Bakgrund
Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i en dom den 3 april förbjudit en planerad solcellspark på 147 MW (252 ha) i Svedberga, Helsingborgs kommun. Den sökande började med ett inlämnat ärende för samråd hos länsstyrelsen i Skåne 2020-07-07. Sånär som på tre månader har det via länsstyrelsen (förbud 2022-04-26), överklagan från sökande, mark- och miljödomstolen (upphävde förbud 2022-10-31), länsstyrelsen överklagan och till sist i MÖD tagit fyra år att komma till detta beslut, som inte kan överklagas.
Orimligt krav på utredning av alternativ elproduktion
MÖD ställer enligt nedan överraskande och orimliga krav på utredning av Svedbergas solelproduktion i jämförelse med andra alternativ för förnybar elproduktion.
”Enligt Mark- och miljööverdomstolen saknas i bolagets redogörelse en motivering till varför andra alternativ, som också skulle kunna uppfylla samhällsintresset av förnybar elproduktion utan att ta brukningsvärd jordbruksmark i anspråk, inte framstår som lämpliga. En sådan motivering borde bland annat tydliggöra anläggningens beräknade produktion och produktionsförutsättningar, kostnadsaspekter, fortsatta möjligheter till utveckling av solsambruk, förutsättningar på platsen, förutsättningar för återställande av marken och solelproduktionens roll i den nationella och regionala kraftförsörjningen, allt i jämförelse med andra alternativ för förnybar elproduktion.”
- Det är i grunden ett orimligt krav att en verksamhetsutövare inom solkraft ska visa att ett behov inte kan uppfyllas genom en helt annan verksamhet, exempelvis med vindkraft.
- Det kan rimligen inte åläggas en verksamhetsutövare att utreda rollen för solelproduktion och annan förnybar elproduktion i nationell och regional kraftförsörjning. Det är en kolossal uppgift och man undrar hur MÖD tänkte här.
Solkraft ställs mot vindkraft
MÖD ställer solkraft mot annan förnybar elproduktion (min fet stil):
”Av vad som nu har sagts följer att anmälarens utredning – när det är fråga om en anläggning av aktuell storlek och funktion som gör att konkreta alternativa lokaliseringar på annan mark än jordbruksmark inte framstår som vare sig rimliga eller funktionella – inte i första hand bör vara inriktad på att belysa konkreta alternativa lokaliseringar för anläggningen. Däremot behöver anmälaren redogöra för varför andra alternativ, som också skulle kunna uppfylla samhällsintresset av förnybar elproduktion, utan att ta jordbruksmark i anspråk eller i vart fall gör det endast i mindre mån, t.ex. vindkraft, inte framstår som lämpliga.”
och
”Mark- och miljööverdomstolen drar av detta slutsatsen att det inte kan uteslutas att behovet av elproduktion inom området skulle kunna tillgodoses på andra sätt och genom andra energislag, t.ex. vindkraft”
och
”Sammanfattningsvis har det inte framkommit att behovet av förnybar elproduktion i området inte kan tillgodoses på annat sätt som inte tar brukningsvärd jordbruksmark i anspråk eller i vart fall i endast mindre omfattning gör det.”
MÖD har försummat solsambruk
Det är tydlig att MÖD inte tillräckligt beaktat möjligheten till solsambruk (“agrivoltaics”), det vill säga att marken utnyttjas samtidigt för både för jordbruk och elproduktion, där merparten av marken fortsätter att användas för jordbruk. I sina skrivningar återkommer MÖD till vilket samhällsintresse som ska ges företräde. Men man behöver inte välja ett samhällsintresse när solsambruk möjliggör jordbruk och solelproduktion samtidigt.
MÖD skriver exempelvis att (min fet stil):
- ” …behöver anmälaren lämna uppgifter som gör att det går att bedöma om behovet av elproduktion enligt anmälan kan ges företräde framför intresset av att marken bevaras för livsmedelsproduktion.”
- ”Det ligger i sakens natur att det kan vara svårt att avgöra vilket samhällsintresse som ska ges företräde inom ett visst markområde.”
- “Mot denna bakgrund bör ett väl underbyggt och motiverat ställningstagande av länsstyrelsen tillmätas särskild vikt vid bedömningen av vilket samhällsintresse som bör ges företräde.”
- ”…brukningsvärd jordbruksmark kommer att tas i anspråk på ett varaktigt sätt om aktuell anläggning uppförs.”
- ”…utredningen inte ger stöd för annat än att markens rationella användbarhet för livsmedelsproduktion skulle begränsas påtagligt om anläggningen lokaliseras på platsen”.
- ”Inte heller det faktum att visst fortsatt brukande av marken är möjligt leder till någon annan slutsats.”
- Man verkar här helt ha gått på länsstyrelsen linje som nedvärderat möjligheten till solsambruk: ”Trots möjligheten till visst solsambruk har länsstyrelsen bedömt att det är en stor sammanlagd yta som kommer att blockeras från användning för livsmedelsproduktion.”
God hushållning och hållbar utveckling
MÖD skriver (min fet stil)
- ”… ska bland annat markområden användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning.”
- ”Av lagförarbetena framgår bland annat att möjligheten att samtidigt utnyttja ett område för olika verksamheter ska undersökas och att utgångspunkten för bedömningen bör vara balkens övergripande mål i 1 kap. 1 § att främja en hållbar utveckling.”
Här måste påpekas att solsambruk med rätt gröda har möjligheter att ge lika bra eller bättre markutnyttjande än jordbruk och solelproduktion var för sig, vilket bör räknas som god hushållning av mark och främja en hållbar utveckling när det gäller markanvändning.
Resultat solsambruk vid Kärrbo prästgård, Västerås
Vid Mälardalens universitets forskningsanläggning vid Kärrbo prästgård, Västerås, har vi visat att produktionen av vall 2021-2022 och av korn 2023 motsvarar cirka 90% av grödoproduktionen på mark utan solceller. Det baserar på att cirka 10% av ytan närmast raderna av vertikalt monterade solcellsmoduler med 10 m radavstånd inte brukas maskinellt och att skördarnas storlek inte visar någon statistiskt signifikant skillnad mellan solcellsraderna och en referensyta på öppen mark utan solceller.
Solelproduktionen behöver då bara vara cirka 10% eller högre av den i en traditionell solcellspark på samma yta för att jordbruket och solelproduktionen tillsammans ska ge lika bra eller bättre markutnyttjande som om jordbruk och solelproduktion utfördes var för sig på olika marker. Läs mer om “Land equivalent ratio”.
OK att sluta bruka marken
Man kan inte föreskriva vad som ska odlas på en jordbruksmark. Intressant i sammanhanget är att om markägaren bestämt sig för att sluta att bruka marken, i stället för att installera en solcellspark och fortsätta att bruka marken som i Svedberga, kan ingen förhindra det.
Definition av och regelverk för agrivoltaiska anläggningar behövs
Vi behöver definiera innebörden av agrivoltaiska anläggningar i Sverige och liksom i flera andra länder klargöra hur stor produktion från jordbruket som måste upprätthållas om man bygger solcellsparker på jordbruksmark.
Att kategoriskt säga nej till solcellsparker på jordbruksmark är också att säga nej till ökad lönsamhet för jordbruket genom att man får två inkomstkällor, vilket i förlängning kan leda till minskat jordbruk i Sverige om jordbruket läggs ned på grund av bristande lönsamhet. Ett nej till solcellsparker på jordbruksmark kan därmed få motsatt effekt mot vad man tänkt sig i Svedbergadomen där man gett jordbruket företräde.
Vilken är logiken i domen för Svedberga om man vill främja fortsatt jordbruk, ett lönsammare jordbruk, mer förnybar elproduktion, god hushållning och en hållbar utveckling?