I projektet Investeringskalkyl för solceller vid Mälardalens högskola har Excelmallar tagits fram för att beräkna produktionskostnad och lönsamhet för solcellsinvesteringar. Det finns även en rapport att ladda med mera detaljerad och uppdaterad information.
Texten i nedanstående artikel skrevs 2015. En uppdatering gjordes i oktober 2021.
- Att bedöma värdet av den solel man producerar är långt ifrån trivialt, vilket denna artikel kommer att visa.
Det ekonomiska värdet av den solel man producerar kan bestå av fem delar:
- Solel som används direkt av producenten minskar behovet av köpt el.
- Lagstadgad ersättning från nätbolaget för ”nätnytta” av överskott av solel som matas in till nätet.
- Ersättning för såld överskott av solel som matas in till nätet.
- Ersättning för elcertifikat. Elcertifikaten har spelat ut sin roll för privatpersoner i och med den årliga avgift som infördes från 1 juli 2021 för Cesar-kontot i kombination med att värdet på elcertifikat är mycket lågt.
- Ersättning för ursprungsgarantier. Man sälja dessa för överskott av el man säljer. Däremot ska man inte sälja ursprungsgarantier för den solel man använder själv, eftersom det bokföringsmässigt innebär att man använder en residualmix av el som till stor del har fossilt ursprung.
Producerar man inget överskott som matas in till nätet är det endast punkt 1 som gäller för privatpersoner. Dessutom finns en del andra värden som det inte är så lätt att sätta en prislapp på. De olika punkterna behandlas nedan.
1. SOLEL SOM ERSÄTTER KÖPT EL
Solel som används direkt av producenten minskar behovet av köpt el. Priset för köpt el för ett hushåll består av en rörlig del och en fast del. Den egenproducerade solel som används direkt i huset och ersätter köpt el får samma värde som det rörliga priset för den köpta elen.
Rörlig del
Den rörliga delen av elpriset debiteras per kWh, eller i enstaka fall per kW, och består av
- Elhandelspris. Bestäms av elhandelsbolaget. Man kan fritt välja elhandelsbolag. Det fanns i oktober 2021 153 elhandelsbolag i Sverige enligt elskling.se.
- Elcertifikatavgift. Bestäms av elhandelsbolaget och är numera oftast inbakat i elhandelspriset, men i vårt fall specificeras denna avgift separat så vi kan se hur stor denna avgift är. Då priserna på elcertifikat fallit under senare år är denna avgift mycket låg, runt 1 öre/kWh i augusti 2021.
- Energiskatt. Enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi, Kapitel 11. Bestäms av regeringen. Debiteras av elhandelsbolaget.
- Elöverföringsavgift. Bestäms av nätbolaget som har monopol, man kan inte välja nätbolag. Energimarknadsinspektionen är en tillsynsmyndighet som på uppdrag av regeringen granskar om nätavgifterna är skäliga och beslutar om intäktsramar för nätföretagen. Det finns ca 150 nätbolag i Sverige Svenska Kraftnäts natomraden.se.
- Moms, på alla ovanstående poster. Man betalar alltså även moms på energiskatten.
Fast del
En fast abonnemangsavgift per år betalas till nätbolaget och oftast även till elhandelsbolaget. Denna avgift påverkas inte av hur mycket el man använder under året.
1.1. ELHANDELSPRIS
Elhandelspriset kan variera beroende på avtal, elhandelsbolag, prisområde och hur mycket el man använder. Det är fritt fram att välja vilka elhandelsbolag man vill och det finns ca 150 stycken att välja på. Det är därför omöjligt att kortfattat ge en heltäckande bild av elhandelsprisets variation.
Det finns flera olika webbtjänster som ger elpriser. En sådan är Energimarknads-inspektionens Elpriskollen. Med hjälp av postnummer, elanvändning per år och typ av avtal kan man snabbt få fram olika prisalternativ.
Hos Kundkraft kan man som medlem delta i en omvänd auktion, där det elhandelsbolag som lämnat det lägsta priset vinner auktionen och får elavtal till deltagarna i auktionen. I avtalsvillkoren ingår att ”Elleverantören äger inte rätt att ta ut avgift för års-, uppläggnings-, eller faktureringsavgifter.” Man slipper alltså de fasta avgifterna. Vi använde Kundkraft i vårt förra hus och det fungerade bra tycker jag. Vi fick avtal med ett nytt elhandelsbolag vid varje auktion, men det var aldrig några problem med bytena av bolag.
Sedan den 1 oktober 2012 har man som kund möjlighet att välja timdebitering. Elhandelspriset följer då priset på Nord Pool spotmarknad. Till spotpriset tillkommer ett påslag på några ören per kWh som elhandelsbolaget gör. När man har timdebitering betalar man energiskatt, elcertifikatavgift, nätavgifter, fasta avgifter och moms som vanligt, dessa poster påverkas inte av Nord Pool spotpris.
När det gäller Nord Pool spotpris är det värt att notera att det högsta timpriset under ett dygn vanligen inträffar ungefär mitt på dagen sommartid, när solcellerna producerar som bäst. Under maj-augusti 2012 (då Stockholmstrakten under ett normalår får 64% av solinstrålningen) var maxpriset mellan kl. 10 och kl. 14 för 64% av dagarna. Minpriset inträffade aldrig mellan dessa klockslag under denna period. Se diagrammen nedan.
I diagram här nedan visas Nord Pool spotpris timme under en slumpmässigt vald vecka sommaren 2012. Det blev 11-17 juni och där ser man tydligt att spotpriset under vardagar är högst dagtid, vilket passar bra för solelproduktionen. Under helgen (16-17 juni) fanns inte denna tydliga prisprofil.
Timme med maxpris på Nordpool 20120101-20121129. Kl 0-1 är timme 1 o.s.v.
Timme med minpris på Nordpool 20120101-20121129. Kl 0-1 är timme 1 o.s.v.
Nord Pool spotpris per timme 20120611-20120617.
1.2. ELCERTIFIKATAVGIFT
Text kommer.
1.3. ENERGISKATT
Text kommer.
1.4. ELÖVERFÖRINGSAVGIFT
Text kommer.
2. LAGSTADGAD ERSÄTTNING FRÅN NÄTBOLAG
Text kommer.
3. ERSÄTTNING FÖR SÅLD ÖVERSKOTTSEL
Text kommer.
Se även under menyn Köpare solel.
4. ERSÄTTNING FÖR ELCERTIFIKAT
Prisstatistik för elcertifikat finns på sidan Cesar, som från och med 1 januari 2015 finns hos Energimyndigheten.
5. ERSÄTTNING FÖR URSPRUNGSGARANTIER
Jag har inte hittat någon officiell statistik för priser på ursprungsgarantier. Vad jag hört muntligen är att det rör sig om mindre än 1 öre/kWh till högst något/några öre(n)/kWh. I praktiken kan man därför säga att värdet är nära noll för en småhusägare som blir tilldelad en till några ursprungsgarantier per år. Med ett litet antal ursprungsgarantier till lågt värde kan det även vara svårt att hitta någon som vill köpa dem.
5. SKATTEREDUKTION
Från och med 1 januari 2015 infördes en skattereduktion på 60 öre/kWh för el som matas in till nätet.
Rätt till skattereduktion har den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält till nätkoncessionshavaren att förnybar el framställs och matas in i anslutningspunkten. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag.
Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under det året. Om flera personer har anmält till nätkoncessionshavaren att de framställer och matar in förnybar el i en och samma anslutningspunkt, ska underlaget fördelas lika. Underlaget får inte överstiga 30 000 kilowattimmar, vare sig per person eller per anslutningspunkt.
Läs mer om detaljerna i villkoren för skattereduktionen i inlägget Skattereduktion för el som matas in till nätet från och med 1 januari 2015.
6. ANDRA VÄRDEN
Solenergi
- Kräver ingen aktiv tillförsel av bränsle. Vi slipper utvinning och transporter av bränsle.
- Finns i mycket större mängd än vi kan ta tillvara på.
- Är i princip en oändlig resurs. Solenergi kommer aldrig att bli någon bristvara så länge det finns mänskligt liv på jorden.
- Är jämnare fördelad över jordens yta än något annat energislag. Den är därmed väl lämpad för distribuerad el- och värmeproduktion.
- Producerar el även där det inte finns något fast elnät.
- Är tysta.
- Ger inga utsläpp vid användning.
- Luktar inte.
- Utvinner mera energi per ytenhet än något annat förnyelsebart energislag.
- Verkningsgraden är i stort sett densamma för små som för stora solcellsanläggningar eftersom det är likadana solcellsmoduler man använder.
- Vanligtvis okomplicerat att få bygglov, om det behövs.
- Är det energislag som sedan starten 1999 rankats högst när SOM-institutet frågat vilket energislag vi vill satsa mera på. Andelen har stadigt legat på ca 75-80%.
När det gäller kiselbaserade solceller kommer det inte att bli några problem med brist på råvaran kisel, som är det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan, efter syre.
Om man sätter solceller på byggnader
- Exploateras ingen ny mark.
- Påverkas inte landskapsbilden.
- Behövs inga nya kraftledningar.
- Behövs inga nya vägdragningar.
- Blir det inga överföringsförluster eftersom elen produceras där behovet finns. År 2011 uppskattades överföringsförlusterna i svenska elnätet till 9 TWh och fjärrvärmenätets förluster till 6 TWh (Energiläget 2013, Energimyndigheten). De genomsnittliga överföringsförlusterna i det svenska elnätet var därmed 7% år 2011.
Hej
Är det någon kostnad för att få elcert o ursprungsgarantier?
Vad får man idag betalt för elcert resp ursprungsgarantier?
Godkännande av tilldelning hos Energimyndigheten kostar inget. Cesarkonto hos Svenska Kraftnät där man har elcertifikaten och ursprungsgarantierna ska kosta 200 kr/år enligt deras hemsida, men i praktiken har man aldrig tagit ut denna avgift hittills. Denna avgift borde tas bort för de små elproducenterna. På Cesar-sidan finns prisstatistik för elcertifikat (värde ca 20 öre/kWh senaste året). För ursprungsgarantier känner jag inte till någon offentlig prisstatistik, sannolikt värde enstaka ören/kWh.
Hej,
Fantastiskt intressant forum du byggt upp!
Undersäker möjligheten för solceller på mitt hus, men undrar vilken förlust jag får, jfr optimal vinkel och väderstreck. Finns det någon tabell för detta eller annat svar svar?
Mitt väderstreck är syd-ost (142 gr rel norr). takvinkeln är 18 gr.
Undrar även vad förbättringen blir om jag lyckas vrida upp 1-2 grader på vinkeln och/eller väderstrecket?
/Niclas
Se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel? från 12 april 2013.
1-2 grader hit eller dit har i stort sett försumbar betydelse.
Tack!
Fick 91,5% för Torslanda, vilket är samma som i ditt diagram (92%).
Använde E, electricity, då det väl bättre visar vilken el jag kan få ut än vad H, strålningen, gör.
Ja, justering av några grader är nog inte värt jobbet.
Kanske i så fall bättre att göra ett större jobb och vrida på jordaxeln 🙂
Hej Bengt,
Som så många andra uppskattar jag verkligen din blogg!
Något jag undrar över är hur moms hanteras. Behöver du exempelvis betala moms till Skatteverket pga den moms du (vad jag förstår) får in för spotpris, elcertifikat och nätnytta? Har du även någon uppfattning om hur detta fungerar för ursprungsgarantier?
Hej Bengt,
Har du fått koll på den “timvisa mätningen”. Jag trodde i min enfald att elenergin ÅTMINSTONE avräknades timvis – men icke…..
Fortum registrerar såväl produktion som konsumtion samtidigt inom samma timme.
Detta innebär alltså att elen mäts i realtid och inte summeras timvis.
Är detta överensstämmande med lagar och bestämmelser eller är det Fortums egna sätt att hantera elen? Har försökt få O2 att ta över elproduktionen, men det verkar svårt.
MVH
Kent
Detta hanteras olika av olika nätägare såvitt jag förstått och uppenbarligen finns ingen lag eller förordning som säger hur man ska göra, vilken kan tyckas något förvånande.
Vi har Vattenfall som nätägare och där kan vi köpa och sälja el under samma timme. In- och utmatning av elen registereras momentant av olika räkneverk i elmätaren som bara kan öka (de kan ej gå baklänges).
Timmätning är alltså inte vad det låter som hos vare sig Vattenfall eller Fortum… Undrans hur det är hos E.ON, någon som vet?
Nu tror jag inte att det är fullt så illa. Jag har 2st enfas växelriktare som är kopplade på varsin fas och mätaren är sant summamätande. Däremot kan det vara molnigt och vi får konsumtion som överstiger produktionen inom en timme. Jag testar en ny typ av paneler – hybrider, dvs kylda solpaneler – och jämför därför ett flak om 10 hybrider med ett flak om 10 standardpaneler. Det är rätt trevligt. Med en kompressor utvinner jag som max 8kW värme och 2.7kW El ur 10 paneler. Jag måste visserligen använda 1.5kW av elen till att driva kompressorn, men totalt blir det ändå 9.2kW.
Tillsammans med mitt andra, okylda flak får jag ut totalt 11.7kW ur 20 paneler.
OK- värme räknas väl inte lika mycket, men jag behöver ju ändå varmvattnet och värmen och panelerna funkar bättre när dom kyls.
Jag skrev tyvärr fel i hastigheten i min förra kommentar då jag var på resande fot, så jag tog bort en mening i den. Köp och sälj samtidigt är bara möjligt om man har en sann trefasmätare. Vi har också en summamätare och då är det inte möjligt, däremot kan vi i princip sälja ena minuten och köpa nästa minut och då blir det köp och sälj under en och samma timme.
Hur olika elmätare mäter har beskrivits i detalj i inläggen Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I och Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II.
Vilket märke på hybridmoduler har du? Hur ser ytbehov och ekonomi ut för dina hybrider jämfört med om man skulle köpa separata solfångare och solceller?
De effekter du nämner gäller väl vid soligt väder. Vilka effekter får du vid mulet väder?
Dessa är egenutvecklade och släpps snart via återförsäljare. Vi använder svenska paneler och bygger om dom till hybrider.
Vid mulet väder får man självfallet betydligt mindre el, men värme får man fortfarande. Dock till COP 3.5-4 istället för 4.5-5.
Ytbehovet blir ca hälften mot 2 separata system och systemkostnaden mindre. Som bonus får man mer el från panelerna och inga problem med kokande solvätska. Stagnationstemperaturen på systemet är max ca 65 grader.
Dom är perfekta till att koppla mot t.ex bergvärme.
Vi får visst backa ett steg… Kan du beskriva hur ditt hybridsystem är uppbyggt så att det går att förstå vad du menar? Finns någon beskrivning eller bild på någon webbsida du kan hänvisa till?
Med hybrid tänker jag på ett en modul som både fungerar som solfångare och solcell, där man vanligen koncentrerar solinstrålningen till modulens mitt där man har solcellerna, som Absolicons tidigare produkt. Du nämner kompressor och COP och därför antar jag att ditt hybridsystem är något annat, i kombination med värmepump.
Jo – det är en “kall hybrid” utan koncentrering. Man får endast ut lågvärdig värme som i en poolsolfångare. För att få varmvatten och hög verkningsgrad måste man komplettera med en kompressor. I gengäld slipper man kokning och alla problem som hör därtill. Bilder kommer snart – detta får bli en “Cliff-hanger”….:-)
Tips om elcertifikat
Vi har köpt en solcellsanläggning från Egen El med en extra elmätare för 1900 kr som kopplas med Wi-Fi till nätet och rapporterar producerad el till Svenska Kraftnät och Cesar för tilldelning av elcertifikat. Rapporteringen sker från många små solcellsanläggningar och samlas upp och redovisas som en abonnent i Cesar. Administrationen av detta är 20% och vi får ut ca 15 öre per kWh. Vi ska även få några ören för Ursprungsgarantier från samma system.
Ola Johansson
Skrev om den i augusti, se Ny elcertifikatmätare från Egen El. Grundproblemet är dock att elcertifikatsystemet inte är anpassat för små elproducenter, det krävs en reformering av elcertifikatsystemet…
Samma typ av mätning/avräkning gäller hos E.ON.
Det gäller nya bestämmelser för elcertifikatmätare som tas i bruk från 1 maj 2015 (se SWEDAC STAFS 2009:8 uppdaterad 2015).
I praktiken innebär det att elcertifikatmätaren av typ EgenEl som sitter direkt på solproduktionen drabbas av två krav:
1) Dokumentationskrav, detaljerna finns i bilagan till STAFS 2009:9 från SWEDAC. Man tänker sig en pärm med papper i. Den skall innehålla:
– Tillverkningsnummer (tillverkarens serienummer)
– Funktionsprincip
– Iref, (Iref = Ib = 10Itr )
– Fabrikat
– Typbeteckning
– EG-typintyg-, certifikatnummer eller motsvarande.
– Tillverkningsår
– Planerat kontrollintervall (för mätare med allkontroll efter 10 år).
– Datum för senast genomförda återkommande kontroll (av partiet som
helhet om metod enligt avsnitt 2 denna bilaga har använts).
– Kontrollrapport från senaste återkommande kontroll alternativt en sammanställning
av de kontrollrapporter från de återkommande kontroller som utförts i partiet om metod enligt avsnitt 2 denna bilaga har tillämpats.
2) Återkommande kontroll av mätaren. Det finns flera olika varianter men den som praktiskt kommer att tillämpas är en 10-års regel. Efter 10 år måste mätaren bytas till en ny. Man dokumenterar då att man avser tillämpa 10-årsregeln och installationsdatum för mätaren. Troligen kommer SWEDAC att gå efter mätarens tillverkningsår märkt som M och 13 om den är tillverkad 2013. Finns tydligt på den mätare jag tittat på.
Det som kan drabba den som har en mätare redan installerad före 1 maj 2015 är att man börjar omfattas av de nya kraven om man t.ex på grund av blixtnedslag eller annan brutal händelse tvingas byta mätdelen. Då måste man sätta upp dokumentationen och räkna ut sista året för nya mätaren.
Har varit i kontakt med både SWEDAC och kontrollorganet SP och kommit fram till slutsatsen ovan. Några andra ackrediterade kontrollorgan jag ringde fattade över huvud taget inte vad jag var ute efter. SP säger att man normalt inte provar våra småmätare på plats utan de skickas in. Hos SP går en sådan kontroll på strax under 5000Kr så det blir klart billigare att byta mätdelen.
Hoppas att leverantörerna av elcertmätare kan skicka med en dokumentation som uppfyller kraven plus instruktion hur man skall göra när tiden går ut för mätaren.
Appropå mätning av elcertifikat:
På en direkt fråga till SWEDAC om det inte gick att ta produktionsdata direkt från t.ex SolarEdge så var de inte alls negativa. Om tillverkaren, i detta fall SolarEdge, skaffade ett godkännande motsvarande MID på den mätande komponenten så skulle det vara OK för dem. “Vi skulle inte ha rätt att hindra det” tror jag de formulerade det.
För tillverkaren gäller samma sak för hela EU så det borde de kunna lösa i framtiden för en så stor marknad. Då skulle vi kunna spara både installationskostnaden och kostnaden för utrustningen. 10-års regeln skulle ändå gälla så den kostnaden måste man i så fall behöva få grepp om.
Ombudet, insamlaren av elcertifikatdatat, behöver då via SolarEdges publicerade API och en anläggningsnyckel bara hämta ut den timvisa datan och föra över till sin egen databas för vidarerapportering till energimyndigheten. En mycket modernare lösning.
Känns så fel att skruva på en extra mätare när detta redan finns inbyggt …
Vet inte hur vanligt det är att man kopplar upp rapporteringen motsvarande SolarEdge’s monitoring-portal. Är det vanligt?
I min inkomstdeklaration för2014 måste jag redovisa sålda
elcertifikat och UG-garqantier. Svenska kraftnät har uppgivet att jag
sålt 7 st för totalt 1204 kr.Detta innebär att jag måste redovisa dessa
som kapitalinkomst. Värdet på certifikaten minskar dramatiskt
Frågan om det är lönt att råda folk som installerar solenergi att söka bidrag för certifikaten
Min fråga är hur ser Du på detta system?
M:V:H Ragnar
Eftersom man får göra ett schablonavdrag på 40 000 kr enligt Inkomstskattelagen 42 kap. §30. blir det ingen skatt på elcertifikaten eller ursprungsgarantierna, se inlägget Ingen inkomstskatt på elcertifikat!
Vad gäller ekonomiska värden man får ut sin solpanels anläggning verkar det som ni missat att fastighetens värde ökar och om man säljer fastigheten borde man då inte också kunna dra av investeringskostnaden på den vinst man gör vid försäljningen. Tror jag…
Dock är det lite trist att när man gör en energideklaration på fastigheten räknas inte energin man får från solpanelerna med överhuvudtaget, Det måste ju vara fel. Borde ändras.
Har inte reflekterat över det tidigare. Skulle kunna gå under det som Skatteverket kallar “Grundförbättringar“. Reavinstskatten är 30%. Nuvärdet beror på hur lång tid det gått sedan investeringen och vilken kalkylränta man antar. Med investering på 100 000 kr, skulle reavinstskatten bli 30 000 lägre vilket efter låt säga 10 år och 2% kalkylränta ger ett nuvärde på ca 24 600 kr, vilket bidrar till att sänka produktionskostnaden. Men för den ägare som sålt huset blir “livslängden” då också bara 10 år, vilket i sin tur höjer produktionskostnaden för den husägaren. Å andra sidan skulle investeringskostnaden sett över hela livslängden bli lägre, fast lite knepigt att räkna in en reavinstskatt vars villkor kan komma att förändras över solcellsanläggningens livslängd.
Det har diskuterats om solceller höjer en fastighets värde. Kan vara så, men väldigt svårt att kvantifiera i sådana fall. Låt säga att man investerar 100 000 kr och villan är värd 2-3 miljoner, det blir ca 3-5% av villans värde. Prisutvecklingen för villor i Västerås kommun där jag bor har varit +6,1% senaste året enligt Svensk Mäklarstatistik. Det blir svårt att särskilja allmän prisökning från eventuell prisökning beroende på solceller.
Hej
Det minsta som borde krävas för företag anslutna till Svensk solenergi är att de skall använda trovärdiga och likadanda antagande och ingångsvärden upstyrda av Sevnsk solenergi för sina ekonomiska beräkningar.
Det är högst beklämande att deras loggo används som garant för att lura folk med att de tex skall få skattereduktion i 30år eller få en ersätning mer änn spotpris om 20år för elen.
När skall de städa upp bland sina oseriösa medlammar gällande de ekonomiska förespeglingarna som flera medlemsföretag delger sina kunder och kräva att en enhetlig enkonomisk beräkning presenteras av alla företag ansluta till denna förspeglade kvalitetsstämpel?
Svensk solenergi är i kan i dagsläget inte anses seriösa utan en täckmantel för att vilseleda kunder.
Mvh
Lars Orust Engineering
Jag gör en kalkyl mha (den utmärkta) kalkylmodellen LCOE från MDH och solinstrålning från http://re.jrc.ec.europa.eu/pvg_tools/en/tools.html#SA. På den senare så finns det en parameter som heter “System loss”. Är motsvarande parameter med i LCOE så jag kan sätta den till noll på http://re.jrc.ec.europa.eu/pvg_tools/en/tools.html#SA ?
I LCOE-kalkylen matar in ett förväntat utbyte i kWh/kW per år, som man uppskattat eller beräknat med något simuleringsprogram, exempelvis PVGIS. Du ska därför inte ändra “System loss” i PVGIS. En erfarenhet med PVGIS för Västerås är att väderdatabasen PVGIS-ERA5 ger bäst resultat, åtminstone för optimerat utbyte. De övriga databaserna ger för lågt utbyte. Beräkningarna gäller om man har skuggfritt läge och liten snötäckningstid under året. Speciellt om man har skuggning blir utbytet lägre än det beräknade med PVGIS.
Vi har en lada med mycket tak men med en vinkel ca 5 grader från väst mot syd. Vi har även plats på en liten äng med klart söderläge för markmontering. Men de leverantörer jag pratar med verkar ovilliga att montera på mark, kanske är de ovana med det. Men när jag nu jämför på PVGIS-ERA5, som du skriver ovan, med ladan (nästan i öst och flackt tak, mot ett optimerat söderläge så får jag 853 mot hela 1109 kWh/kW,år vilket bör täcka in en hel del av en ökad kostnad för markmontering. Dock så skuggar två berg ängen en del på morgon och kväll men det kan inte röra sig om mer än en timma mindre med morgon- och kvällssol.
Fråga en annan installatör. Med tanke på att du får betydligt högre solelproduktion på mark blir lönsamheten bättre. 1 100 kWh/kW,år är dock högt, det är inte så många anläggningar i Sverige som når så hög produktion. Man får ta de beräknade värdena med en nypa salt, men det viktiga här är att jämföra skillnaderna mellan de två alternativen. En markmonterade anläggning bör vara billigare i investering och är lättare att göra tillsyn och eventuellt underhåll på.
En invändning man kan ha mot markanläggningar är att man tar mark i anspråk. Men om det är mark som inte aktivt brukas och kanske skulle växa igen med tiden är det väl ändå OK.