Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Svag kundservice hos Vattenfall och låg nätspänning

Ringde till Kundservice för vår nätägare Vattenfall idag, ”ett av Europas ledande energibolag” enligt deras hemsida. Detta betyg kan jag efter dagens samtal definitivt inte ge deras Kundservice.  Jag frågade efter Per Holmquist som jag tidigare haft kontakt med i frågor rörande vår solcellsanläggning. Men Kundservice kunde inte koppla mig till honom och de lämnade av princip inte ut telefonnummer. Hon skickade därför ett mail till Per med mitt telefonnummer, så att han skulle kunna ringa upp mig. Märklig Kundservice…

Det jag ville fråga om var om Per kunde se nätspänningen enligt Vattenfalls elmätare. Enligt en webbavläsning av elmätaren till vår solcellsanläggning kunde jag nämligen se att nätspänningen bara var 200-210 Volt vid lunchtid. Spänningen ska normalt ligga runt 230 Volt. När jag kom hem på kvällen var spänningen 207-208 Volt och när jag gick över till en granne var den 211-213 Volt hos dem. Kollade spänningen i ett utomhusuttag hos ytterligare en granne och där var det 211 Volt. Märkligt låg nätspänning.

 Jag kunde via loggade värden från solcellsanläggningens växelriktare se att nätspänningen den 29 oktober var 225-240 Volt mitt på dagen. Uppenbarligen verkar något ha hänt under den senaste månaden. Jag felanmälde därför det hela via Vattenfalls hemsida. Undrans vad som är problemet?

Snösväng på taket

Idag var det klart hela dagen men solcellerna gav bara ynka 0,02 kWh. Det räcker med andra ord inte att sopa rent några stycken moduler (se bild i gårdagens inlägg) och tro att åtminstone de ska ge full effekt. Eftersom modulerna är seriekopplade med andra moduler som är helt eller delvis snötäckta och som därmed ger ingen eller liten ström begränsar de strömmen i de seriekopplade modulerna till i det närmaste noll.

Utrustad med ny sop med längre skaft gjorde jag ett försök att i kväll i -12° och i mörkret utrustad med en pannlampa sopa bort snön från solcellsmodulerna. Det gick bra när jag kunde stå på takstegen, men därifrån nådde jag inte alla moduler så jag fick hasa mig fram på nocken för att nå övriga moduler. Flyttade också runt stegen lite på balkongen för att nå bättre från stegen. Sammantaget är det inget jag kan rekommendera. Det finns alltid en viss risk att man endera skadar modulerna eller sig själv. Jag gjorde det i alla fall denna gång för att se vilken skillnad det kan göra under morgondagen, då det förutspås en relativ klar dag.

Detta stärker också mina tidigare tankar att om man bör ha en brantare lutning än vad vi har på taket (27°) så att snön lättare glider av modulerna. Idag vid lunchtid var modulerna på ABB, Corporate Research, fortfarande helt snötäckta. De har en lutning på 40°, så man bör nog upp mot 50°.

Teoretiskt är ca 41° optimal lutning här i Västerås om man vill producera så mycket solel som möjligt under ett år. Men i dessa beräkningsmodeller tar man ingen hänsyn till eventuell snötäckning. Om man ökar lutningen till 50° förlorar man teoretiskt bara 1% av årsproduktionen, men i praktiken är det nog mindre med tanke på kortare snötäckningstid på vintern vid större lutning och lite effektivare självrengöring vid regn sommartid.

En annan fördel med större lutning på solcellsmodulerna är att solelproduktionen får en lite annan fördelning över året som gör att man kan använda en högre andel själv och att därmed mindre av elproduktionen matas in på nätet. Som läget är idag är det generellt lönsammare att ersätta köpt el med den egenproducerade solelen än att försöka sälja solelen. Därför bör man försöka att minimera elinmatningen till nätet.

Utformningen och orientering av tak på framtida byggnader så att de är lämpade för solenergi är en viktig fråga att ta hänsyn till för arkitekter och stadsplanerare.

Igensnöat

Sedan vi startade solcellsanläggningen den 20 oktober har den producerat 70 kWh. Diagrammet nedan visar fördelningen per dygn. De bästa dygnen, med soliga och klara dagar, har det blivit 7 kWh. Från 20 november har modulerna varit snötäckta och därmed har det knappt blivit någon solelproduktion alls. Var upp idag på taket och försökte sopa ren modulerna från snö, ca 1,5 dm… Men det var svårt att komma åt, måste skaffa längre en sop med långt skaft.

Soleproduktion per dygn sedan start

Soleproduktion per dygn sedan starten den 28 oktober

Översnöade moduler

Sopade bort snö från några av de översnöade modulerna

Investeringsstödet utbetalat

I förrgår fick vi brevbesked om att länsstyrelsen beslutat om utbetalning av vårt investeringsstöd för solcellerna. Igår betalades pengarna in på vårt konto, exakt två veckor efter det att jag lämnade in begäran om utbetalning av investeringsstödet till länsstyrelsen.

När vi ansökte om stödet i augusti 2009 hade jag uppskattat kostnaden till 250 000 kr och vi fick ett stöd beviljat på 150 000 kr (60%). Vår anläggnings pris blev 193 966 kr och vi fick 116 380 kr i stöd. Vi behövde alltså inte utnyttja hela stödet. Dels hann priserna sjunka under det år som gick mellan inlämnad ansökan och beställd solcellsanläggning dels hade jag gjort uppskattningen av priset med lite marginal eftersom det fanns en del osäkra poster.

Man kan undra hur det går med byggandet av alla anläggningar som sökt investeringsstöd. När jag pratade med länsstyrelsen häromdagen kunde han se att bara knappt 30 miljoner har betalts ut av de drygt 150 miljoner som beviljats. Jag skulle tro att många småhusägare inväntat Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering. Igår kom den och där finns inget förslag om full nettodebitering. Jag skulle därför tro att många småhusägare kommer att avstå från att bygga sina solcellsanläggningar. Här krävs ett snabbt agerande från regering och Näringsdepartement för att få rätsida på det här med nettodebitering.

Energimarknadsinspektionens förslag ett otillräckligt steg framåt

Idag släppte Energimarknadsinspektionen (EI) sin av många emotsedda slutrapport gällande den utredning om nettodebitering som de fick enligt regeringens regleringsbrev från 21 december ifjol. Utredningen viktigaste förslag är

  • Nätbolagen ska bli skyldiga att månadsvis kvitta den rörliga delen av nätöverföringsavgiften för elköpare som även har egen elproduktion, OM man har en säkring på högst 63 A och OM man under ett år är en nettoförbrukare av el.
  • Regeringen bör ge Skatteverket i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och moms.
  • Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda möjligheterna för elproducenter med små produktionsanläggningar att själva på månadsbasis svara för den mätning och rapportering för produktion inom icke koncessionspliktigt nät som ligger till grund för tilldelning av elcertifikat, alternativt att en schablon kan ligga till grund för tilldelningen.

Den som hade väntat sig ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, det vill säga att man i framtiden ska få kvitta hela det rörliga elpriset för överskottsel man matar in på nätet, kommer att känna sig besviken på Energimarknadsinspektionen blygsamma förslag.

Kvittning av rörligt elöverföringspris

Detta är ett litet steg framåt. Om man som vi har Vattenfall som nätägare höjer det värdet på den överskottsel som matas in på nätet med 22 öre/kWh. Är man kund hos ett nätföretag som inte har någon rörlig del får detta förslag ingen effekt.

En tydlig trend hos åtminstone vår nätägare Vattenfall är att de fasta priserna har höjts betydligt mer än de rörliga under senare år. Det fasta priset har ökat med hela 58% och det rörliga med 10% under de tre senaste åren. Jag ogillar denna trend med ökad andel fast elpris eftersom det minskar drivkraften hos elanvändarna att spara på el. Om denna trend fortsätter eller om flera nätföretag övergår till debitering utan någon rörlig del urholkas eller försvinner dessutom värdet av det Energimarknadsinspektionens förslag.

Kvittning hos elhandlaren

Elhandlarna kan idag kvitta elhandelspris och elcertifikatpriset, men det finns idag ingen elhandlare som erbjuder detta. Däremot får de enligt ett utlåtande från Skattverket inte kvitta energiskatten. Enligt Skatteverket ska en elanvändare betala energiskatt på all el som matas ut från nätet till användaren. Det är önskvärt att regeringen raskt åtgärdar detta hinder för att möjliggöra full nettodebitering hos elhandlaren.  I slutändan skulle staten inte förlora några skatteintäkter eftersom förlusten av energiskatt mer än väl motsvaras av den moms som betalas vid köp av solcellsanläggningen.

Elcertifikat

Om man skulle ge de små elproducenterna möjlighet att själva rapportera in sin elproduktion skulle de ges möjlighet att få elcertifikat för hela sin elproduktion. Detta är ett mycket bra förslag, eftersom detta i praktiken är olönsamt idag, se gårdagens inlägg.

Det alternativa förslaget om att använda en schablontilldelning är jag nog skyldig till, eftersom jag nämnde det som en möjlighet i Energimarknadsinspektionens referensgrupp. Dock är en fördel med att man rapporterar in sin solelproduktion att vi kommer att få en värdefull statistik över hur mycket solel som faktiskt produceras i Sverige. Sådan statistik saknas idag.

Vad händer nu

Enligt uppgift kommer regeringen inom kort att skicka ut Energimarknadsinspektionens förslag på remiss. Jag skulle tro att det kommer att bli en hel del negativa synpunkter på remissförslaget, inte minst från branschorganisationen Svensk Energi som har önskat en möjlighet till full nettodebitering.

Efter remissrundan ska ett förslag formuleras som riksdagen ska besluta om. Kan vi hoppas att det förslag riksdagen ska rösta om innehåller ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, där möjlighet ges till kvittning av hela det rörliga elpriset, inklusive energiskatt. Som jag ser det är detta i nuläget ett måste för att få fart på småhusmarknaden för solceller i Sverige.

Godkänd för elcertifikat!

Idag fick Maria (men inte jag, får väl mitt i morgon) ett brev från Energimyndigheten med rubriken “Ansökan om godkännande av anläggning för solenergi för tilldelning av elcertifikat”. Beslutet var att Marias och min solcellsanläggning blev godkänd för tilldelning av elcertifikat.

Räknat från det jag började med ansökan på Energimyndighetens hemsida tog det 7,5 vecka att bli godkänd, inräknat fyra förlorade veckor då jag felaktigt trodde att ansökan var inskickad. För varje MWh (1000 kWh) vi matar in på nätet kommer vi att få ett elcertifikat. Detta elcertifikat säljer vi sedan till Bixia till rådande pris för elcertifikaten.

Läs mer om vad elcertifikat är på Energimyndighetens hemsida. Svenska Kraftnät har en webb som heter Cesar som är systemet för kontoföring av elcertifikat med mera. På denna sida kan man även se ”Marknadsstatistik”. Där framgår att medelpriset för elcertifikaten har varit 298,53 kr under senaste året, det vill säga 29,853 öre/kWh. Jag gissar att vi kommer att mata in ca 1500 kWh/år på nätet och därmed skulle vi tilldelas i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år.

Den el vi matar in på nätet är bara en del av den solel vi producerar. Vi är berättigade till elcertifikat för hela vår solelproduktion, men då måste vi själva bekosta en elmätare och ett mätabonnemang för mätning av solelproduktionen per timme direkt efter växelriktaren. Bara mätabonnemanget kostar minst 1600 kr per år och eftersom vi bara skulle få i genomsnitt ytterligare ett elcertifikat per år, till ett värde av ca 300 kr/år, skulle det bli en brakförlust för oss att försöka göra ett sådant arrangemang.

Det finns ingen logik i att man för tilldelning av elcertifikat måste mäta elproduktionen per timme, som är dyrt, när elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett. En idé som kom fram i referensgruppen, där jag var med, till Energimarknadsinspektionens nyligen avslutade utredning om nettodebitering är att man som liten elproducent själv borde kunna rapportera in elproduktionen till Svenska Kraftnät. Det är ett bra förslag som skulle förenkla det hela avsevärt för små elproducenter. Varje solcellsanläggning har en växelriktare som visar elproduktionen och det skulle vara en enkel sak att läsa av detta värde en gång per år och rapportera in via Internet. Man ska ha i minnet att de enstaka elcertifikat som tilldelas små solelanläggningar är en droppe i havet. 2009 utfärdades 15,6 miljoner elcertifikat…  

Elcertifikatsystemet togs i drift 2003. De som riggade elcertifikatsystemet hade nog ingen tanke på att det skulle kunna komma in många små elproducenter i systemet. Till och med 2009 var 2631 anläggningar för bioenergi, vattenkraft, vindkraft och solenergi registrerade i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens publikation “Elcertifikatsystemet 2010“. I Tyskland har man idag i runda slängar en miljon solcellsanläggningar. Hur skulle det bli om vi fick en miljon solcellsanläggningar i vårt svenska elcertifikatsystem, där de allra flesta solcellsanläggningar skulle tilldelas färre än tio elcertifikat per år? De administrativa kostnaderna skulle öka avsevärt och man kan undra om elcertifikatsystemet är ett lämpligt sätt att stödja små solelproducenter.

Givare för lufttemperatur på gång

Den givare för mätning av lufttemperaturen som jag beställde från Direct Energy den 10 november har kommit. Såg postlappen när jag kom hem, men eftersom vi har 7-8 km till vårt utlämningsställe på Irstamacken får jag hämta ut den i morgon.

2,5-3 cm torr snö ligger på solcellsmodulerna. Därför produceras ingen el alls idag. Det blåser frisk nordlig vind men sydsidan av taket är i lä så snön blåser inte bort tyvärr.

Tände upp en brasa i vår vattenmantlande braskamin och började grunna på om jag skulle försöka sopa av snön från modulerna. Problemet är att det inte går att komma åt alla moduler på ett lätt sätt. Skulle behöva en sop med lååångt skaft…

Snö på solcellsmodulerna nollar elproduktionen

Under senaste dygnet har det kommit 3-4 cm fuktig snö på solcellerna. När solcellsmodulerna täcks av så mycket snö producerar de ingen el. Idag var det väldigt låg solinstrålning eftersom det snöade lätt eller var helmulet hela dagen så det var väl i och för sig ingen större skada skedd just idag.

När man beräknar maximal årsproduktion i vår trakt kommer man fram till att ca 40° lutning mot horisontalplanet är det optimala. Teoretiskt förlorar man dock bara drygt 1% av årsproduktionen om lutning är 30° eller 50°. Skulle vi kunna välja det ena eller det andra skulle jag helt klart föredra 50° lutning istället för de 27° vi har idag, när solcellsmodulerna är monterade direkt ovanpå på vårt tak, som har 27° lutning. Vår taklutning gör att snön stannar kvar längre på vår solcellsanläggning än om taklutningen varit låt säga 50°. Jag är därmed övertygad om att i praktiken är 50° lutning bättre än 30° om man tittar på årsproduktionen, men såvitt jag vet finns inga kommersiella beräkningsprogram som tar med snötäckningseffekter vid beräkningar av elproduktionen.

Ett visst problem på vårt tak är dessutom att solcellsmodulerna sitter strax ovanför en vinkel på taket som gör att när snön börjar glida av modulerna så bromsar vinkeln upp snön och snön måste nog i praktiken smälta bort innan modulerna blir snöfria.

Att bygga hus med tak som är lämpligt orienterade och som har lämplig lutning är en utmaning för arkitekter som ska rita våra framtida hus. Om man inte tänkt på att huset ska ha solceller eller solfångare på taket kan det bli onödigt dyrt eller ge onödigt låg verkningsgrad om taket är feldesignat från början. I framtiden kommer solenergi att bli en allt vanligare syn på våra hustak. Om ett tiotal år skulle jag tro att det är självklart att alla nybyggda hus har någon form av solenergi på taket eller fasaden, även i Sverige.

När vi producerar solkraft på våra byggnaders tak behöver vi inte exploatera en enda kvadratmeter ny mark. Det tycker jag är en viktig poäng med solenergi på byggnader. Dessutom används solenergin lokalt vilket gör att vi får minimala överföringsförluster.

3-4 cm nysnö

3-4 cm nysnö senaste dygnet

Försäljningsavtal med Bixia men nettodebitering önskas

Igår skickade vi iväg de undertecknade avtalen till Bixia för köp av vår överskottsel och våra elcertifikat. Bixia har idag inte något krav på att vi måste köpa vår el från dem och därför kunde vi stanna kvar i O2 ekonomisk förening och fortsätta att köpa vår vindel därifrån. Bixia köper vår el till Nord Pool spotpris per timme utan avdrag. Såvitt jag vet är det de bästa villkor man kan få idag för gemene man. I en del specialfall kan det finnas bättre avtal. Om du vet om något sådant får du väldigt gärna berätta om det!

Nord Pool spotpriser kan man hitta på webben. Man ska titta på ”Area prices” för Sverige och komma ihåg att välja SEK för att få priset i svenska kronor. I diagrammet nedan framgår hur timpriserna har varierat från måndag-lördag denna vecka. Timpriserna för i morgon är alltså redan bestämt, det gör man ett dygn i förväg. Mitt på dagen har priserna varierat i intervallet ca 50-55 öre/kWh exklusive moms. Det är alltså detta pris, 62-69 öre/kWh inklusive moms, vi kommer att få för vår el när Bixia-kontraktet är igång. Vi kommer dessutom att få 7 öre/kWh i nätersättning från vårt elnätföretag Vattenfall och motsvarande ca 30 öre/kWh för våra elcertifikat. Totalt hamnar vi då på 99-106 öre/kWh med de spotpriser som varit under veckan.

När man köper el tillkommer energiskatt, elcertifikatpris, elhandelsbolagets påslag, elöverföringsavgift och moms på dessa och därför skulle man få betala ca 1,3 kr/kWh när man skulle köpa tillbaka den solel man matat in på nätet antaget samma elhandelspris som för den sålda solelen enligt ovan.

Ett vettigt sätt att stödja de små elproducenter som vill vara delaktiga i omställningen till förnyelsebar energi är att införa nettodebitering. Då skulle elproducenten kunna kvitta producerad el mot köpt el under exempelvis en månad. Värdet för den producerade elen skulle då bli lika stort som för den köpta elen.

Nettodebitering är inte så vanligt i Europa, eftersom de allra flesta länder istället satsat på inmatningslagar där man får en garanterad ersättning per producerad kWh, men i Danmark finns nettodebitering. Om man blickar ut i världen finns nettodebitering idag i 43 av USA:s 50 stater. Det borde motsvara gissningsvis 50-100 miljoner elabonnenter, så det borde inte vara så krångligt att införa nettodebitering även i Sverige!

Nord Pool timspotpris denna vecka

Våra elcertifikat – inte ens mikro

För knappt två veckor sedan skickade jag in den elektroniska ansökan om godkännande för tilldelning av elcertifikat till Energimyndigheten. Idag fick Maria och jag båda mail från Energimyndigheten:

”För att er ansökan ska anses vara komplett behöver ert ärende kompletteras med följande:

  1. Bilaga Konto i original har inte skickats med i er anmälan. Jag bifogar bilagan här i mejlet. Då ni innehar 50 % vardera av anläggningen, så behöver ni fylla i varsin bilaga Konto och sedan skicka originalen till Energimyndigheten.”

Sagt och gjort fyllde vi i blanketterna och skickade in dem. En intressant notering på blanketterna är att som kontohavare stod ”Företag/firma” förtryckt. Har man inte tänkt sig att privatpersoner ska kunna vara innehavare av ett elcertifikatkonto?

Mitt bestämda intryck av elcertifikatsystemet är att det inte är tänkt för eller anpassat för små elproducenter. I vår nätägare Vattenfalls avtal för inmatningen av vår solel användes termen mikroproduktion och mitt överslag nedan visar att vi inte ens är mikro. På Svenska Kraftnäts websida om elcertifikatsystemet kan man under fliken ”Marknadsstatistik” utläsa att under 2009 utfärdades 15,6 miljoner elcertifikat. Vi kommer att få ett elcertifikat för varje MWh vi matar in på elnätet. Om vi matar in 1500 kWh solel per år skulle vi alltså få i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år. Mikro = 0,000001, vilket skulle motsvara 15,6 elcertifikat under 2009, men vi hamnar alltså en bra bit under den nivån. Forsmarks kärnkraftverk behöver inte känna sig hotade av oss…