Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Bixia köper solel för 1 kr/kWh

Om du är nätkund hos Växjö Energi kan du nu sälja ditt överskott av solel för 1 kr/kWh till Bixia. När vi hade Bixia som köpare av vår överskottsel ifjol betalade de Nord Pool timspotpris utan avdrag. Nu kan man alltså få betydligt bättre betalt, men tills vidare bara om man är nätkund hos Växjö Energi. Erbjudandet gäller nettokonsumenter av el, om man har ett säkringsabonnemang på högst 63 A och en toppeffekt på max 43,5 kW.

Info på företagens hemsidor

Växjö Energi är delägare i Bixia. Växjö Energi hade 30 700 elnätskunder 2010.

Utöver ersättningen från Bixia får man även den lagstadgade ersättningen från nätbolaget Växjö Energi och dessutom har man möjlighet att få elcertifikat samt ursprungsgarantier vilket ger ett ytterligare tillskott till ersättningen från elhandelsbolaget Bixia.

Stora solcellsanläggningar för 16 700 kr/kW i Tyskland

I inlägg från 25 januari skrev jag om tyska systempriser på 2 082 Euro/kW i Tyskland för nyckelfärdiga solcellsystem upp till 100 kW.

Hörde under veckan om priser för nyckelfärdiga solcellsanläggningar på 5-10 MW. Då kan det röra sig om 1 600-1 800 Euro/kW, exklusive moms. Om vi räknar med den tyska momsen på 19% för att kunna jämföra med de tidigare priserna och en Eurokurs på 8,79 kr/Euro (enligt Dagens Industris) blir det 16 700 – 18 800 kr/kW om anläggningen skulle byggas i Tyskland.

Dags att uppdatera Kostnad solel igen…

Som väntat är stora anläggningar med 2-axlig solföljning borta ur bilden på grund av de låga modulpriserna. Fast lutning eller 1-axlig solföljning är det som gäller för stora anläggningar.

Vår ersättning för överskottsel 2011

Jag försöker här reda ut begreppen om vilken ersättning man kan få för sin solel.

Den solel vi använder själva i vårt hus gör att vi minskar vårt inköp av el och den får därmed samma värde som det rörliga priset för köpt el. Observera att detta gäller det rörliga priset för summan av elhandel och elöverföring. Den fasta abonnemangskostnaden hos nätbolag och elhandlare påverkas däremot inte.

Den solel som vi inte kan använda själva i huset blir ett överskott som matas in på nätet. Eftersom vi är en nettokonsument av el under ett år får vi ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Ersättningen för överskottselen kommer från fyra olika källor:

  1. Energiersättning.
  2. Elcertifikat.
  3. Ursprungsgarantier.
  4. Elhandel.

Summa ersättning för överskottsel 2011

Energiersättning 7,5 öre/kWh
Elcertifikat Ca 26 öre/kWh
Ursprungsgarantier ?
Elhandel 56,9 öre/kWh
Summa Ca 90 öre/kWh

Energiersättning

Detta är en ersättning som betalas ut från nätbolaget på grund av minskade överföringsförluster i nätbolagets elnät. Nätbolagen är skyldiga att betala ut en ersättning enligt Ellagen 3 Kap. 15§. Det finns inget enhetligt namn för denna ersättning. Hos olika nätbolag kallas den exempelvis energiersättning, produktionsersättning, nätersättning, överföringsersättning, förlustersättning eller ersättning för nätnytta. Detta är den enda ersättning man som elproducent får med automatik. Gör man ingenting annat blir det inte mer än så här.

Ersättningen varierar beroende på var man bor i landet och vilken tariff man har mellan ca 4 öre/kWh och ca 8 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare och de betalar 7,5 öre/kWh, inklusive moms, till oss eftersom vi bor i deras område söder och har enkeltariff. Om vi bott i område norr hade vi istället fått 5,5 öre/kWh, inklusive moms. Om vi hade haft tidstariff hade vi fått olika ersättning under höglasttid respektive övrig tid.

Elcertifikat

Hos Energimyndigheten kan man ansöka om att bli godkänd för tilldelning av elcertifikat. Tilldelningen sker från den dag Energimyndigheten fattat beslut om godkännande. Tilldelning av elcertifikat kan inte ske retroaktivt. När man blivit godkänd får man elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet utan att det kostar någonting. Man får ett elcertifikat per producerad MWh (1000 kWh). Man är egentligen berättigad till elcertifikat för hela sin solelproduktion men som jag skrivit om tidigare är det idag inte lönt för en småhusägare eftersom kostnader som är förknippade med detta överstiger intäkterna.

Elcertifikaten bokförs av Svenska Kraftnät på ett Cesarkonto. Dessa elcertifikat kan man sälja, om man hittar en köpare. Man får elcertifikat under 15 år. Priserna för elcertifikat varierar med tiden, se diagram.

Under 2011 motsvarade medelpriset för elcertifikat ca 26 öre/kWh, inklusive moms.

Vi hade visserligen samlat ihop till ett elcertifikat under 2011 men vi fick inte något elcertifikat infört på vårt Cesar-konto under 2011 (se varför i inlägg från 24 januari), därför gjorde vi ingen handel med elcertifikat under 2011 utan det kommer att bli under 2012.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Ursprungsgarantier

Den 1 december 2010 trädde en ny lag om ursprungsgarantier i kraft. Ursprungsgarantin visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån. Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion. För att få ursprungsgarantier måste man skicka in en ansökan till Energimyndigheten. Liksom för elcertifikat får man en ursprungsgaranti per producerad MWh och de bokförs också på ett konto hos Svenska Kraftnät. Dessa ursprungsgarantier kan man sälja, om man hittar en köpare.

Vilket värde ursprungsgarantierna har är oklart för mig. Vi hade visserligen samlat ihop till en ursprungsgaranti under 2011 men vi fick inte någon ursprungsgaranti infört på vårt Cesar-konto under 2011, därför gjorde vi ingen handel med ursprungsgarantier under 2011.

Elhandel

Fick häromdagen en ”producentfaktura” från Bixia, till vilka vi sålde vår överskottsel under 2011. Bixia betalade Nord Pool timspotpris utan avdrag och betalade dessutom ut moms på detta belopp. Deras ersättning för elhandeln blev totalt 869 kr för 1527 kWh vilket gör 56,93 öre/kWh i genomsnitt under året. En sammanställning per månad visas i nedanstående tabell. Se även diagrammet som visar tydligt hur Nord Pool spotpris har sjunkit under året.

 

Överskott
(kWh)

Ersättning
(kr/kWh)

Ersättning
(kr)

Jan

8

0,7469

5,98

Feb

17

0,6875

11,69

Mar

129

0,7039

90,80

Apr

208

0,5961

123,99

Maj

282

0,6288

177,31

Jun

273

0,6063

165,51

Jul

197

0,4996

98,43

Aug

196

0,5321

104,30

Sep

134

0,4330

58,02

Okt

56

0,3623

20,29

Nov

20

0,5263

10,53

Dec

5

0,4400

2,20

SUMMA

1527

0,5693

869,00

Nord Pool spotpris under 2011.

Nord Pool spotpris under 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Fasta avgifters andel av elpriset ökar oroväckande

Ett av EU:s energimål till 2020 är ”20% increase in energy effiency” vilket översatts till ”20% energieffektivisering” av Energimyndigheten. Vi ska alltså minska vår energianvändning. Under 2010 svarade el för 32% av Sveriges slutliga energianvändning (132/411 TWh) enligt Energimyndighetens “Energiläget“.

Hur borde elpriset utformas för att maximalt stödja minskad elanvändning hos oss elkonsumenter? Rimligen borde man ha en hög rörlig andel och en liten fast andel eller varför inte helt rörliga priser? Elkonsumenterna skulle då få en tydlig koppling att minskad elanvändning ger ett lägre pris på elräkningen.

Nämnde igår att Vattenfall i Berlin, Tyskland, har ett fast pris på 5,6-6,9 Euro/månad, vilket gör ca 600-700 kr/år.

Vi betalar 2900 kr i fast pris (”abonnemang”) hos vår nätägare Vattenfall, för villa med 16 A säkring i område söder. Om vi hade haft Vattenfall även för elhandeln hade vi dessutom haft ett fast pris på 360 kr för detta abonnemang. Totalt skulle det alltså bli 3260 kr i fasta priser vilket är fem gånger mer än hos samma företag i Tyskland. Hur är detta möjligt? Har jag missat något fundamentalt med de tyska priserna?

En tydlig trend är dessutom att de fasta priserna ökar i andel i Sverige. Vi flyttade in i vårt hus i oktober 2006. Den 1 januari 2007 var vår fasta nätavgift 1690 kr. Den har alltså ökat med 57% på fem år. Under samma tid har den rörliga avgiften (”elöverföring”) ökat från 19,5 öre/kWh till 22,5 öre/kWh, vilket ger en ökning med “bara” 15%. Det betyder att av vårt nätpris är ungefär hälften en fast andel som vi inte kan påverka, se även diagram när nedan som visar andel fast och rörligt pris beroende på vilken elanvändning en kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall har.

En hög fast andel i elpriset missgynnar förstås också de som investerar i egen elproduktion, exempelvis med hjälp av solceller, eftersom det bara är den rörliga andelen av elpriset man minskar med egen elproduktion.

Än värre för en solelproducent är det hos de bolag som infört effekttariff, då kan man inte märkbart påverka det man betalar till nätbolaget.

Priser 2007-2012 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Priser 2007-2012 hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Andel fast respektive rörligt nätpris för kund med 16A säkring i område söder hos Vattenfall Eldistribution AB.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solcellsystem för 2 dollar per Watt i Indien

Fick höra häromdagen att stora solcellsystem placerade på marken har ett totalpris på 2 USD/W i Indien. Det blir 13 500 kr/kW. Sannolikt är det en angivelse utan moms eller motsvarande. Om det systempriset skulle gälla i Sverige, med tillägg av svensk moms, skulle vi hamna på en elproduktionskostnad för solel på 1,45 kr/kWh, utan något investeringsstöd eller elcertifikat, och 1,30 kr/kWh om man skulle få elcertifikat för hela solelproduktionen. Detta med det räknesätt som beskrivs under ”Kostnad solel”. Tänk på att detta pris skulle vara ett i det närmaste fast pris 30 år framåt i tiden. Vad tror du att priset för köpt el är om 30 år (i dagens penningvärde)?

Samma källa angav 3 USD/W för takbaserade solcellssystem i Tyskland (vilket stödjer min tro att det är angivelser utan moms), 4 USD/W i Japan och 6 USD/W för byggnadsintegrerade system (BIPV = Building Integrated Photovoltaics). Med andra ord är det stora skillnader mellan olika länder och tillämpningar.

Åtminstone för mig var det en överraskning att Indien skulle vara det land där det är billigast att installera solceller. Egen tillverkning av lågkostnadsmoduler och billig arbetskraft skulle vara förklaringen till detta.

 

Telge Energi börja att köpa och sälja solel

Folks, här kommer förvinterns utlovade bomb 2, som visar sig vara en dubbelbomb. Detta enligt en pressrelease från Telge Energi idag.

Som solelproducent kan man sälja sin solel till Telge Energi. Man får för närvarande 1,50 kr/kWh under fem år för överskottsel från solcellsanläggningar om man beviljats statligt investeringsstöd eller 2,50 kr/kWh under fem år om man inte fått något investeringsstöd.

Från 1 januari 2012 säljer vi vår överskottsel till Telge Energi. Det var ett erbjudande av typen som man inte tackar nej till.

Detta erbjudande är sensationellt och det förändrar radikalt förutsättningarna för solel i Sverige. Nu är det bara att bygga och sälja solelen till Telge Energi! Det står alltmer klart att elbolagen uppvisar mycket mera initiativförmåga än våra politiker när det gäller att stödja småskalig solel…

Telge Energi erbjuder dessutom ett solavtal för hugade köpare av solel. Om du vill köpa solel kan du köpa det i ”portioner” om 100 kWh. Du betalar 21 kr extra per månad = 252 kr per år för en portion. Man får köpa högst fem portioner eftersom efterfrågan anges vara högre än utbudet av solel. Köper man en portion hjälper man utvecklingen av solel.

PS. I pressreleasen står att ”Det finns 100 kvadratkilometer södervända svenska tak– med potential för 30 TWh solel.” Det blev en dubbelgroda…

Enligt “Potentialstudie för byggnadsintegrerade solceller i Sverige“som Elisabeth Kjellson, Lunds Universitet, skrev år 2000 finns ca 400 km2 tak och fasader på byggnader i Sverige som har minst 70% av optimal solinstrålning. Jag brukar ta som räkneexempel vad vår solelproduktion skulle bli om vi utnyttjar 25% av dessa ytor, vilket blir 100 km2.

Antaget en framtida solelproduktion på 100-150 kWh/m2 skulle vi då kunna producera 10-15 TWh på befintliga byggnader. Detta utan att exploatera en enda kvadratmeter ny mark!

För drygt ett år sedan fick vi nobben från Telge Energi när det gäller köp av vår överskottsel. Sedan dess har mycket hänt och det känns roligt!

 

 

Nu köper Vattenfall överskott av el också!

Vattenfall Elförsäljning köper överskottsel till småskaliga privata elproducenter med max 63 A säkring om man är elhandelskund hos Vattenfall och är nettokonsument på årsbasis. Priset följer timspotpriset på Nord Pool, med ett avdrag på 4 öre/kWh. Moms utbetalas enligt Vattenfalls kundtjänst.

Hemsidan ”Mikroproduktion – vi köper din överskottsel” med denna info är senast uppdaterad 27 oktober 2011, så detta verkar ha kommit helt nyligen.

Intressant med de skillnader som finns vad gäller utbetalning av moms, vilket gör en avsevärd skillnad för privatpersoner. Bixia, som köper vår överskottsel, betalar ut moms. Vattenfall Elförsäljning betalar ut moms. Men Fortum Distribution betalar inte ut moms för överskottsel, enligt deras prislista för småskalig produktion max 43,5 kW. Enligt samma prislista betalar Fortum Distribution dock ut moms på “produktionersättning, elnät” som man får som ersättning för deras minskade förluster i nätet. Vad beror dessa skillnader på? Det övergår mitt förstånd…

Detta innebär att de tre stora elbolagen alla köper överskottsel från små elproducenter. Vattenfall och E.ON vid elhandelsbolagen och Fortum via elnätbolaget. Det finns dessutom flera andra elhandels- eller elnätbolag som köper överskottsel, se “Fakta solceller“, och därmed borde de allra flesta i Sverige kunna hitta en köpare för sin överskottsel, om man är nettokonsument på årsbasis. Vad man får betalt kan dock skilja mycket och man måste aktivt söka en köpare. “Sitter man still i båten” är det enda man får automatiskt en ersättning på ca 4-8 öre/kWh från nätbolaget.

Vad är priset för solel i Sverige?

Har uppdaterat sidan ”Kostnad solel”.  Detaljerna kan du läsa på den sidan. Nu är det maximalt 45% i investeringsstöd som gäller enligt den nya förordningen. Här är det pris för produktion av solel jag kom fram till (alla priser är inklusive moms).

Elproduktionskostnad (kr/kWh) Investering 20 000 kr/kW Investering 25 000 kr/kW Investering 50 000 kr/kW
Utan stöd 1,73 2,16 4,33
Med investeringsstöd 1,01 1,26 2,51
Med investeringsstöd och elcertifikat för 52% av den totala produktionen under livslängden 0,87 1,12 2,38

Priserna för solceller har sjunkit och idag går det att köpa lite större anläggningar för 25 000 kr/kW i Sverige. Tog även med 20 000 kr/kW, tänkt för framtida priser.

Ovanstående produktionskostnader ska för en småhusägare jämföras med det rörliga priset för köpt el (elhandel + nätöverföring), som är ca 1,25 kr/kWh om man tecknar sig för ett 1-årsavtal. Lägg märke till att det framräknade priset för solel är en i stort sett fast kostnad för hela livslängden av solcellsanläggningen! Vad elpriset är om 30 år är det ingen som kan förutspå, men det är väl troligt att det är högre än idag. Det skulle i sådana fall göra att en solcellsinvestering idag blir allt mer lönsam med tiden.

Priserna rasar för solcellssystem

Den bästa statistiken för prisutvecklingen när det gäller solcellssystem finns hos tyska BSW (Bundesverband Solarwirtschaft). Nedanstående diagram visar prisutvecklingen per kvartal sedan andra kvartalet 2006 för takmonterande nyckelfärdiga solcellssystem på max 100 kW. Priserna inkluderar tysk moms på 19% och är med en kurs på 9,1 kronor per Euro. Systempriset under tredje kvartalet i år var i medel 2199 Euro/kW exklusive moms, vilket motsvarar 23 800 kr/kW med den tyska momsen. Priset är 22% lägre än för ett år sedan och 33% lägre än för två år sedan och är halverat under de senaste fyra åren.

Detta är en fantastisk utveckling och det är nog många som missat hur snabbt utvecklingen går…

Priser för nyckelfärdiga, takmonterade solcellssystem upp till 100 kW i Tyskland.

Priser för nyckelfärdiga, takmonterade solcellssystem upp till 100 kW i Tyskland.

Nytt lägstapris i Sverige – 25 000 kr/kW

Den 23 maj skrev jag att Sala-Heby upphandlat en 36 kW solcellsanläggning för 27 750 kr/kW, inklusive moms och installation. De är nu brädade! Fick häromdagen höra av Direct Energy att de sålt en anläggning i Stockholm för 25 000 kr/kW. En bidragande orsak till det låga priset var att det gällde ett plant plåttak vilket sänker installationskostnaden. Lite udda men horisontell montering av solcellsmodulerna, men man hade räknat ut att man skulle få ut mera solenergi på årsbasis än om man använt lutande moduler, där raderna måste ställas på ett visst avstånd för att inte skugga varandra.

Idag bör alla hustak byggas med lite taklutning med tanke på solenergiinstallationer nu eller i framtiden…

Samma antaganden som 29 maj, med tillägg av

  • Investeringskostnad 25 000 kr/kW
  • 55% i investeringsstöd
  • elcertifikat för all producerad el under de 15 år man kan få elcertifikat
  • en årlig kostnad för mätabonnemang på 1425 kr/år från Rejlers, enligt uppgift från Johan Paradis Ärlebäck, Energibanken.
  • antaget en anläggningsstorlek på 20 kW (jag vet inte storleken på den aktuella anläggningen), som spelar roll för den årliga mätabonnemangskostnaden. Desto större anläggning, ju lägre blir kostnaden för detta abonnemang per producerad kWh.

Antaget en kalkylränta på 5,5% liksom tidigare blir produktionskostnaden i genomsnitt 94 öre/kWh under de närmaste 30 åren, som är den antagna livslängden, se diagram nedan. Om man har en större fastighet som kan använda all solel internt i huset, utan att behöva mata in ett överskott på nätet och lida av frånvaron av nettodebitering, blir detta förstås en lysande affär för den som gjort denna investering om man vågar fjärma sig från kvartalsekonomin.

25 000 kr/kW är ett mycket lågt systempris i Sverige för ett nyckelfärdigt system. Men notera att systempriserna i Tyskland i genomsnitt var 25 600 kr/kW (vid 9,15 kr/Euro) i början av andra kvartalet i år, för nyckelfärdiga takmonterade system upp till 100 kW, inklusive tysk moms och installation.

Produktionskostnad för solel i Sverige, med investeringsstöd och elcertifikat.

Produktionskostnad för solel i Sverige, med investeringsstöd och elcertifikat.