Den 27 november 2015 tog vi vår utbygga solcellsanläggning i drift. Texten här nedan behöver därför uppdateras. Se inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning för detaljerad info om vår uppdaterade solcellsanläggning.
I filmen “Goda råd om solel“, som producerats av SolEl-programmet, finns en intervju av mig hemma i vårt hus och där kan du se hur vår solcellsanläggning ser ut. Och den 22 november 2011 gjorde SVT Tvärsnytt ett inslag “Solceller på vartenda hus i framtiden”. Klicka på bilderna nedan för att se dem i större storlek.
Vårt hus från söder. 7 november 2011.
Vår nuvarande solcellsanläggning kopplade vi in på nätet den 28 oktober 2010. Den består av 14 stycken solcellsmoduler av modell Sanyo HIT-240HDE4, med en märkeffekt på 240 W DC vardera. Modulernas effekt är angiven vid “Standard Test Conditions” (STC) = 25°C celltemperatur, 1000 W/m2 solinstrålning vinkelrät mot modulernas yta och ”air mass” 1,5 vilket motsvarar ett visst solspektrum. Det ger en nominell märkeffekt på 3,36 kW (DC) och en modulyta på 19,4 m2. Märkeffekten enligt modulernas testprotokoll är 3,381 kW (DC), vilket beror på att modulernas verkliga effekt vid STC är lite högre än märkeffekten på 240 W. Modulerna har en nominell verkningsgrad på 17,3%.
Modulerna är kopplade i två parallella strängar, enligt bilden nedan, till en 1-fas växelriktare av modell Sunny Boy 3000TL från SMA som gör om modulernas likström (DC) till växelström (AC) som vi kan använda i huset. Växelriktaren kan som mest leverera 3,0 kW AC. Den har en viktad Euro-verkningsgrad på 96,3%. Växelriktaren och övriga komponenter sitter i groventrén i husets bottenvåning, där även husets elcentral sitter. Från modulerna till växelriktaren är det 4 mm2 dubbelisolerad DC-kabel.
Från början var modulerna 1-7 seriekopplade i en sträng och modulerna 8-14 i en annan sträng. Från och med 17 januari 2012 är modulerna 1-5+7-8 en sträng och modulerna 6+9-14 en annan sträng
Växelriktare och DC-brytare. Växelriktaren är tillverkad av SMA för tyska IBC Solar, därför har den en annan färg än de man köper direkt från SMA.
Modulerna är monterade ovanpå befintligt betongtegeltak, med en luftspalt på ca 8 cm mellan tegelpannornas överkant och modulernas underkant. Luftspalten är viktig dels för att undvika att snö trycker ned modulerna så att de knäcker tegelpannorna dels för att förbättra kylningen av modulerna. Ökade solcellstemperatur ger minskad verkningsgrad så det gäller att kyla solcellsmodulerna så gott det går.
Översiktlig layout för vårt solcelssystem. Originalbilden är från SMA.
Vi köpte även en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Till webboxen är det kopplat en referenssolcell som mäter solinstrålningen (sitter ovanför högra hörnet av modul 4), en temperatursensor som är limmad på baksidan av modul 5 och vi har även köpt en PT-100 temperatursensor för omgivningstemperatur som sitter på husets nordsida.
Sunny Webbox från SMA.
Referenssolcell med smältande frost en novembermorgon.
Vi har en DELTAplus enfas elmätare (DBB21000) med Ethernet Communication Adapter, som har en inbyggd webserver, från ABB, som gör att elmätaren kan läsas av via Internet. Elmätaren har noggrannhet klass 2 (framgår av första siffran efter bokstäverna i modellkoden DBB21000), vilket betyder att noggrannheten är ±2%.
Övriga komponenter är DC-brytare, AC-brytare, jordfelsbrytare och överspänningsskydd från ABB samt en huvudbrytare från Hager. Enligt Elinstallationsreglerna ska man ha frånskiljare (låsbar brytare OK) på båda sidor om växelriktaren.
Brytare på växelströmssidan av växelriktaren och elmätare med kommunikationsmodul.
Vi valde till överspänningsskydd för att minska risken att få in överspänningar i huset via solcellsanläggningen, om det blir åsknedslag i närheten av huset. I vårt förra hus tog ett åsknedslag i närheten kål på en hel del i hemmet så vi tar nu det säkra före det osäkra. Vi har luftledning både för el och telefon så vi har även överspänningsskydd på dessa inkommande kablar i huset.
Överspänningsskydd för inkommande telefonledning, inkommande el till huset och på växelriktarens DC-sida.
Position
Taket har 27 graders lutning. För optimal årsproduktion borde solcellerna ha en lutning på 41 grader här i Västerås. Teoretiskt tappar vi 2,3% (67 kWh) av möjlig årsproduktion enligt PVGIS på grund av att taket lutar mindre än optimalt.
Taket är orienterat 5 grader mot sydost, det är så liten avvikelse från rakt mot söder att det inte påverkar årsproduktionen.
Vi har en del skuggning morgon-förmiddag och kväll från träd i husets närhet. Detta gör att vi förlorar en del energi på grund av detta. Jag har inte räknat på detta men skulle väl tro att det rör sig om 10-20% förlust under ett år, baserat på vad oskuggade solcellsanläggningar i Mälardalen producerar.
Förmiddagsskugga, med novemberfrost kvar i skuggan.
Ekonomi
Den solel som vi använder direkt i huset får samma värde som det rörliga priset för den köpta elen (elhandel + nätöverföring). Men ofta blir det så att vår solcellsanläggning producerar mera solel än vad vi kan använda i huset. Det blir då ett överskott på el som matas in på nätet. Ungefär hälften av den solel vi producerar blir ett överskott, noga räknat i genomsnitt 52% under de tre första driftåren.
Till och med 2011 sålde vi vår överskottsel till Bixia, eftersom vår ordinarie elhandlare O2 inte ville köpa vår överskottsel. Vi fick Nord Pool spotpris utan avdrag från Bixia. Spotpriset varierar med tillgång och efterfrågan. Från och med 1 januari 2012 och fem år framåt köper Telge Energi vår överskottsel till ett pris av 1,50 kr/kWh, inklusive moms och ersättning för elcertifikat och ursprungsgarantier.
Från vår nätägare Vattenfall får vi en fast “energiersättning” på 5,6 öre/kWh (juni 2014, moms betalas inte ut längre), för den till nätet inmatade elen.
Vi är dessutom godkända för tilldelning av elcertifikat och ursprungsgarantier. Vi får ett elcertifikat och en ursprungsgaranti för varje MWh vi matar in på nätet. Marknadsstatistik över elcertifikatens försäljningspriser finns på Svenska Kraftnäts sida Cesar elcertifikat. Vilket värde ursprungsgarantierna har är oklart, har inte hittat någon officiell statistik för ursprungsgarantier (juni 2014).
Elproduktion
Statistik för vår solelproduktion finns på Sunny Portal.
Solelproduktion per dygn Gäddeholm 2011.
Solelproduktion per månad Gäddeholm 2011.
Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.
Solel per dygn för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.
Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.
Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.
Hej Bengt!
Jag undrar om du kan skriva några rader kring hur man registrerar sig hos Sunny Portal. Jag köpte nyligen en Sunny WebBox och försöker förstå mig på hur jag registrerar mig hos Sunny Portal. Eftersom denna box är begagnad så kanske det kan bli problem med registreringen om något ‘gammalt’ ligger kvar. Jag har haft boxen inkopplad ett dygn drygt nu och inget e-mail som det står pratat om. Tror du jag ska ta bort strängen “Plant identifier:”? Andra tips om hur man kommer igång?
mvh Peter
Skulle rekommendera att du frågor SMA:s kundservice, se http://www.sma.de/en/contact/contact-us.html. De gånger jag har skickat frågor har de svarat mycket snabbt, vanligen inom 24 timmar.
Hej Bengt!
När jag läste om den elektriska installationen så blev jag nyfiken på hur du har löst installationen av överspänningsskyddet mer i detalj. När jag har surfat runt så hittar jag överspänningsskydd från ABB för vanlig AC men även skydd som är anpassad för solel, dvs. på DC-sidan av invertern. (Länkarna nedan går till två faktablad som beskriver inkopplingen.) Jag undrar om du har valt att installera överspänningsskydd både på AC och DC-sidan?
Jag har vidare läst mig till att man ska ha skydd i två steg på AC sidan, grovskydd och mellanskydd, eller ett kombinerat skydd. Har du valt att installera ett separat överspänningsskydd vid invertern eller delar hela huset på samma överspänningsskydd?
Att bra grejor kostar en slant utgår jag från men jag undrar om du kan ge indikation på ungefär vad jag bör budgetera i materialkostnad för en komplett uppsättning överspänningsskydd?
Tack för en mycket informativ blogg.
/Bernt
——
Överspänningsskydd på AC-sidan:
http://www05.abb.com/global/scot/scot209.nsf/veritydisplay/b163101a618aaf74c1257568004f83ae/$file/2ctc432027l0201.pdf
Överspänningsskydd på DC-sidan:
http://www05.abb.com/global/scot/scot209.nsf/veritydisplay/3c941e6695921e4fc1257568004fe026/$file/2ctc432028l0201.pdf
Hej Bernt,
Räknat från solcellsmodulerna har vi först DC-brytare (två ABB S802PV M32 800Vdc) som ingår i en serie framtagna för solcellsanläggningar. Därefter har vi överspänningsskydd på DC-sidan (två OVR PV 40-600C och en OVR PV MC från ABB), som också är för solcellsanläggningar. Jag lade in en färsk bild i texten ovan, som visar överspänningsskydden.
När vi lät bygga huset lät vi också installera överspänningsskydd på inkommande el och telefonledningen (från OBO, blev tyvärr inte ABB). Både inkommande el och telefon till huset är luftledningar, vi bor dessutom sist på båda ledningarna. I förra huset vi bodde i var det också luftledningar och ett kraftigt åskväder tog telefonsvarare, modem och frys/kyl av daga. Därför bestämde vi oss för att installera överspänningsskydd redan från början.
PS. Din kommentar hamnade av någon anledning bland skräpposten och det upptäckte jag inte förrän efter några dagar.
Hej!
OBO överspänningsskydd är bättre än ABB’s. De lämnar mindre restspänning.
Hej
Intressant sida. Jag håller själv på att projektera en anläggning på ca 7kW till vår nybyggda villa så jag läser med stort intresse om dina komponeneter.
Jag sitter nu och tittar på alla extra elgrejer man vill ha, tex Delta plus elmätaren. Är nyfiken på hur den visar jämfört med den inbyggda i invertern? ABB-mätaren är ju rätt dyr så jag undrar om du känner att det var motiverat? Blir inte helt klok heller på om den har KNX inbyggt eller om den är helt dum i standardutförandet och att man måste välja en kommunikationsmodul till den, antingen KNX eller webserver. Jag planerar för KNX i framtiden så frågan är ju vad man ska välja, en mätare för KNX, en med webserver, eller en “vanlig” och sätta på ett IR-öga och koppla till en logger, tex logger2020.
Var köpte du alla grejerna, åskskydd, elmätare, brytare etc? Eller var det elektrikern som kom med detta?
Staffan
Hej Staffan,
Du behöver knappast köpa någon separat elmätare. En bra växelriktare är tillräckligt noggrann, se mitt inlägg från 26 april. Vår elmätare från ABB har en webbserver så att jag kan titta på den momentana effekten från en annan dator. Men det följer inte med någon programvara som loggar värdena. Satsa därför heller pengarna på en logger för växelriktarens mätvärden, som är flera än bara effekten.
Våra komponenter är nästan alla från ABB. Se här ovan.
/Bengt
Hej Bengt! Intressant läsning om din anläggning! Jag har en liten fundering om solceller.
Variationen sommar/vinter är ju svårt att göra något åt då alltför stora batterier skulle krävas för att lagra inför vintern . Men har du funderat på att lagra el på dagen för kvällens/nattens förbrukning. Det bör ju kunna vara lönsamt då prisskillnaden mellan såld och köpt el finns där. Det går ju åt en del batterier och reglering för att fixa detta så att den “egna förbrukningen” prioriteras/regleras innan något skickas ut på nätet. Vad tror du om det? Vet du om någon som redan har en bra lösning på detta?
Själv kör jag en pelletsanläggning för uppvärmningen men elen vore ju kul att göra något åt….Mvh, Sven
Hej Sven,
Mycket intressant spörsmål, som säkert många funderar över. Här är en väldigt grov skattning.
Låt säga att du köper batterier som kan lagra 10 kWh och att de kostar 2000 kr/kWh, inklusive styrning, laddningsregulator och installation. Investeringen blir då 20 000 kr.
Antag att du tillåter max 50% urladdning (blybatterier tål inte många djupurladdningar) och därmed använder 5 kWh batteriel per dygn under låt säga 150 dygn per år samt att batteriernas livslängd är 10 år. Du har då använt 7500 kWh batteriel under batteriets livslängd. Ingen hänsyn tas här till att batteriernas verkningsgrad är lägre 100%. Antag vidare att den lagrade elen är värd i genomsnitt 1 kr/kWh mer i dagens penningvärde än att sälja elen. Batterielens totala mervärde under dess livslängd blir då 7500 kr. I dagsläget är det alltså svårt att motivera rent ekonomiskt. Men i framtiden kan det förstås bli annorlunda.
Om du helt kastar loss från nätet kan du spara in de fasta avgifterna, vilket väsentligt ökar på besparingarna. Du måste då bygga ett hus som är riktigt energisnålt. Ett hus utanför Köping har gjort just detta (se under länken “Det självförsörjande huset”.
/Hälsningar
Bengt
Hej Bengt
Har precis börjat sätta mig in i solpanels djungeln och allt vad det innebär. Måste säga att din blogg är mkt informativ och bra. När det kommer till sk hybridsystem med batterier och lagring av el så undrar jag om det är förlust om man har ett sånt system i Sverige och vill sälja elen? Jag funderade på om jag skulle gå back på ett sådant solpanels system som ger ca 10kw/år. Huset årsförbrukning ligger på ca 6500kw/år. Om jag har så pass mycket el över som ca 4000kw vad blir kalkylen ekonomiskt om jag säljer elen vidare?
En fråga till som jag undrar över är om man slipper elnätsavgiften åxå? (har Eon elnät) och Göteborg energi som elleverantör om man har solpaneler. Jag förbrukar mindre än vad solpanel systemet ger.
Mvh
Peter
Angående lönsamhet för batterilager, se inlägget Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?Värdeskillnad såld och egenanvänd solel – Lönar sig energilager?
Ekonomiska kalkyler är lite komplicerade. Du måste då veta hur mycket el du kommer att använda själv och hur mycket du säljer, eftersom värdet på egenanvänd och såld el är olika. Om du idag köper ca 6 500 kWh/år och kommer att producera 10 000 kWh/år skulle jag grovt gissa att du kommer att sälja så där 75-85% av din producerade solel (vet inte om jag uppfattade det rätt, din skrivning var lite tvetydig). Din solcellsekonomi kommer då att bli beroende av hur länge skattereduktionen på 60 öre/kWh för överskottsel som matas in till nätet kommer att finnas kvar och det vet vi ingenting om i dagsläget.
Om du blir nettoproducent, det vill säga att du säljer mera el än du köper, då har nätbolaget rätt att ta ut en avgift för det inmatningsabonnemang du behöver. Det är dock inte alla nätbolag som tar ut denna avgift, så det måste man fråga sitt nätbolag om det. E.ON är ett av de nätbolag som inte tar ut någon årligt avgift för inmatningsabonnemanget för nettoproducenter. Riksdagen har klubbat igenom ett förslag att ta bort kravet på att man är nettokonsument per kalenderår, men det har inte införts ännu, se inlägget Ta bort hämmande kravet nettokonsument för solcellsägare.
Hej,
Tesla har precis släppt ett batteripack för just det ändamålet, det heter Tesla PowerWall.
Funderar själv på om det skulle löna sig med solceller, vi har ca 800kvm tak, 50% borde gå att använda tycker jag. Tyvärr inte optimalt placerat 🙁
Mvh
Magnus
Hej Bengt !
Jag har solceller LESOL-3 12 st. moduler ,de har fungerat bra sedan instalationen 1993-03-09 instalationen gick då på 62320:00 Kronor inga fel under denna tid Har bytt glykol en gång.Så jag rekomenderar denna uppfinning.av solenergi.
Jag har också instalerat Bergvärme borrade 150 meter fungerar också bra det går ju lite av denna typ av värme när man har solen.På sommaren. MVH Thore Johansson
Dalmasen
Hej Thore,
Kul med dina solfångare! Vi har också solfångare för varmvattenproduktion (10 m2 från Solentek). Vi har en 750 liters ackumulatortank. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme. Dessutom är braskaminen vattenmantlad så den kan värma vatten också.
Den här bloggen handlar mest om solceller för elproduktion. Våra solceller producerar el som används i huset eller säljs till Bixia till Nordpool spotpris om vi har överskott.
I förra huset hade vi bergvärme, men jag tyckte det blev väl komplicerat med bergvärme, solfångare och solceller så det blev inte det när vi skulle välja energisystem 2005-2006 inför nybygget 2006.
/Bengt
Hej Bengt!
Är primärt intresserad av dina solfångare, och sådana i allmänhet, eftersom jag skissar på ett förslag med sådana på ett flerbostadshus. Tycker dock inte det är så lätt att hitta överskådliga uppgifter för den svenska marknaden? Har du tips på var jag kan börja leta, eller t o m konkreta moduler? Både plana och vakuumrör är av intresse.
Har inte koll på solfångarmarknaden. Vi köpte våra via Svesol 2006, så det var ett tag sedan… SP har tester av solfångare på sin hemsida.
Varför vill du ha solfångare istället för solceller? Har inte huset fjärrvärme?
Jodå, huset har fjärrvärme. Jag skissar bara på olika lösningar för att se hur vi snabbast kan räkna hem investeringskostnaden. Har börjat titta på solfångare delvis pga verkningsgraden, men kanhända blir det mer aktuellt med solceller. Eller något helt annat. En aspekt är också att varmvattnet bekostas kollektivt, men den mesta elen bekostas av enskilda boende.
Hej Bengt,
Tack för en intressant och informativ sida.
Jag undrar om du har funderat kring att koppla in solel till mer än 1 fas, dvs 2 alternativt 3 st separata växelriktare?
Det måste vara lättare att använda energin som generaras fördelat på fler faser (sällan man är över 2 kW i belastning på en fas) även om växelriktaren är en dyr investering.
Om du har gjort det, hur fungerar det med fasförskjutningen i 400V systemet, eller har fasförskjutningen ingen betydelse?
Andreas
Hej Andreas,
Har berört frågan i inläggen Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del II (10 mars) och Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I (22 februari). Beroende på vilken elmätare du råkar få kan det lite märkliga resultatet bli att det inte spelar någon roll för din uppmätta inmatning av överskottsel till elnätet om du gör en 1-fas eller 3-fas installation.
Däremot är det ur nätägarens synvinkel bra att fördela inmatningen på alla tre faserna, för att minska påverkan på exempelvis nätspänning. Det bästa vore en 3-fas växelriktare som fördelar solelproduktionen mellan de tre faserna. Jag skulle tro att det blir standard så småningom, även för mindre system. Då slipper man ha tre separata växelriktare, som kräver mera installationstid, mera kablage och sannolikt även mera fysiskt utrymme. I vår groventré har vi redan en massa prylar för husets energisystem och datornätverk så jag föredrog i vårt fall en växelriktare. Men hade vi haft ett större solcellssystem än vad vi har nu hade vi varit tvungna att göra en 3-fas installation.
En nackdel för oss med en växelriktare med endast en MPPT (Maximum Power Point Tracker) är att vi tappar mer av solelproduktionen vid delbeskuggning än om vi hade haft tre växelriktare eller en växelriktare med två MPPT.
Hej “Bengt” det här är “Bengt” kul att se att du lagt ner så mycket “Energi” på att
låta oss “Noviser” ta del av dina kunskaper inom “Solenergi”. Är just nu i färd med
att installera en 13 KWp anläggning på vårat tak så dina efterforskningar kommer
som “Ett Brev På Posten” så länge vi nu har en post. Vore kul att utbyta tankar
ikring det här ämnet hoppas du hör av dig Hälsningar “Bengt”.!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag funderar på att skaffa solceller. Jag hade tänkt att ha dom nedsänkta på samma sätt som mina solfångare. Jag läser att det är viktigt med kylning av cellerna och då kanske det inte är så bra ide? Jag hade tänkt placera dom på ett uthus som står så gott som rakt i söder utan skuggor. Takbeklädnaden är idag gamla eternitpannor som jag tänkt ersätta med ett plåttak. Har du några synpunkter på det?
Hälsningar
Thomas
Visst, infällt montage blir snyggare.Men man får räkna med högre solcelltemperatur då eftersom värmeavledningen från baksidan av modulerna blir mindre effektiv. Högre temperatur på solcellerna gör att effekten sjunker. Ca 0,45% per grad högre solcelltemperatur är ett snitt, men våra moduler klarar sig med 0,3% per grad så det skiljer mellan olika moduler. Denna uppgift finns i modulernas datablad. Infällt montage kan kanske ge 10 grader högre celltemperatur, dvs en elförlust på ca 4,5% vid hög solinstrålning. Falsat plåttak ger enkla montage och om du lämnar en luftspalt mellan plåten och modulerna blir värmeavledningen betydligt bättre än med infällt montage.
Hej Bengt,
Tack för en intressant sida – ang. placeringen av huset, var det en lycklig slump eller var tanken redan från början att det skulle vara stora takytor mot söder till solel/värme?
Inget var en lycklig slump, :-).
När det gäller placeringen av huset fanns visserligen endast en möjlighet och det var att bygga det på den lilla moränrygg som går genom tomten. Resten av tomten har låglänt lerjord, som inte har tillräcklig nivå över Mälaren. Med tanke på att vi redan från 2005 när vi planerade huset var inne på solenergi var det helt naturligt att taket skulle vändas rakt mot söder (noga räknat blev det 5 grader avvikelse mot sydost). Eftersom vi har Mälaren mot söder var det dessutom väldigt naturligt att ha merparten av våra fönster mot söder.
Vi sa till arkitekten att vi ville ha skorstenen på husets norra sida för att inte vara i vägen för solfångare och kommande solceller. Tyvärr upptäckte vi alltför sent att skorstenen trots det hamnade på nockens södra sida och därmed hamnade även stege och plattform för sotaren på södra sidan. Utan dessa hinder hade vi kunnat installera lite mera solceller och placerat dem lite mera symmetriskt.
Vi ville egentligen också ha en mera utstickande takfot för att få mera naturlig skuggning av fönstren och därmed lägre temperatur inomhus, men det gick inte att få med arkitekten på det. Vi var väl lite för mesiga, men det är så mycket att tänka på när man låta bygga ett hus att det är svårt att orka driva alla frågor och vi var väl dessutom osäkra på hur stor betydelse en mera utstickande takfot skulle fot. Nu vet vi att det hade spelat stor roll för innetemperaturen när det är sol…
Ett rätt stort arbete var att vi själva fick räkna ut energisystemet, finna leverantörer och göra beställningar. Mycket har hänt sedan 2005, då vi planerade vårt hus, vad gäller intresset för energi och byggbranschen tänker mera på och veta mera om energilösningar nu än då.
Det är först när man låtit bygga ett hus som man vet exakt hur man skulle vilja ha det, men vi är trots allt mycket nöjda efter omständigheterna.
Fråga: Har du räknat ut kostnaden för producerad Kwh? Jag har själv installerat en mindre testanläggning för att få ett hum om det finns pengar att spara.
Kolla här om du är intresserad av att se hur mina mätvärden ser ut.
http://www.facebook.com/note.php?note_id=1496386105697
Hej Hans,
Har du tittat under rubriken “Kostnad för solel“? Lite att reflektera över:
Hur mycket el sparar egenproducenter på grund av ett ökat intresse för sin elanvändning?
Vilken återbetalningstid har ett nytt kök?
Varför köper inte alla den billigaste bilen med den lägsta driftkostnaden?
Plats Karlskoga – Sverige – Söderläge.
2 x 90 Watt solpanel 45 grader vinklade. Belastningseffekt 400 Watt.
Batterier 12 V 120 Ah (2×60 Ah).
Inverter 12 Volt – 240 Volt (Verkningsgrad 92%).
—————————————————————
Datum Avläst Producerad effekt
Vecka 36 2.16 KWh
Vecka 37 3.84 KWh 1.68 KWh
Vecka 38 4.88 KWh 1.04 KWh
Vecka 39 5.42 Kwh 0.54 KWh
Vecka 40 6.50 Kwh 1.08 KWh
Vecka 41 7.20 Kwh 0.70 KWh
Vecka 42 8.20 Kwh 1.00 KWh
Det jag skulle vilja veta är hur ser din effektproduktion ser ut under ovanstående period? Har du några mätvärden att presentera?
Detaljerade produktionsdata för vår solcellsanläggning finns på Sunny Portal.
Det är “approx” jag är intresserad av att veta om det verkligen stämmer.
Har du mätt upp 2,688 kWh eller är det du beräknar att årligen få ut ur din anläggning / år? Att jag frågar beror på att jag beställt ett mindre vindkraftverk som jag tänkte jämföra mot solceller, när det gäller kostnadseffektivitet.
Fråga: Vad kostar en “nyckelfärdig” anläggning som den du har och hur stor del av summan är lagd på arbete. Hoppas du inte tycker jag är besvärlig med mina frågor, men när jag ser att vissa förtag lovar 75 års garanti så kan man ju börja undra.
Mycket av det du undrar över finns i tidigare inlägg eller på faktasidorna.
Alla värden på Sunny Portal är uppmätta värden från växelriktaren. Vi har även elmätare klass 2 (±2% noggrannhet). Det visar sig att växelriktarens uppmätta värden är 1,0% lägre än elmätarens, se inlägg från 10 oktober.
För en villaägare ger generellt solceller en mycket mer förutsägbar produktion, 800-1000 kWh/kW för en hyggligt fungerade solcellsanläggning (se Fakta solceller), jämfört med vindkraftverk där energin är proportionell mot vindhastigheten upphöjt till 3 och därmed Mycket känsligare för läget. I tätbebyggt område, där 85% av svenska befolkningen bor, har man sällan speciellt bra förutsättningar för vindkraft.
Systempriserna har minskat rejält bara under det år som vi haft vår anläggning. Det är svårt att säga ett generellt pris eftersom det beror så mycket på dina förutsättningar och vad du väljer för moduler och växelriktare. Du får fråga några stycken systemleverantörer om pris.
Jag har under många år importerat från Kina och har alla tekniska uppgifter i överflöd när det gäller “tyska solceller”och Hummer vindkrafverk. Det jag söker är de uppmätta effekterna under svenska förhållanden. Som jag ser det måste man vara en mycket stor miljövän för att satsa på solgenererad el. Det jag hittar bland leverantörer är “beräknade värden”vilket är helt ointressant för konsument som vill sänka sina energikostnader.
Jag vill med andra ord inte veta om P=U*I utan hur mycket kostar en anläggning som du har och hur mycket pengar du tjänat under ett års tid. Får jag ett svar på detta så blir jag glad.
Förstår att du är en vän av vindenergi, :-). Jag tycker att du tänker fel vad det gäller beräknade värden. Solenergi är mycket mer förutsägbar än vind och därför går det bra att använda beräknade värden, medan det är omöjligt för vind. För vind förstår jag att man vill göra mätningar på plats om man vill veta i förväg vad det kommer att bli för produktion.
Med JRC:s PVGIS kan vem som helst på mindre än en minut göra en första uppskattning för en solcellsanläggning i exempelvis Västerås. PVGIS anger 852 kWh/kW och år för Västerås om man använder deras standardvärden. Vårt första år som precis är avslutat gav 867 kWh/kW! För helt oskuggade system kan man nå 1000 kWh/kW och år. Använder man beräkningsprogrammet PVsyst kan man ange modultyp och växelriktare och få beräknad elproduktion per timme.
Solinstrålningen i Sverige varierar enligt SMHI:s mätningar på olika platser i Sverige ±10% mellan olika år och noggrannare än så kommer därför aldrig dina uppskattningar över framtida produktion att bli. Hur mycket vindenergin varierar mellan olika år för en specifik plats vet jag inte, men det skulle inte förvåna mig om variationerna är större än för solinstrålningen.
Jag ser mig inte som vindentusiast, däremot som energikritiker. De flesta människor har inte en aning om hur mycket en kW är och ännu mindre vad en kWh är. Alla är vi överens om att sol vind och vatten är bra, men ska vi få den stora massan att satsa på ett soltak eller en vindsnurra så måste de faktiska kostnaderna presenteras på ett forståligt sätt. Att linda in kostnaderna i svårbegripliga kalkyler leder till att Svensson som investerat 100 000 kr och får tillbaka ett par tusenlappar / år kommer att avråda grannen att investera i miljövänlig energi vilket i sin tur leder till att branschen svartmålas och att ingen vill satsa på få en renare värld – eller vad tror du, ros eller Ris. Jag tål att höra 🙂
Det vi gemensamt ska sträva mot är att lyfta fram sanningen, detta oavsett om den är bra eller dålig. Det är enda sättet att på lång sikt ställa om till miljövänlig energi.
Tuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuut – är du här?
Snygg anläggning, men hur mycket är din el värd som skickas ut i nätet? hur mycket får du tillbaka av elbolaget? kan du själv kunna bygga ut anläggningen för att tjärna pengar på det?
Den el du slipper köpa är lika mycket värd som det rörliga priset på din köpta el. Överskottselen som matas in på nätet kan varierar i värde från ca 4 öre/kWh till 3,7 kr/kWh (våren 2011). Det beror på hur aktiv du är att leta köpare och var du bor i Sverige. Se exempelvis inlägg från 14 november, 8 november, 5 november och 28 oktober.
Hej Bengt!
Med tanke på din skuggning morgon och kväll så tror jag att det vore bättre om du bytte plats på solpanel nr 6 och 8 i dina två slingor till växelriktaren SB3000TL-20. Du har vad jag förstår i stort sett bara vertikala strukturen i din omgivning (träd). Inga skuggor kommer underifrån, som tex en grannes tak en bit bort. Dina solceller borde helst grupperas i små öar från väster till öster på taket, absolut inte gå om lott som du har kopplat dina slingor idag. Du kan säkert tjäna flera % på detta.
Det vore nyttigt för många om du kunde beskriva och ge några råd kring BYGGLOV för uppförande av en solcellsanläggning på småhus. Även kontrollpunkter som bör finnas med i en KONTROLLPLAN för uppförande av solcellsanläggning vore av intresse.
Hejsan
Det här sidan är välfylld med matnyttig information. Jag skall själv uppföra en liten anläggning inom kort, så jag har gjort en egen hemsida med en liten blogg. Är det ok om jag länkar till din sida från min. Du får gärna länka till mig, om du vill.
http://www.solceller.weebly.com
Det känns lite onödigt att jag sitter och gör en sida när någon annan redan har gjort det så bra 🙂
Med vänlig hälsning
Micke
Hej Bengt!
Intressant blogg!
Jag håller på att projektera en anläggning på 4 kW och Vattenfall (o andra) vill ha ett “reläskyddsprotokoll”, men jag hittar ingen info om hur det ska vara utfört eller krav på innehåll. Har du eller nån annan läsare nån länk eller exempel att lägga upp?
Vänliga hälsningar,
Thord.
I Vattenfalls ”Tekniska villkor för anslutning av småskalig elproduktion” som vi fick efter det att vi anslutit vår anläggning står att ”Reläskyddsprotokoll på svenska ska tillhandahållas av tillverkaren. Hänvisning till tillverkarens hemsida är inte tillräckligt.”
När jag frågade om detta fick jag till svar att ”De krav som gäller för reläskydden är bl.a angivet i SS-EN 50438.” Om vad som står i denna standard har jag skrivit i ett inlägg från 10 februari 2011. Villkoren kan variera från land till land och växelriktaren måste av tillverkaren konfigureras för det aktuella landet, som är Sverige i detta fall. Detta är inget konstigt och handhas rimligen rationellt av tillverkarna av växelriktare.
Hörde talas om en Vattenfallkund som fått som besked att Vattenfall ville ha ett signerat protokoll från växelriktarleverantören SMA. Detta ville SMA inte göra, med tanke på att de levererar så många växelriktare per år. I Tyskland finns över 1 miljon solcellsanläggningar installerade, varav en stor andel (majoritet?) är från SMA, så nätanslutningsproblematiken är inget problem för SMA. Hur gör Vattenfall i Tyskland?
Hej! Vårt hus har ett s.k. mansardtak. Jag tror att det undre takfallet vore lämpligt för placering av solcellspaneler,både m.a.p. taklutning och riktning mot solen. Det bildas dock mycket snö och is som rasar ned på våren. Detta kan väl bli ett problem så att panelerna sprängs loss från infästningarna? Kan man undvika den risken i så fall? Tacksam för svar /David
Om du tror att det blir ett problem skulle du möjligen fundera på att montera snörasskydd ovanför takbrytningen. Fråga också runt bland systemleverantörer vilka erfarenhter de har.
Hej Bengt och tack för en intressant blogg.
Vi har just köpt en solcellsanläggning med 3 paneler totalt 675W och en Inverter Mastervolt Soladin 600. Denna inverter är gjord för att anslutas med stickpropp men som jag förstår det är stickpropp inte tillåtet i sverige och om man klipper bort den gäller inte CE märkningen längre.
I en presentation jag hittade på nätet ( http://www.solelprogrammet.se/PageFiles/328/solel_071122_byggnadsank.pdf?epslanguage=sv ) finns en bild som tyder på att du haft en sådan inverter i en tidigare installation och där använt stickproppen med speciellt uttag för just inverten som AC frånskiljare. Vet du om denna lösning fortfarande skulle vara godkänd?
Tyvärr kollade jag inte upp detta noggrannare innan jag köpte utrustningen utan litade på återförsäljaren.
Med Vänliga Hälsningar
Anders
Stickproppsanslutning är inte tillåten! Elsäkerhetsverket uppmärksammade detta problem när det gäller solceller för ett par år sedan, se exempelvis ”Säker inkoppling av egen el”.
Vi använde en Soladin 600 till tre solcellsmoduler på sammanlagt 300 W förut och då hade man inte koll i branschen på att det inte var tillåtet.
Hej Bengt.
Jag undrar om det finns något sätt att låta sin aläggning fortsätta generera el vid strömavbrott? Av naturliga skäl (säkerhet) stänger ju omvandlarna av sig vi strömavbrott. Jag vet att t ex SMA har invertrar som automatiskt kopplar om och dessutom arbetar mot batteribank men det är en lösning i en helt annan prisklass. Det jag tänker mig är mer varianten att omvandlaren har en frånskiljare mot elnätet och att den efter frånkoppling kan aktiveras.
mvh Bengt, snart också solenergi på taket.
Som du är inne på är ödrift inte tillåten. Om nätets spänning eller frekvens går utanför vissa gränser ska växelriktaren sluta leverera el till nätet. Det betyder att alla nätanslutna solcellsanläggningar slutar leverera el vid strömavbrott. Jag känner inte till någon enkel lösning på denna problematik.
Detta är i första hand ett problem i länder med svagt elnät. För oss i Sverige kan man fråga sig om det är lönt att kosta på en lösning? Hur mycket lång tid med strömavbrott har vi? Hur stor andel av strömavbrotten inträffar när det skulle gå att producera någon solel av betydelse?
Jag skrev lite om vårt strömavbrott strax efter jul ifjol i inlägg från 27 december. Vid den tiden på året hade tillgången till solel inte spelat någon roll för oss. Vi har strömavbrott lite då och då. Eftersom vi bor allra sist på nätet ute på landsbygden har vi säkert strömavbrott oftare än de 85% av Sveriges befolkning som 2010 bodde i tätorter.
Som av en slump hittade jag detta på Dagens Industris webb: “Svenska hushåll drabbades 2010 i snitt av 1,3 elavbrott med en genomsnittlig avbrottstid på 92 minuter.”
Vi hade tidigare stora problem med långa strömavbrott vid de stora stormarna, då hade vi verkligen önskat att vi kunnat leverera egen el till kylen och frysarna. Vi försökte kyla ner den delen av huset men vi blev till slut tvungna att åka till en släktning med all mat. Nu är också våra ledningar nedgrävda och problemet är marginellt. (Bensinaggregatet som vi köpte har bara blivit envänd en gång).
SMA har lösningar men det är synd att det inte finns något lite enklare.
På Gotland har de tit och tätt avbrott för hela ön som vara några timmar. Ofta på sommaren i samband med åska. Som jag förstår kan man inte ha automatisk frånskiljd ö-drift men det lär ju gå att köra manuellt.
Yep, ödrift är inte tillåten på grund av säkerhetsskäl. Växelriktaren mäter nätspänning och nätfrekvens. När de går utanför gränsvärden stipulerade i Svensk Standard slutar växelriktaren leverera ström. Därför får man ingen solel till huset vid strömavbrott. Speciallösningar för att koppla från nätet vid strömavbrott finns för att kunna köra solcellerna, men tror knappt någon sådan installation finns i Sverige. Vi har trots allt inte mycket strömavbrott i Sverige så det lönar sig nog inte i Sverige med sådana speciallösningar.
Hej Bengt!
Tack för din intressant blogg. jag
Jag kommer att köpa 3kW solsystemet, har du någon aning om hur mycket detta system kan producera? leverantören säger 3kW kan producera mellan 2800-4000 kWh på ett år, hur mycket ditt 3kW har producerat?
Jag har hört ett system kan producera i molnighet dagar men med mindre effektivitet. stämmer det?
Har du också extra kapacitet? Om du har, kan du sälja den till Bixia?
Mvh,
Sonja
Ett fast monterat solcellsystem i Sverige producerar ca 800-1000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning om det är någorlunda väl placerat och inte lider av besvärande skuggning. Det bästa systemet i Sverige gav 1074 kWh/kW ifjol (i Stockholm), men då hade 2011 ca 5% mer solinstrålning än under ett normalår. Vi fick 863 kWh/kW ifjol, beroende på att vi har skuggning under morgon och kväll som drar ner produktionen.
Att din leverantör anger att det kan ge upp till 4000/3= 1333 kWh/kW per år ger en varningsflagg, det tyder på att leverantören endera har dålig koll eller inte talar om att för att nå en sådan produktion krävs ett solföljande system, vilket inte passar för ett normalt villatak.
Även molniga dagar finns en diffus solinstrålning, så visst sker elproduktion även när det är molnigt, fast det blir mycket mindre solel producerad då.
För överskott av solel finns flera köpare att välja bland, se menyn ”Köpare av solel”.
Tack för svaret.
Leverantören säger att de betrakta 6 timmar i genomsnitt dagsljus för att beräkna produktionen. De säger enligt SMHI den genomsnittliga dagsljus timmar i södra Sverige är 12 timmar, men de anser 6 timmar. De säger till exempel i solElprogrammet hemsida, de överväger 3-4 timmar dagsljus alltså 1kW producerar 800-1000 kWh. Om vi räknar med 5-6 timmar 1kW ger 1300-1600kWh på ett år. De faktiskt hävdar att de tillhandahålla hög effektiv från Tyskland.
Är ditt system från Tyskland eller från Kina?
Tack i förhand
Sonja
Min angivelse av ca 800-1000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning är baserat på verkliga, fast monterade solcellsanläggningarnas produktion i Sverige. Det spelar inte så stor roll om man bor i Malmö, Stockholm eller Luleå. 1300-1600 kWh/kW och år kan betraktas som rena fantasier för ett fast monterat system i Sverige.
För övrigt har alla platser på jorden 12 timmars dagsljus i genomsnitt. Det som vädermässigt påverkar solelproduktionen är framför allt hur molnigt det är. Därför har exempelvis Västerås mera solinstrålning (kWh/m2) än London, fastän London ligger betydligt längre söderut.
Vi har köpt vår solcellsanläggning av Direct Energy, Stockholm. Modulerna är japanska Sanyo HIT och växelriktaren är tillverkad av tyska SMA, men såld av tyska IBC Solar till Direct Energy. Har uppdaterat sidan “Vår solcellsanläggning” med lite flera bilder.
Hejsan Bengt!
Mycket informativ och bra sida. Det märks var du jobbar och jag är kund till Er sedan många år.
Nu funderar jag på ett kombisystem då vår frånluftsvärmepump drog sin sista suck under helgen. Den måste ha känt av att jag funderade på att byta ut den. Det jag vill göra är att installera en ny frånluftsvärmepump och komplettera med solen samt leverera ut överskottet på nätet för att få en lägre kostnad. Naturligtvis ligger miljötanken bakom. Det som skall drivas är vårt vattenburna golvvärmesystem, varmvatten och förbrukningsel. Vilka leverantörer bör man se upp med samt vilka rekommenderar du. Det verkar finnas gott om lycksökare även i denna bransch.
MVH Daniel
Ja, solcellsbranschen får väl ännu betecknas som relativt ung i Sverige och jämfört med många andra länder i Europa liten. Det finns därför företag med växlande erfarenhet och kunskap. Även hos nätföretag och elhandlare finns en ovana att hantera små elproducenter.
Det är svårt att ge rekommendationer, jag har inte praktisk erfarenhet av installationer från så många olika företag. Direct Energy, Stockholm, installerade vår solcellsanläggning här hemma. Solarit, Västerås, har installerat en 1-axligt solföljande solcellsanläggning på ABB Corporate Research, där jag jobbar.
Det man kan göra är väl att försöka få in offerter från mer än ett företag (nog så svårt för oss våren 2009), se till att få skriftliga garantier på komponenter och anläggningens funktion (vi har 5 års funktionsgaranti, vilket känns bra), och att inte betala hela beloppet förrän allt fungerar med protokoll för egenkontroll och mätprotokoll som visar att värden för spänning, ström och effekt är de förväntade. Se “Kvalitetssäkring av nätanslutna solcellsanläggningar” på Solelprogrammets hemsida.
Hej Bengt
Tack för din fina blogg.
Jag håller på med upphandling av en solanläggning.
Jag funderar på “kvalitetssäkring av installerad solanläggning”, du har en länk ovan (i blogg inlägget https://bengtsvillablogg.info/vara-solceller/#comment-345, som i och för sig inte fungerar, men den går ju lätt att googla fram: http://www.elforsk.se/Rapporter/?rid=11_79_), där du hänvisar till denna rapport som är skriven Dec 2011, anser du att denna är aktuell idag eller har du något bättre råd för att man skall veta att man har “fått vad man har betalat för”?
I ovan länk skriver du ju även “och att inte betala hela beloppet förrän allt fungerar med protokoll för egenkontroll och mätprotokoll som visar att värden för spänning, ström och effekt är de förväntade.”
Jag har även läst om mikrosprickor som kan uppkomma vid hantering av solcellerna (vid intresse se länk nedan), är detta något som är allmänt känt i branschen och något som man kontrollerar utfallet efter montaget? http://solcellforum.18852.x6.nabble.com/Transportskador-hanteringsskador-montageskador-solcellsmoduler-td5009492.html
Än en gång tack för din blogg..
Ja, det är bra att använda ett besiktningsprotokoll. Leverantören kan ha ett eget. Om inte kan det som finns i Johan Paradis rapport “Kvalitetssäkring av nätanslutna solcellsanläggningar” användas.
Mikrosprickor i kiselbaserade solcellsmoduler är sannolikt relativt vanligt förekommande. De kan orsakas av transporter eller hantering vid montering. Det har även uppmärksammats i IEA PVPS Task 13, där jag är med som en av de svenska deltagarna. Sådan sprickor syns inte för blotta ögat och kräver specialutrustning för detektering, det är därför ingen kontroll som brukar göras. En fråga är förstås i vilken mån dessa mikrosprickor påverkar solelproduktionen från start eller med tiden, då modulerna utsätts för termisk cykling (-20°C till ca 60°C), vind- och snölast. Det är en rätt svår fråga att besvara och jag känner inte till om det är studerat över någon längre tidsperiod. Man ska väl dock inte vara överdrivet orolig för detta, dåliga moduler kan reklameras på modulgarantin.
Hej!
Jag undrar var du fick information angående att Västerås har mer solinstrålning än London, därför att jag skriver en laborationsrapport och har gjort mina mätningar i London (jag bor här) men jag måste räkna på Sverige så jag skulle behöva en källa på det om du har kvar den? Skulle gärna ta svaret på mail.
Det jag skrev var att en optimalt orienterad solcellsanläggning i Västerås ger lika mycket solel som en i London enligt programmet “Solar Electricity Utility”, se länk under “Fakta solceller”.
Under menyn “Fakta solceller” finner du också länkar till solinstrålningsdata från SMHI för Sverige. Hos JRC hittar du “Country maps”, där finns karta för England, men deras karta för Sverige är inte helt tillförlitlig och det är därför bättre att använda SMHI:s karta.
Hej Bengt
Jag håller på att planerar inköp av en solcellsanläggning och har stött på lösningen där man sätter en microinverter per modul. Detta låter smidigt i många avseenden. Skuggning och individegenskaper på modulen påverkar inte möjligheten för invertern att jobba optimalt. Man behöver bara dra vanliga AC-ledningar till centralen. Det blir jo också lätt att fördela den producerade energin på faserna.
Jag har dock funderat på om det kan vara problem att ansluta så många inverters till samma nät. Finns det risk att de “smutsar ner” spänningen.
Har du någon insikt och åsikter om lösningen med microinverters?
Mvh Henrik
Jag har inte använt AC-moduler, som har växelriktare på varje modul. Det finns förespråkare som tror att det kan vara framtiden. Skulle vara spännande att testa hos oss, där skuggning under morgon-tidig förmiddag och kväll är ett problem.
Konceptet har inte varit gångbart tidigare på grund av för hög kostnad och för låg verkningsgrad.
Teoretiskt finns driftfördelar
– Delbeskuggning av en modul påverkar bara den modulen och inte hela strängens prestanda. Hur stor betydelse skuggning har beror på hur ens omgivningar ser ut. Har man inga problem med delbeskuggning blir det ingen skillnad jämfört med vanliga moduler.
– Fel på en modul påverkar bara den modulen och inte hela strängens prestanda. Hur ofta blir det fel på en modul?
– För stora solcellsanläggningar med tusentals moduler slipper man det omständliga arbetet med att sortera moduler efter prestanda för att minska ”mismatch” förluster på grund av en strängs moduler har olika prestanda. Detta gör att man sparar pengar vid installationen.
– Fel på en växelriktare på en modul har minimal inverkan på systemets prestanda om man jämför med fel på växelriktare för en eller flera strängar.
Det finnas även den del möjliga nackdelar
– Investeringskostnad, beror på hur mycket man vinner med AC-moduler, en svår fråga att besvara i förväg
– Verkningsgrad, prestanda hos modulväxelriktarna har förbättrats
– Livslängd är okänd, exponering för utomhusmiljö kan ha inverkan
– För stora anläggningar med tusentals moduler blir med många signaler att logga och övervaka jämfört med om man bara har ett mindre antal växelriktare
De måste också fungera på samma sätt som växelriktare gör idag för att undvika ödrift, solcellsanläggning får inte mata in ström på nätet när nätet i övrigt är strömlöst.
Hej Bengt
Jag har installerat en solcellsanläggning på 3,3 kW. Min tanke är att också få den godkänd för elcertfikat. Vi kontakt med min nätägare framgår att de tar ca 1500 kr/år för att lämna uppgifter om timvärden till Svenska Kraftnät. Tillkommer kostnaden för elmätaren. Det är ju en betydande kostand med hänsyn till värdet på elcertfikaten. Jag undrar vilken lösning du har gjort för att få elcertfikat?
Hälsningar
Thomas L
Vi får elcertifikat för vårt överskott av solel, som vi matar in på nätet. Det kostar inte oss något extra. Det är detta du ska be nätbolaget om. I uttagspunkten måste nätägaren mäta din inmatning per timme oavsett om du vill ha elcertifikat eller inte.
MEN, om man vill ha elcertifikat för hela sin elproduktion får man betala elmätare och abonnemang för mätning, insamling och rapportering av timvärden till Svenska Kraftnät. Detta är inte lönt för anläggningar på några kW.
Hej Bengt
Du skriver att man enligt Elinstallationsreglerna måste ha brytare på både DC och AC-sidan. Behövs detta även om man har en växelriktare med inbyggd DC-brytare? Vi håller på att installera en 10kW-anläggning och vår Danfoss TLX har inbyggd DC-brytare. Enligt installationsmanualen så kopplar man då strängarna direkt mot ritkaren utan att använda en DC-brytare emellan.
mvh
Fredrich
Intressant fråga. Även ABB har sådana växelriktare och tanken från växelriktartillverkarens sida måste vara att man ska slippa en separat DC-brytare.
Tanken med kravet att ha brytare (frånskiljare står det i installationsreglerna) på båda sidorna av växelriktaren är att man ska kunna göra växelriktaren strömlös om man exempelvis skulle behöva byta den. Med inbyggd DC-brytare kommer man att ha spänningsförande DC-kablar om man kopplar bort dem från växelriktaren vid ett byte. Jag har inte texten i Elinstallationsreglerna framför mig, så jag kan inte säga om de ger någon mera vägledning för detta fall.
Kanske finns någon installatör som läser detta och som kan ge besked vad som gäller?
Intressant diskussion kring diverse extra brytare kring växelriktare.
Moderna växelriktare (tex SB3000TL) har inbyggd DC-brytare, som dessutom klarar att bryta ljusbågar utan personskaderisk, även om de helst givetvis inte ska brytas under last för längre livslängd på DC-brytarens kontakter (en ljusbåge vid DC släcks ju inte så lätt som för AC, där ljusbågen ju släcks av sig själv vid nästa nollgenomgång).
När DC-brytaren är frånkopplad är det ju bara att plocka bort DC-kablarna, utan någon som helst risk för ljusbågar, eftersom de då är helt lastbefriade. Så visst är det sannolikt så att “diverse regler kring elsäkerhet ligger efter” i dagsläget, och i synnerhet för små solcellsanläggningar på småhus.
Det torde alltså räcka med dvärgbrytarna på 230 VAC-sidan och de inbyggda DC-brytarna i växelriktarna/bortplockande av DC-kablar. Men det är ju inget som hindrar den som vill kosta på lite extra med diverse (låsbara) extra brytare på DC- och AC-sidan om växelriktarna.
Det borde vara Elinstallationsreglerna, Svensk Standard SS 436 40 00, som gäller för tillfället och de säger att det ska vara frånskiljare på både DC- och AC-sidan av växelriktarna. Får leta rätt på den exakta texten vid tillfälle.
Om en DC-brytare sitter i växelriktaren är kablarna fortfarande spänningsförande när man tar bort DC-kablarna och eftersom man seriekopplar modulerna kan denna spänning vara flera hundra volt vilket gör att ett solcellssystem med seriekopplade moduler räknas som en starkströmsanläggning. Medan om man har en frånskiljare innan växelriktaren finns ingen spänning över DC-kablarna när man ska ta bort dem från växelriktaren.
Hej Bengt
Nu har jag haft elektriker här så nu producerar jag el. Tack för din sida som har inspirerat mig. 2 kWh redan nu efter ca 1.2 timmar inte illa. Ska kunna toppa 2 kWh men då ska det vara högsta
Hej Bengt.
Intressant webplats. Kanske kan du svara på mina frågor.
Jag har några olika solvärme anläggningar. Garaget värms med lutfsolfångare där värmen lagras i bottenplattan. Huset värms av luftsolfångare och vattenburen solfångare för värme och varmvatten. När solen inte räcker för att värma tänder jag i min kära Ankarsrum vedspis.
Solvärme systemen kräver el för att driva fläktar och pumpar, Fundera på Solceller för att driva system cirkulationspumpar, kyl och frys. Framtida ideer är att skaffa en elcyckel och eldriven gräsklippare som skall laddas av solen. Funderar på hur man gör en sådan anläggning på bästa sätt. Önskvärd effekt ca 600 W
Du har en Växelriktare som kopplas in direkt i ditt elsystem på bara en fas. Mina utrustningar är förmodligen kopplade på alla tre faser. Hur kommer detta att fungera?
Bästa hälsningar Hubert
Om du får ett överskott på den fas där du matar in solelen kommer överskottet att matas in på elnätet och gå till dina närmaste grannar. Överskottselen kan du sälja, men vanligen får du mindre betalt för den elen än vad priset är för din köpta el, se under menyn ”Köpare solel”.
Idag hänger det på vilken elmätare du har om spelar någon roll om du har enfas- eller trefasväxelriktare. Se inlägg från 10 mars 2011
.
Om vi får nettodebitering i framtiden för alla (vissa elbolag har redan börjat med det), där man kvittar in- och utmatad el under en viss tidsperiod, kommer det inte att spela någon roll om du har en enfas- eller trefasväxelriktare för mindre anläggningar. Regeringen håller på att utreda frågan om nettodebitering, igen. Utredningen ska vara klar i juni 2013.
Max 3 kW är vad Vattenfall rekommenderar på en fas.
Hej Bengt! (och andra)
Jag förmedlar härmed erfarenheter från aktivering av funktionen “OptiTrac Global Peak” i växelriktaren SMA SB3000TL-21.
Programvaran i växelriktarna vid leverans saknade denna funktion. Senare version av programvaran som stödjer denna funktion laddas hem från SMA och läggs på ett standard SD-kort (<=2GB) som stoppas in i växelriktaren. Växelriktaren startar automatiskt på morgonen, eller manuellt, och en senare programvara läses in av växelriktaren från SD-kortet.
Not: Anvisad folder med ALLA filer (om flera) ska läggas på SD-kortet, inte bara själva filen eller den senaste versionen (ett misstag jag först gjorde).
Jag har två identiska slingor med 8 solpaneler i varje och en SB3000TL-21 för varje slinga. Dessa slingor visar under dagen normalt identiska värden. Skillnaden är att översta slingan har skuggproblem tidig morgon vid skorstenen.
Utan funktionen OptiTrac Global Peak ser man tydligt hur växelriktarens MPPT väljer fel punkt på morgonen. Den kommer från hög spänning och inser inte att det finns hög ström att hämta. Detta gör att de de inbyggda by-pass-dioderna i den skuggade panelen inte kommer till användning.
Det sitter ju tre by-bass-dioder per solpanel (i de paneler jag har sitter det 72 solceller), en by-pass-diod per 24 solceller. Se här hur slingan med de röda punkterna SB3000TL lider kraftigt på morgonen. En stor del av effekten går då förlorad.
https://picasaweb.google.com/105742364242836700055/20120625Solceller47KWp?authkey=Gv1sRgCLGc-9DCmL7L_gE#5758088482857451122
När funktionen OptiTrac Global Peak aktiverats för den röda slingan så kommer växelriktaren med jämna mellanrum att 'springa omkring' brett och testa var max effekt ligger, dvs 'leka' med ström och spänning för att hitta Pmax.
På denna bild är funktionen aktiverad för den röda slingan SB3000TL, ej för den blå. Det syns här tydligt att den helt eller delvis skuggade panelen nu istället gör att effekten i den röda slingan nu endast minskas med först ca 1/8, sedan 1/12 och lite senare på morgonen med 1/24, innan slingorna sedan nästan helt flyter ihop då skuggan är borta. Effekten från den röda slingan ska i princip generellt vara lite lägre än den blå, eftersom Global Peak är aktiverad för den röda slingan men inte för den blå. Men ibland tycks funktionen hitta ett bättre Pmax för den röda så skillnaden är mycket liten.
https://picasaweb.google.com/105742364242836700055/20120625Solceller47KWp?authkey=Gv1sRgCLGc-9DCmL7L_gE#5771773582073226370
För den som undrar vad den ljusblå slingan SB700 är för något. Jo det är min gamla anläggning som nu sitter på takkuporna med 15 graders lutning. Slingorna SB3000 sitter med 38 graders lutning. Allt riktat mot söder.
Slutsats Bengt: Det bästa för dig vore om du kopplade alla dina solpaneler i serie och aktiverade funktionen OptiTrac Global Peak och använde dig av en växelriktare som klarar 750 Volt DC, tex SB3000TL-21. Den du har klarar bara 550 Volt DC och det är för lite för 14 paneler i serie. Dock gissar jag att du även med dina två parallellkopplade slingor på den gemensamma MPPT-ingången kan få ett något större utbyte med denna funktionalitet, speciellt morgon och kväll då den ena slingan på ditt tak är partiellt skuggad och den andra 'helskuggad'.
mvh Peter
Vår Sunny Boy 3000TL-20 har Optitrac Global Peak funktion. Funktionen aktiveras genom att sätta MPPShdw.IsOn till ”On”, se inlägg från 18 januari 2011.
Sunny Boy 3000TL-21 har två MPPT istället för en som vår 3000TL-20 har. Eftersom det minskar behovet av Optitrac-funktionen verkar det som att SMA lagt till möjlighet av den funktionen senare på 3000TL-21.
Tips önskas.
Har börjat titta på detta med solceller. Vi har en gammal dåligt isolerad kåk
( svårt att åtgärda ). 3 st luftvärmepumpar varav 2 gamla, En i min atelje´.
En tredjedel av uppvärmingen är ved.
Vi har ett stort tak i riktning sydöst ( sol 07-16) . Hade tänkt solceller på kanske 4*10 meter. Vi har ett löfte att sälja el tillbaka till Best El.
Har ev tänkt att komplettera med en liten pelletskamin i ett tillbygge.
Tycker du att det här med solceller verkar vettigt för mig med nuvarnade regler med 45 % bidrag. Finns det någon prisförmånlig leverantör som åtar sig hela paketet.
Tacksam för svar på hela eller delar.
Om du kan få 45% i investeringsstöd är solceller en bra affär om du kan köpa systemet med priser i klass med Vattenfalls erbjudande, se en prisjämförelse jag gjorde i inlägget Nya lägstapriser för solcellspaket. Fast har du egen ved är väl det svårslaget i pris? Om du räknar egen arbetstid som gratis…
Får du inte investeringsstöd hänger ekonomin på vad du kan få betalt för överskottet som matas in till nätet (ungefär hälften av produktionen i vårt hus). Kommer nettodebitering (2014?) blir det bra eftersom då blir värdet lika med köppriset på el. Nord Pool spotpris minus avdrag på 4 öre/kWh, som är den vanligaste ersättningen för överskottsel idag, var inte bra i somras då spotpriset var lågt!
Leverantörer finner du under menyn Leverantörer.
Se även inlägget Varför ska man köpa solceller??.
Tack för ditt svar.
Jag räknar så här, kommentera gärna ifall du tycker det är rimligt.
Ett framtida genomsnittligt energipris på 2 spänn.
solcellsanläggning på 10 x 4 meter pris ca 125´
intjänad el 4000 kWh x 10 år x 2 kr = 80000 kr
125 000 x 0,55 = 70000
Dvs intjänandetiden borde ligga på 8-10 år.
Resten vinst
Tänker jag fel?
Torbjörn
Du kan jämföra med hur jag räknar under menyn Kostnad solel.
Bengt du har väl avtal med Telge energi?
kan du bryta det om det skulle komma nettodebitering 2014
och du vill ha det istället….
men måste väl vara mer lönsamt att sälja till Telge för 1.50kwh.
och köpa vanlig el för 1 kr
än att använda sig av nettodebitering
Ja, vi har Telge Energi. 5-årsavtal, 1,50 kr/kWh. Så länge vårt rörliga elpris är lägre än 1,50 kr/kWh är det tveklöst lönsammare för oss med deras avtal än nettodebitering, så det finns ingen anledning att bryta det.
På det stora hela tycker jag dock att det vore att föredra att nettodebitering skulle bli lagligt och att alla skulle ha möjlighet att välja det. Nu blir det stora skillnader beroende på var man bor, hur aktiv man är och när i tiden man råkar hamna för olika erbjudanden. När nettodebitering kommer tror jag att alla olika varianter på ersättning för överskottsel som finns idag försvinner.
Hej funderar vad för typ nettodebbitering du tror det blir is slutända. Skulle ju vara bra om det var per år men det är väll inte fallet utan per månad skulle jag gissa. I sånna fall så är det inte lönt med för stora anläggningar som privatperson synd för alla bäckar små skapar ju ett gott miljö incitament.
Vad tror du personligen
Med vänlig hälsning, micke
Hej Bengt,
Hur har du gjort med jordning av dina moduler? Har försökt hitta bra information hur man bäst skall gå till väga men har inte hittat så mycket i t.ex. solelprogrammets installationsguide. Endel installatörer jag pratat med jordar modulerna i elcentralens jordskena och andra förespråkar att man gör ett eget jordtag till dessa.
mvh
Anders
Våra moduler är jordade i elcentralen. Vi har även överspänningsskydd. Lite info om jordning finns i Solkraftverk – energikälla för framtiden.
Har inte Elinstallationsreglerna tillgängliga, så jag kan inte kontrollera vad som står där.
Hej Bengt!
Blev oerhört glad när jag hittade din blogg, då jag ett tag gått i tankarna att investera i någon form av solenergianläggning för vår villa som slukar el. 🙂
26.000 kWh / år.
Detta trodde jag, i min enfald, skulle vara en baggis att producera och dessutom få lite över genom att täcka husets ena taksida med solceller. Nu verkar det inte bättre än att jag levt i drömmarnas värld. När jag läser inläggen och svaren här och tittar på leverantörernas hemsidor så verkar det som att man är en riktig bigshot om man köper en anläggning på 10 kWh.
Nu är jag, som du förstår, inte ett dugg insatt i detta – men varför skulle man vilja investera i detta om man bara kan täcka 1/3 av sitt energibehov?
Hur bör man tänka om man vill få ihop 26.000 kWh / år?
I stort sett alla lampor är bytta mot LED där det är möjligt.
Men uppvärmning och datorer och övrig elektrisk utrustning suger naturligtvis en massa. Sommartid ligger vi på en förbrukning av ca 1000-1100 kWh / månad och när jag tittar på diagrammen ovan och ser att du fått ihop 450 kWh i maj 2011 med de paneler du har, så misströstar jag en aning.
Jag försökte få Göteborg Energi att ringa upp mig i ett första försök att få information om vad man ska tänka på och hur saker fungerar, men tyvärr har inget samtal kommit än.
Jag efterlyser en “Solenergi för dummies” – där man får svar på de enklaste av de enkla frågorna som man har som icke insatt.
Med risk för att ha missat något väsentligt samt vänliga hälsningar,
/Göran
Har man ett energisnålt kan man exempelvis med berg- eller jordvärmepump och solceller producera lika mycket energi som behövs på årsbasis. Annars får man nöja sig med att producera en del av husets energibehov med solceller.
Solceller ger ca 800-1100/kW i Sverige, om de inte lider av skuggproblematik. För att producera 26 000 kWh behövs i runda slängar 26 kW installerad solcellseffekt. Med moduler som har 15% verkningsgrad behövs då 173 m2 solcellsmoduler. Det blir alltså orimligt om du inte har ett väldigt stort hus.
Rimligare är att sikta på att täcka ert energibehov under en sommarmånad. Runt 8 kW skulle kunna vara lämpligt och då behövs 53 m2 moduler. Även då behövs ett stort tak… Inför en så pass stor investering skulle jag kanske avvakta lite och se vad regeringens utredning om nettodebitering kommer fram till, den blir klar i juni 2013. Fast det kan vara att rekommendera att söka investeringsstöd redan nu.
En liten introduktion till solceller finns på Solelprogrammets hemsida: ””Solceller – Snabbguide och anbudsformulär”, som jag och Lars Hedström, Direct Energy, har skrivit.
Har väl så smått funderat på att skriva en solcellsbok…
Hej Bengt!
Tack för bra hemsida, både lärorik och inspirerande. Är på vägg att skaffa solceller och funderar på växelriktare. Jag undrar om du har kommit i kontakt eller hittat på nätet om kvalitetsskillnader mellan olika fabrikat på växelriktare. I stort sett alla tillverkare av växelriktare lämnar 5 års garanti och de är ganska dyra. Om man ändå köper en växelriktare vill man ju att de ska hålla bra mycket längre än fem år, annar blir det dyrt med solceller.
Mvh Mårthen
Garantitid och livslängd är två vitt skilda saker. Om tillverkaren lämnar 5 års garanti kan man anta att den förväntade livslängden är betydligt längre än så. Svårt att sia om livslängden på dagens växelriktare, det finns inget facit förrän om 10-20 år. Den antagna driftkostnaden i min kalkyl bör täcka ett byte av växelriktare under solcellsanläggningens livstid.
En till fråga om växelriktare. Jag funderar på att skaffa samma fabrikat som du har på din solcellsanläggningen (dvs SMA) fast en trefasare. Nu undrar jag hur mkt som växelriktaren lever om? I deras broschyr så står det att den maximalt ska ge 40dB i buller. Är det något som du har tänkt på att din växelriktare “brummar”. Anledningen är att jag tänkte placera den i groventrén som ligger vägg i vägg med ett sovrum.
Sedan verkar det vara väldigt stor prisskillnad mellan företag i Sverige och Tyskland på samma varor (tänker speciellt på SMA-växelriktare). Man kan inte förklara skillnaden i enbart momsen utan det måste även vara väldigt stort påslag i Sverige. För solcellspaneler är påslaget inte alls lika stort.
Hittade en sida från ett företag i Kina som säljer solcellspanler och deras lägsta pris var 0.5 US$ per Watt => 125 US$ för en 250 Watts panel (kommer inte ihåg vad det var för sort eller fabrikat) Det som tillkommer är frakt, tull och moms. Sedan fungerar det inte riktig att enbart köpa t.ex. 10 paneler utan man måste i så fall fylla en hel kontainer och då blir det några stycken (drygt 300 stycken på en 20 fots kontainer)
Tänkte på att du arbetar ju åt ABB som jag tror tillverkar växelriktare. Hur länge fungerar deras växelriktare?
Vi har vår växelriktare i groventrén. Där har vi även en FTX-ventilation och det är definitivt den som hörs mest. Vår SMA växelriktare är utan transformator och jag har aldrig tänkt på att den låter något. Nattetid är den dessutom avslagen (om du inte har midnattssol) så den kommer inte att störa sömnen om du normalt sover på natten,:-).
Låt säga att det kommer att installeras 1 000 solcellsanläggningar i Sverige i år. Det finns ca 50 företag som levererar nyckelfärdiga paket och minst ett 30-tal som levererar komponenter till solcellsanläggningar. Låt säga 100 företag i runda slängar. Det blir i snitt 10 anläggningar per företag. Antalet växelriktare per anläggning är 1-3 för de flesta anläggningar, det vill säga 10-30 växelriktare per företag. Svårt att förhandla sig till några storköpsrabatter med sådana små volymer.
Den svenska solcellsmarknaden är en droppe i havet jämfört med den tyska, svenska solcellsföretag är små och har förmodligen inte full beläggning året runt. Ett företag måste gå med någorlunda vinst för att det ska vara lönt och därför är det inte förvånande att priserna är högre i Sverige än i Tyskland.
Om man importerar själv utför man ett arbete som företaget annars hade gjort, så det är inte konstigt att det kan bli billigare om man kommer över billiga överskottspartier och importerar moduler själv.
Det är nog ingen som kan säga hur länge dagens växelriktare fungerar, de har inte funnits så många år på marknaden. Ja, ABB tillverkar växelriktare: 3,3-8 kW, 100-630 kW och 1 MW stationer.
Att fundera på… Häromdagen läste jag att svenska mjölkbönder får usla 3 kr/liter för komjölken, lägre än under 1940-talet omräknat i dagens penningvärde. Alla accepterar att betala 8-10 kr/liter i affären, istället för att åka till bonden och köpa den för 3 kr/litern.
kjell-Åke 2 mars
Hej Bengt här får vi många tipps som är värdefulla jag saknar ett som för mig är ett stort problem på vintern då solcellerna inte ger något när snön ligger på dem.
Då tänkte jag att klistra på golvvärme på undersidan det finns sådan som har aluminiumremsor ingjutna i plast olika bredder för 12 volt.
Sedan undrar jag hur det är med solcellspanelerna av olika fabrikat och watt.
Då jag redan har en anläggning på 2 KW 12 st 165 watts paneler med växelriktare så undrar jag om vattenfall eller någon annan har något emot att jag ökar ut med en anläggning till på 2,5 kw 10 st 250 wattspaneler och en till växelriktare? För jag kan väl inte blanda ihop dem som jag vill och sätta in en trefasriktare i stället för 2 st enfas?
Det tips som jag brukar nämna är att ta det med ro att solcellerna är snötäckta. Solinstrålningen är liten på vintern. De fyra månaderna november-februari svarar för bara 6% av den årliga solinstrålningen i Stockholmstrakten.
En teoretiskt intressant fråga är hur mycket energi som skulle behöva tillföras under november-februari för att hålla solcellerna snöfria. Är det mer än 50-70 kWh per kW solceller (ca 7 m2 vid 14-15% modulverkningsgrad) blir det ingen energivinst.
Om du monterar något på baksidan av modulerna för att värma dem får du nog räkna med att celltemperaturen ökar på grund av sämre värmetransport från modulerna. Termograferar man modulerna från framsidan ser man att det är högre temperatur där kopplingsboxen på baksidan sitter, så det spelar roll hur baksidan ser ut. För varje grad celltemperaturen ökar förlorar du 0,45% (för kisel) av effekten eftersom solcellernas verkningsgrad sjunker med ökande temperatur.
Vattenfall rekommenderar max 3 kW per fas vid 16A säkring. Sätter du 2,5 kW anläggningen på en annan fas är det därför rimligen inga problem. En trefasväxelriktare med två MPPT:er bör också gå bra (fast blir dyrare?), då sätter du den gamla 2 kW på en MPPT och den nya 2,5 kW på den andra MPPT:n.
Hej
Mycket intressant sida! Är klart på gång, har sökt bidrag för 3kw system.
Vi har 2700kwh i HH-el, och till Frånluftvärmepumpen går 1500kwh, samt 40-50st 16kg pellets säckar/år.
Göran, du som förbrukade 26000kwh, bättre att börja i andra änden, vart tar din energi vägen? Är nog klart den bästa besparingen, vi ligger på 250-270kwh/månad i total förbrukning på vår villa under vår/sommar/höst, och kvarterets ljusaste hus, och varmt och skönt inne, ändra vanor gör stor skillnad, och även våra små barn lär sig att stänga av Tv mm när detta ej används mm.
/Andreas
Hej Bengt!
En kort fråga, har du 4 eller 6 mm2 kabel från solcellspanelerna till växelriktaren.
Mvh Mårthen
Kan tyckas vara en trivial fråga, men det tog en stund att reda ut det eftersom vi köpte anläggningen nyckelfärdig.
Vår installatör Direct Energy anger att de använder 4 mm2 i strängarna. Radox Solarcable enligt datablad i vår solpärm anger 56 kardeler med 0,31 mm diameter vilket gör 4,23 mm2 för deras ”4,0” mm2 kabel. ELFA:s ”Kopplingstråd Polyolefin 4.00 mm² Svart, FLEX-SOL-XL 4MM2” = ” Kabel för kontaktdon till solpaneler” har 56 ledare med 0,30 mm diameter vilket gör 3,96 mm2. Kostar 21,70 kr/meter om man köper över 100 m hos ELFA.
Min egen mätning över alla kardelerna (förtent koppar) gav ca 5 mm2 (inklusive luftrummet mellan kardelarna), vilket betyder att det är 4 mm2 kabel och inte 6 mm2 kabel.
DC-kablarna ska för övrigt vara dubbelisolerade.
Hej igen Bengt!
Läste att du/ni har kopplat om hur solcellerna är kopplade i serie. Jag är på väg att montera 36 solcellspaneler och jag funderar lite på hur man ska koppla dem på smartaste sätt. De kommer att sitta på tre rader och 12 paneler i följd. Tänkte först att varje rad/sträng skulle kopplas in på en ingång men funderar nu om man ska seriekoppla de två översta raderna och koppla in dem på en ingång. Solmässigt så spelar det roll efter mitten på mars och framåt då kan solen lysa på alla paneler. Har för mig att växelriktaren kräver minst 180 V för att komma ingång och att den klara upp till 1000V som max spänning in från solcellspanelerna. Strängen som är längst ner kommer inte att ha någon sol på sig under vintern medan de två översta raderna kommer delvis att ha sol på sig under vintern ( nov-feb). Hur väl fungerar bypass av en solcellspanel?
Mvh Mårthen
Jag har ungefär liknande problem. Efter mycket simulering i PVsyst så konstaterade jag att om jag använder SolarEdge invertersystem så får jag största utbytet.
Idag så har jag ett sådant system med 4×11 (265Wp)paneler. Och jag behöver inte fundera på effektiviteten den vet jag blir den högsta möjliga. Ett problem bara. De är förstås dyrast också. Men utslaget på många år så blir det systemet en vinnare för de kommer att producera mer. Räkna på ditt system och se vilket resultat du får.
Hej Bengt
funderar på att installera en solcellsanläggning på 3 kW, vissa leverantörer av solceller rek eget åskskydd (med eget jordspett) till solcellsmodulerna inkl montageställning !
Hur är det, måste man enligt nån lag eller annat koppla in åskskydd ?
MVH Göran
ps
tack för en mycket informativ “blogg”
I svensk standard SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna – Utförande av elinstallationer för lågspänning utgåva 1 (finns en nyare utgåva 2 som jag inte har tillhands just nu) hittar jag inget krav om överspänningsskydd i avsnittet 712 Kraftförsörjningssystem med fotoelektriska solceller. Det finns dock en svensk standard SS-EN 61173, Solkraftverk – Anvisningar för skydd mot överspänning, som jag inte har tillgång till och jag vet därför inte vad den föreskriver. Termen solkraftverk leder dock tankarna till större solcellsanläggningar.
Vi bor sist på en elledning på landsbygden och därför var det självklart för oss att ha överspänningsskydd på inkommande el- och telefonledning till huset. Tyckte även det var bra att låta installera överspänningsskydd på solcellsanläggningen för att minska risken för åskincidenter.
Hej Bengt, tack för en mycket bra sida!
En fråga: Ser att du har en jordfelsbrytare till din solanläggning, måste du ha det? Om du kopplar in dig i din elcentral så borde väl den befintliga jordfelbrytaren lösa ut vid ett eventuell fel…? Eller beror det på någon speciell anleding exempelvis att ditt tak inte är jordat?
/Simon
Eftersom vi redan hade en jordfelsbrytare i vår elcentral var den väl egentligen inte nödvändig. Vår installatör säger att man numera inte installerar jordfelsbrytare för enbart växelriktaren. Det blev en “bonus” på vår solcellsanläggning.
Tack för snabbt svar! En följdfråga: Är anläggningen inkopplad mellan huvudbrytare och jordfelsbrytare eller efter jordfelsbrytaren. Jag tänker på om anläggningen ger så pass stora felströmmar att den inte kan ligga efter en 30 mA brytare, utan måste ligga innan med en egen brytare på fler mA (ex. 100 mA).
Vår installatör säger att han kopplar in växelriktaren innan husets jordfelsbrytare, både fasen och nollan för att få det att fungera.
Han säger också att om man nu skulle vilja ha en separat jordfelsbrytare för växelriktaren anger SMA (världens ledande tillverkare av växelriktare) att jordfelsbrytare typ B skall användas, med en klass B jordfelsbrytare om 100 mA till varje växelriktare.
Här är lite info om olika typer av jordfelsbrytare.
Hej Bengt!
Läste här ovan att ni säljer er överskottsel till ett pris av 1,50 kr/kWh, inklusive moms. Är det ett fastpris ni har året om? Låter ju väldigt bra om ni får det oavsett årstid.
Tack för en bra blogg!
Ja, fast pris, inkluderande elcertifikat och ursprungsgarantier. 5-årsavtal med Telge Energi.
Jag skriver ett skolarbete om solceller och undrar om jag kan använda din blogg som källförteckning?
Otroligt bra och givande information på din blogg.
Det är OK att använda information från bloggen om du anger källan.
Absolut, tack!
Om man har en sommarstuga som är vinterbonad och används till liten del under vinterhalvåret. Vad skulle du rekommendera solfångare eller solceller?
Tack på förhand!
Det beror på flera olika faktorer och det går inte att ge ett enkelt svar om man inte vet mer om stugans energianvändning (per månad), hur stor andel som är varmvatten respektive hushållsel och tillgänglig takyta. Solfångare ger betydligt mer energi per m2 (är bra om man har liten takyta) men ger bara varmvatten och ingenting på vintern (våra var översnöade hela vintern i år). Solceller kan ge lite el även på vintern och produktionskostnaden per kWh är i samma härad som för solfångare.
Ok. Vad är en bra verkningsgrad på en solcellspanel. Har sett siffror på 13% är det ett bra riktmärke eller finns det bättre värden?
hittade på din sida “hur mycket ger solceller per m2”
Hej Bengt,
Vi har nyligen köpt hus och håller på att sätta upp solceller, närmare 30 stycken. Än så länge har vi fått upp 18 stycken. I dagsläget har vi lite problem med vår nätbolag som försöker ta in en inmatningsavgift av oss, något som vi hävdar att vi inte ska behöva betala. Vi skulle behöva lite hjälp och råd kring detta.
Vi har lite fler frågor och om du har tid och möjlighet skulle vi vilja komma i kontakt med dig via mejl eller telefon.
/N&N
Om ni är nettokonsument under ett kalenderår och har max 63A säkring ska ni inte betala någon avgift för inmatningsabonnemanget enligt Ellagen 4 kap. §10, enligt en ändring som gjordes i april 2010. Där står:
“En elanvändare som har ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere och som producerar el vars inmatning kan ske med en effekt om högst 43,5 kilowatt ska inte betala någon avgift för inmatningen. Detta gäller dock bara om elanvändaren under ett kalenderår har tagit ut mer el från elsystemet än han har matat in på systemet.”
Jag försöker svara i den mån jag hinner på frågor ställda i bloggen, då når informationen alla läsare. Har svårt att hinna med personlig rådgivning.
Hej Bengt
Som du förstår så matar vi ut gratis i dags läget p.g.a nätbolaget kör sitt eget race. Skickade dem Ellagen i fredags för 2 veckor sedan, se om de tolkar den som vi gör. Man känner sig ganska liten. Har installerat 5,5 kW för tillfället och kommer utöka under maj med ytterligare 3 kW. fyi producerade 18 kWh igår (mulet). Har börjat titta på om man bör skaffa el-cert skall följa dina inlägg framöver om detta.
Tack för ett bra forum!
Om ni är nettokonsumenter per kalenderår är det solklart att ni inte ska betala något för inmatningen av er överskottsel. Där finns inget tolkningsutrymme…
Har ni fått elmätaren bytt? En stor andel av elmätarna är sådana att de registrerar ett positivt värde oavsett strömriktning. Om ni har haft en sådan och inte fått den bytt betyder det att ni får betala för överskottselen ni matar in till nätet, lika mycket som för den el ni köper!
Har skrivit en del om elcertifikat, sök på det så hittar ni inläggen.
Nej, de ringde mig för 2 veckor sedan och informerade om att de vill ha 9000/år för ett inmatnings abonnemang och undrade om jag fortfarande var intresserad.
Skall ut och titta på mätaren om den registrerar effekt. Mina celler matar 4,1 kW i skrivande stund.
9000 kr/år för ett inmatningsabonnemang är ett dels ett alldeles för högt pris, det är i särklass det högsta jag hört talas om, dels är det ej tillåtet att ta ut en kostnad för inmatningsabonnemanget enligt Ellagen. Detta under förutsättning att du är nettokonsument under ett kalenderår och har max 63A säkring.
Nätbolaget ska dessutom enligt lag betala dig en ersättning för den överskottsel du matar in till nätet på grund av deras minskade förluster i överliggande nät. Hos Vattenfall är denna ersättning 7,5 öre/kWh, inklusive moms. Inga stora pengar men lagen ska följas.
Om du har fortsatta problem med ditt nätbolag bör du anmäla fallet till Energimarknadsinspektionen.
Som jämförelse kan nämnas att exempelvis Mälarenergi här i Västerås tar 2 025 kr/år, inklusive moms, för ett inmatningsabonnemang.
Som information. Fick mail igår om att det ändrat sig och att vi inte behöver betala för något inmatningsabonnemang. Nu steg 2. söka el-certifikat.
Hej Bengt!
Jag har nu provstartat min anläggning och redan nu (klockan 10:06 sommartid)ger den nästan 6kW på en 9kW anläggning. Fortum har inte bytt elmätaren än så jag har därmed fått slå på så mkt elanvändning som möjligt för att slippa betala för det som man producerar. Ska stänga av anläggningen ikväll då det blir mörkt.
Har inte fått alla räkningar på installationen än men uppskattar att priset kommer att hamna på lite drygt 16′:- per installerad kW.
Angående jordning av solcellspanelerna så har jag fått informationen att man INTE ska dra in det i huset utan använda jordtag eller dyligt. Jag har nu även skaffat extern elmätare förutom den som är inbyggd i SMA:n + även överspänningsskydd.
Läste på DI att EU tänker föreslå importtullar på minst 30% på solcellspaneler från Kina, http://www.di.se/#!/artiklar/2013/5/3/eu-trappar-upp-handelskrig-med-kina/
Jag har glad över all tid som du lägger ner på din blogg, den ger mkt och inspirerar en.
Mvh Mårthen
Det blev 37,5 kWh idag trots relativt molnigt på västkusten. Mätte med en IR-termometer och betongtakpannan var hade en temperatur på ca 30°C medan solcellspanalerna hade en temperatur på 24°C kring lunch. Det är iof blåst ganska mkt idag. Min vanliga elmätare hade “registrerat en förbrukning” på 33 kWh men jag vet inte hur mkt som jag själv hade förbrukat.
Hur fungerar din elmätare från din elnätsägare? Registreras det på två displayer som man själv kan se på hur mkt som har gått åt på respektive håll?
Mvh Mårthen
Vattenfall bytte vår elmätare till en som mäter aktiv och reaktiv effekt i båda riktningarna och dessa värden kan man läsa av på elmätarens display. Timvärden läggs dessutom upp på Vattenfalls webb där man kan logga in och se dessa värden.
Mer frågor Bengt!
Jag hade igång min anläggning idag också för att se hur mkt som den skulle leverera då vi har haft en molnfri dag på västkusten. Totalt blev det 53 kWh vilket är ganska bra. Dock så gav den aldrig över 8000 W även om den installerade effekten är på 9000W. Provade med att mäta med en ganska enkel IR-temperaturmätare och den visade ca 30°C på ovansidan solcellspanalen och på undersidan ca 45°C. Enligt specifikationen på solcellerna så ska den tappa 0,45% per grad Celsius över 25°C. För min del skulle det innebära en effektminskning på ca 800W. Tyvärr vet jag inte hur mkt solinstrålningen är, borde kanske investera i en sådan mätare.
Du som har tempgivare, vilken temperatur brukar du ha på dina solcellspanaler.
Min andra tanke nu är om man borde installera ännu mer solcellspanaler om man aldrig kan komma upp i angiven effekt.
På din anläggningn ger dina solcellspanaler 3,36kW medan din växelriktare klarar av max 3kW. Har dina solceller någonsin levererad mer än 3kW så att växelriktaren har blivit den “trånga sektorn”?
Mvh Mårthen
Tänk på att du även tappar några procent i kablar och växelriktare. Vår celltemperatur framgår av Sunny Portal.
Vår växelriktare ger aldrig mer än 3 kW AC ut och den begränsar därmed toppeffekten. I praktiken sker det dock sällan. För likadana växelriktare med lika mycket installerade effekt på en optimalt installerad solcellsanläggning i Stockholm har det märkts att växelriktaren ibland är den som begränsar toppeffekten.
En fråga ang solceller
Vilken betydelse har damm(Vägdamm, frömjöl m.m) på panelernas möjlighet att leverera optimal effekt, respektive kan man höja effekten genom att regelbundet under varma dagar kyla ner panelerna?
I normala fall är smuts inget problem i Sverige, regn och snösmältning rengör modulerna. Undantag kan finnas periodvis, se inlägg från 3 april. I områden på andra håll i världen med låg nederbörd behövs regelbunden rengöring av modulerna.
Effekten ökar vid lägre celltemperatur, ca 0,45% ger grad är normalvärde för kiselbaserade moduler. Det finns de som provat att spola vatten på modulerna, effekten ökar då, men återgår snart till den normala skulle jag tro när man slutade med vattenkylningen.
Hej! Jag har väntat i “evigheter” på min nya el-mätare från Vattenfall, och till måndag ska dom äntligen komma och byta ut den. Då kan jag starta alla solcellerna. då jag pratade med Vattenfall på telefon här om dagen, sade gubben som ska byta ut mätaren att jag borde få tag på en skylt som ska sitta vid proppskåpet. -Ev varningsskylt med texten “Varning, elproduktionsanläggning. Risk för backspänning.” Detta skulle jag kunde fixa själv, men undrar om det kanske finns färdiga sådana att köpa eller ladda ner och skriva ut? Vore ju kul om det ser lite proffsig ut…
I vårt fall dröjde bytet av elmätaren en månad extra på grund av att Vattenfall inte hade fått färdiganmälan från installatören. Jag gjorde en egen skylt, men det är mycket möjligt att det finns färdiga. Kanske någon annan som vet?
I dag är jag glad och lättad. Min nya el-mätare har äntligen kommit, och jag kan dra igång hela solcells-anläggningen. Det blir inte mer än 3 KW, men det är iaf en början. Nu får vi bara hoppas på sol, så blir nog detta bra 🙂 Jag har inte något inbyggt system för online loggning av min elproduktion, men har istället köpt ett paket med en sändare som placeras över blinkdioden på solel-mätaren, samt en sk energi-hub som tar emot signalerna från sändaren och gör fina grafer på nätet åt mig. Jag har också en sändare på vattenfalls mätare, och en till sändare på en mätare som mäter min fastighets totala förbrukning. Den sistnämnda mätaren mäter all el som går åt i fastigheten oberoende av om elen kommer från solceller eller från vattenfall. Då känns det som att man har full koll 😛 Synd bara, att det ska regna hela veckan.. Men efter regn kommer ju som känd sol…
Bra med mätning, det är grunden till förståelse…
Du kanske vet att timvärden för köpt el från nätet och inmatad överskottsel till nätet kommer att finnas att hämta från Vattenfalls hemsida efter det att du loggat in på deras hemsida.
Hej!
Tack för kommentaren 🙂 Jag är väldigt klar över detta med graferna/statistikerna på på Vattenfalls hemsida. Men för att få en rätt bild av fastighetens energiåtgång, behövde jag själv skaffa en mätare för att få svar på detta. Inget som kan summeras eller kluras ut med informationen på hemsidan. Jag tycker det på något sätt blir fel att säga att energiåtgången blir mindre när man skaffar solceller. Åtgången blir ju inte mindre av solceller…? Energiåtgången kan minskas vid att vidta åtgärder som t.ex isolera extra, byta värmekälla, sänka temperaturen inomhus, använda sparlampor, spardusch, med mera. Solceller gör inte detta.. 😛
Drog iväg ett mejl till Johan Paradis på energibanken för att få skapat ett konto på solelprogrammet… Jag ville ladda upp en bild på min fastighet och markera den i kartan över solcellsanläggningar i Sverige. Fick bara till svar att projektet för tillfället är vilande…? Va synd!
Solelprogrammet har tyvärr inte varit aktivt under 2012 och hittills under 2013, men en uppstart är på gång och en utlysning kan förhoppningsvis komma under augusti-september. Anledningen är av juridiska skäl. Programmet hade en styrelse, bestående av personer från deltagande företag och Energimyndigheten, som beslutade om vilka av de ansökta projekten som skulle beviljas medel, där Energimyndigheten bidrog med 40%. Men en jurist jobbande för Energimyndigheten kom på att så gick det inte att ha det för då utövade programstyrelsen myndighetsutövning. Det var synd, eftersom det var ett väl fungerande program. Därför måste besluten i fortsättningen formellt fattas av Energimyndigheten och det har tagit lång tid att komma fram till tågordningen. Om det blir något projekt som kommer att sköta uppdateringar av “Svenska solcellsanläggningarna” får vi väl se.
Hej! Vår 4 kW-anläggning är nu igång efter att elmätaren bytts ut idag. Nu sitter där en Kastrup 382Jx6. Ska jag på denna kunna utläsa både hur mycket el vi förbrukar och hur mycket som produceras? Synd att man inte får med en manual! Vore intressant att kunna jämföra med de värden växelriktaren lagrar. De varningsskyltar som ska sättas upp hittade jag på http://www.solcellforum.se/.
Hej igen! Vågade nu mig på att trycka på den lilla knapp som finns till höger på mätaren. Då får jag upp olika värden som jag gissar är för varje fas + total produktion och förbrukning. Om det stämmer har det producerats 8 kwh på några timmar idag och 0 i förbrukning. Men hur vet jag vad vi verkligen förbrukat? Måste jag ta mellanskillnaden mellan växelriktarens värden och elmätarens?
Jag antar att du menar den elmätare som nätägaren har i er anslutningspunkt till elnätet. Det var lätt att hitta datablad på nätet för elmätaren Kamstrup 382.
Elmätaren visar fyra olika värden eftersom den mäter både aktiv och reaktiv effekt från (köpt el) eller in (överskottsel) till nätet. Om det står någon enhet efter värdena är det de som anger kWh du ska läsa av. Det verkar också finnas en indikering P+ och P- för de värden du ska titta efter.
Hos Vattenfall kan man med några dagars fördröjning se timvärden för köpt el och inmatad överskottet till nätet på deras webb, när man loggar in som kund. Det finns säkert flera nätägare som har en sådan tjänst.
Tack, ska genast försöka tyda danskan! Tyvärr verkar vårt nätbolag enbart lägga ut månadssiffror på hemsidan.
ÄNTLIGEN har jag fått min elmätare utbytt, synd att det skulle ta fyra veckor efter det att anläggningen var klar. Fortum bytte mätaren till en EDMI Mk10, ska försöka hitta någon manual till den på nätet. Trots att det är relativt molningt på västkusten så har min anläggning redan hunnit producera 10kWh och klockan är strax efter 10:00 på förmiddagen. Är på jakt efter en tysk specialkoppling som används inom tyska industriapplikationer, STX V4 RJ45, som ska anslutas på SMA växelriktaren. Därefter ska jag försöka ansluta mig till Sunny Portal så småningom. Har f.n inte något avtal med att sälja min elström så nu ger jag Fortum gratis elström…..
Första dagen för vår anläggning i drift fick optimala solförhållanden. Resultatet blev 28 kWh. Som nybörjare är det svårt att veta hur bra det är för en 4 kw-anläggning, vänd mot sydväst. Väntar med spänning på dagens resultat. Finns det månne något dataprogram som man kan använda för att beräkna årsproduktionen utifrån några “toppdagars” värden?
Nej. Däremot finns det datorprogram som beräknar årsproduktion baserat på ett normalt väder under ett år. Se under Länkar – Beräkningsprogram.
Hej
Jag har köpt en anläggning från EcoKraft AB med en SMA inverter 6000 tl ?
mitt problem är att den inte fungerar pga för hög spänning på nätet ?
Ecokraft bollar över problemet till vattenfall vilka struntar i problemet och påstår att det har kommit nya direktiv nyligen med generösare spänningsvariationer 230v +- 10%
mitt problem är att man inte kan ändra i omvandlaren själv utan måste skicka den till
Ecokraft på min bekostnad ?
vet du någon i stockholmstrakten som kan ändra dessa parametrar?
Ett liknande problem har berörts i kommentarerna till inlägg från 2012-09-14.
Vilken nätspänning har du när du inte matar in någon solel? Det kan du läsa av med hjälp av växelriktaren.
Inställningarna i växelriktaren måste följa svensk standard, det är därför inga inställningar som man kan välja fritt, men den svenska standarden håller på att ses över så att den ska följa europeisk standard. Det första du borde göra är att ta reda på vilka inställningar för över- och underspänning din växelriktare har idag. Det ska din leverantör kunna ge besked om.
Hej Bengt,
jag sitter och skissar på placering av solcellsmoduler för mitt tak. Har lite ont om utrymme så jag funderar över hur nära nederdelen på taket man kan placera de nedre panelerna. Jag menar att går man för nära så är risken att regnvattnet från panelerna passerar över hängrännan.
På din anläggning så verkar din högra panelgrupp gå ganska nära, har du 20 -30 cm marginal? Sedan har jag nog brantare taklutning också att ta med i beräkningen, har 45 grader.
m.v.h. / Urban
Vi har 20 cm marginal, med 27 graders lutning på taket. Modulernas ovanyta är 14 cm ovanför nocken på betongpannorna. Man ska se till att ha luftspalt mellan taket och solcellsmodulerna för att förbättre värmetransporten från modulerna = ger högre verkningsgrad med lägre celltemperatur och för att undvika att solcellsmodulerna trycks ner mot tegelpannorna på grund snölast.
Hej Bengt! Jag har en liten udda fråga, jag och min sambo bygger hus i väst Afrika och kom då att tänka på solceller då det tillhör vanligheten att elen kommer och går med det vanliga nätet. Tror du att det finns möjlighet att köpa med sig det som behövs och använda sig av det där nere. Jag har alltså noll koll på vad som behövs för att ett solcells tak ska fungera =) Tacksam om du har tid och möjlighet att svara ifall du har något hum? Mvh Angelica
Eftersom ni vill köra systemet när det är strömavbrott behövs batterier och möjlighet att koppla bort nätet då, med tanke på att det inte är tillåtet att mata in el på husets externa nät vid strömavbrott. Tyska växelriktartillverkaren SMA har de komponenter som behövs för sådana system, men ni får räkna med att hårdvaran blir dyrare än en standardinstallation här i Sverige. Dessutom tillkommer frakten, har noll koll på vad det kostar till Västafrika. Ni får kolla på leverantörslistan och se om ni hittar någon som är villig att hjälpa er.
Hej Bengt!
Har precis beställt 16 x 255w REC paneler och en SMA 3600 TL-21, och skall nu komplettera med lite installationsmaterial. Såg din lilla DC brytare på en bild, vad har den för produktnummer? Fungerar den både som säkring och frånskiljare?
Vänliga hälsningar och tack på förhand Tommy
Det är en högeffektsbrytare S802PV-M32 från ABB. Märkdriftström 32 A och märkdriftspänning 800 V DC. Det är en låsbar brytare, som ska vara OK att användas istället för frånskiljare. Jag själv har aldrig behövt använda DC-brytaren, det är bara vår installatör som använt den, så det är väldigt få manövrer som den gjort.
Hej Bengt
ville gärna informera dig att jag har installerat en anläggning oxå nu i juni 2013(5.06.2013)
Produktion är 536,0 kWh,110,1 kWh /installerat kW(4,875 kW anläggning)
Kolla gärna på Sunny Portal ,Bohusvägen 23
mvh Thorsten
Hej Bengt. Tack för en bra sida.
Jag har precis beställt en SMA 7000 TL och en Webbox. Nu när jag läser på SMAs hemsida så står det att det är numera inbyggt “webconnect till Sunny Portal”, innebär det att Webboxen är “överflödig”? Känner du till något om detta?
/Anders
”Webconnect” verkar vara en ny funktion som vissa växelriktare har. Såg att Mårthen nämnde i en kommentar att det då fungerar att ladda upp produktionsdata till Sunny Portal utan webbox, men om man vill mäta och presentera solinstrålning, solcelltemperatur och utomhustemperatur på Sunny Portal behövs en webbox. Om man vill logga andra saker än AC-effekten från växelriktaren, som DC-ström, DC- och AC-spänning samt nätfrekvens behövs förmodligen också en webbox. Man får inte någon automatisk loggning av data så vitt jag förstår när jag skummade igenom manualen för ”webconnect”, utan man får ladda hem data som csv-filer från diagrammen i Sunny Portal. Så vitt jag kan se i Sunny Portal är den bästa tidsupplösningen man kan sätta för diagrammen medelvärden för 15 minuter. Med den webbox vi har kan man logga medelvärden för 5 minuter, det är lite bättre tidsupplösning alltså än i Sunny Portal. Med ”webconnect” kan man även få aktuellt värde visat i Sunny Portal för solelproduktionen ser jag i manualen.
Jag har letat efter information om webconnect utan att lyckas, men jag får tydligen leta bättre. Tack för svaret.
Länken till manualen för webconnect försvann av någon anledning. Jag lade in den på nytt i min kommentar ovan.
Om jag förstår rätt har du två serier om 7 paneler och då två enfas inverters om 3000 watt.
Men blir det inte sned belastning då om en fas blir tom ? måste man inte fördela ut det på alla tre faser eller jämnar det ut sig på något sätt.
Har hört att man vid 16 Amp säkring får man ha 3000 watt per fas.
Så max vid 16 A blir då 9000 watt solpaneler om man fördelar det på alla tre faser ?
Vattenfall rekommenderade tidigare max 3 kW vid enfasinmatning, de har nu sänkt rekommendationen till 2 kW. Vi har inte haft några problem hos oss.
Det bästa är att fördela på tre faser, men det finns inte 3-fas växelriktare för små system, då får man i sådana fall välja tre stycken 1-fas växelriktare. Med 3-fas installation borde man klara ca 11 kW ut från växelriktaren på 16A säkring (korrigering av tidigare text 31/10). Å andra sidan räcker 9 kW långt för de flesta och det är inte heller alla som har tillräckligt stor takyta för 9 kW. Om man räknar i runda slängar 7 m2/kW krävs 63 m2 vid 9 kW.
Har du 230v kan du belasta fasen med 3680w,så en 10kw 3fas inverter är inga problem plus att den ström du tar själv minskar belastningen på säkringen.
Det jag skrev om 1-fas gällde Vattenfalls rekommendation. Kan vara smart att följa den rekommendationen, med tanke på att jag igår hörde ett rykte om att E.ON och Vattenfall funderar på att förbjuda 1-fas installationer. Antar att det beror på risken för snedbelastning i nätet.
När det gäller 3-fas har du rätt, det gick lite hastigt när jag skrev, så jag ändrar i min kommentar.
Hej Bengt, jag har ett funkishus med en årsförbrukning på ca 16000 Kwh/år.
Taklutningen är 14 grader med betongpannor. Läget nära söderläge.
Jag får plats med ca. 60 m2 samt 25 m2 på två tak. Vad är din rekommendation för en installation på mitt hus.
Ingen lätt fråga…
1. För att kunna göra en hygglig dimensionering behöver man veta husets månadsvisa elanvändning, speciellt under sommarmånaderna. Det är mest lönsamt att använda solelen själv och att man därmed ersätter köpt el med solel. Därför ska man försöka optimera egenanvändningen. Det är en ekonomisk osäkerhet på sikt i värdet av ett stort överskott som matas in till nätet och vi vet inte säkert hur det blir med regeringens kommande förslag om skattereduktion för solel eller hur länge denna skattereduktion kommer att finnas om den införs.
2. Fundera på om hela takytan kan utnyttjas för solceller. Kan det bli skuggning av taket någon gång under dagen, av takkupor, träd etc. Om det finns ytor med besvärande skuggning bör man utesluta denna yta.
3. Fundera på hur mycket ni kan tänka er att investera. I runda slängar kostar en nyckelfärdig anläggning ca 20 000 kr/kW, inklusive moms, eller lite drygt det.
4. Om man köper solcellsmoduler med 15% verkningsgrad krävs ca 7 m2 för att installera 1 kW. Om 85 m2 takyta helt kan utnyttjas för solceller skulle en toppeffekt på 12 kW vara möjlig. Beroende på var ni bor kan utbytet bli 800 – 1 100 (Gotland bäst) kWh/kW och år. Låt säga att ni kan få 900 kWh/kW, det skulle då bli 10 800 kWh/år under ett år med normal solinstrålning (kan variera ±10% mellan olika år). Betydligt mer än hälften av denna solel skulle sannolikt bli ett överskott som skulle matas in till nätet.
5. Sök investeringsstöd så snart ni kan, för att ha en chans att ta del av det!
Personligen skulle jag fylla taket med solceller, men jag ligger väl något över medel när det gäller intresset för solceller, :-).
Hej Bengt.
Jag ser du har pratat lite om micro grid inverters tidigare i loggen, men som du säger :
“De måste också fungera på samma sätt som växelriktare gör idag för att undvika ödrift, solcellsanläggning får inte mata in ström på nätet när nätet i övrigt är strömlöst.”
Micro grid inverters (MGI) slutar skicka ut ström om nätet faller ut.
Ecokrafts priser på Sunny boy ligger på runt 10500, men micro grid invertes kan man faktisk få billigare än detta. Som det blir sagt i Tyskland så är det bättre med solpanel som inte skickar ut ström vid en eventuell brand, (fara för brandkåren) då hela anläggningen blir strömlös om man kopplar bort elen in till huset.
Vet inte om det har varit många problem med detta i Sverige än, men med flera anläggningar så kan det ju bli ett problem.
Värkar för min del som att MGI kan vara en del säkrare, och faktisk billigare. Om en går sönder så kan man byta en billig, och inte en jättedyr sak.
Vet inte helt hur du ställer dig till den saken?
Altså MGI vs (typ) Sunny Boy.
Hej Bengt! Jag är som brandingenjör inte direkt så hemskt orolig över solelceller på byggnader om man bara ser att dessa finns där. Idag så kommer fler byggnadsmaterial med sådan inbyggd funktion exv. fasadglasskivor (vid Uppsala Resecentrum) så det kan vara lätt att missta sig. Gäller det flerfamiljshus så kan det också vara svårt att bryta inkommande spänning. Bästa vore med en klassisk fasadmonterad “Brandkårsströmbrytare”, som frånskiljer AC-nätet till växelriktaren. Sådana var det ju krav på till alla neonskyltar på fasader! Men Elvarningsskyltar motsvarande då man har värmekabel i hängrännor är ju inte heller fel – om det förhoppningsvis kommer förbättrade elsäkerhetsföreskrifter i framtiden.
Själv har jag gjort vad jag kan med min igår (!) beställda anläggning av Upplands Energi. T ex 8,4 kW 300W-paneler som går till trefasinverter (SolarEdge) via frånskiljare på båda sidor varav den ena brytaren monteras utomhus och skyltas. Men även SolarEdge Power Optimizer där varje panel (!) blir en egen reglerbar enhet via styrd MPPT. Detta ger förutom excellent driftstyrning även “unprecedented installer and firefighter safety”!
Bor på landet med samma åskproblem som du så jordning blir externt jordtag eftersom Vattenfall redan haft problem med noll-ledare mot distributionstransformatorn. Har i centralerna flera jordfelsbrytare inkl på inkommande helfrånskiljande 300mA, efter testcykel automatåterställande (Gewiss Restart, men jag vet att ABB också börjat tillverka sådana för fastighetsautomation 🙂 .
Vattenfall har lovat att utbyta min elmätare till en ny med fyra (4) mätverk eftersom jag har tidstariffavtal. [Har inte än så länge kunnat övertyga mej själv att släppa denna relik till välgenomtänkt avtal. “Hellre Varta Engion batteribank eller elbil – än byta avtal av rent principiella skäl eftersom Vattenfall vill detta mycket gärna!”]
Vet du hur det går med standardvärdena för tid till återinkopplings efter stopp p g a frekvensfel eller spänningsfluktuationer? Slår all utrustning i ett stort område till efter 300 sekunder igen så lär det bli lika stora problem som i Tyskland, där uppemot 20% av producerad effekt slår till och från i samma sekund.
Många tack för all den tid du lägger ned på din blogg! / hazze
Intressant. Har inte koll på tid till återinkoppling.
Som tur är har vi inte så ofta strömavbrott i Sverige och de är oftast korta. Statistiskt sett är dessutom sannolikheten hög att det är under en tid när solelproduktionen är liten. 27 decemmber 2011 fick vi tillbaka strömmen efter 37 timmars strömavbrott. Strömmen kom tillbaka en vinterdag på eftermiddagen och då hade vi ingen solelproduktion alls kan jag se i Sunny Portal.
Varför skulle det förresten vara ett större problem att produktionseffekten slår till samtidigt än att all användning också går igång samtidigt efter ett strömavbrott?
PS. När växelriktarna kör igång efter ett strömavbrott tar det en stund (inom en minut) innan de fasat in sig till elnätet och det kommer rimligen att skilja en del mellan olika växelriktare om man har många växelriktare i ett område, så återanslutningen till nätet borde inte ske inom en och samma sekund.
Kan man kasta solceller “i soptunnan” eller skall den återvinnas på speciellt sätt?
Finns det regler?
Du är ute i god tid kan man säga. En solcellsmodul bör hålla 30 år i alla fall… Men det kan förstås finnas moduler som transportskadas eller skadas vid installationen. Vad jag vet finns inga formella regler i Sverige. Man bör dock inte slänga den i soptunnan eftersom mycket av materialet går att återvinna. I princip kan man dela upp modulen i olika fraktioner som glas (framsidan), metallram, polymer (baksida) och elektronikskrot och lämna fraktionerna till ett återbruk.
När det gäller CdTe-moduler tar modultillverkaren First Solar tillbaka dem.
PV cycle tar hand om skrotade moduler i Europa, men den närmaste insamlingsplatsen finns i Danmark vad jag kan se.
I USA planerar solcellindustrins organisation SEIA ett återvinningsprogram.
Hej Bengt,
I vår solcellsanläggning säljer vi överskottet till Bixia. De har nu aviserat oss att de inte betalar ersättning + moms eftersom vi är privat personer. Hur är det för dig, eller övriga som läser bloggen? Får ni betalt med moms?
Jag kan på ett sätt förstå Bixia, men å andra sidan får de ju kvitta utgående moms mot ingående moms, så för dem spelar det ingen roll. Men för mig som liten elproducent gör det skillnad.
Tack för svar
Mvh
Fredrik Ljungquist
Det har inte varit någon riktigt ordning på det här med utbetalning av moms eller inte. En del elbolag har betalat ut moms andra inte. Vattenfalls nätbolag betalade till en början ut moms till oss för deras “energiersättning” innan de kom på att det var fel och nu betalar de utan moms. Det bör vara så att man inte ska betala moms till privatpersoner.
När det gäller utbetalning av moms eller inte anger Eskilstuna Energi och Miljö i ett informationsblad (markering med fet stil av mig):
”Om du inte bedriver ekonomisk verksamhet erhåller du ersättning för överskottsproduktionen utan moms både från elnätsföretaget och från elhandlaren”.
och
”Om du bedriver ekonomisk verksamhet erhåller du ersättning för överskottsproduktionen med moms, både från elnätsföretaget och från elhandlaren.”
För den som vill följa installation och övriga vedermödor av en 8 kW anläggning i Växjö så håll till godo med följande länk. Intresset från bekantskapskretsen har varit mycket stort. Det finns absolut en stor potential som behöver utvecklas Det mest positiva hittills är Växjö Energi AB (Elnätsbolaget) och deras engagemang och snabbhet.
http://lillebosol.blogspot.se/
/Carl-Philip
Hej intressant ,jag har läst —- intresserad att skaffa solcellspaket till en ny byggt stuga med 50 km2 med hur stort kapacitet ska jag skaffa och hur mycket att kosta mig? jag ska inte ansluta mig till elnät och har ingen el . Mvh Hasse
Titta under Leverantörer. Det finns de som levererar solcellspaket som inte är nätanslutna, de kan hjälpa dig med dimensioneringen och priser.
Hej Bengt!
Jag har just köpt två färdiginstallerade solcellssystem till två fastigheter, en i Sörmland och en i Småland. Båda systemen består av monokristallina moduler med Solar Edge optimerare. På huset i Småland har jag internet och kan därför följa produktionen via Solar Edges övervakningsprogram.
När jag tittar på produktionen för de enskilda modulerna så ser jag att den skiljer sig ganska kraftigt mellan den bästa (2,44 kWh) och den sämsta modulen (1,47 kWh) under de drygt tre månaderna som systemet har varit igång. Alla moduler har i stort sett lika goda förutsättningar (sydsidan av ett ladgårdstak med praktiskt taget ingen skuggning).
Hur bör jag gå tillväga för att kontrollera att mina moduler levererar de 90 % av uprsprungseffekten som de enligt garantin ska leverera? Räcker det att få ”Flash”-rapporten från min leverantör för att kontrollera att värdena för mina moduler ser bra ut samt begära att systemleverantören gör en kontrollmätning när modulerna är installerade som visar att ström och spänning för anläggningen är uppfyller kraven?
Med vänliga hälsningar
Stefan Jansson
1. Det första man bör kolla är om det finns skuggning på taket och det har du redan gjort, så det borde kunna uteslutas i ditt fall.
2. Kontrollera historiska data för effekten en solig dag mitt på dagen från de olika modulerna. Det ska skilja högst några procent mellan sämsta och bästa modul. Om någon modul ligger betydligt lägre är det sannolikt fel endera på modulen eller optimeraren.
Eftersom du konstaterat att produktionen under tre månader från den sämsta modulen är bara 60% av den bästa är det sannolikt fel på den modulen eller dess optimerare. Detta fel ska du reklamera så snart som möjligt till din leverantör. Garantin gäller för modulens märkeffekt. Flashprotokollen visar den av leverantören uppmätta verkliga effekten och den ligger vanligen något över märkeffekten, men har egentligen ingen betydelse när det gäller garantin. Det är mera en verifikation på att modulen ligger inom leverantörens specifikation, som exempelvis kan vara -0% och +3% i förhållande till modulens märkeffekt.
Hej Bengt!
Tack för ditt supersnabba svar!
Det visade sig att leverantören hade glömt att “koppla” de enskilda modulerna på taket till modulsymbolerna på Solar Edges övervakningsportal men när de har gjort det så kan vi se vilka moduler som producerar för lite och reklamera dem.
Hälsningar
Stefan Jansson
Förstår inte vitsen med effektoptimerare på ett skuggfritt tak,det är ju bara en extra felkälla.
Vi har inga effektoptimerare på våra moduler, så funderingen hör väl egentligen hemma under “Diskussion“.
Här är några för- och nackdelar med “power optimizers”, som man monterar på varje modul.
1. Energi. Har man ingen skuggning är det endast “mismatch”-förluster (prestanda skiljer något mellan modulerna och det är den sämsta som sätter nivån i en sträng med strängväxelriktare) och olika åldrig av modulerna man eventuellt kan minska, vilket ska vägas mot de förluster man får i effektoptimeraren (1,2% för Solar Edge). Nyttan är därför liten eller ingen för ett skuggfritt tak sett ur energiproduktion.
2. Modulövervakning. Eftersom man får mätningar på varje moduler är det lätt att se om det är någon modul som inte fungerar som den ska.
3. Systemlayout. Man kan montera modulerna i olika väderstreck, man kan blanda olika modulstorlekar och man kan ha olika långa strängar vilket kan vara direkt olämpligt med strängväxelriktare (beror på om man har en eller två MPPT:er).
4. Säkerhet. Stänger man av växelriktaren har man bara 1 V (DC) ut från optimeraren.
5. Ekonomi. En extra kostnad. Ska vägas mot (eventuell) ökad elproduktion.
6. Driftsäkerhet. Man får många flera komponenter i anläggningen vilket i sig ökar sannolikheten för fel under systemets livslängd, som jag brukar sätta till 30 år. Men å andra sidan har man inga elektrolytiska kondensatorer, som är en vanlig orsak till livslängdsproblem för strängväxelriktare.
Pingback: Fyra år med solceller | Bengts villablogg
Pingback: Fyra år med solceller | Bengts nya villablogg
Tack för ett mycket lärorikt forum. Fantastiskt spännande att läsa
Är amatör i ämnet men avser att skaffa solpaneler för att driva en sommarstuga utan möjlighet till nät el /vare sig in eller utleverans)
Det blir således solpaneler och ett batterisystem.
Elsystem i huset kan byggas om till 12 volt när det gäller det mesta men vissa apparater är ändock rimligt(lättare) att köra som 220 maskiner.
Var hittar man seriösa leverantörer till denna typ av varor och finns det vettigt enkel litteratur att läsa på. Känner att när ja frågar kommersiella aktörer jag blir “på-såld” lite av varje.
Vore tacksam för några seriösa tips
Tack på förhand
JK
Titta under leverantörer, där finns det några som levererar solcellssystem med batterier, som inte är nätanslutna.
Hej Bengt.
Jag undrar vad man ska tänka på när man ska välja växelriktare.
Om vi säger att jag installerar 10 stk 290w paneler på taket. Är det något speciellt man ska ta hänsyn till? I detta fall hade jag valt en växelriktare på 3kw. Men om man istället hade installerat 3.2 kw paneler, vilken riktare väljer man då?
Vanligen brukar den installerade moduleffekten (DC) vara högre än växelriktarens effekt (AC). Om man överdimensionerar växelriktaren betalar man extra för något man inte har någon nytta av. På sommaren ger modulerna inte märkeffekten eftersom verkningsgraden sjunker med ökande celltemperaturen och dessutom får man lite förlust i kablarna (max 1%). Vi hade tidigare 3,36 kW solceller till 3 kW växelriktare och det fungerade bra för oss. Om vi haft en 240 W modul till hade vi fått en del timmar under året där växelriktaren begränsat uteffekten, men det hade varit mycket få timmar under året så det är möjligt att även det varit OK med tanke på en högre kostnad för växelriktaren om vi valt en med högre effekt.
Spänning och ström från modulerna ska passa växelriktarens intervall för spänning och ström vid alla utetemperaturer (påverkar framför allt modulspänningen).
Har man delbeskuggning under dagen är det bra med en växelriktare som har mer än en MPPT (Maximum Power Point Tracker).
Verkningsgraden på växelriktaren bör vara så hög som möjligt, men man får också titta på kostnaden för växelriktaren om det är värt den högre verkningsgraden. Låt säga att man producerar 2 700 – 3 000 kW per år med en 3 kW anläggning. En procent högre verkningsgrad innebär då 27-30 kWh mer i solelproduktion per år.
Titta på vilken garanti som lämnas för växelriktaren. Idag lite oklart om växelriktarna har samma livslängd som modulerna. Om man måste byta växelriktare en gång under livslängden påverkar det ekonomin.
Köper man växelriktaren utomlands ska den gå att ställa in med svenska inställningar enligt SS-EN 50438 ”Fordringar för anslutning av smågeneratorer i parallelldrift med det allmänna elnätet”, se inställningarna i exempelvis detta dokument från E.ON.
Många leverantörer av växelriktare har dimensioneringsprogram på sina hemsidor där man kan testa och se om den installerade effekten passar ihop med den valda växelriktaren, exempelvis Sunny Design från SMA.
Tack för ett väldigt bra svar. Är det några speciella märken du rekommenderar?
Jag passar på att ställa ett par frågor till. DC kabel från panel till växelriktare, är det ett smart val att alltid använda en 6mm2 kabel eller borde man gå ner till 4mm2 vid kortare avstånd?
Sen har jag en fundering kring monteringen av panelerna. När jag monterar på ett skråtak med takpannor, är det okej att montera och skruva direkt i taket genom pappen eller borde jag använda och montera på läktet?
Hej Bengt!
Det står mycket bra om solcellsanläggning, men hittar ingenting om solfångare.
Jag är en student som håller på med examensarbete inom energieffektivisering av befintlig fastighet med antingen solfångare eller solceller på tak. Solenergianläggningen är inte i bruk.
Vet du vart jag kan vända mig i fråga om solfångare? Hittar inte heller några generella driftbilder på hur en sådan anläggning kan se ut.
Tack på förhand!
//Robin L
Titta på Svensk Solenergis hemsida. Det är en branschorganisation för företag som håller på med solvärme och solel.
Ok, tackar!
Hej Bengt,
Tack för en bra sida den har inspirerat mig till att troligt vis köpa ett 10kW system men jag har en liten fundering som jag inte har sett svar på. Jag tänker ju ha ett ongrid system i så fall och jag undrar hur pass noga måste man jorda ett sådant system. Måste man jorda varje ssolcell eller räcker det med själva racken som de sitter på om man har Jordbleck imellan varje panel ?
Förra veckan hölls “Solcellsanläggningar i världsklass – workshop om prestanda och tillförlitlighet“. Dieter Miener från IBC Solar i Tyskland berättade då att det är viktigt att följa modulleverantörens installationsbeskrivning när det gäller hur man monterar infästningar och eventuella krav på jordning av modulernas ramar. OM man inte följer leverantörens beskrivning kommer en eventuell framtida reklamation av modulen att bli refuserad av modulleverantören. Dieter menade att det inte fanns något behov av jordning av modulernas ramar som jag tolkade det (sas i förbigående), men han nämnde en modulleverantör som angav det i installationsbeskrivningen och om det är så måste man jorda modulen för att modulens garanti ska gälla.
Sitter på hotellrum i Borås och har inte tillgång till SS 436 40 00 Elinstallationsreglerna, så kan inte säga vad som skrivs där.
I Solelprogrammets “Installationsguide nätanslutna solcellsanläggningar” skrivs att (min fetmarkering)
“När det gäller jordning är grundprincipen att alla utrustningars ledande höljen
ska jordas. För solcellssystem innebär detta att modulramar, bärställningar,
apparatkapslingar mm ska jordas. Jordtag måste eventuellt utföras. I Sverige och
övriga Europa gäller dock att ingen jordning krävs av strömbärande kablar på
likströmssidan av solcellsanläggningar. Systemen tillåts alltså att flyta relativt
jord. På växelströmssidan gäller vanliga jordningsregler.”
I artikeln “What is the process of grounding and bonding a solar PV array?” tolkar jag det som att jordning av modulramar och metallskenor är ett krav i National Electrical Code (NEC) i USA. Finns även “Grounding Compendium for PV Systems“.
Pratade med ett installationsföretag idag. Installationsguiden är gammal. Ökad skyddsklass på modulerna har gjort att behovet av jordningen inte är lika högt idag som tidigare. Därför jordar man vanligen inte modulramarna idag. Jordning kan krävas i upphandlingsunderlag eller av modultillverkaren och då måste man jorda modulramarna.
Hej,
Tack för ditt svar mycket detaljerat 🙂
Jag kommer nog Jorda i vilket fall som helst dock lite beroende på tillverkarens rekommendationer nu när jag har läst detta det känns säkrare på nått vis. Ska bli väldigt spännande detta. Tack ännu en gång !
Tack för bra forum och sida. Installerat ett 20 Kw system (80 st 260W) som kommit i drift under november. Nära Ludvika i Dalarna. Fronius växelriktare. Försöker nu förstå vad utbytet kommer landa på i verkligheten. Mellan och tummen och pekfingret verkar det kanske kunna prognostiseras till 16–18 Kw av de tidiga resultaten att döma. Gjort allt arbete själv, utom ihopkoppling el, så jag kunnat hålla ned priset ordentligt. Köpte från Svesol. Mycket bra produkter.
Hej Bengt
Tack för en mycket intressant och lärande blogg.
Går i funderingar om att investera i en solcellsanläggning. Det finns många företag därute som erbjuder olika lösningar och det är svårt att veta vad man ska satsa på. Hur stor anläggning, framtid med ev elbil mm för en bra investering.
Jag är en händig person och har byggt stora delar av huset själv och avser därmed att montera alla paneler själv men givetvis anlita elektriker med rätt kompetens för inkoppling av el.
-Vi bor i Ängelholm i Skåne
-Takyta att nyttja ca 130 m2
-Riktning syd (175 grader)
-Lutning på tak 16 grader
-Inga skuggande träd eller annat som stör
Hur skulle du tänka idag med all den erfarenhet och kompetens som du skaffat dig genom åren?
Med vänlig hälsning, Peter
Hej. Jag funderar på solceller och har ett hus med valmat sadeltak. Det lutar alltså åt alla håll. Därför har jag tankar på att placera dem i tre riktningar.(öst Syd och väst), Hur fungerar det då med optimerare och hur kopplar man detta? Jag har fått olika bud från olika installatörer. Är det inte så att utan optimerare ger inte systemet mer än vad den sämst belysta panelen ger. Det är väl också så att det kan vara en fördel att se statusen på varje panel? Eller är det en onödig kostnad att förse varje panel med optimerare?
Med optimerare går det att koppla alla moduler i serie även om de sitter i olika takriktningar, under förutsättning att man inte överskrider inspänningen till växelriktaren, så det finns ett maximalt antal moduler per sträng som är möjligt. Vi har 19 moduler som sitter i tre olika riktningar, söder (17 moduler), väst (1) och öst (1). Om taket är oskuggat ger optimerarna ingen produktionsfördel, men kostnaden ökar.
Utan optimerare ska man inte koppla alla moduler i en sträng om de sitter i olika takriktningar, för då bestämmer den lägst producerande modulen strömmen. Om man inte använder optimerare kan man använda flera växelriktare, en per takriktning, eller också använder man växelriktare som har mer än en maxeffektföljare (MPPT). Det är vanligt att växelriktarna har två MPPT:er och då kan man sätta strängar från olika takriktningar i de två olika MPPT:erna. Finns även växelriktare som 3 MPPT:er.
Du kan väl ta in anbud på båda varianterna för att se vilka priser det rör sig om.
Hej Bengt,
Har ni bytt växelriktare, eller varför finns det inte någon statistik på er Sunny portal sen flera år tillbaka?
I november 2015 byggde vi ut vår solcellsanläggning och har sedan dess Solar Edge, se Vår utbyggda solcellsanläggningVår utbyggda solcellsanläggningVår utbyggda solcellsanläggning. Längst ner i det inlägget finns länk till Solar Edge portal.
Enligt SCB förbrukar en normalvilla cirka 20 000 kWh per år och under den soliga delen av året, april – september, cirka 6 000 till 7 000 kWh per år, med en total kostnad elhandel & nät om cirka 10 000 kr för själva sol perioden. (1,45 kr/kWh)
Förutom hushållsel och varmvatten finns då sannolikt någon ytterligare last, källare, souterräng, garage eller andra biutrymmen.
Förbrukningen under sol halvåret motsvarar en medeleffekt om cirka 1 000 till 1 500 W.
Årsförbrukningen kan minimeras genom;
Installation av t ex en luft/luft värmepump………….ca 20 000 kr
Installation av en Tracker/solföljare……………………ca 20 000 kr
Solföljare med 3 st paneler, ca 1000 W totalt, och en VP med COP > 4.
Solföljaren försörjer VP på ett mycket effektivt vis under den tid solen lyser.
Besparingen kan vara så pass hög som 7 000 – 10 000 kr / år.
Investeringen Solföljare + VP om cirka 40 000 kr har en pay-back om 4 år eller mindre.
Således, varför tak-installera 30 till 40 kvm, med 5 till 7 kW effekt vilket leder till omfattande elförsäljning.
Investeringen om 100 000 – 125 000 kr är svår att motivera trots bidrag och skatteavdrag.
Staffan
Solceller i kombination med bergvärmepump eller luft-vattenvärmepump där man även producerar tappvarmvatten är en bra kombination. Solceller och luft-luftvärmepump ger visserligen lägre investeringskostnad men blir inte en lika bra kombination som jag ser det.
Under sommaren då den mesta solelen produceras är uppvärmningsbehovet i huset inget eller litet. Sommartid blir det därmed ingen eller liten skillnad i elanvändning i hus med solceller med eller utan luft-luftvärmepump. Årsvärmefaktorn, där man tar hänsyn till värmepumpens effektivitet under ett helt år, är snarare ungefär 3 för en luft-luftvärmepump. Din kalkyl blir därför ur min synvinkel väl optimistisk.
Brukar säga att årliga energiutbytet för 1 kW solceller är 800-1100 kWh, beroende på var man bor i landet, om man har ett hyggligt till bra läge för solcellerna i form av lutning och väderstreck samt ingen betydande skuggning. För solföljare skulle man under helt ideala förhållanden kunna få upp till 40% högre utbyte. Det kräver dock att man har helt fritt från skuggning av horisont och omgivande träd i sådär 270 graders vinkel med centrum i söder, vilket nog inte är fallet för många småhusägare. Det är därför oklart hur mycket högre utbytet skulle bli med solföljare för en genomsnittlig småhusägare. Investerings- och underhållskostnad blir högre med solföljare.
En fråga blir också var man skulle placera denna solföljare, med ca 6 m2 för 1 kW solceller. Solföljare på ett villatak blir nog inte snyggt och man får då även tänka på vindlasten samt vilken infästning som skulle krävas. Sätter man solföljaren på marken får man större problem med skuggning.
Ett alternativ är att göra som en solcellskändis i Freiburg, Tyskland gjorde. Han lät hela huset rotera efter solen!
I projektet Investeringskalkyl för solceller tog vi fram en Excelmall för beräkning av ekonomin för solcellssystem, som kan vara av intresse. En uppdatering av den är på gång.
Att förbrukningen under den ljusa delen av året, apr – sep, speciellt under sommaren är mycket liten, nära noll, är en sanning med modifikation.
Det beror på typen av fastighet. Jag håller på med två fastigheter, båda cirka 250 kvm, inkluderat biutrymmen. Ett med två våningar och källare/garage och ett enplans med souterräng/garage. Förbrukningen ligger mellan 20 000 och 25 000 kWh per år.
Båda har bra sollägen.
Relativt tidigt går det att stänga av värmesystemet, men inte i hela huset.
De delar som ligger mot mark, källare, souterräng kräver viss uppvärmning hela året, speciellt mitt i högsommaren, vilket beror på att temperaturfall och diffusion måste gå ut mot marken samt att kondens måste undvikas.
Förbrukningen under perioden ligger mellan 6000 och 7000 kWh, vilket då, enligt SCB, visar sig vara ett medelvärde för villor.
Det centrala är effekten som ligger i intervallet 1 000 – 2 000 W, cirka 1000 W under sommaren och 1800 W i början/slutet av perioden.
En specifikt för ändamålet riktad VP kommer att reducera effektbehovet.
Jag tänker installera VP nu och följa utvecklingen under vinterhalvåret.
Samt fundera då på solföljare någon gång i mars, troligen Amerisol, 72 cell, 350 W paneler, tre stycken, totalt 1050 W. Mitt antagande är att följaren reducerar förbrukningen tämligen omfattande under den ljusa halvan av året, en besparing 5 000 – 10 000 kr, ingen försäljning av el.
En sorts balanserad solel produktion mot fastighetens behov. Jag betalar drygt 1,5 kr/kWh, elhandel & eldistribution (nät), medelvärdet i Sverige är 1,45 kr/kWh (SCB). En tak installation för 100 – 150 kkr, med effekten 5 – 7 kW leder till elförsäljning till el & nätbolag och i ekonomiska termer ter sig detta som en tveksam affär, undantaget el & nätbolagen.
Solföljare är samma andas barn som VP, installerat och klart 20 000 till 25 000 kr.
Det finns många installerade solföljare i skärgården, en hel del mätdata, skillnaden mot tak under jämförbara förhållanden är faktor 1,5 – 2,0. Detta år drog även den värsta stormen i mannaminne över Östersjön, mängder av omkullvräkta träd, men solföljarna överlevde, de är konstruerade enligt samma hållfasthetsprinciper som flygplan.
Det är väldigt få rörliga delar, knappast ett stort problem.
Däremot, att kontaminera trädgården med mekaniska konstruktioner är ingen höjdare.
Dock notera, för en tid sedan samtalade jag med en man i Täby om hans nyligen uppförda tak installation, han var mycket nöjd. Perfekt, förutom en sak, omgivningen, grannarna antar jag, såg inte panelerna, dvs. missade miljöaspekten han genomfört.
Preferenserna kan vara olika.
Jag skulle räkna så här. Om du installerar 1 kW solceller som är 2-axligt solföljande kanske de i bra lägen ger runt 1 400 kWh under ett år med normal solstrålning i Mälardalen, att jämföra med ca 1000 kWh/kW för en ideal fast solcellsanläggning. I realiteten tror jag att produktionen för solföljaren vid normala småhus begränsas av att man inte har helt fri horisont på grund av grannhus, träd etc. Besparingen av köpt el blir alltså högst 1 400 kWh. Om all el är egenanvänd och priset på köpt el är 1,5 kr/kWh, exklusive de fasta kostnaderna, blir den årliga besparingen därmed högst 2 100 kr/år, i realiteten sannolikt lägre för de allra flesta småhusägare på grund av en lägre solelproduktion. När det gäller den ytterligare besparing som värmepumpen ger spelar det ingen roll om man använder egen solel eller köpt el.
Skulle tro att installationen av en nyckelfärdig solföljande anläggning på 1 kW hamnar närmare 30 000 kr än 20 000 kr, om man köper den från ett installationsföretag. Med 30 000 kr i investeringskostnad, inga driftkostnader under livslängen (vilket är ett frågetecken för solföljare) och en kalkylränta på 2% blir återbetalningstiden för solföljaren 15 år om man får 20% i investeringsstöd enligt Investeringskalkyl för solceller.
Om en småhusägare köper en solcellsanläggningen på 5-10 kW och gör en normal fast installation blir investeringskostnaden per kW betydligt lägre vilket helt eller delvis kompenserar för en lägre solelproduktion än med solföljare och ett lägre värde för det sålda överskottet. Om man fyller taket med solceller får man dessutom en snygg installation vilket många säkert uppskattar.
Lycka till med ditt projekt och berätta hur det gått när du har solföljaren på plats.
OK, återkommer
Hej, jag läste ditt inlägg om solpanelerna placering. Vi har ett tak mot syd med 40 graders lutning men med plåttak, jag har ingen jättelikt att fästa panelerna i plåtfalsarna då jag är rädd att vinden ska gå under panelerna och rycka av taket vid storm. Vi har ett garage som ligger lite lägre, taket ligger dock öst/väst med 13 graders lutning. Hur mycket lägre produktion tror du att jag skulle få på garagetaket. Huset ligger i södra Blekinge och vi ganska låg årsförbrukning på ca 8000 kWh, skulle alltså kunna få plats med några extra paneler på garagetaket för att kompensera lägre produktion.