Helt nyligen släpptes ett simuleringsprogram för svenska solcellssystem från Elforsk SolEl-program. Programmet heter ”Solelekonomi” och är utvecklat av Joakim Widén, Uppsala Universitet.

Här är en recension av version 1.0 som finns att hämta gratis på SolEl-programmets webb.

Målgrupp

På SolEl-programmets hemsida står att programmet ger ”möjlighet att snabbt och enkelt göra beräkningar av ett solcellssystems elproduktion och ekonomi med hjälp av simuleringsprogrammet”. Det skulle vara önskvärt att man nämner vilken målgrupp som är tilltänkt. Denna recension görs med utgångspunkt att användaren är en småhusägare utan någon tidigare erfarenhet av solcellsanläggningar.

Fliken Plats och orientering

Det Java-baserade programmet har ett antal olika flikar. I fliken ”Plats och orientering” kan man välja fyra olika orter: Lund, Göteborg, Stockholm och Luleå. Variationen för solinstrålningen i Sverige är inte mer än ca ±15% från ett medelvärde, så det har inte så stor betydelse att antal orter är begränsat.

När man valt ort visas latitud och longitud. Det känns lite onödigt. Möjligen är det en förberedelse för att man själv ska kunna välja koordinater i framtiden?

Efter ortval visas även årlig global solinstrålning för orten. Jag hittade ingen förklaring av vad global solinstrålning är (totala solinstrålningen mot en horisontell yta). Enheten ska vara kWh/m² istället för kWh. Man får ha i minnet att solinstrålningen varierar en del från år till år. Enligt mätningar gjorda av SMHI sedan 1983 år kan variationen mellan olika år vara upp till ±10%, vilket också gör att den förväntade solelproduktionen kan variera lika mycket.

I programmet kan man sätta månadsvisa albedovärden (hur mycket refektion man har från mark och omgivning). Jag är lite kluven till om man behöver ha möjlighet att sätta detta värde i ett program som detta som ska vara enkelt att använda. Få av de tilltänkta användarna lär veta vilka albedovärden man har. Om man ska ha denna möjlighet kvar borde det åtminstone finnas en vägledning i programmet om vilka albedovärden som är typiska för olika miljöer.

Azimutvinkel är ett ovant ord för en normal småhusägare. När det gäller lutningsvinkeln saknas att den mäts från horisontalplanet. Man borde lägga in en enkel figur i programmet som visar hur vinklar för azimut och lutning definieras, för att undvika feltolkningar.

Fliken Systemkomponenter

När man skrivit in modularea, toppeffekten för en modul och antal moduler får man veta modulens verkningsgrad, den nominella toppeffekten och modulernas totala yta. Den nominella toppeffekten kan skilja sig något från den verkliga toppeffekten eftersom modulernas verkliga effekt får avvika något ifrån den nominella. Vanligen är den verkliga effekten något högre. Vår nominella toppeffekt är 3,36 kW, medan den verkliga toppeffekten är 3,38 kW enligt modulernas testprotokoll. I detta sammanhang är dock detta fel försumbart.

I programmet används en konstant verkningsgrad för växelriktarna. Verkningsgraden beror dock på vilken effekt växelriktaren arbetar vid, vilket gör en viss skillnad. Som grundvärde är verkningsgraden satt till 90%, vilket är ett lågt värde. När vi höll på att upphandla systemet blev vi först erbjudna SMA växelriktare med 90,9% eller 91,8%  i verkningsgrad. Min kommentar blev att dessa växelriktare med stolthet skulle kunna visas på Antikrundan. Undvik växelriktare med låg verkningsgrad! Vår SMA växelriktare Sunny Boy 3000TF från 2010 har en Euroverkningsgrad på 96,3%.

Fliken elanvändning

Här kan välja typ av boende och vid behov göra en korrektion med hjälp av en skalfaktor så att värdet för årlig elanvändning överensstämmer med ens egen elanvändning. Man kan även importera en egen fil om man har värden för sin egen elanvändning. Den importerade filen ska innehålla 8670 timvärden för elanvändningen. I hjälptexten framgår inte vilken enhet värden ska ha. Det är väl oklart hur många privatpersoner som i dagsläget har tillgång till timvärden för sin elanvändning, men i framtiden kommer det säkert att bli vanligare i takt med att timmätning blir vanligare.

Simulering

När man fyllt i ovanstående flikar klickar man på ”Kör simulering” och blixtsnabbt får man resultaten.

Resultat – Elproduktion och elanvändning

Värden visas för årlig solelproduktion, ”performance ratio” (PR) och ”normaliserad produktion” (värde för hur många kWh man producerar per kW installerad effekt). Jag hittade ingen förklaring av PR som är (producerad energi /nominell effekt) / (instrålad solenergi i samma plan som modulerna/solinstrålning enligt standardförhållandena vid produktionstest av modulerna), läs mera om PR här. PR-värdet säger väl egentligen ingenting för en privatperson och jag har inte sett någon sammanställning av PR för svenska system i drift, så det är inte heller lätt att veta vad man ska förvänta sig. Eftersom man måste ha data för solinstrålningen för att kunna beräkna PR är det sannolikt bara en mindre andel av dagens svenska solcellsanläggningar som kan beräkna PR, eftersom sannolikt relativt få solcellsanläggningar har mätning av solinstrålningen.

När det gäller normaliserad produktion används enheten kWh/Wp. Det känns lite ovant, vanligen brukar kWh/kWp användas.

Man får även veta värden per månad och år för solinstrålning, energi från solcellsmodulerna, energi från växelriktarna, elanvändning, sparad köpt el, köpt el och till nätet inmatad el.

Resultat – ekonomisk utvärdering

I fliken ekonomisk utvärdering (varför är den märkt med ett Euro-tecken när det är Sverige som behandlas?) redovisas bland annat årliga utgifter och solelproduktionens värde.

Inköpspriserna för moduler, växelriktare och övrigt är separerade. Jag vet inte varför. Det borde stå att modulpriset ska anges per modul och inte som en summa för alla moduler (lurade mig). I vår offert fick vi inget separat pris på växelriktarna så för oss skulle det inte vara möjligt att fylla i de önskade värdena på ett korrekt sätt. Om inte priserna för moduler och växelriktare används för något specifikt i beräkningarna borde man kunna ange total systemkostnad.

När det gäller säljpriset för el ska man komma ihåg att ta med energiersättning från nätägaren (7,5 öre/kWh från vår nätägare Vattenfall), eventuell ersättning för elcertifikat (ca 0,3 kr/kWh) och ursprungsgarantier (oklart vad de kommer att vara värde).

I beräkningarna framgår inte vilka antaganden som gjorts om framtida elpris. Om elpriserna ökar snabbare än inflationstakten blir investeringen mera lönsam med tiden.

Man kan även spara resultatrapporten som en fil. När jag sparade i html-format gick filen inte att öppna eftersom datorn inte kände igen vilket program som skulle öppna filen. Genom att lägga till .html i filnamnet löste sig detta problem.

Summering

Kul att det kommit ett svenskt program för utvärdering av solcellsystem, som dessutom är gratis! Programmet är lättanvänt och man får snabbt ett resultat. Jag ser framför mig att programmet exempelvis är passande för vetgiriga privatpersoner. Men man borde då finslipa vilka in- och utdata som ska användas, som i version 1.0. känns lite som en mix av enkelt och akademiskt.

Det unika med programmet är den ekonomiska utvärderingen utifrån svenska förhållanden. En ekonomisk utvärdering är dock knepig. Den beror på så många faktorer, varav flera osäkra eller okända över solcellssystemets livslängd på minst 25 år, att man generellt får ta alla ekonomiska utvärderingar med en nypa salt.

En fråga är vem som i framtiden ska finansiera och utföra underhåll samt eventuell fortsatt utveckling av programmet? Vi får hoppas att det finns planer för detta.

Hur står sig SolEl ekonomi i konkurrensen med exempelvis PVGIS (gratis), Sunny Design (gratis) och PVsyst (kommersiellt program) när det gäller att förutsäga solelproduktionen? Återkommer till jämförelser med dessa program i framtida inlägg.