,2 336 368,2 465
Producerad solel per dag under april.

Producerad solel per dag under april.

Producerad solel per timme under april 2011.

Producerad solel per timme under april 2011.

Solceller på foto

Folks, idag blir det några bilder. Klicka på bilderna för att se dem i större storlek.

Måste också nämna att vi idag och igår producerat drygt 18 kWh per dag, vilket är de bästa dagarna hittills för vår solcellsanläggning!!

Vår solceller sedda från taknocken. 16 september 2010.

Våra solceller sedda från taknocken. 16 september 2010.

Frostnupa solcellsmoduler. 7 november 2010.
Frostnupa solceller. 7 november 2010.
Smältande frost på en solcellsmodul. 7 november 2010.

Smältande frost på en solcellsmodul. 7 november 2010.

Lika mycket solenergi i Västerås som i London

Enligt hörsägen är THE Royal Weeding i London i morgon och må de få en solig dag! Yr.no förutspår sol mitt på dagen men kanske något regnstänk på eftermiddagen.

PVGIS ger besked om att en optimal orienterad solcellsanläggning ger lika mycket energi i Västerås som i London. London ligger visserligen längre söderut, men det är molnigare i London än i Västerås så solelproduktionen blir densamma på dessa orter…

Medelnederbörden per år i Västerås under åren 1961-1990 var 539 mm/år medan London hade 754 mm/år under samma period.

Vad blir solelproduktionen för april?

Hittills har solcellsanläggningen producerat 314 kWh under april. Enligt väderprognoserna blir de tre kommande dagarna övervägande soliga. Den bör därför bli 45±5 kWh till under månaden och därmed en månadstotal på ca 360 kWh. Det är klart över Sunny Portals prognos på 324 kWh, som är baserad på jag försiktigtvis antagit en årlig produktion på 800 kWh/kW. Det är också klart över PVGIS som förutspår 336 kWh för april och 853 kWh/kW och år. Vi når inte riktigt PVSyst prognos på 368 kWh och 972 kWh/kW och år, vars prognos gäller för ett oskuggat system.

Med tanke på att vi varje månad i år producerat mer än Sunny Portals prognos får jag överväga att i ett första steg gradera upp vår prognos för i år till 850 kWh/kW. Kul!

Inom ett par veckor passerar vi 1000 kWh sedan driftstarten den 28 oktober 2010. Detta borde firas på ett ståndsmässigt sätt…

Visar växelriktaren rätt värden för elproduktionen?

Ja! Åtminstone gäller det vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA.

När det gäller äldre växelriktare var det väl lite si och så med noggrannheten på värdena för den producerade solelen. Det var därför intressant att kontrollera hur väl vår växelriktare överensstämmer med en elmätare.

Vi har en DELTAsingle DELTAplus (se tillägg nedan) elmätare från ABB som anges ha en noggrannhet på ±1% 2%(se tillägg nedan). Från och med 2 november 2010 har vi producerat 846,70 kWh solel enligt elmätaren. Enligt vår Sunny webbox, som tar värden från vår växelriktare har vi producerat 837,83 kWh solel. Växelriktaren ger alltså ett värde som är 8,87 kWh = 1,05% lägre än elmätaren. Detta värde ligger precis inom elmätarens noggrannhet. Därför kan vi inom ramen för mätnoggrannheten säga att elmätaren och växelriktaren ger samma värde för den producerade solelen.

När det gäller vilken noggrannhet som SMA utlovar för växelriktarens värden för elproduktionen hittar jag inga uppgifter i manualen. Jag får skicka en fråga till SMA:s “serviceline” om det. När jag får svar på frågan lägger jag in en uppdatering av detta inlägg. Jag är övertygad om att de kommer att ange ett värde som är större än ±1%.

PS. Tillägg gjort 27 april.

Man kan säga att det värde som växelriktaren ger är tillräckligt noggrant för att kunna användas som ett värde för den producerade energin från solcellsanläggningen. Elmätaren är alltså överflödig i vårt fall.

Växelriktarens värde för elproduktion skulle därmed kunna användas för tilldelning av elcertifikat om det vore så att vi själva skulle kunna rapportera solelproduktionen, som var ett förslag nämnt i Energimarknadsinspektionens rapport om Nettodebitering som kom sent ifjol. Det skulle räcka om man rapporterade detta värde en gång per år.

Tillägg 28 april
Det visar sig att vi har en DeltaPlus elmätare (DBB21000)! Jag skrev DeltaSingle tidigare eftersom en sådan broschyr satt i vår användarmanual vi fått från installatören och det var den jag hade till hands vid datorn. Men det satt alltså fel broschyr i användarmanualen… Vår DeltaPlus är en enfasmätare som mäter aktiv effekt i en riktning. Egenförbrukningen (”Effektförbrukning för spänningskretsar”) anges till ”< 3 VA, 2 W/fas” i den digitala versionen av den tekniska beskrivningen av elmätaren. I ”Installation instruction” som följde med elmätaren anges dock ”Effektförbrukning i spänningskrets” till ”Nominellt 0.5 VA, 0.5 W totalt vid 230 VAC, jämnt fördelat mellan anslutna faser”.

Tillägg 10 oktober 2011
När jag tittade i databladet för vår DeltaPlus elmätare så har den en noggrannhet klass 2 (framgår av första siffran efter bokstäverna i modellkoden DBB21000), vilket betyder att noggrannheten är ±2%. Noggrannheten på ±1%, var enligt databladet för DeltaSingle.

Bättre och bättre för var dag – Årsdiagram

När man ritar upp ett diagram över solelproduktionen per dygn under 2011 går det lätt att inse när det varit soliga dagar (ligger på ökande trendlinje) och när det varit sämre dagar (ligger under trendlinjen i mer eller mindre hög grad). Klicka på diagrammet nedan för att se det i större skala.

Idag blev det återigen all-time high, 17,53 kWh!

Producerad solel per dygn under 2011.

Producerad solel per dygn under 2011.

 

All time high för solcellerna – 17 kWh

Ännu en heldag med sol, vilket väder vi har! Solcellerna slog idag nytt rekord med 17,35 kWh och raderade ut föregående rekord, som sattes igår med 16,68 kWh. Maximala effekten var 2876 Watt. Den högsta temperaturen mätt på baksidan av en av modulerna var 43,6 grader, vilket var runt 25 grader högre än lufttemperaturen i skuggan.

Solinstrålningen i modulplanet uppmättes till 926 W/m2 som mest under dagen enligt SMA:s referenssolcell. Man ska dock ta detta värde med en brasklapp eftersom jag inte vet hur noggranna värdena är för solinstrålningen med denna referenssolcell. Referenssolcellen sitter högt på taket och är inte lika påverkad av skuggning från omgivande träd som de nedersta solcellsmodulerna är.

Ett mål vid dimensionering av solcellsanläggningen var att klara månadsbehovet av energi under juni-juli med hjälp av våra solfångare (för varmvatten) och solceller. Under de fyra somrar vi bott i huset har vi i genomsnitt köpt 12,5 kWh/dygn under juni och juli, varav vår FTX-ventilation drar 3,4 kWh/dygn. Med de dagsvärden vi haft de senaste dagarna skulle vi utan vidare klara oss utan köpt el under sommaren, om det vore möjligt att lagra solelen på ett billigt och enkelt sätt för nattens behov.

Effekt från växelriktarna 23 april 2011.

Effekt från växelriktarna 23 april 2011.

Temperatur på baksidan av en solcellsmodul 23 april 2011.

Temperatur på baksidan av en solcellsmodul 23 april 2011.

Solinstrålning i modulplanet 23 april 2011.

Solinstrålning i modulplanet 23 april 2011.

Driftdata från svenska solcellsanläggningar

Först ut var väl Solelprogrammets sammanställning av svenska solcellsanläggningar. Där finns idag hela 172 solcellsanläggningar och det är den mest kompletta sammanställning som finns av svenska anläggningar. För en del anläggningar finns även driftdata i form av elproduktion per månad. Det är tyvärr inte så många som lägger in sina driftdata där. En nackdel med denna databas är att man måste lägga in data manuellt.

SMA:s Sunny Portal har sju publika svenska solcellsanläggningar. För två av anläggningarna har dataöverföringen från solcellsanläggningen dock slutat att fungera. Här kan man få data med timupplösning och man kan se grafer för exempelvis dygn eller månad. Det är upp till anläggningsägaren hur mycket data man vill presentera. För vår solcellsanläggning har jag lagt ut allt som är möjligt att visa offentligt. Data hämtas automatiskt från Webboxen. Notera att data loggas med intervall på 5, 10 eller 15 minuter så det finns data med bättre upplösning i Webboxen än vad som visas på Sunny Portal.

Relativ ny är Soldata som nu har nio anläggningar där man kan se elproduktionen per dygn och kWh/kW. Fyra av anläggningarna finns även på Sunny Portal. För dessa fyra anläggningar skickas e-post en gång per dygn med data till Soldata som automatiskt för upp värdena på sidan.

Om du känner till andra sidor som presenterar produktionsdata från svenska anläggningar får du gärna tipsa mig!

Utdrag från svenska solcellsanläggingar. Vårt gamla 300 W system.

Utdrag från svenska solcellsanläggingar. Vårt gamla 300 W system.

Utdrag från Sunny Portal

Utdrag från Sunny Portal

Utdrag från SolData

Utdrag från SolData

Hur mycket energi ger solceller? Del II

Den 11 december ifjol skrev jag att ett modernt solcellsystem bör ge 800-1000 kWh per installerad kilowatt (kW) i Sverige. Det gäller för ett fast monterat system under ett år med normal solinstrålning, om det är någorlunda lämpligt orienterat och det inte är besvärande beskuggning.

Det finns tyvärr ingen samlad allmänt tillgänglig statistik som visar solelproduktionen på olika platser i Sverige. Siffrorna ovan är erfarenhetsmässiga från ett 3 kW solcellsystem som vi haft på ABB Corporate Research sedan 2005 och från olika erfarna personer i solcellssverige. Även simuleringsprogram som PVsyst och PVGIS ger värden i detta intervall.

Man ser ibland orimliga värden för solelproduktion i Sverige. Det gäller för de solcellspaket som Nordic Solar säljer via Bixias hemsida. Där anger man exempelvis att ett 1020 W system maximalt kan ge ca 1200 kWh per år, dvs ca 1180 kWh/kW. Detta är orimligt högt, speciellt med tanke på att växelriktarna StecaGrid 500M i paketet har en Euroverkningsgrad på 94,5% och därmed ligger några procent under de bästa växelriktarna. Jag påpekade felet på Bixias hemsida för två månader sedan men felet kvarstår fortfarande.

I takt med att system med växelriktare som har högre verkningsgrad installeras ökar energiutbytet. Växelriktaren Sunny Boy 1100E från SMA som användes vid installationen 2005 på ABB har en Euroverkningsgrad på blygsamma ≥91,3% enligt manualen. Den Sunny 3000 TL (Transformer Less) växelriktare som vi har på vårt hus har 96,3% i Euroverkningsgrad. Stora växelriktare på 100 kW eller högre kan ligga på 98,5%.

På ABB Corporate Research har nyligen installerats ett 11 kW system som används som solskydd ovanför fönster på en byggnad och där solcellerna följer solens rörelse med hjälp av en-axlig solföljning. Med solföljare producerar ett solcellsystem några hundra kWh/kW och år mer än ett fast monterat.

System med solföljare är sällsynta i Sverige. De solföljande system som finns är fristående på mark (exempelvis i Katrineholm och Ronneby), frånsett det nyligen installerade på ABB. Lite kuriosa med solföljning är att ett solföljande solcellssystem i Kiruna producerar mer energi under ett år än ett motsvarande i Stockholm eller Malmö enligt beräkningsprogrammet PVGIS. Notabelt vad gäller solföljare är att skillnaden i årsproduktion mellan 2-axlig solföljning och en optimal 1-axlig solföljning är så liten att 1-axlig solföljning starkt rekommenderas om man nu prompt vill ha solföljning. Fast hemma på villataket är det fortfarande fasta system som gäller…

Solceller ökar kraftigt i Europa – Gick förbi vind under 2010

The European Wind Energy (EWEA)Association gav i februari ut rapporten ”Wind in power. 2010 European statistics”. Rapporten innehåller flera intressanta diagram rörande EU:s energi. 55,4 GW ny elproduktion installerades, vilket var en dryg fördubbling jämfört med 2009. Vad installerade man då mest av?

Gas var överlägset störst med 28,3 GW installerad effekt! Sedan kom sol (12 GW) och vind (9,3 GW). När det gäller kärnkraft och oljebaserad elproduktion blev det en nettominskning för dessa eftersom mera togs ur drift än vad som installerades. Tittar man på de elva senaste åren (2000-2010) blir ordningen när det gäller installerad effekt gas (118 GW), vind (75 GW) och solceller (26 GW), medan kärnkraft, kol och oljebaserad elproduktion alla minskat under perioden.

Men vi har fortfarande en lång väg att gå innan vi bara har förnyelsebara energislag i EU:s energimix. År 2010 var 56% av den installerade effekten fortfarande fossilbaserad.

Lägg märke till att man i rapporten genomgående använt effekt. Det är inte så svårt att förstå varför man inte använde energi.  

Jag antar att alla diagrammen nedan från EWEA avser elproduktion, trots att man ibland bara skriver ”power”. Detta kan möjligen ge en något skev bild. I Sverige var den slutliga energianvändningen inom industri-, transport- och bostadssektorn 376 TWh under 2009, varav el 125 TWh = 33% enligt Energimyndighetens ”Energiläget 2010”.   

Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.

Nyinstallerad elproduktion i EU 2010.

Nyinstallerad elproduktion i EU 2010.

Nyinstallerad elproduktion i EU 2000-2010.

Nyinstallerad elproduktion i EU 2000-2010.

Nyinstallerad elproduktion i EU per år.

Nyinstallerad elproduktion i EU per år.

EU:s elproduktionsmix 2010.

EU:s elproduktionsmix 2010.