Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Pris

Produktionskostnad för solcellsmoduler har nått 0,5$/W!

Publicerat av

Solarbuzz hade intressant info i sitt nyhetsbrev idag. Det häftigaste var att Jinko Solar blev först att nå en modulproduktionskostnad på 0,50$/W och detta med polykristallina solceller, vilket också är uppseendeväckande. Tunnfilmssolceller är idag omkörda av kisel även när det gäller produktionskostnad. Det är mindre än fem år sedan First Solar med sina CdTe-tunnfilmsmoduler var först att nå en produktionskostnad på 1$/W i februari 2009, som då sågs som drömgräns. Nu har alltså produktionskostnaden halverats för moduler på mindre än fem år. Ootroligt!

Detta gör att modulkostnaden idag inte alls har lika stor andel av systemkostnaden som för några år sedan. Prispressen kommer därför att öka på att sänka kostnaderna för växelriktare och installationen.

Intressant är också att marginalerna för modultillverkarna ökat betydligt under senare kvartal och att de bästa företagen nu går med vinst!  Se figuren nedan som visar både produktionskostnad och försäljningspris. Det verkar alltså som att man klarat sig igenom ett stålbad. På tur står nu tillverkarna av växelriktare. Det kommer att bli en hård press på dem att sänka produktionskostnaderna. Kommer Kina att ta över denna marknad också, på samma sätt som man har gjort för moduler?

I Solarbuzz nyhetsbrev var det också intressant att läsa om modulproduktionsprognoserna för 2014 och fördelningen mellan olika solcellstekniker, se figur här nedan. Det är en förkrossande dominans för kristallint kisel. Marknadsandelen för tunnfilm förutspås sjunka från 9,4% under 2013 till 8,9% under 2014. Med en ökad världsmarknad kan dock tunnfilmsproduktionen öka i absoluta tal. First Solar (CdTe) och Solar Frontier (CIS) har en total dominans bland tunnfilmsföretagen, de förutspås producera 85% av alla tunnfilmsmoduler under 2014.

Medelförsäljningspris (ASP), produktionskostnad och vinstmarginal för solcellsmoduler sedan första kvartalet 2012. Källa: Solarbuzz.

Medelförsäljningspris (ASP), produktionskostnad och vinstmarginal för solcellsmoduler sedan första kvartalet 2012. Källa: Solarbuzz.

Förutspådd andel av produktionen av solcellsmoduler för olika teknologier under 2014. Källa: Solarbuzz.

Förutspådd andel av produktionen av solcellsmoduler för olika teknologier under 2014. Källa: Solarbuzz.

Även Lunds Energi säljer solcellspaket

Publicerat av

Gårdagens diagram fick kort livslängd… Idag kom ett tips om att även Lunds Energi säljer nyckelfärdiga solcellspaket! Här kommer därför ett uppdaterat diagram.

Lunds Energi anger på sin hemsida att man genom ROT-avdrag kan sänka investeringskostnaden med ca 15%. Det betyder att den ROT-berättigade arbetskostnaden skulle utgöra ca 30% av deras paketpriser och man skulle sänka priset på deras 3-7,5 kW paket med 10 500 – 25 350 kr. Det ska jämföras med att Mälarenergi anger ett möjligt ROT-avdrag på ca 6 000 – 9 000 kr för deras 2-5 kW paket vilket gör att arbetskostnaden är ca 18-24% av paketpriset. Bixia anger 3 500 – 7 500 kr i möjligt ROT-avdrag för deras 2,25-6 kW paket, där möjligt ROT-avdrag är specificerat per paket och man kan då räkna ut att arbetskostnad är 12-15% av priset.

Undrans hur det kommer sig att andel arbetskostnad som är berättigad till ROT-avdrag kan variera mellan 12% och 30% i de olika paketen?

Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. En sak som skiljer är om frakt- och resor ingår:

  • Bauhaus. Resor tillkommer om över 10 mil tur och retur från närmaste Bauhaus.
  • Bixia. Ingår, inom 4 mils radie från Linköping och Katrineholm.
  • Din El. Ingår, men man måste bo i Göteborgs stad.
  • Fortum. Ingår, men man måste bo i Stockholms län eller Värmland.
  • Lunds energi. Framgår inte på deras hemsida vad som gäller för frakt och resor. Någon som vet?
  • Mälarenergi. Tillkommer utanför Mälarenergis nätområde.
  • Vattenfall. Resa och transport tillkommer. Eftersom detta ingår i de övriga paketen om man bor nära, ska Vattenfalls pris höjas lite för att bli jämförbart med övriga paket.

Minst ytterligare två elbolag är på gång med solcellspaket. Antalet leverantörer ökar stadigt, det känns som att dyker upp nya i stort sett varje vecka. Ett solunder är på väg i Sverige…

I diagrammet har jag nu även lagt in nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordningen om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms, för solcellsystem. Jag förstår inte hur regeringen tänkte när man satte denna nivå, som är långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? I princip gör det kanske ingenting om inte någon lockas att stoppa fingrarna i syltburken, men jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Mälarenergi nytt elbolag som säljer solcellspaket

Publicerat av

Nu har även Mälarenergi börjat sälja nyckelfärdiga solcellspaket. Leverantören av paketen är Kraftpojkarna, Nykvarns gård, Västerås.

I diagrammet nedan har jag uppdaterat priserna på de nyckelfärdiga solcellspaket som erbjuds av några elbolag och Bauhaus. Priserna bygger på uppgifter på företagens webbsidor idag, förutom för Bauhaus där jag använt priset i deras kampanjblad från vecka 10. Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. En sak som skiljer är om frakt- och resor ingår:

  • Bauhaus. Resor tillkommer om över 10 mil tur och retur från närmaste Bauhaus.
  • Bixia. Ingår, inom 4 mils radie från Linköping och Katrineholm.
  • Din El. Ingår, men man måste bo i Göteborgs stad.
  • Fortum. Ingår, men man måste bo i Stockholms län eller Värmland.
  • Mälarenergi. Tillkommer utanför Mälarenergis nätområde.
  • Vattenfall. Resa och transport tillkommer. Eftersom detta ingår i de övriga paketen om man bor nära, ska Vattenfalls pris höjas lite för att bli jämförbart med övriga paket.

Spännande att två nyckelfärdiga paket nu kostar mindre än 20 000 kr/kW, inklusive moms. Det är också tydligt att priset per kW sjunker med ökande effekt, vilket är naturligt.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Mälarenergi anger ett möjligt ROT-avdrag på 6 000 – 9 000 kr. Bixia anger 3 500 – 7 500 kr i möjligt ROT-avdrag.

Hörde häromdagen att även ett annat elbolag är på gång med solcellspaket. Och dagen efter fick jag tips om ytterligare ett elbolag som står i startgroparna att sälja solcellspaket. Det rör på sig…

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Solcellsmoduler från Kina ökar i pris

Publicerat av

I måndags höll jag föredrag för Energimyndighetens programråd ”El och bränsle från solen”.

Idag höll jag föredraget “Solceller på varje hus i framtiden” för 60-70 personer hos Södermanlands Energiförening i Eskilstuna. Där träffade jag Oscar Gustavsson, EcoKraft, som berättade att det nu var omöjligt att få tag i kinesiska solcellsmoduler som var intullade i Europa före kravet på registrering av alla kinesiska moduler,  som infördes från och med 6 mars. Det betyder att priserna på kinesiska moduler kommer att öka… Detta eftersom det efter registreringskravet på kinesiska solcellsmoduler finns en risk att retroaktiva tullar införs på solcellsmoduler från Kina. PV Magazine module price index anger också att priserna på kinesiska moduler ökade efter registreringskravets införande.

Oscar sa att även priserna på europeiska moduler följde med. Det har jag svårare att förstå. Om priserna skulle öka lika mycket som på de kinesiska är priskonkurrenssituationen oförändrat (svag) för europeiska moduler. Se figuren nedan från artikeln “50 Percent Price Gap Between European and Chinese Solar Modules” publicerad i greengechsolar 7 mars.

Prisutveckling på solcellsmoduler från Kina, Tyskland och Japan. Källa: greentechsolar.

Solcellskampanj från Vattenfall

Publicerat av

Vattenfall är på hugget och lanserade idag modifierade solcellspaket, med lite högre effekt än tidigare. De toppar dessutom erbjudandena med att ge 1 kr/kWh för överskottsel som matas in på nätet till och med 31 december 2014, om man köper ett solcellspaket under kampanjperioden 18 mars-30 juni 2013. Kul att se att det folkägda Vattenfall går i täten bland de stora elbolagen.

Om man köper det största paketet på 3,2 kW producerar det 2 880 kWh/år om man antar att solelproduktionen är 900 kWh/kW och år, som jag brukar använda som normalvärde vid beräkning av produktionskostnad för solel i Sverige. Vattenfall har räknat på 950 på kWh/kW, vilket jag tycker är lite högt räknat för ett normalt villasystem, där man förmodligen sällan har helt optimala förhållanden när gäller lutning, väderstreck och skuggning. Huvudsaken är dock att man är medveten om att det finns en variation i det angivna värdet, i runda slängar ±25% beroende på var man bor och hur soligt året är.

Låt säga att hälften av den producerade solelen matas in på nätet, 1 440 kWh/år. Om man får 1 kr/kWh extra för överskottselen under 1,5 år blir det extra värdet 2 160 kr under denna period. Det är med andra ord lika mycket värt som 3,2% extra rabatt på investeringskostnaden för ett 3,2 kW system om man är eller blir elhandelskund hos Vattenfall. Lyckas Vattenfall värva en ny elhandelskund på detta sätt är det förmodligen en värvarkostnad som svårslagen med andra metoder.

Här får Vattenfall gratis korrekturläsning på sin text på ”Producera din egen el med solceller”:

  1. Small, medium och large (paketnamnen) är engelska ord. Det finns svensk ord för dessa termer som vore lämpligare att använda på en sida med svensk text.
  2. ”Produktionen beräknad på en årlig förbrukning på 950 kWh per installerad kWp” ska stå ”Produktionen beräknad på en årlig produktion…”
  3. Med värden från tabellen kan man räkna ut att de olika paketen skulle ge 938, 863 respektive 938 kWh/kW. En felräkning av Vattenfall när det gäller solelproduktionen för 2,2 kW paketet…
  4. En solelproduktion på 1 500 – 3 000 kWh med Vattenfalls paket har ett värde på 1 950 – 3 900 kr (ej 1 700-3 400 kr) vid ett elpris på 1,3 kr/kWh. Besparingen gäller för övrigt bara så länge överskottselen har samma värde som den köpta elen.

PS 21/3. Ser att punkterna 2-4 har korrigerats på Vattenfalls hemsida. Men helt rätt vad gäller punkt 3 är det nog fortfarande inte. Det beror på att paketens effekter är avrundade till en siffra. Med de effekter som står där idag skulle varje modul ha en effekt på 267 W, 275 W respektive 267 W i de olika paketen. Om det skulle vara 270 W moduler i alla paketen (vilket verifierades av leverantören Direct Energy dagen efter) är effekterna för de olika paketen 1,62 kW, 2,16 kW respektive 3,24 kW (istället för 1,6 – 2,2 – 3,2). Om detta stämmer behöver man även finjustera elproduktionen för de tre paketen…

PS 22/3. Beställde information om det nya paketet vid Vattenfalls hemsida den 18/3 då de nya paketen lanserades. I produktbladet som jag fick den 19/3 är det dock de gamla paketen med de tidigare storlekarna och de gamla priserna. Slarvigt!

Vad kostar solceller? III

Publicerat av

Prisutvecklingen går så fort i solcellsbranschen att ett år gammal kunskap är utan något större värde.

Här kommer purfärska svenska prisuppgifter från Johan Lindahl, doktorand vid Uppsala Universitet. Han deltar i IEA PVPS Task 1 Exchange and dissemination of information on photovotaic power systems som svensk representant, finansierad av Energimyndigheten, och där ansvarar han för att ta fram uppgifter för Sverige om solcellsmarknaden. Genom att tillfråga olika svenska leverantörer av nyckelfärdiga anläggningar om bland annat systempriser har Johan fått fram data enligt nedanstående diagram, observera att de är exklusive moms.

Medelpriset i slutet av 2012 för ett takmonterat nyckelfärdigt villasystem på 1-5 kW var 27 500 kr/kW, inklusive moms, med ett prisspann på 17 500 – 37 500 kr. För takmonterade system på kommersiella byggnader var priset 20 000 kr/kW, inklusive moms, med ett prisspann på 13 750 kr- 27 500 kr/kW. Jag skrev för en tid om ett prisspann på 15 000 – 35 000 kr/kW och det var en godkänd bedömning kan man säga, :-).

Jag plockade även med en repris av ett diagram som visar priserna från några svenska elbolag. Den 18/2 kompletterade jag med Bixias paketpriser. Alla prisuppgifter är hämtade från elbolagens hemsidor. Priserna gäller för kompletta paket inklusive moms, installation och idriftsättning för standardinstallationer, med följande reservationer:

  • Vattenfall anger att ”Kostnad för resa och transport tillkommer beroende på var i landet du bor”.
  • Fortum anger ”priser från” och paketen säljs bara till boende i Stockholms län och i Värmland, vilket i och för sig täcker 25% av Sveriges befolkning.
  • Bixia. Kostnad för resa, frakt och nätägarkontakter ingår för montage utförda i Linköping och Katrineholm samt med en radie på 4 mil. För övriga montage i övriga Sverige, ring för offert.

Dessa priser kan jämföras med medelpriserna i världsledande Tyskland på 1751 Euro (= 17 600 kr inklusive tysk moms på 19%, vid kurs 8,45 kr/Euro) för en nyckelfärdig solcellsanläggning på max 10 kW, enligt tyska branschorganisationen BSW:s statistik för fjärde kvartalet 2012.  De tyska systempriserna har därmed minskat jämfört med föregående kvartal under 24 av de 25 senaste kvartalen!! Se diagram här nedan, priserna i svenska kronor skiljer sig något jämfört med tidigare publicerade prisuppgifter på grund av lägre Eurokurs för tillfället.

Här nedan finns även en repris av ett diagram som visar uppgivna priser för de som hade fått investeringsstödet utbetalt till och med 19 oktober 2012. Här visar en trendlinje ett medelpris på 31 750 kr/kW för utbetalningar gjorda i mitten av oktober 2012, med ett spann på ca 13 000 – 50 000 kr/kW. När det gäller denna statistik bör man tänka på den avser vitt skilda storlekar på anläggningarna, att det förekommer en del fel i de angivna värdena och att det troligen kan finnas en del som gjort arbetet själv och att priset därmed inte avser en nyckelfärdig anläggning.

Se även inlägget Vad kostar solceller i Danmark? från 15 november 2012.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala (gäller i stort sett alla diagram och bilder på denna blogg).

Pristrend för solcellsystem sålda i Sverige. Källa: Johan Lindahl, Uppsala Universitet.

Pristrend för solcellsystem sålda i Sverige. Källa: Johan Lindahl, Uppsala Universitet, som gett medgivande till publicering av hans diagram.

Prisspann för solcellsystem sålda i Sverige. Källa: Johan Lindahl, Uppsala Universitet.

Prisspann för solcellsystem sålda i Sverige. Källa: Johan Lindahl, Uppsala Universitet, som gett medgivande till publicering av hans diagram.

Jämförelse av elbolagens priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms.

Jämförelse av elbolagens priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms.

Prisutveckling för nyckelfärdiga max 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Prisutveckling för nyckelfärdiga max 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Solceller – svar på vanliga frågor

Publicerat av

Skrevs ursprungligen 2013-02-10. Uppdateringar har gjorts sedan dess, men tänk på att exempelvis prisuppgifter är färskvara.

Här är de korta och starkt förenklade svaren på några av de vanligaste frågorna.

Hur mycket producerar solceller i Sverige?

800 – 1 100 kWh/kW och år (mätt efter växelriktaren) = 135-170 kWh/m2 och år vid 17% modulverkningsgrad.

Hur stor yta behövs?

6-7 m2/kW.

Hur länge håller solcellerna?

Solcellsmoduler håller förmodligen minst 30 år.

Vad kostar solceller i Sverige?

15 000 – 25 000 kr/kW för en nyckelfärdig nätansluten solcellsanläggning för småhus, inklusive moms och installation.

Var kan man köpa ett solcellsystem i Sverige?

Se Leverantörer.

Om du vill ha en mera grundlig genomgång av svaren kan du läsa vidare.

 

Hur mycket producerar solceller i Sverige?

Som jämförelsetal brukar man ange hur många kWh som produceras per installerad kW under ett år. En tumregel som baseras på värden från redan installerade solcellsanläggningar är att man kan räkna med 800-1 100 kWh/kW och år, mätt efter växelriktaren, om det är ett fast monterat system som är hyggligt placerat.

En 10,08 kW solcellsanläggning på KTH producerade 1074 kWh/kW under 2011. Det var då svenskt rekord. 2011 var solinstrålningen 5,4% högre än under normalperioden 1961-1990 enligt SMHI:s mätningar. Det betyder att ett oskuggat system i Stockholmstrakten som har optimal lutning och orientering bör ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning.

Lund har bara 0,4% högre solinstrålning än Stockholm under ett normalår och även där bör därför ett optimalt placerat system ge ca 1 000 kWh/kW per år. Under ett normalår har Visby 10% högre solinstrålning än Stockholm och vid Gotlandskusten borde man därför få ca 1 100 kWh/kW under ett normalår. SMHI:s karta över solinstrålning ger en överblick över hur solinstrålningen varierar i landet.

En del har frågat efter ”formeln” för att beräkna solelproduktionen. Det är en väldigt komplicerad beräkning och det finns inga enkla formler. Istället rekommenderas de beräkningsprogram som finns. Exempelvis är PVGIS mycket lätt att använda men ger något för låga värden för system som är oskuggade och bra placerade om man använder det förinställda värdet för ”estimated system losses” och man är söder om 60:e breddgraden. Norr om 60:e breddgraden blir noggrannheten sämre, med alltför låga produktionsvärden.

Det är många faktorer som påverkar det årliga utbytet:

  • Solinstrålningen. Varierar ±10% mellan olika år sett över en längre tidsperiod enligt SMHI:s mätningar i Sverige. Inget beräkningsprogram tar hänsyn till detta, om man inte kan mata in egna väderdata för ett visst år. Under ett toppår för solinstrålning borde man i Visby kunna producera ca 1 200 kWh/kW! I inlägget ”Solinstrålning under 2012 högre än under normalår i söder” visas solinstrålningen under 2012 vid SMHI:s alla mätstationer.
  • Temperatur. Modulernas verkningsgrad minskar med ökande temperatur. Ett normalt värde för kiselbaserade moduler är -0,40%/°C till -0,45%/°C. Modulernas märkeffekt är angiven vid en solcelltemperatur på 25°C. En solig sommardag blir celltemperaturen betydligt högre. Om celltemperaturen exempelvis är 40°C blir effekten ca 6% lägre än märkeffekten vid en instrålning på 1000 W/m2 mot modulytan. För att kunna ta hänsyn till detta behöver man vid noggrannare beräkningar förutom solinstrålningsdata även ha lufttemperaturdata per timme under ett helt år. Förutom luftemperatur påverkar vindhastighet och montering hur väl värmen leds bort från solcellsmodulen. Man ska se till att ha en luftspalt under modulen när man monterar dem på ett tak för att förbättra värmebortförseln från modulen.
  • Skuggning från omgivning (hus, träd, flaggstänger, takkupor, skorstenar eller andra installationer på taket) eller horisont. I vissa beräkningsprogram kan man lägga in skuggande objekt.
  • Solcellsmodulernas lutning. 40-45 grader är optimalt för söderläge i Mälardalen, men ±10% avvikelse ger liten skillnad i årsproduktion (mindre än 2%). Längst i söder i Sverige är optimala vinkeln lite lägre och i norr lite högre. Lägg märke till att om man har en annan orientering är söder blir den teoretiskt optimala lutningen lägre.
  • Solcellsmodulernas orientering. Söder bäst för högsta årlig solelproduktion. Sydväst eller sydost ger ca 6% lägre årlig produktion i Mälardalen.
  • Snötäckning. Kan sänka årsutbytet några procent, beror på var man bor i landet. För att minska snötäckningstiden är det bättre att ha lite högre vinkeln än den optimala som beräkningsprogrammen anger, eftersom de inte tar hänsyn till snötäckning och att snön lättare glider av självmant vid högre lutning. Den metallram som finns runt kanten på de flesta moduler gör det lite svårare för snön att glida av, ramlösa tunnfilmsmoduler har här en viss fördel.
  • Växelriktarens verkningsgrad. Några procent i skillnad mellan olika växelriktare. Verkningsgraden varierar med ingående effekt och DC-spänning, se inlägg “Verkningsgrad för växelriktaren beräknad“.
  • Förluster i kablar. Bör vara mindre än 1%. Dimensionering och längd påverkar dessa förluster.
  • Nedsmutsning av modulerna på grund av pollen, luftföroreningar, löv, algbildning, fågelspillning etc. Liten effekt i Sverige (någon? procent, få studier gjorda), regn och snösmältning ger självrengöring.
  • Degradering av modulerna. Få studier gjorda i Sverige. I rapporten “Outdoor PV degradation comparison“ från amerikanska NREL 2011 där man sammanställt många olika studier fann man att modulerna tappade 0,5%/år i median och 0,7%/år i medel i toppeffekt, fast enskilda värden varierade mellan ca 0% och 2%/år.

Det i PVGIS använda ”estimated system losses” är ett schablonvärde för summan av de förluster som kan uppstå på grund av ovanstående faktorer.

Eftersom ett solcellsystem på ett småhus sällan har helt optimala betingelser brukar jag anta 900 kWh/kW i Mälardalen som ett normalvärde.

Se även inlägget “Varför ger solcellsmoduler inte märkeffekten?”.

Hur stor yta behövs?

Ytan per installerad kW bestäms av modulernas verkningsgrad. Om verkningsgraden för en modul är 17% blir modulytan per kW 1/0,17 = 5,9 m2. Att det blir denna enkla formel beror på att verkningsgraden anges vid en solinstrålning på 1 000 W/m2 och att arean beräknas som effekt/(verkningsgrad*solinstrålning).  Installationsytan kan bli aningens större om montagesystemet gör att det behövs ett litet mellanrum mellan modulerna (2 cm längs modulernas långsidor, hemma hos oss). I inlägget ”Hur mycket ger solceller per m2?” finns ett diagram som visar ytbehovets beroende av solcellsmodulernas verkningsgrad.

Med tumregeln 800 – 1 100 kWh/kW,år för Sverige får vi att solelproduktionen blir ca 135-185 kWh/m2 vid 17% modulverkningsgrad och år under ett år med normal solinstrålning. I inlägget ”Hur mycket ger solceller per m2?” finns en skördetabell för olika solcellsteknologier.

I inlägget ”Statistik över solcells-installationer i Sverige – 2. Modulverkningsgrad” från 30 oktober 2012 framgår att medianvärdet för verkningsgrad var 13,8% för installationer gjorda med investeringsstöd från 1 juli 2009. Modulverkningsgraden har stigit med åren. Vid årsskiftet 2017- 2018 var 16-17% en normal modulverkningsgrad. I början av 2018 var den högsta verkningsgraden för kommersiella moduler med kiselsolceller 22,2% (SunPower).

 

Hur länge håller solceller?

Se inlägget ”Garantier för solcellssystem”.

Modultillverkarna ger vanligen en effektgaranti på minst 80% av märkeffekten efter 25 år, vilket torde var tämligen unikt för en elprodukt. Övning: Fundera på hur många 25 år gamla användbara elprodukter du har i ditt hem (TV, radio, telefoner, datorer, glödlampor, spis, kylskåp, frys, köksutrustning, värmepump, miniräknare, …). Ni som inte är tillräckligt gamla kan fråga era föräldrar, :-), och fundera även på vilka förväntningar du har på dessa produkters livslängd.

När jag räknar på produktionskostnad brukar jag anta 30 års livslängd på solcellsmodulerna och lägga till en årlig driftkostnad för att täcka ett byte av växelriktare under livslängden. Se mallar för beräkning av produktionskostnad och livslängd i projektet “Investeringskalkyl för solceller“, vid Mälardalens högskola.

 

Vad kostar solceller i Sverige?

Se inlägget “Vad kostar solceller – Uppdatering 2017-10-19“.

I det förenklade svaret skrev jag 15 000 – 25 000 kr/kW för en nyckelfärdig nätansluten solcellsanläggning för småhus. Generellt sett minskar priset per kW med ökande storlek på anläggningen. För ej nätanslutna anläggningar tillkommer batterierna vilket höjer priset.

Priserna gäller för kompletta paket inklusive moms, installation och idriftsättning för en standardinstallation. Observera att detaljvillkoren vad som ingår i paketen kan variera mellan paketen, det gäller exempelvis fraktkostnaden.

I inlägget ”Statistik över solcells-installationer i Sverige – 1. Effekt” från 30 oktober 2012 framgår att medianvärdet för installerad effekt var 4,2 kW räknat från 1 juli 2009 för de som installerat under föregående period för investeringsstöd. Se även inlägget ”Ska man fylla taket med solceller?”.

Jämförelse av priser för kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Den lila linjen 2016 IEA-rapport anger ett medelpris för ca 5 kW 2016 enligt “National Survey Report of PV Power Applications in Sweden 2016” . Tipsa gärna om du känner till andra elbolag som levererar solcellspaket. KLICKA på diagrammet för att se det i full skala.

Var köper man ett solcellsystem i Sverige?

Se under Leverantörer. Där finns en lista med många leverantörer av nyckelfärdiga solcellspaket och ytterligare företag som säljer moduler och andra komponenter.

Värde solel – 1. Fem delar

Publicerat av

Att bedöma värdet av den solel man producerar är långt ifrån trivialt, som den kommande serien inlägg kommer att visa. Jag delar upp det på flera inlägg, eftersom det skulle bli alltför långt att skriva allt i ett inlägg. Jag samlar det hela under meny Värde solel, som kommer att uppdateras vartefter nya inlägg görs.

Det ekonomiska värdet av den solel man producerar kan bestå av fem delar:

  1. Solel som används direkt av producenten minskar behovet av köpt el.
  2. Lagstadgad ersättning från nätbolaget för ”nätnytta” av överskott av solel som matas in till nätet.
  3. Ersättning för såld överskott av solel som matas in till nätet.
  4. Ersättning för elcertifikat.
  5. Ersättning för ursprungsgarantier.

Producerar man inget överskott som matas in till nätet är det endast punkt 1, 4 och 5 som gäller.

1. SOLEL SOM ERSÄTTER KÖPT EL

Solel som används direkt av producenten minskar behovet av köpt el. Priset för köpt el för ett hushåll består av en rörlig del och en fast del. Den egenproducerade solel som används direkt i huset och ersätter köpt el får samma värde som det rörliga priset för den köpta elen.

Rörlig del

Den rörliga delen av elpriset debiteras per kWh, eller i enstaka fall per kW, och består av

  • Elhandelspris. Bestäms av elhandelsbolaget. Man kan fritt välja elhandelsbolag. Det finns ca 120 elhandelsbolag i Sverige enligt Energimarknadsinspektionens hemsida.
  • Elcertifikatavgift. Bestäms av elhandelsbolaget och är numera oftast inbakat i elhandelspriset, men i vårt fall specificeras denna avgift separat så vi kan se hur stor denna avgift är.
  • Energiskatt. Enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi, Kapitel 11. Bestäms av regeringen. Debiteras av elhandelsbolaget.
  • Elöverföringsavgift. Bestäms av nätbolaget som har monopol, man kan inte välja nätbolag. Energimarknadsinspektionen är en tillsynsmyndighet som på uppdrag av regeringen granskar om nätavgifterna är skäliga och beslutar om intäktsramar för nätföretagen. Det finns ca 170 nätbolag i Sverige enligt Energimarknadsinspektionens hemsida.
  • Moms, på alla ovanstående poster. Man betalar alltså även moms på energiskatten.

Fast del

En fast abonnemangsavgift per år betalas till nätbolaget och oftast även till elhandelsbolaget. Denna avgift påverkas inte av hur mycket el man använder under året.

I kommande inlägg börjar granskningen av de olika rörliga delarna.

Skrynkellav (vänster) och svampen kantöra på död klibbalgren. Dyudden 24 november 2012.

Skrynkellav (vänster) och svampen kantöra på död klibbalgren. Dyudden 24 november 2012.

Vad kostar solceller i Tyskland?

Publicerat av

Här är en uppföljare till inläggen Statistik över solcellsinstallationer i Sverige – 3. Pris och Vad kostar solceller i Danmark?

I Tyskland finns bra statistik för priser på solcellsanläggningar från den tyska branschorganisationen Bundesverband Solarwirtschaft (BSW Solar). I den senaste rapporten har de ändrat systemstorleken till max 10 kW istället för tidigare max 100 kW. Priserna avser nyckelfärdiga anläggningar.

I genomsnitt 1 751 Euro/kW, exklusive moms, kostade ett komplett solcellsystem på 10 kW i Tyskland i början av fjärde kvartalet 2012. Med en kurs på 8,62 kr/Euro (Dagens Industri idag) blir det 15 094 kr/kW exklusive moms och 17 961 kr/kW inklusive tysk moms på 19%. Priserna har minskat med 20% under senaste året och 38% under de två senaste åren i Tyskland! Man kan inte annat än fascineras över att den snabba prisutvecklingen fortsätter. Nedanstående diagram visar prisutvecklingen i Tyskland sedan 2006, inklusive moms och med en växlingskurs på 8,62 kr/Euro.

Vad det innebär i produktionskostnad per kWh kan du se under fliken “Kostnad solel“. Med dessa systempriser är produktionskostnaden per kWh för solel i Tyskland, utan något stöd!, långt under priset för köpt el för en vanlig elkonsument i Tyskland. Konsumenternas elpris i Tyskland var 0,253 Euro/kWh (2,18 kr/kWh vid kurs på 8,62 kr/Euro) under 2011. Se även inlägg från 7 juni där rapport från Fraunhofer ISE också konstaterat att produktionskostnaden för solel är billigare än köpel för en konsument i Tyskland.

Detta betyder att inmatningstarifferna snart har spelat ut sin roll i Tyskland. Det blir lönsamt att installera solceller även utan stöd för en elkonsument. Men det återstår att finna en lämplig lösning på hur ersättning för överskottselen ska regleras. En fråga som diskuteras i Europa är vad som ska ta vid efter inmatningstarifferna.

Sverige ligger långt efter Tyskland när det gäller utnyttjande av solceller. I Tyskland hade man till och med augusti installerat 1,22 miljoner solcellsanläggningar med en total effekt på 30,05 GW. I Sverige är det ungefär ett tusental nätanslutna solcellsanläggningar och räknar vi även med de ej nätanslutna solcellsanläggningarna har vi sammanlagd effekt på ca 20 MW i Sverige. Räknat per innevånare har Tyskland 365 W installerat och Sverige 2 W.

Man bör ha i åtanke att södra halvan av Sverige har ungefär samma solinstrålning som norra halvan av Tyskland. Den himmelsvida skillnaden mellan hur många solcellsystem som installerats i Sverige och Tyskland beror inte på stora skillnader i solinstrålning utan på de gigantiska skillnaderna i politisk viljeinriktning när det gäller solenergi (gäller såväl solel som solvärme)…

Prisutveckling för nyckelfärdiga 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Prisutveckling för nyckelfärdiga 10 kW solcellssystem i Tyskland, inklusive moms. Data från BSW Solar.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Är det lönt att beräkna lönsamhet för solel i Sverige?

Publicerat av

Reviderade inlägget något den 10 november.

Idag publicerade Ny Teknik artikeln ”Så lönsam är solelen”. Tre personer hade ombetts räkna på detta. David Larsson, Direct Energy, hade gjort en bra beräkning tycker jag. När det gäller de övrigas beräkning av avkastning på kapital saknar jag vilka antaganden de har gjort om kapitalkostnaderna. Som de har räknat har de medvetet eller omedvetet antigit en kalkylränta på 0%.

Jag antog en kalkylränta på 5% i mina beräkningar, vilket å andra sidan är väl högt för en privatperson om man tänker på vad realräntan skulle bli för ett lån. Med 5% kalkylränta blir kapitalkostnaden 2 750 kr per år i Fortums exempel, vilket skulle ge en negativ avkastning (förlust) med den antagna intäkten på 2 500 kr per år. I Björn Karlssons fall skulle kapitalkostnaden bli 1 650 kr per år, vilket är mindre än den antagna intäkten på 3 000 kr per år, vilket med andra ord säger att investeringen skulle gå med vinst. Dock saknas i dessa exempel hänsyn tagen till kostnader för drift och underhåll, effekten av degradering av solcellsmodulerna och möjligheten till intäkter från elcertifikat.

När det gäller solcellsanläggningar på småhus är en svårighet hur man värderar den producerade solelen och här har de tre personerna i Ny Tekniska artikel resonerat olika. Den solel som används direkt i huset får samma värde som den köpta elen. MEN, när det gäller värdet för överskottselen finns det idag stora variationer. De stora bolagen betalar Nord Pool spotpris med eller utan ett avdrag (typiskt 4 öre/kWh). Nettodebitering är olaglig enligt Skatteverket. Vissa elbolag har trots det startat med nettodebitering, men det är idag relativt få solelproducenter som har sådana avtal. Björn och David har antagit att all den producerade elen kan nettodebiteras och därmed får samma värde som den köpta elen. David har dessutom nämnt en ersättning nätbolaget ger för ”nätnytta”, men den ersättningen får man bara för överskottselen. Per har räknat med att 20% av den producerade elen blir överskott som matas in på nätet, men har glömt att ta med nätbolagets ersättning för nätnytta. Hur stor andel som matas in på nätet kan varierar mycket beroende på storlek på anläggning och typ av hus. Vi har med vår 3,36 kW solcellsanläggning under 2011-2012 matat in 52-53% av vår solelproduktion till nätet. Vi har även solfångare så våra värden för inmatning borde vara representativa för hus med fjärrvärme.

Alla de olikheter som finns i de tre personers räknesätt tycker jag visar hur omogen solcellsmarknaden är i Sverige. Det finns tyvärr inget gemensamt synsätt på hur man ska räkna på ekonomin och det är lätt att förstå att personer som inte är insatta i dessa frågeställningar kan bli smått förvirrade av de vitt skilda resultat som presenteras i olika sammanhang. .

En vedertagen metod att professionellt räkna på produktionskostnaden för el är ”Levelised Cost of Electricity” (LCOE), där de totala kostnaderna för kapital, drift och underhåll samt bränslekostnad (0 för solel) fördelas per producerad kWh under anläggningens livslängd. När man tittar på energiproduktion ska för solel hänsyn tas till degradering av solcellsmodulerna med tiden.

När man beräknar produktionskostnaden finns många olika antaganden som kan göras. I Ny Tekniks artikel är bara tre set representerade, som trots det ger vitt skilda resultat. En lämpligare metod att redovisa produktionskostnaden tycker jag är diagram med exempelvis parametrarna kalkylränta och investeringskostnad, där man kan representera hundratals set av dessa två parametrar och där läsaren själv kan välja relevanta parameterset.

En viktig sak att komma ihåg är att den produktionskostnad som beräknas med LCOE-metoden är ett fast pris under anläggnings livslängd, låt säga 30 år. När man ska räkna på lönsamheten i en solcellsinvestering måste man kunna förutsäga det rörliga elpriset under hela livslängden. Det kan ingen göra med någon precision under en 30 år lång period. Även här borde man därför göra ett diagram med olika antaganden om utvecklingen av det rörliga elpriset. Vid tillfälle får jag göra det.

Mitt sätt att beräkna produktionskostnaden finns under fliken ”Kostnad solel”. Senast uppdateringen gjordes i februari i år, så det kan behövas en finputsning. Skulle exempelvis vilja uppgradera det antagna elcertifikatpriset, men det hinner jag inte göra i kväll. Uppdateringar gjordes 8, 10 och 11 november, så nu är den sida mera “up to date” och jag tror den ger en god bild över vilka saker man bör ta hänsyn till när man ska beräkna produktionskostnaden för solel.

Slånlav på ek. Dyudden 3 november 2012.

Slånlav på ek. Dyudden 3 november 2012.