Det kan tyckas vara en trivial fråga att räkna ut vad solel kostar att producera, men det finns många faktorer att ta hänsyn och beräkningarna kan göras på olika sätt. Nedan visar jag att man kan få värden mellan 1 kr/kWh och 4,4 kr/kWh och alla dessa värden är ”riktiga” enligt de antaganden jag gjort! Vet man inte vilka antaganden som gjorts vid beräkning av produktionskostnaden för solel blir informationen alltså utan något egentligt värde!

Kortfattat gör jag så här. Investeringskostnaden fördelas som en annuitet (samma kostnad per år under livslängden) under antagande av en viss kalkylränta och till detta adderas en uppskattad driftkostnad.

Moms eller inte moms

En irriterande företagarsjuka är att ge priser exklusive moms till konsumenter. Det strider mot Prisinformationslagen (2004:347), där det står så här ”pris: det slutliga priset för en bestämd produkt eller en bestämd enhet av en produkt, uttryckt i kronor, inbegripet mervärdesskatt och andra skatter”. Alla priser som nämns i detta inlägg är inklusive moms.

Annuitetsfaktor

Annuitetsfaktorn beräknas som p/(1-(1+p)^-n) där p är räntan och n livslängden. Annuiteten är den årligen kostnaden som ska betalas och den blir investeringskostnaden * annuitetsfaktorn plus årlig driftkostnad.

Investeringskostnad

Priset per kW för en solcellsanläggning kan variera väldigt mycket. Här är några faktorer som påverkar priset:

• Storlek. Generellt blir det lägre pris per installerad kW desto större anläggning.
• Val av moduler. Högre pris för högre verkningsgrad. Kinesiska moduler generellt billigare, hur är det med kvalitén?
• Val av tillbehör . Elmätare, mätning av solinstrålning och modultemperatur, loggning av uppmätta värden är exempel på tillval.
• Hur komplicerad installationen är. Om taket är klent dimensionerat kan takförstärkning behövas vilket höjer priset. Det gällde exempelvis ICA Maxi Erikslund, här i Västerås.
• Fast montering eller solföljande system. Solföljning ger mera solel men kostar också mera i investering och sannolikt även i drift. Hörde ett exempel från Malmö häromdagen där priset för solföljningen inte var av denna världen. Om man prompt vill ha solföljning räcker det med 1-axlig solföljning, det ger nästan lika mycket elproduktion som 2-axlig solföljning. Idag tveksam lönsamhet även med investeringsstöd.
• Om man gör en del av installationsarbetet själv. Elinstallationen måste dock alltid göras av en behörig elinstallatör.

Restvärde och rivningskostnad

Jag har antagit att anläggningens restvärde är lika som rivningskostnaden efter den antagna livslängden och satt båda till noll.

Livslängd

Modulleverantörer garanterar minst 80% av märkeffekt en efter 20-25 år. I praktiken lär modulerna hålla längre än så, se elproduktion.

Elproduktion

Solcellsanläggningar i Sverige som är bra eller hyggligt placerade bör producera 800-1000 kWh/kW och år.

I en rapport från NREL där man sammanställt många olika studier fann man att modulerna tappade 0,5%/år i median och 0,7%/år i medel i toppeffekt, fast enskilda värden varierade mellan ca 0% och 2%/år. Vad som gäller i Sverige vet vi väldigt lite om. I den enda(?) långtidsstudie (Bullerö) som gjorts kom man fram till att den uppmätta avvikelsen på 2% efter 25 år i drift för 19 av de 20 modulerna låg inom mätnoggrannheten. Om det visar att just dessa moduler var väldigt bra eller att det svenska klimatet är gynnsamt är det svårt att uttala sig om utifrån endast en studie.

Driftkostnader

Solens energi är gratis och de årliga driftkostnaderna blir därför låga. I mina beräkningar har jag inte antagit någon kostnad för försäkring eller hyra av tak eller mark. I de länder som har inmatningslagar förekommer att man hyr ut sitt tak eller sin mark till investerare i solcellsanläggningar.

Investeringsstöd eller andra stöd

Som privatperson har man kunnat få 60% i investeringsstöd från 1 juli 2009. Årets pengar för investeringsstöd är redan slut i åtminstone Västmanlands län. Regeringen har sagt att investeringsstödet ska fortsätta 2012, men det finns ännu ingen förordning för det så det är okänt vilka villkor som kommer att gälla, exempelvis vad gäller nivån på stödet.

Vad som händer efter 2012 står skrivet i stjärnorna ännu så länge. I Europa har man i de flesta länder inmatningtariffer. Dessa tariffer trappas dock ner vartefter och sluttillståndet när tarifferna är borta är rimligen nettodebitering. Därför bör vi snarast tillåta åtminstone nettodebitering även i Sverige för att få större fart på marknaden.

Elcertifikat

Solcellsanläggningar är berättigade till elcertifikat. Det är dock märkligt nog mindre än 10% av de berättigade solcellsanläggningarna som hittills ansökt och blivit godkända för tilldelning av elcertifikat. Elcertifikat kan man få under 15 år, det vill säga under kortare tid än anläggningens livstid. En komplikation för småhus är att det bara är lönt för den överskottsel som matas in på nätet. Den andel som matas in på nätet varierar mycket beroende på husets elanvändning och anläggningens storlek.  En annan osäkerhet är att priserna på elcertifikat varierar med tiden beroende på tillgång och efterfrågan. För enkelhetens skull har jag antagit samma pris som under det senaste året enligt marknadsstatistik från Svenska Kraftnät.

Om livslängden antas vara 30 år och solcellsmodulernas degradering 0,5/år kan man få elcertifikat för maximalt 52% av den totala solelproduktionen under livslängden. En eventuell elcertifikatintäkt har fördelats jämnt över hela livslängden för att få en medelkostnad för solelproduktionen under livslängden.

Kalkylränta

I kalkylräntan bör man under livslängden ta hänsyn till avbetalning av investeringen (30 års livslängd ger 3,33% per år), låneränta (ca 5,3% om man binder ett lån på fem år idag), skatteavdrag (idag får vi göra avdrag med 30%, om det kommer att bestå i framtiden återstår att se) och inflation (i genomsnitt 1,5% per år under 2001-2010 enligt statistik över konsumentprisindex från SBC).  Med dessa antaganden hamnar på ca 5,5% i kalkylränta.

Gjorda antaganden

I nedanstående tabell har jag summerat de antaganden jag gjort. Som synes blir det en hel del antaganden. Som var och en förstår kan man därför komma fram till vitt skilda värden för produktionskostnaden beroende på vilka antaganden man gjort. Om du ser någon som räknat på produktionskostanden per kWh måste du veta hur beräkningen är gjord och vilka antaganden som gjorts för att den angivna kostnaden. Vet du inte detta blir informationen utan något egentligt värde!

Vi borde kunna komma överens om att alltid ange beräkningsmetod och gjorda antaganden när vi anger produktionskostnad. Då går det åtminstone att bilda sig en egen uppfattning om rimligheten i kalkylerna. Någon som är mera ekonomiskt kunnig än vad jag är kan säkert ge synpunkter även på mina beräkningar och uppskattningar.

I nedanstående tre diagram är de blåa kurvorna vid en investeringskostnad på 30 000 kr/kW och de röda kurvorna vid en investeringskostnad på 50 000 kr/kW.

Tabellen nedan visar produktionskostnaden vid en kalkylränta på 5,5% utan respektive med investeringsstöd och med investeringsstöd och elcertifikat vid de två olika investeringskostnaderna. När det gäller investeringskostnader vet vi att priser under 30 000 kr/kW är en realitet idag i Sverige för lite större anläggningar. I Tyskland var medelpriset i början av andra kvartalet i år 2882 Euro/kW (knappt 26 000 kr/kW vid en kurs på 9 kr/Euro), inklusive tysk ”moms” på 19% och installation, för en komplett takmonterad solcellsanläggning med en storlek på max 100 kW.

Ovanstående produktionskostnader ska för en småhusägare jämföras med det rörliga elpriset (elhandel + nätöverföring), som idag är ca 1,3 kr/kWh idag. Lägg märke till att den framräknade produktionskostnaden är en i stort sett fast kostnad för hela livslängden. Vad elpriset är om 30 år är det ingen som kan förutspå, men det är väl troligt att det är högre än idag. Det skulle i sådana fall göra att en solcellsinvestering idag blir allt mer lönsam med tiden.

För kommersiella elproducenter ska produktionskostnaderna jämföras med produktionskostnaden för annan elproduktion. En slutsats, som var välkänd redan innan dessa beräkningar, är att det är elköpare som till en början kan dra nytta av egen solelproduktion genom att ersätta köpt el med egenproducerad solel.

Produktionskostnad för solel utan stöd.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd.

Produktionskostnad för solel med investeringsstöd och elcertifikat.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.