Energimyndighetens Solforum avslutades i Steam Hotel i Västerås idag. Välbesökt med ca 200 deltagare, som gav goda möjligheter till diskussioner. Efter inledande tre parallella sessioner var det ett gemensamt pass. Presentationerna kommer att läggas ut på Energimyndighetens webb. Som helhet var det två givande dagarna med en bra bredd, lite synd att man bara kan vara på en session i taget…

Här är några av mina noteringar, som av naturliga skäl bara täcker en av de tre parallella sessionerna.

Ladda bilar med solel, smart och ekonomiskt

Per Wickman, Solelia Greentech

Det finns en prognos om drygt 1 miljon elbilar i Sverige till 2030. Under Solforum nämndes att det finns 4,5 eller 4,7 miljoner personbilar i Sverige. I SCB:s statistik anges dock att det fanns 4,99 miljoner personbilar i trafik i augusti. Om hela Sveriges personbilsflotta skulle vara elbilar skulle det räcka med 10-15 TWh el för täcka deras energibehov. Batterier i elbilar skulle kunna användas för att lagra solel och därmed öka egenanvändning av solel om man hade en smart styrning av elbilens laddning. Läs mer om projekt Solar Charge 2020.

Kommentar: Bra tanke. En fråga är dock hur det skulle fungera för småhusägare med solceller hemmavid som tar elbilen till jobbet.

Modulärt likspänningsnät för solceller och energilager

Björn Jernström, Ferroamp

Med 760 V DC-nät istället för AC-nät kan effektförluster halveras enligt Björn och man behöver bara en växelriktare istället en för varje system (solceller, batterilager och elbil). Med DC-nät kan man dra längre kablar med samma kabeldimension, 1 200 m istället för 300 m med 230 V AC nämndes och i ett fall hade man sparat 86 000 kr i kabelkostnad med DC-kabel istället för AC-kabel genom att använda en klenare kabel. I ett projekt i Uppsala har man byggt ett DC-nät mellan olika byggnader. Det ökar egenanvändning utan energilager.

Björn menade också att det inte kommer att vara så lönsamt att lagra energi framtiden. Priserna på energi kommer att minska, det behövs stora batterier och nyttan blir liten. I framtiden är det effekt som kommer att efterfråga, mindre batterier kan då göra förhållandevis stor nytta genom att kapa effekttoppar. Ferroamp klarar även av att faskompensera mellan faser om man har olika belastning på olika faser, vilket kan minska nätavgifterna. Det kan inträffa om man har flera olika elbilar som laddas på samma nät, eftersom elbilar vanligen laddas med en-fas idag.

Kommentar. Konkret och en av de mest intressanta visioner under Solforum enligt min åsikt, då Ferroamp har en existerande produkt som kan lösa en del nätproblem som kan uppstå med solceller. Ett stort hinder för lösning med DC-elnät mellan byggnader är dock idag svenska lagar som förhindrar att man i ett byggnadsbestånd sätter solceller på de bästa taken och överför solelen till andra byggnader i beståndet.

Lokal systemoperatör (LSO), en ny elnätsoperatör “bakom elmätaren” skapar nya affärsmodeller

Gustaf Svantesson, KIC Innoenergy

Power 2U ska i projekt CODES installera batterier i flerbostadshus med solceller i Örebro. Man kan med batterierna öka egenanvändningen av solel, minska effekttopparna och bidra till frekvensbalansering i nätet.

Vad kostar solen?

Daniel Kulin och Sara Grettve, Energimyndigheten.

Energimyndigheten har nyligen släppt rapporten Produktionskostnader för el från solceller i Sverige. Intervjustudie med solcellsbyggare under 2017 och det var den som detta föredrag handlade om. Man har i studien beräknat produktionskostnaden för solel. Rapporten bygger på intervjuer med 10 av de största solcellsinvesterarna, varav fyra med fristående solcellsparker och sex med takanläggningar. Ett resultat var att drift- och underhållskostnaden för solcellsparker uppskattades till 5-30 öre/kWh, där 30 öre/kWh var ett överraskande högt värde. Man skulle vilja veta mer om anledningen till denna höga kostnad och varför det var så stor skillnad mellan de fyra solcellsparkerna.

Kommentar. Ämnet är långt ifrån nytt. Den som är intresserad av ekonomi kan gärna använda Excel-mallarna för beräkning av produktionskostnad och lönsamhet som togs fram i projektet Investeringskalkyl för solceller, med Mälardalens högskola som projektledare och Energimyndigheten som delfinansiär. Använd mallarna och ge gärna återkoppling! Planerar en viss uppdatering inom kort.

I Elforsk (numera Energiforsk) rapport “El från nya och framtida anläggningar 2014” räknade man fram produktionskostnader för flera kraftslag i Sverige. Resultaten för solceller blev dock orealistiska för speciellt småhusanläggningar då man använde en alltför hög kalkylränta.

Vad kan vi lära av migrerade affärsmodeller

Jessica Lagerstedt Wadin, Lunds Universitet

Affärsmodeller handlar om att skapa värde och fördela detta bland inblandade aktörer. Man hade blandat studerat vad de 28 största elhandelsbolag erbjuder. Det blev kategorierna köper endast överskott, endast rådgivning, i samarbete med partner, “mät ditt tak”, hembesök och “solar as a service”. En lärdom är att enbart ordermottagning räcker inte. Blivande solcellsköpare möter många obekanta ord, se bilden. De behöver vägledning, man måste förstå att kunden inte förstår.

Ord en solcellsköpare möter. Jessica Lagerstedt Wadin, Solforum 2017.

Byggnadintegrerade solceller – nya värden för byggnader

Rickard Nygren, White arkitekter

Rickard visade flera exempel på vackra solcellsbyggnader, som Frodeparken, Uppsala, Vattenrike, Kristianstad, och Harplinge, plusenergihus i Halmstad. Han tyckte att vi ska sluta tänka i kWh och effektivitet när det gäller solceller på byggnader. Tänk som byggnadsmaterial. Estetiska och miljömässiga argument är minst lika rationella som de ekonomiska, eftersom de fångar våra värderingar.

Frodeparken, Uppsala. Foto Bengt Stridh.

Solceller i nya utformningar

Sara Klingberg, SolTech

De har valt att jobba med tunnfilmssolceller på grund av estetik, miljöskäl och dess tekniska kvalitéer. Man gör en stor satsning i Kina. Flera exempel på intressanta produkter nämndes. SolTech ShingEl ersätter 5 betongpannor. SolTech ST är en semitransparent solfasad. Exempel på SolTechs produkters användning som utsmyckning i form av träd och i olika färger visades. SolTech Supreme är en standardmodul, utanpåliggande på tak med bra utseende.

Kommentar. Riktigt kul att se SolTechs utbud av existerande produkter! Det är inte bara Tesla som har snygga soltak och till skillnad från Teslas tak kan SolTechs tak köpas idag.

Svenska solceller ger nya möjligheter

Georgios Foufas, Exeger

Exeger har växt rejält och består nu av drygt 70 personer. Kanske det största renodlade solcellsföretaget i Sverige? Man har tagit in över 400 miljoner kronor i riskkapital, också i topp i Sverige? Man använder en annan teknologi än kisel- eller tunnfilmssolceller. De använder så kallade “dye-sensitized” (färgämnessensiterade eller Grätzel) solceller. Man har planer för tre faser där första fasen handlar om solceller på konsumentelektronik inomhus (e-readers kan bli självförsörjande exempelvis). Man tror sig kunna starta försäljning nästa år. Nuvarande fabrik kan producera 300 000 m2 solceller per år, men man har planer på en fabrik (“gigafactory”) i Sverige som klarar 10 miljoner m2 per år 2020.

Kommentar. Spännnade. Vi väntar ju snart på besked om en annan “gigafactory”, den som Northvolt planerar för batteritillverkning. Blir det Västerås eller Skellefteå? Att även få en gigafactory för solceller skulle vara storbingo.