Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Statistik

Rekord solceller 2023 – 104 000 anläggningar och 1 598 MW

Publicerat av
4

Idag släppte Energimyndigheten den officiella statistiken för nätanslutna solcellsanläggningar 2023. Det installerades 103 936 anläggningar med en total effekt på 1 598 MW under året. Jämfört med tidigare rekordåret 2022 är det en ökning med 88% i antal anläggningar och 101% i installerad effekt. Totalt fanns det 251 626 anläggningar med en installerad effekt av 3,973 GW vid årsskiftet, vilket gör 377 W per invånare, en ökning från föregående års 226 W per invånare.

96 964 anläggningar med sammanlagd installerad effekt 1 054 MW hade en effekt på mindre än 20 kW och svarade för 66% av installerad effekt 2023. Det är en liten minskning i andel från fjolårets 70%.

6 936 anläggningar med sammanlagd installerad effekt 416 MW hade en effekt på 20 – 1 000 kW och svarade för 26% av installerad effekt 2023. Det är en snarlik andel jämfört med fjolårets 27%.

36 anläggningar med sammanlagd installerad effekt 129 MW var större än 1 MW under 2023 och svarade för 8% av installerad effekt 2023. Det är en stor ökning från de 6 anläggningar på 21 MW som installerades året innan. Ökningen hade kunnat vara ändå större om det hade varit lättare och snabbare med tillstånd och nätanslutningar, som sinkar utbyggnadstakten för solcellsparker på mark.

3,1 TWh producerat under 2023

Enligt Energimyndighetens nyhet ”Minskad elanvändning och elproduktion under 2023” uppskattas den totala produktionen av solel i Sverige, inklusive den egenanvända solelen, ha ökat från 1,968 TWh under 2022 till 3,096 TWh under 2023, en ökning med 57%.

1,9% solkraft i Sveriges elproduktion 2023

Solkraft svarade med 3,096 TWh för 1,9% av Sveriges elproduktion på 163,2 TWh under 2022.

Man får tänka på att den totala solelproduktionen, inklusive den egenanvända solelen, är ett av Energimyndigheten beräknat värde som har en viss osäkerhet och som inte har en noggrannhet på fyra siffror. Osäkerheten i andel av Sveriges elproduktion ligger nog i häraden ±0,1% är min tro.

AC- eller DC-effekt

Att tänka på är att det troligen är växelriktarens AC-effekt som rapporteras istället för DC-effekt för solcellsmodulerna vid färdiganmälan. Växelriktarens effekt brukar ha en lägre effekt än solcellsmodulerna effekt och därför spelar det roll om man rapporterar modulernas DC-effekt, som man troligen gjorde “förr”, eller växelriktarens AC-effekt, som man troligen gör numera eller åtminstone som nätägarna önskar att man ska rapportera vid föranmälan och färdiganmälan eftersom det är ett viktigare värde för nätägaren. Men det gör det också svårare att veta hur mycket moduleffekt som egentligen är installerad. Energimyndigheten angav i mail ifjol att “Vi samlar in, i praktiken, AC (växelriktarens effekt) från nätägaren.”

Totalt antal solcellsanläggningar 2016-2023.

Totalt installerad effekt 2016-2023.

Antal installerade solcellsanläggningar per år 2017-2023.

Installerad effekt per år 2017-2023.

 

10% solel i svensk elmix 2022 under bästa timmen

Publicerat av

Skrev ”Om några år 10% solel i svensk elmix under bästa timmen” i januari 2020. Visar sig att det bör ske under 2022. Från att svensk solel för låt säga fem år sedan var tämligen osynlig börjar den nu göra avtryck i landets elstatistik, vilket visar att svensk solel är på stark frammarsch.

Under 2021 matades 0,640 TWh solel in till nätet enligt Svenska Kraftnäts elstatistik, se fördelning per månad jämfört med åren 2016-2019 i nedanstående diagram. Det är en ökning med 40% jämfört med föregående år. Den bästa timmen kl. 11-12 den 30 maj svarade solel för 5,42% av den el som matades in till nätet och timmen kl. 12-13 den 25 juli svarade inmatad solel till nätet för 5,90% av den totala elanvändningen i Sverige.

En knepighet är dock att en avsevärd andel av den solel som produceras i Sverige är egenanvänd av solcellsägarna. Den egenanvända solelen matas inte in till nätet och därmed saknas den i Svenska Kraftnäts statistik. Det finns inget exakt värde på hur mycket solel som är egenanvänd i Sverige. I projektet ”Utvärdering av egenanvändning av solel i Sverige” samlade vi (Mälardalens högskola, HESAB, Tekniska Verken Linköping Nät och Vattenfall med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten) in data från 930 anläggningar, däribland från denna bloggs läsare. Av dessa var 419 användbara när det gäller beräkning av egenanvändning på helårsbasis för 2018. Egenanvändningen var 35,9% i genomsnitt under 2018. För 359 anläggningar under 20 kW var den 35,5% och för 60 anläggningar i intervallet 20-1000 kW var den 40,7%.

Under 2021 närmade sig antalet solcellsanläggningar gissningsvis 100 000 i Sverige och det är därför ett frågetecken hur representativa resultaten för egenanvändning från 2018 är. Under senare år har tillkommit en del solcellsparker där all el matas in till nätet och storleken på småhusanläggningar har ökat med minskad egenanvändning som följd. Men låt oss anta att egenanvändningen är i genomsnitt 30-40%. Det skulle då innebära att under timmen med högst andel solel skulle den motsvara 7,7-9,0% av Sveriges elproduktion respektive 8,4-9,8% av Sveriges totala elanvändning under 2021.

I ett diagram här nedan visas utvecklingen av andel solel som matas in till nätet för åren 2017-2021. Med samma utveckling som under 2021, motsvarande en ökning med ca 40%, kommer andelen solel inmatad till nätet att under 2022 svara för 7,1% av Sveriges elproduktionen respektive 7,6% av den svenska elanvändningen den timme det är högst andel solel. Antaget en egenanvändning på 30-40% bör därmed 10% passeras under 2022 både vad gäller Sveriges elproduktion och total elanvändning under timmen med högst andel solel. En tjusig milstolpe i sådana fall.

I ett varaktighetsdiagram här nedan visas hur många timmar solel inmatad till nätet är över en viss andel av Sveriges elproduktion. Under 100 timmar svarade inmatad solel för minst 3,6% av Sveriges elproduktion och under 1000 timmar var det minst 1,59% inmatad solel i Sveriges elproduktion 2021.

Vi är visserligen en bra bit efter Tyskland där solel svarade för 9,9% av 2021 års elproduktion enligt nedanstående diagram, men solel är på stark frammarsch i Sverige och knappar in något på Tyskland vad gäller installerad solcellseffekt per invånare.

Förbättrad statistik önskas

I pressmeddelandet ”Elåret 2021. Från rekordlågt till rekordhögt elpris” anger Energiföretagen att “Solkraften uppskattas år 2021 till 1,5 TWh…”. Med tanke på att 0,64 TWh matades in till nätet under 2021 enligt Svenska Kraftnäts elstatistik skulle det krävas en egenanvändning på 57% för att den totala solelproduktionen skulle vara 1,5 TWh. Det är en orimligt hög egenanvändning enligt ovan nämnda studie och det känns besvärande att inte ens branschorganisationen Energiföretagen vet hur mycket solel som produceras i Sverige.

Antaget en egenanvändning på 30%-40% var den svenska solelproduktionen 1,0±0,1 TWh under 2021. 1 TWh motsvarar 0,6% av den svenska elproduktionen under 2021 som var 165,6 TWh och 0,7% av Sveriges elanvändning som var 140,3 TWh, med hänsyn tagen till 25,3 TWh nettoexport, enligt Energiföretagens pressmeddelande.

Man ser ibland nämnas att vi har 1% solel i svenska elmixen, men det verkar som att vi inte nått dit än.

  • Det är önskvärt att en metod tas fram för att bättre uppskatta total egenanvänd solel i Sverige för att veta med bättre noggrannhet hur mycket solel som produceras i Sverige.
  • Ett alternativ skulle vara ta fram statistik för specifika energiutbytet för solcellsanläggningar i form av kWh/kW per år och att med hjälp av installerad effekt uppskatta svensk solelproduktion.

    Men där blir osäkerheten idag än större då statistik för installerad effekt bara tas fram en gång per år, vilket gör att det inte framgår hur den installerade effekten förändras under året. I Storbritannien finns öppen statistik för installerad effekt per månad, något för Sverige att ta efter.

    Dessutom finns osäkerheter i hur stort det specifika energiutbytet är i genomsnitt eftersom ingen nationell insamling görs av sådana data, då de för det mesta ligger bakom elmätaren. En vägledning ger examensarbetet “Photovoltaic system yield evaluation in Sweden: A performance review of PV systems in Sweden 2017-2018” av Eric Schelin, där jag var handledare, men det skulle behövas en uppdaterad studie av det specifika energiutbytet för svenska solcellsanläggningar.

Klicka på nedanstående diagram för att se dem i större skala.

Solel inmatad till elnätet i Sverige per månad under åren 2016-2021. Data från Svenska Kraftnäts elstatistik och Mimer.

Andel solel inmatad till nätet i Sverige under årets högsta timme under åren 2017-2021. Bearbetade data från Svenska Kraftnäts elstatistik.

Antal timmar överstigande viss andel solel av Sveriges totala elproduktion under åren 2017-2021. Beaarbetade data från Svenska Kraftnäts elstatistik.

Andel solel av Tysklands elproduktion per år. Källa: Energy-Charts från Fraunhofer Institute for Solar Energy Systems ISE.

Solceller ökade med 78% i Sverige under 2018

Publicerat av

Idag släppte SCB ny statistik över nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige. Vid utgången av 2018 fanns 25 486 solcellsanläggningar, en ökning med 10 188 (67%) anläggningar sedan 2017. Den installerad effekten ökade under 2018 med 180 MW (78%) till 411 MW. Det betyder att knappt hälften av alla nätanslutna solceller i Sverige installerades ifjol!

Detta gör 40 W installerad effekt per invånare vid utgången av 2018, en ökning från 2017 års 23 W per invånare. Bland länen ligger Gotland i topp med 96 W per invånare. Intressant är att man i nordliga Jämtlands län har mera solceller per invånare än i våra sydligaste län Skåne och Blekinge, se nedanstående kartor och tabell som visar solcellseffekt per län och per invånare i varje län.

Västra Götalands län och Skånes län har med 62,5 MW respektive 62,4 MW mest installerad effekt. Fyra län har mer än fördubblat den installerade effekten under 2018, det är Västra Götalands, Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län.

Resultaten har publicerats av SCB och baseras på en enkät som Energimyndigheten skickat till landets alla elnätföretag (ca 170 “objekt” enligt beskrivningen), där bortfallet av svarande anges till mindre än en procent i Kvalitetsdeklaration Nätanslutna solcellsanlänningar.

Mindre solcellsanläggningar dominerar i antal

Anläggningar på småhus dominerar i antal. 84% av anläggningar har en installerad effekt upp till 20 kW och de svarar för 46% av den totala installerad effekten. Antalet stora anläggningar har ökat till tio som har över 1 MW installerad effekt och de svarar för 4% av den totalt installerade effekten.

Installerad effekt Antal solcellsanläggningar Andel Installerad effekt (MW) Andel
0 – 20 kW 21 535 84% 189 46%
20 – 1 000 kW 3 941 15% 205 50%
1 000+ kW 10 0,04% 17 4%
Totalt 25 486 411

Andel solel i Sverige

Med 411 MW installerat och antaget ca 900 kWh/kW per år i genomsnitt blir det 0,37 TWh under ett år, vilket motsvarar 0,23% vid 160 TWh elproduktion, som det var 2017 enligt SCB:s statistik. Elanvändningen var 130 TWh under 2017 och som andel av elanvändningen motsvarar det 0,28% solel.

Installerad effekt

I kvalitetsdeklaration anges att

“Den installerade effekten, som vi samlar in och redovisar, motsvarar effekten som solpanelerna eller växelriktaren teoretiskt avlämnar under standardiserade förhållanden. Effekten påverkas i praktiken av strålningsstyrkan och celltemperaturen. Den installerade effekten definieras varken i växelström eller i likström (AC eller DC) utan som den för systemet begränsande effekten.”

Det är en något kryptisk text. Dels anger man “…effekten som solpanelerna eller växelriktaren teoretiskt avlämnar…”. Dels är den sista meningen obegriplig. Möjligen kan man mena att man använder växelriktarens effekt som installerad effekt, vilket motsägs av den första meningen. I sådana fall är det en AC-effekt och det avviker då från exempelvis Skatteverkets tolkning av installerad effekt, som är summan av modulernas märkeffekt (DC).

Det väcker frågan vilken effekt som nätägarna har rapporterat in i denna undersökning. Anläggningens märkeffekt eller växelriktarnas maxeffekt? Ur nätägarens synvinkel är det mera intressant att veta växelriktarnas maxeffekt eftersom det anger den högsta möjliga inmatade effekten till nätet.

Pressmeddelande från Energimyndigheten: Ett år senare – 10 000 fler nätanslutna solcellsanläggningar.

Installerad solcellseffekt (W) per invånare i län 2018-12-31.

 

Installerad solcellseffekt (MW) per län 2018-12-31. Data från SCB.

 

Statistik över den svenska solcellsbranschen

Publicerat av

Folks, ikväll har vi en spännande nyhet. Det följande inlägget är nämligen författat av gästbloggare Johan Lindahl!

Johan är doktorand vid Ångström Solar Center vid Uppsala Universitet där han bedriver forskning kring kadmiumfria buffertlager i tunnfilmssolceller av typen CIGS. Han är också sedan 2010 på uppdrag av Energimyndigheten Sveriges representant i IEA-PVPS Task 1 och därmed ansvarig för att samla in och sammanställa information om den svenska solcellsmarknaden för IEA-PVPS räkning.

IEA-PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) är ett av de samverkande internationella avtal för forskning och utveckling som är etablerade inom IEA och som sedan 1993 har genomfört en rad gemensamma projekt inom solcellstillämpningar.

Statistik över den svenska solcellsbranschen

Johan Lindahl

Varje år sammanställs en rapport om den svenska solcellsbranschen inom ramen för Sveriges medlemskap i IEA-PVPS. Årsrapporten sammanfattar de flesta aspekter av den svenska solcellsbranschen, som till exempel den sammanlagda installerade effekten, produktion, prisutveckling, de olika stödsystemen och vilken forskning som bedrivs inom området. 2011 år rapport blev i dagarna klar och finns nu tillgänglig för gratis nerladdning på IEA-PVPS hemsida.

Tidigare har dessa rapporter gått många förbi och jag är därför tacksam att genom detta gästinlägg (i Sveriges troligen mest lästa solcellsblogg, med drygt 10 000 besök under maj) få möjligheten och sprida en del av den information som varje år sammanställs.

Enligt mina uppgifter installerades det 4,3 MW solcellskapacitet i Sverige under 2011, vilket är en ökning med ungefär 60 % jämfört med 2010. Av dessa 4,3 MW kopplades ungefär 3,6 MW upp på nätet medan de resterande 0,7 MW bestod av ej nätanslutna system. Sverige hade därmed vid årsskiftet en sammanlagd solcellskapacitet på 15,8 MW. Dessa 15,8 MW står för ungefär 0,01 % av Sveriges totala elproduktion i dagsläget. Sverige har historiskt sett haft en liten men stabil marknad för ej nätanslutna system och det var först när det första solcellsstödet infördes som antalet nätuppkopplade system började öka. I figur 1 syns tydligt hur den svenska solcellsmarknaden har utvecklats och hur viktigt solcellsstödet har varit fram tills nu.

En stor anledning till den ökade installationstakten i Sverige är såklart också de kraftigt sjunkande systempriserna. Prisutvecklingen i Sverige har gått väldigt snabbt och priserna har nästan halverats på två år, vilket syns tydligt i figur 2. Den snabba prisreducering som pågår gör att de typiska priserna för 2011 som presenteras i rapporten redan nu, ett halvår senare, är inaktuella.

Den växande marknaden har inneburit att antalet installatörer och försäljare har ökat. Under bara 2011 och början av 2012 har ett 20-tal nya aktörer tillkommit. Dock lyckades inte den ökande sysselsättningen inom den delen av branschen kompensera för de förlorade arbetstillfällena inom produktionsindustrin som hade ett tufft år 2011. Sammanlagt minskade antalet solcellsrelaterade jobb i Sverige från 740 under 2010 till 460 under 2011. Den största anledningen till denna minskning var REC:s beslut att lägga ner sin fabrik i Glava och att flytta modulproduktionen till Singapore. Det nystartade företaget SweModule, som tagit över delar av REC ScanModul:s fabrik, hade vid 2011 årets slut omkring 30 anställda, vilket är betydligt färre än de 330 som tidigare jobbade i fabriken.

REC:s beslut att flytta deras produktion till Asien påverkade såklart även den sammanlagda modulproduktionen i Sverige. Jag har inte komplett statistik då ett företag inte velat lämna ut deras produktionssiffra, men de övriga producenterna tillverkade moduler med en sammanlagd effekt av 40,5 MW under 2011. Det vill säga nästan 10 gånger mer än vad som installerades i Sverige under 2011. Produktionsutvecklingen kan ses i figur 3.

Annars var 2011, i alla fall för mig, året då energibolagen hoppade på solcellståget. Från att det var svårt att hitta någon köpare av överskottsel under 2010 introducerade flera olika energibolag olika erbjudanden under 2011. Denna trend har som bekant fortsatt under 2012 då nya ersättningsmodeller har lanserats och några energibolag har nu även börjat sälja solcellspaket.

Sammantaget känns det som om den svenska solcellsbranschen är på frammarsch. Installationstakten ökar, priserna sjunker och elbolagen är nu med på tåget. Det kommer att bli spännande att följa denna utveckling och jag ser fram emot att snart stolt och rakryggad kunna presentera den svenska solcellsbranschens utveckling under våra interna IEA-PVPS möten.

Figur 1. Den svenska solcellsmarknadens utveckling.

Figur 2. Prisutveckling för solcellssystem i Sverige.

Figur 3. Utveckling av solcellsmodulproduktionen i Sverige.