Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solkraft

Regeringens klimathandlingsplan släpptes igår. I en handlingsplan förväntar man sig konkreta åtgärder för att nå ett eller flera mål. När det gäller energi finns en önskan från stål- och gruvindustri om väldigt stora mängder el inom de närmaste tio åren för att de ska kunna genomföra sina planer att ersätta kol och koks med vätgas, framställd genom elektrolys av vatten. Dessutom pågår en elektrifiering av transportsektorn. En undrar var därför hur regeringen ska stötta att ny elproduktion tillkommer inom det närmaste årtiondet.

Elproduktionen i Sverige på rekordhöga 170 TWh under 2022 bestod av vattenkraft (40,9%), kärnkraft (29,5%), vindkraft (19,5%), kraftvärme (9,0%) och solkraft (1,2%). Av dessa är det framför allt vindkraft och solkraft samt i viss mån kraftvärme som har potential att öka under det närmaste årtiondet. Ny kärnkraft lär vi få vänta minst tio år på och då med förbehållet att “Staten behöver skjuta till pengar om det ska byggas kärnkraft i Sverige, säger Vattenfalls vd Anna Borg.” Det betyder att vi skattebetalare måste stå för en del av notan om det ska bli någon ny kärnkraft.

Jag sökte på orden sol, vind, kraftvärme, fjärrvärme och kärnkraft i den 245 sidor långa handlingsplanen. Sol var omnämnt sex gånger, vind 28 gånger, kraftvärme fem gånger, fjärrvärme 18 gånger och kärnkraft 75 gånger enligt nedanstående tabell. Solvärme saknades helt. I all sin enkelhet ger det en tydlig vink om regeringens inriktning.

Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solenergi

När det gäller solenergi nämner regeringen inte en enda egen konkret åtgärd. Den enda, men betydelsefulla åtgärden, är att enligt EU:s förnybarhetsdirektiv kommer solceller att få en särställning vad gäller snabb handläggning. Men regeringen menar att det inte kommer att påverka Sverige i någon högre grad då de skriver att solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga. Det är inte riktigt sant.

Solcellsparker på mark kräver oftast ett samråd med länsstyrelsen, som gör en prövning mot gällande lagar i Sverige, exempelvis 12 kap. 6 § i Miljöbalken, och exempelvis påverkan på natur- och kulturmiljö. När det gäller en solcellspark på 147 MW i Svedberga, Skåne, som European Energy lämnade in till samråd hos länsstyrelsen i Skåne 7 juli 2020 är ärendet fortfarande inte avgjort. Länsstyrelsen beslutade om förbud av verksamheten 26 april 2022, vilket European Energy överklagade till Mark- och miljödomstolen, som upphävde länsstyrelsen beslut 31 oktober 2022. Länsstyrelsen överklagade domstolens beslut och ärendet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen, som förväntas komma med ett beslut i början av 2024. Det har då tagit ca 3,5 år att handlägga detta ärende. Det är långt ifrån en snabb handläggning och som sinkar hela solcellsbranschen i Sverige.

Tips till regeringen

  • Regeringen bör snarast ge tydligare riktlinjer åt länsstyrelserna när det gäller prövningsfrågor för solcellsparker på mark.
  • Speciellt skulle det behövas ett regelverk för agrivoltaiska anläggningar där man kombinerar jordbruk och solelproduktion på jordbruksmark, liksom det finns i flera andra europeiska länder.
  • Ta bort energiskatten på egenanvänd solel för solcellsanläggningar på minst 500 kW. Det är en rent fiskal skatt som saknar logik då det rör sig om en “vara” som aldrig varit ute på en marknad.

Omnämnande av ordet sol i regeringens klimathandlingsplan

Läs och döm själv om detta är värt namnet handlingsplan när det gäller solkraft i Sverige.

Sida 15

Kärnkraften minskar därför behovet av nätutbyggnad och storskalig energilagring, och möjliggör nyanslutning av intermittenta fossilfria energikällor såsom vind- och solkraft.

Sida 31

Exempel på andra initiativ och samarbeten där Sverige för närvarande deltar är … International Solar Alliance ….

Sida 80

Förnybartdirektivet

Förhandlingarna om revideringen av förnybartdirektivet färdigställdes under tiden Sverige var ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet och beslutades slutligt den 9 oktober 2023. Ändringarna, i de delar som handlar om tillståndsprocesser, syftar till att korta beslutstiderna för förnybar energi och tillhörande infrastruktur samt öka sannolikheten för att sådana projekt ska ges tillstånd, bl.a. genom att förnybar energi ska ses som ett överskuggande allmänintresse vid vissa avvägningar, t.ex. vid EU:s artskyddsregler. Tidsfrister förs in och skärps för tillståndsprövningen. Det kommer att behöva göras ändringar i svensk lagstiftning för att genomföra direktivets krav. Installation av solceller kommer att få en särställning vad gäller snabb handläggning, men påverkar inte Sverige i någon högre grad eftersom solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga.

Sida 89

Utbyggnaden av nätanslutna solceller ökar snabbt i Sverige, men från en förhållandevis låg nivå. År 2022 var den installerade effekten 2 384 MW vilket är en ökning med 50 procent från föregående år. Vid slutet av 2022 fanns totalt 147 692 elnätsanslutna solcellsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med 55 333 anläggningar eller motsvarande en ökning på 60 procent jämfört med året innan.

Forskning

Som forskare inom energiteknik med inriktning mot solcellssystem var jag nyfiken på vad regeringen hade att säga om energiforskning. Forskning och innovation avhandlas på drygt fyra sidor. Kärnkraft, batteriteknik och elektrifiering (utan någon precisering) är de områden som nämns konkret. Inget konkret skrivs om solenergi, vindkraft eller kraftvärme. Regeringen skriver att

”Regeringen avser återkomma med en forsknings- och innovationsproposition som anger inriktningen för forskningspolitiken framåt

En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats.

Kompetens inom elektrifiering och batteriteknik är viktig för klimatomställningen. Regeringen gör en strategisk forskningssatsning vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola AB för att tillsammans med näringslivet stärka möjligheterna att långsiktigt utveckla en stark forsknings- och utbildningsmiljö inom elektrifiering och batteriteknik.

I och med regeringens satsningar på kärnkraftteknik behöver flera forskningsområden förstärkas och den kompetens som krävs på strålsäkerhets- och strålskyddsområdet behöver upprätthållas. ”

Förekomst av olika ord i regeringens klimathandlingsplan

Baserat på sökningar i regeringens pdf-fil.

Ord i regeringens klimathandlingsplan 2023-12-21

PS. Se även artikeln “Vart tog solkraften vägen, ministern?” i Aftonbladet i går. Upptäckte den precis efter att jag skrivit detta inlägg.

Bingo till solceller i dagens regeringsbudget

Som tidigare aviserats av regeringen ges en rejäl ökning till investeringsstöd för solceller i regeringens budget, som presenterades idag. Här nedan citeras allt om solceller i budgeten (med mina färgmarkeringar).

Höständringsbudget för 2017

I “Höständringsbudget för 2017” lägger man in 203 miljoner kronor extra till investeringsstödet för solceller:

“…0,2 miljarder kronor stöd till installation av solceller som syftar till att korta de köer som bildats i systemet till följd av att söktrycket inom stödet varit högt under flera år.”

3.17 Utgiftsområde 21 Energi

1:8 Energiteknik

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 440 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Energiteknik ökas med 203 000 000 kronor.

Av anslaget får högst 15 miljoner kronor användas för administrativa utgifter.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får användas för utgifter för att stimulera spridningen av vissa energitekniska lösningar som bedöms ha positiva effekter på klimatet, bl.a. stöd till installation av solceller. Högst 12 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.

Antalet ansökningar om solcellsstöd har under flera år varit högt. Det har lett till att det bildats kö i systemet. För att hantera detta behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Energiteknik bör ökas med 203 000 000 kronor.

Med hänsyn till de krav på handläggning som ökningen av anslaget medför behöver medlen som får användas för administration ökas. Regeringen anser därför att ändamålet för anslaget 1:8 Energiteknik bör ändras så att högst 15 miljoner kronor av anslaget får användas för de administrativa utgifter som detta medför.”

Budgetpropositionen för 2018

I utgiftsområde 21: Energi i “Budgetpropositionen för 2018” ökas budgeten till investeringsstöd för solceller med 525 miljoner kronor under 2018-2019, med 965 miljoner kronor 2020 (fanns ingen budget för detta år tidigare) och budgeten för energilagring får 10 miljoner kronor till under 2018-2020. Här är utdrag ur budgeten:

s. 33-34  (det mesta en summering av tidigare beslut):

“Intresset för att investera i solceller är fortsatt stort. Under 2016 installerades cirka 75 MWt solceller, jämfört med 47 MWt året innan.

Regeringen införde 2009 ett investeringsstöd (anslag 1:7 Energiteknik) till både privatpersoner och andra aktörer som sätter upp solceller, se förordningen (2009:689) om statligt stöd till solceller. Under 2016 beviljades totalt omkring 267 miljoner kronor i stöd och 139 miljoner kronor utbetalades. Detta är de högsta årliga siffrorna sedan stödet infördes och har uppnåtts till följd av den kraftiga ökningen av stödets budget som beslutades inför 2016. Fortfarande finns dock ett stort antal ansökningar i kö som kommer att hanteras nästkommande år.

Även om investeringar i solceller stadigt ökar är dock solelproduktionen fortfarande marginell jämfört med den totala elproduktionen i Sverige.

Från och med den 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el under vissa förutsättningar erhålla en skattereduktion på 60 öre/kWh för den el som man matar in på nätet.

Regeringen gav i juli 2015 Energimyndigheten i uppdrag att analysera hur solel ska kunna bidra till att Sverige på sikt ska ha 100 procent förnybar energi och föreslå en strategi för hur användningen av solel ska kunna öka i Sverige. Uppdraget redovisades den 17 oktober 2016, inklusive förslag på hur en heltäckande statistik för solel ska kunna tas fram. Redovisningen skickades på remiss (M2016/02401/Ee) och svaren har sammanställts. Regeringen avser återkomma till de enskilda åtgärderna inom strategin.

Den 21 november 2016 presenterade regeringen en plan för att ge solelen bästa möjliga villkor. Det första steget i denna plan var införandet av en ny skattenedsättning som innebär att energiskatten på förnybar el, inklusive solel, som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas, sänks från normalskattenivån (i dag 32,5 öre/kWh) till 0,5 öre/kWh genom avdrag i punktskatte-deklarationen. Denna nedsättning träffar den el som framställs av aktörer vars sammanlagda produktionskapacitet överskrider gränsen i undantaget från skatteplikt men där elen uppfyller överföringskravet och kravet rörande de individuella anläggningarnas storlek. Nedsättningen innebär en skattesänkning med över 98 procent. Förslaget trädde i kraft den 1 juli 2017 (prop. 2016/17:141, bet. 2016/17:SkU30, rskr. 2016/17:267).”

s. 50 (översikt av kommande satsningar)

“Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. I enlighet med budgetpropositionen för 2016 har investeringsstödet för solceller fått en kraftigt ökad budget även under 2018 och 2019. I denna budgetproposition föreslås att solcellstödet tillförs ytterligare medel. Då det uppstått köer i systemet kommer stödets utformning och ansökningsförfarande att ses över, i syfte att de ska förenklas. Regeringen gav Energimyndigheten i uppdrag att ta fram ett förslag till strategi för ökad användning av solel i Sverige. Uppdraget har redovisats och remissbehandlats. Regeringen avser återkomma till eventuella enskilda beslut som denna strategi medför i en samlad hantering av förnybar elproduktion. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Plattformen ska samla information om hur enskilda går tillväga för att installera solenergi.”

s. 52:

“Konsumenterna har också möjlighet att få bidrag för att installera solceller och system för lagring av egen producerad el. Regeringen kan konstatera att arbetet har haft effekt och att allt fler konsumenter producerar sin egen el. Regeringen kommer på olika sätt att fortsätta arbetet med att stimulera möjligheten för konsumenter att producera sin egen el.”

s. 54:

“Informationsplattform för solceller

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. För att stödja den fortsatta utbyggnaden av solceller lanserar regeringen en ny informationsplattform. Regeringen föreslår därför anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2018 och beräknar att anslaget ökar med 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2019.”

s. 56:

“Regeringens överväganden

Solceller är en förnybar energiteknik som kan bidra med en del av den förnybara el som behövs för att till år 2040 uppnå ett 100 procent förnybart elsystem. Regeringen fortsätter att stimulera utbyggnaden av solceller. Regeringen föreslår därför i höständringsbudgeten för 2017 en förstärkning av anslaget med 203 miljoner kronor och föreslår i denna proposition att anslaget ökas med 525 miljoner kronor per år 2018 och 2019 och med 965 miljoner kronor 2020. Regeringen förlänger även satsningen på energilagring och föreslår därför att anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner kronor fr.o.m. 2018.

Föreslagen anslagsnivå 2018 och beräkningar för 2019−2020 anges i det följande.

Regeringen föreslår att 975 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Energiteknik för 2018. För 2019 och 2020 beräknas anslaget till 975 000 000 kronor respektive 975 000 000 kronor.”

Av denna budget är det 915 miljoner kronor per år 2018-2019 som ska gå till investeringsstöd för solceller enligt vad som aviserats tidigare, se Regeringens budget för investeringsstöd till solceller höjs kraftigt. Det angavs i pressmeddelande den 2 september att 915 miljoner kronor skulle gå till solceller även år 2020, men i texten och i tabellen ovan står det 965 miljoner kronor. Är det ett skrivfel i budgeten?Jag tolkar med tanke på pressmeddelandet att det borde vara 915 miljoner kronor till investeringsstöd och 60 miljoner till energilagring för 2020. I tidigare budget var anslaget för investeringsstöd till solceller 390 miljoner kr per år och till energilagring 50 miljoner kronor per år vilket tillsammans gör 440 miljoner kronor per år under 2017-2019.

Budgetförslaget är förutom en kraftigt höjd budget till investeringsstöd för solceller även en förlängning med ett år till 2020. Enligt vad regeringen angav i pressmeddelandet den 2 september önskar man även höja stödnivån till 30% även för privatpersoner.

Nu återstår att se vad riksdagen anser om denna budget.