På SMHI:s webb finns data för uppmätt solstrålning (kWh/m2) för ett antal orter. Tittar man på Stockholm visar det sig att den globala solstrålningen var över normalvärdet för åren 1961-1990 under årets sex första månader, men under normalvärdet i juli och augusti. Solstrålningen har varit 8%, 15%, 25%, 17%, 3% och 5% över normalvärden för årets sex första månader och därefter 5% respektive 4% under normalvärdet. Det är därför naturligt att även solelproduktionen visade höga värden under första halvåret, se inlägg 3 september. Under ett normalår svarar första halvåret för 57% av årets solinstrålning i Stockholm. Med tanke på hur solinstrålningen varit hittills under året kommer övervikten för första halvåret att bli mera markant än under ett normalår.
Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Högre än normalt under första halvåret, men 11% respektive 5% lägre än normalt under juli respektive augusti. Under mars var solskenstiden 59% högre än normalt!
SMHI har inga solstrålningsdata för Västerås. Däremot finns uppgifter om nederbörd. Ökande nederbörd dagtid ger minskande solstrålning och solskenstid. Januari, februari, juni och augusti hade mera nederbörd än normalt, medan mars-maj och juli hade lägre nederbörd än normalt.
SMHI har för övrigt en fin karta som visar solinstrålningen på årsbasis i Sverige. Där ser man att Västerås har ungefär samma solinstrålning som Stockholm, som har 970 kWh/m2 och år vid mätstationen. Mest solinstrålning har Gotlandskusten, där man har mer än 1050 kWh/m2 och år. Det är slående hur pass liten variationen ändå är i vårt väldigt avlånga land. Om man ansätter ett medelvärde på ca 925 kWh/m2 och år hamnar nästan hela Sveriges yta inom ±15% från detta värde, det är bara allra västligaste fjällvärlden och några mindre kustområden som hamnar utanför detta intervall.
Gör samma tankeexperiment med vindtillgångarna, där är skillnaderna väldigt mycket större med tanke på att energin beror på vindhastigheten upphöjt till tre, 15% lägre vindhastighet ger 40% lägre vindenergi. Det är en anledning till varför vindenergi sällan är någon bra idé för en småhusägare i en tätort där man inte kan sätta upp höga master och där vindhastigheten nära marknivån är klen. Med tanke på att 85% av Sveriges befolkning bor i tätorter enligt SCB är en egen vindsnurra inget för gemene man. För den som vill producera sin egen el lämpar sig solceller betydligt bättre för de som bor i en tätort.
Global solinstrålning Stockholm (data från SMHI:s webb).
Solskenstid Stockholm (data från SMHI:s webb).
Nederbörd Västerås (data från SMHI:s webb).
Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.