Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Gotland bäst för solceller i år

SMHI har 17 mätstationer där man mäter global solinstrålning, som är den totala solinstrålning som träffar en horisontell markyta. I tabellen här nedan framgår att Hoburg och Visby på Gotland ligger i topp bland dessa orter. Det vore därför intressant att få data för solelproduktionen från solcellsanläggningar på Gotland under första halvåret. SMHI:s stationsnät är glest och det kan förstås förekomma andra platser med hög solelproduktion, som längs kusterna på Öland och i söder eller någon ö på västkusten.

En annan vinnare är Växjö, som har haft 13,8% högre solinstrålning än normalt under första halvåret. Alla stationer utom Kiruna hade högre solinstrålning än normalt under första halvåret.

Av tabellen framgår också att första halvåret har gett omkring 60% av den normala årliga globala solintrålningen för alla orter.

Lägg märke till att de soltimmar som ibland redovisas i media är ett annat värde. SMHI definierar soltimmar som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Antalet soltimmar behöver därför nödvändigtvis inte ge samma rangordning mellan orterna som när man jämför globalstrålningen. För solcellsanläggningar är det globalstrålningen som ska användas vid jämförelser mellan olika orter.

Global solinstrålning under januari-juni 2013. De nyaste stationerna saknar värden för normalperioden. Nordkoster saknade värden för juni och därför är den stationen ej medtagen i tabellen. Data från SMHI.

Global solinstrålning under januari-juni 2013. De nyaste stationerna saknar värden för normalperioden. Nordkoster saknade värden för juni och därför är den stationen ej medtagen i tabellen. Data från SMHI.

Klicka på tabellen för att se den i större storlek.

Blir maj soligaste månaden i år också?

387 kWh (115 kWh/kW) solel hittills i maj. Från och med 21 maj blev det molnigare väder. Med fyra dagar kvar i maj borde det kunna bli runt 440 kWh om väderprognoserna slår in. Det blev 445,26 kWh i maj ifjol och 449,87 kWh under maj 2011. Under både 2011 och 2012 har maj varit årets bästa månad vad gäller solelproduktion. Dagarna är visserligen längre i juni och juli men de har uppenbarligen också varit molnigare under de två senaste åren. Ska vi det bli annorlunda i år? Om maj inte blir soligast i år sätter jag en peng på att det blir juni. Juli brukar inte vara den månad som ger mest solel.

Tro inte att andra halvan av 2013 blir soligare än under första halvan, speciellt inte med soliga vårväder vi haft i år. Första halvåret svarar i medel för 56,7% av årets solinstrålning i Stockholm och 55,4% i Lund, enligt SMHI:s mätningar under normalperioden 1961-1990.

Lägg märke till att de soltimmar som redovisas i olika tidningar inte är detsamma som den globala solinstrålningen mätt i kWh/m2 som vi solcellsägare är intresserad av. Solskenstiden definieras som den tid i timmar då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2, vilket kan ge en annan rangordning mellan olika orter än när man jämför global solinstrålning, som är den som bestämmer hur mycket solel vi producerar.

April soligare än normalt

I mars var det rekordsoligt och det soliga vädret fortsatta under april. Alla SMHI:s mätstationer för global solinstrålning visade under april högre värden än normalvärdet för referensperioden 1961-1990, se tabellen här nedan. Soligast var det på gotländska Hoburgen med Svenska Högarna utanför Stockholm som två. Inte så överraskande att kustorter är soligast. Trean var däremot en överraskning, det blev Storlien-Visjövalen som hade högre solinstrålning än exempelvis solsäkra Visby och ”soliga” Karlstad! Alla dessa tre mätstationer är nytillkomna från 2007 eller senare och därför saknas av naturliga skäl normalvärden för perioden 1961-1990.

Lund hade det högsta värdet över det normala med 19% medan Kiruna fick nöja sig med 3% över det normala.

Globalstrålning under april [kWh/m2]. Mätdata enligt SMHI.

Startår April 2013 Normal
1961-1990
April jämfört
med normal
Hoburg 2013 138,3
Svenska Högarna 2007 132,3
Storlien-Visjövalen 2013 131,4
Visby 1958 130,7 119,1 +10%
Lund 1983 129,7 109,4 +19%
Göteborg 1983 124,1 105,9 +17%
Karlstad 1957 123,4 113,2 +9%
Norrköping 1975 123,4 106,8 +16%
Tarfala 2007 122,3
Östersund 1957 121,7 116 +5%
Stockholm 1922 121,7 107,1 +14%
Växjö 1983 119,8 104,9 +14%
Borlänge 1987 119,6 105 +14%
Umeå 1959 119,3 110,8 +8%
Kiruna 1958 114,5 111,3 +3%
Luleå 1961 114,3 108,3 +6%

 

Stockholms solkarta

Helt nyligen lanserades Stockholms solkarta. Det är en interaktiv webbtjänst som visar takyta och solinstrålningen i tre olika klasser på tak till vald byggnad i Stockholm stad. De tre olika klasserna för solinstrålningen är >1000, 950-1000 och <950 kWh/m2 och år.

När man går in på kartan är hustaken färglagda, men färgsättningen är tämligen svårtolkad, där man inte får så god upplösning tycker jag. Det skulle underlätta om man kunde förlänga skalan som visar färgerna, för att få en bättre färgupplösning. Klickar man på en byggnads tak får man detaljerad information enligt nedanstående skärmdump.

Stockholm solkarta. Exempel på information man kan få för en vald byggnads tak.

De solinstrålningsvärden som visas är beräknade värden för ett genomsnittligt år, baserat på indata från SMHI för åren 1999-2009. Man bör ha i minnet att enligt SMHI:s mätningar kan solinstrålningen variera ±10% mellan olika år. Dessutom tas ingen hänsyn till skuggning från omgivande träd eller objekt på taken som till exempel skorstenar och ventilationstrummor.

Kartan kommer att vara en bra hjälp för framtida planering av solcellsinstallationer och bedömning av solenergipotentialen för olika byggnader i Stockholm stad.

Sedan tidigare finns Solkartan, som är en webbtjänst hos Göteborg Energi där man kan få fram solinstrålningen på enskilda hustak i Göteborg stad. Vi kommer säkert att få se solinstrålningskartor från flera städer i framtiden. Såg någonstans att Malmö är på gång också.

IEA PVPS Task 13 i Rotterdam

Två dagar avklararade.

Marcel Suri, chef för GeoModel Solar, höll ett föredrag om satellitbaserade solinstrålningskartor. Man kan få kartor med 3-5 km upplösning. Om man tar årlig global solinstrålning ligger felet inom 3-7%. För kortare tidsperioder blir felet större. Satelliternas banor gör att man kan få data med bra noggrannhet upp till Stockholm. Man kan ladda ner karta med global solinstrålning för Europa och många länder gratis från SolarGIS. Men för Sverige finns ingen karta. Skulle vilja beställa en sådan för Sverige och jämföra med SMHI:s solinstrålningskarta.

Nettodebitering

I Holland har man fortfarande nettodebitering upp till 5000 kWh. Även Belgien har fortfarande nettodebitering, upp till 10 kW. I Belgien kan man dessutom få elcertifikat, till ett värde av ca 2,5 Eurocent. Det är ett system där anläggningsägaren själv rapporterar sin solelproduktion, som jag uppfattade det, som underlag för certifikattilldelningen. Den möjligheten efterlyser jag i Sverige också, för att förenkla elcertifikatsystemet för små elproducenter.

Januari-februari mindre soliga än normalt

Av SMHI:s mätstationer för global solinstrålning har de allra flesta haft mindre solinstrålning under januari-februari 2013 än under ett normalår. Östersund var 12% under det normala och Stockholm 7% under normalt. Undantag finns dock, Göteborg har haft 7% mer än normalt och Karlstad 1% över normalt. I absoluta tal toppar Karlstad med 40,9 kWh/m2 knappt före Lund med 40,8 kWh/m2 under januari-februari. Man kan se att alla mätstationer låg över det normala i januari och alla utom en låg under det normala i februari.

Sverige är ett så stort land att det är stora relativa skillnader mellan orterna när man bara tittar på dessa två månader. Ser man över helt år blir de relativa skillnaderna mindre.

SMHI:s nät för mätning av solinstrålning är för övrigt så glest att det säkert finns platser som haft mer eller mindre solinstrålning än nedanstående. Kalenderbitaren ser att Hoburg och Storlien-Visjövalen är nya stationer för 2013. Undrans varför SMHI startade en station på Hoburg när det redan finns en åtta mil norrut, i Visby, med tanke på att det finns stora luckor på andra håll i Sverige?

Tabellerna nedan visar

  • den globala solinstrålningen per månad
  • summerat värde för januari-februari
  • en jämförelse med vad som förväntas under januari-februari enligt ett normalår under perioden 1961-1990, som SMHI använder som referensperiod. Hoburg, Storlien-Visjövalen, Svenska Högarna och Tarfala är nya stationer som saknar värden för denna period.

Det är för övrigt tveksamt om man kan anse att värden från perioden 1961-1990 är det normala idag. SMHI:s mätningar visar nämligen att den årliga globala solinstrålningen sedan mitten av 1980-talet och fram till omkring 2005-2006 ökade med drygt 5 % i Sverige, vilket blir ca 0,2% per år. Fann även två andra uppgifter hos SMHI. I ett diagram på sidan 6 i SMHI:s faktablad “Solstrålning” anges att den långsiktiga trenden för globalstrålning under åren 1983-2006 är en ökning med 0,4% per år, vilket motsäger den ovanstående uppgiften eftersom 23 år * 0,4% = ca 9% ökning. På sidan “Solinstrålning i Sverige sedan 1983” visas ett diagram för åren 1983-2012 där det står att trenden är 0,3% per år. En egen avläsning av värden på trendlinjen visar på en ökning från ca 900 kWh/m2 och år för 1983 till ca 975 kWh/m2 och år för 2012. Det är en ökning på ca 8,3% vilket ger ca 0,29% per år, så 0,3% verkar vara det korrekta värdet för de senaste 29 åren. Det måste man säga är en väsentlig ökning!

Solelproduktionen är i princip direkt proportionell mot solinstrålningen, MEN för vintermånaderna kan snötäckning av solcellsmodulerna minska solelproduktionen. Som framgår av den nedersta tabellen är solinstrålningen under januari-februari 2,0-4,3% av den årliga solinstrålningen, med en ökande andel söderut. Snötäckning under dessa månader är därför ingen katastrof.

SMHI stationskarta solinstrålning. Kartan visar även orter som bara mäter solskenstid och de finns därför inte med i nedanstående tabeller. Kartan är dessutom från 2009 och visar inte de stationer som tillkommit efter detta årtal. Skickade mail till SMHI om det, så det kanske kommer en aktuell karta med tiden.

Global solinstrålning januari-februari 2013. Enligt data från SMHI.

Global solinstrålning januari-februari 2013. Enligt data från SMHI.

Global solinstrålning för januari-februari 2013. Jämförelse med normalvärden. Enligt data från SMHI.

Global solinstrålning för januari-februari 2013. Jämförelse med normalvärden. Enligt data från SMHI.

Solceller – svar på vanliga frågor

Skrevs ursprungligen 2013-02-10. Uppdateringar har gjorts sedan dess, men tänk på att exempelvis prisuppgifter är färskvara.

Här är de korta och starkt förenklade svaren på några av de vanligaste frågorna.

Hur mycket producerar solceller i Sverige?

800 – 1 100 kWh/kW och år (mätt efter växelriktaren) = 135-170 kWh/m2 och år vid 17% modulverkningsgrad.

Hur stor yta behövs?

6-7 m2/kW.

Hur länge håller solcellerna?

Solcellsmoduler håller förmodligen minst 30 år.

Vad kostar solceller i Sverige?

15 000 – 25 000 kr/kW för en nyckelfärdig nätansluten solcellsanläggning för småhus, inklusive moms och installation.

Var kan man köpa ett solcellsystem i Sverige?

Se Leverantörer.

Om du vill ha en mera grundlig genomgång av svaren kan du läsa vidare.

 

Hur mycket producerar solceller i Sverige?

Som jämförelsetal brukar man ange hur många kWh som produceras per installerad kW under ett år. En tumregel som baseras på värden från redan installerade solcellsanläggningar är att man kan räkna med 800-1 100 kWh/kW och år, mätt efter växelriktaren, om det är ett fast monterat system som är hyggligt placerat.

En 10,08 kW solcellsanläggning på KTH producerade 1074 kWh/kW under 2011. Det var då svenskt rekord. 2011 var solinstrålningen 5,4% högre än under normalperioden 1961-1990 enligt SMHI:s mätningar. Det betyder att ett oskuggat system i Stockholmstrakten som har optimal lutning och orientering bör ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning.

Lund har bara 0,4% högre solinstrålning än Stockholm under ett normalår och även där bör därför ett optimalt placerat system ge ca 1 000 kWh/kW per år. Under ett normalår har Visby 10% högre solinstrålning än Stockholm och vid Gotlandskusten borde man därför få ca 1 100 kWh/kW under ett normalår. SMHI:s karta över solinstrålning ger en överblick över hur solinstrålningen varierar i landet.

En del har frågat efter ”formeln” för att beräkna solelproduktionen. Det är en väldigt komplicerad beräkning och det finns inga enkla formler. Istället rekommenderas de beräkningsprogram som finns. Exempelvis är PVGIS mycket lätt att använda men ger något för låga värden för system som är oskuggade och bra placerade om man använder det förinställda värdet för ”estimated system losses” och man är söder om 60:e breddgraden. Norr om 60:e breddgraden blir noggrannheten sämre, med alltför låga produktionsvärden.

Det är många faktorer som påverkar det årliga utbytet:

  • Solinstrålningen. Varierar ±10% mellan olika år sett över en längre tidsperiod enligt SMHI:s mätningar i Sverige. Inget beräkningsprogram tar hänsyn till detta, om man inte kan mata in egna väderdata för ett visst år. Under ett toppår för solinstrålning borde man i Visby kunna producera ca 1 200 kWh/kW! I inlägget ”Solinstrålning under 2012 högre än under normalår i söder” visas solinstrålningen under 2012 vid SMHI:s alla mätstationer.
  • Temperatur. Modulernas verkningsgrad minskar med ökande temperatur. Ett normalt värde för kiselbaserade moduler är -0,40%/°C till -0,45%/°C. Modulernas märkeffekt är angiven vid en solcelltemperatur på 25°C. En solig sommardag blir celltemperaturen betydligt högre. Om celltemperaturen exempelvis är 40°C blir effekten ca 6% lägre än märkeffekten vid en instrålning på 1000 W/m2 mot modulytan. För att kunna ta hänsyn till detta behöver man vid noggrannare beräkningar förutom solinstrålningsdata även ha lufttemperaturdata per timme under ett helt år. Förutom luftemperatur påverkar vindhastighet och montering hur väl värmen leds bort från solcellsmodulen. Man ska se till att ha en luftspalt under modulen när man monterar dem på ett tak för att förbättra värmebortförseln från modulen.
  • Skuggning från omgivning (hus, träd, flaggstänger, takkupor, skorstenar eller andra installationer på taket) eller horisont. I vissa beräkningsprogram kan man lägga in skuggande objekt.
  • Solcellsmodulernas lutning. 40-45 grader är optimalt för söderläge i Mälardalen, men ±10% avvikelse ger liten skillnad i årsproduktion (mindre än 2%). Längst i söder i Sverige är optimala vinkeln lite lägre och i norr lite högre. Lägg märke till att om man har en annan orientering är söder blir den teoretiskt optimala lutningen lägre.
  • Solcellsmodulernas orientering. Söder bäst för högsta årlig solelproduktion. Sydväst eller sydost ger ca 6% lägre årlig produktion i Mälardalen.
  • Snötäckning. Kan sänka årsutbytet några procent, beror på var man bor i landet. För att minska snötäckningstiden är det bättre att ha lite högre vinkeln än den optimala som beräkningsprogrammen anger, eftersom de inte tar hänsyn till snötäckning och att snön lättare glider av självmant vid högre lutning. Den metallram som finns runt kanten på de flesta moduler gör det lite svårare för snön att glida av, ramlösa tunnfilmsmoduler har här en viss fördel.
  • Växelriktarens verkningsgrad. Några procent i skillnad mellan olika växelriktare. Verkningsgraden varierar med ingående effekt och DC-spänning, se inlägg “Verkningsgrad för växelriktaren beräknad“.
  • Förluster i kablar. Bör vara mindre än 1%. Dimensionering och längd påverkar dessa förluster.
  • Nedsmutsning av modulerna på grund av pollen, luftföroreningar, löv, algbildning, fågelspillning etc. Liten effekt i Sverige (någon? procent, få studier gjorda), regn och snösmältning ger självrengöring.
  • Degradering av modulerna. Få studier gjorda i Sverige. I rapporten “Outdoor PV degradation comparison“ från amerikanska NREL 2011 där man sammanställt många olika studier fann man att modulerna tappade 0,5%/år i median och 0,7%/år i medel i toppeffekt, fast enskilda värden varierade mellan ca 0% och 2%/år.

Det i PVGIS använda ”estimated system losses” är ett schablonvärde för summan av de förluster som kan uppstå på grund av ovanstående faktorer.

Eftersom ett solcellsystem på ett småhus sällan har helt optimala betingelser brukar jag anta 900 kWh/kW i Mälardalen som ett normalvärde.

Se även inlägget “Varför ger solcellsmoduler inte märkeffekten?”.

Hur stor yta behövs?

Ytan per installerad kW bestäms av modulernas verkningsgrad. Om verkningsgraden för en modul är 17% blir modulytan per kW 1/0,17 = 5,9 m2. Att det blir denna enkla formel beror på att verkningsgraden anges vid en solinstrålning på 1 000 W/m2 och att arean beräknas som effekt/(verkningsgrad*solinstrålning).  Installationsytan kan bli aningens större om montagesystemet gör att det behövs ett litet mellanrum mellan modulerna (2 cm längs modulernas långsidor, hemma hos oss). I inlägget ”Hur mycket ger solceller per m2?” finns ett diagram som visar ytbehovets beroende av solcellsmodulernas verkningsgrad.

Med tumregeln 800 – 1 100 kWh/kW,år för Sverige får vi att solelproduktionen blir ca 135-185 kWh/m2 vid 17% modulverkningsgrad och år under ett år med normal solinstrålning. I inlägget ”Hur mycket ger solceller per m2?” finns en skördetabell för olika solcellsteknologier.

I inlägget ”Statistik över solcells-installationer i Sverige – 2. Modulverkningsgrad” från 30 oktober 2012 framgår att medianvärdet för verkningsgrad var 13,8% för installationer gjorda med investeringsstöd från 1 juli 2009. Modulverkningsgraden har stigit med åren. Vid årsskiftet 2017- 2018 var 16-17% en normal modulverkningsgrad. I början av 2018 var den högsta verkningsgraden för kommersiella moduler med kiselsolceller 22,2% (SunPower).

 

Hur länge håller solceller?

Se inlägget ”Garantier för solcellssystem”.

Modultillverkarna ger vanligen en effektgaranti på minst 80% av märkeffekten efter 25 år, vilket torde var tämligen unikt för en elprodukt. Övning: Fundera på hur många 25 år gamla användbara elprodukter du har i ditt hem (TV, radio, telefoner, datorer, glödlampor, spis, kylskåp, frys, köksutrustning, värmepump, miniräknare, …). Ni som inte är tillräckligt gamla kan fråga era föräldrar, :-), och fundera även på vilka förväntningar du har på dessa produkters livslängd.

När jag räknar på produktionskostnad brukar jag anta 30 års livslängd på solcellsmodulerna och lägga till en årlig driftkostnad för att täcka ett byte av växelriktare under livslängden. Se mallar för beräkning av produktionskostnad och livslängd i projektet “Investeringskalkyl för solceller“, vid Mälardalens högskola.

 

Vad kostar solceller i Sverige?

Se inlägget “Vad kostar solceller – Uppdatering 2017-10-19“.

I det förenklade svaret skrev jag 15 000 – 25 000 kr/kW för en nyckelfärdig nätansluten solcellsanläggning för småhus. Generellt sett minskar priset per kW med ökande storlek på anläggningen. För ej nätanslutna anläggningar tillkommer batterierna vilket höjer priset.

Priserna gäller för kompletta paket inklusive moms, installation och idriftsättning för en standardinstallation. Observera att detaljvillkoren vad som ingår i paketen kan variera mellan paketen, det gäller exempelvis fraktkostnaden.

I inlägget ”Statistik över solcells-installationer i Sverige – 1. Effekt” från 30 oktober 2012 framgår att medianvärdet för installerad effekt var 4,2 kW räknat från 1 juli 2009 för de som installerat under föregående period för investeringsstöd. Se även inlägget ”Ska man fylla taket med solceller?”.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Den lila linjen 2016 IEA-rapport anger ett medelpris för ca 5 kW 2016 enligt “National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2016” . Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Var köper man ett solcellsystem i Sverige?

Se under Leverantörer. Där finns en lista med många leverantörer av nyckelfärdiga solcellspaket och ytterligare företag som säljer moduler och andra komponenter.

Solinstrålning under 2012 högre än under normalår i söder

På SMHI:s webb finns data för uppmätt global solstrålning (kWh/m2) för 14 orter i Sverige. Under 2012 var det högre solinstrålning än normalt söder om Mälardalen medan den var lägre norr om Mälardalen.

I Stockholm var solstrålningen 958 kWh/m2 och i Lund 1013 kWh/m2 under 2012. Solstrålningen i Stockholm och Lund var 0,8% lägre respektive 5,5% högre än normalvärdet för åren 1961-1990. Bäst var Visby med 1082 kWh/m2, 2% över normalvärdet. Växjö var med 7% högst över det normala och Österund med 9% lägst under det normala.

Tittar man på enskilda månader och bortser från de solfattiga vintermånaderna november-februari var det som mest 9% (maj) högre än och som minst 18% (juni) under normalvärdet i Stockholm för åren 1961-1990. I Lund var mars 25% över och juni 7% under normalvärdet.

Under ett normalår svarar första halvåret för 56,7% av årets solinstrålning i Stockholm och 55,4% i Lund. Under 2012 blev det 56,6% i Stockholm och 56,5% i Lund under första halvåret.

Även solskenstiden mäts. Den definieras som den tid då den direkta solstrålningen är över 120 W/m2. Den följer i Stockholm samma trend som solinstrålning men med än högre variationer runt normalvärdet än för solinstrålningen. Under 2012 hade Stockholm 1784 solskenstimmar mot normalvärdet 1821 solskenstimmar för åren 1961-1990, vilket var 2% mindre än normalt.

Global solinstrålning under 2012 för SMHI:s alla mätstationer.

Global solinstrålning under 2012 för SMHI:s alla mätstationer.

Global solinstrålning, avvikelse under 2012 mot normalvärde 1961-1990 för SMHI:s mätstationer (vissa nyare saknar normalvärden).

Global solinstrålning, avvikelse under 2012 mot normalvärde 1961-1990 för SMHI:s mätstationer (vissa nyare saknar normalvärden).

Jämförelse global solstrålning Stockholm-Lund per månad under 2012.

Jämförelse global solstrålning Stockholm-Lund per månad under 2012.

Mer eller mindre solinstrålning i år jämfört med normalt?

Det beror på var man bor. Från Mälardalen och norrut har det varit mindre soligt än normalt vid SMHI:s mätstationer. Östersund har med 756 kWh/m2 en global solinstrålning som är 8,5% lägre än normal under perioden 1961-1990, vilket är den största avvikelsen från det normala bland SMHI:s mätstationer. Söder om Mälardalen har det varit soligare än normalt vid SMHI:s mätstationer. Växjö med 830 kWh/m2 i global solinstrålning hittills i år är 6,6% mer än normalt! Se diagrammen här nedan.

Solelproduktionens variation är ungefär lika som den globala solinstrålningen. Det kan dock bli en vissa avvikelser beroende på hur temperaturen har varierat i förhållande till det normala, eftersom solcellernas verkningsgrad sjunker med ökande celltemperatur (0,45%/°C är ett normalt värde).

Man mäter även solskenstid, som är den tid då den direkta solstrålningen överstiger 120 W/m2. Detta värde är inte lika intressant för en solelproducent, men när media visar solligor är det solskenstid man anger. Solskenstid mäts dessutom vid flera stationer än globalstrålningen. Karlskrona är bäst av SMHI:s mätstationer när det gäller solskenstid med 1731 timmar hittills i år. De ligger 1! timme före Visby. Rankar man orter efter solskenstid behöver den nödvändigtvis inte bli densamma som för globalstrålning. Exempelvis ligger Luleå (1523 timmar) före Karlstad (1512 timmar) när det gäller solskenstid medan Karlstad (866 kWh/m2) klart slår Luleå (773 kWh/m2) i globalstrålning.

PS. Kan tilläggas att vi till och med augusti har producerat 5,2% mindre solel än ifjol, som åtminstone i Stockholm hade 5% högre solinstrålning än normalt under perioden 1961-1990.

Globalstrålning januari-augusti 2012. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-augusti 2012. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-augusti 2012 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

Globalstrålning januari-augusti 2012 jämfört med normalperioden 1961-1990. Rådata från SMHI.

2012 soligare än normalt för de flesta

Av SMHI:s mätstationer för global solinstrålning är lite överraskande Lund i topp efter årets fyra första månader. Tätt följd av Visby och överraskningen Växjö, som på årsbasis ligger långt ner bland SMHI:s mätstationer. Nästan alla orter har i år fått mera solinstrålning är normalt. Som synes är Sverige dock ett så stort land att det är stora skillnader mellan orterna. SMHI:s nät för mätning av solinstrålning är för övrigt så väldigt glest att det säkert finns platser som haft mer solinstrålning än nedanstående.

Tabellerna nedan visar dels den globala solinstrålningen per månad och summerat för januari-april i jämförelse med vad som förväntas under ett normalår under perioden 1961-1990, som SMHI använder som referensperiod. Svenska Högarna och Tarfala är nya stationer som saknar värden för denna period.

Solelproduktionen är i princip direkt proportionell mot solinstrålningen, men för vintermånaderna kan snötäckning av solcellsmodulerna minska solelproduktionen.

SMHI stationskarta solinstrålning. Kartan visar även orter som bara mäter solskenstid och de finns därför inte med i nedanstående tabeller.

Global solinstrålning Januari-April 2012. Data från SMHI.

Global solinstrålning jämfört med normalvärden 1961-1990. Rådata från SMHI.