Den 17 november öppnades ansökning för energilagring av el enligt Energimyndighetens pressrelease “Öppet att söka stöd för energilagring i hemmet“. Till detta bidrag hör Förordning (2016:899) om bidrag till lagring av egenproducerad elenergi.

• Bidrag riktar sig till privatpersoner. Bostadsrättsföreningar räknas enligt min fråga till Energimyndigheten som företag och de kan alltså inte söka bidraget.
• Lagret ska vara “kopplat till en anläggning för egenproduktion av förnybar el som är ansluten till elnätet”.
• Lagret ska bidra till att
  “a) lagra elenergi för användning vid ett annat tillfälle än produktionstillfället, och
  b) öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet.”
• Man kan få bidrag för “för installation av system för lagring av elenergi, till exempel kostnader för batteri, kablage, kontrollsystem, smarta energihubbar och arbete.”
• Man kan få högst 60% i bidrag för energilagret, dock högst 50 000 kronor. Bidraget går inte att kombinera med ROT-avdrag eller annat offentligt stöd.
• Man kan få stöd för installationer som påbörjades tidigast den 1 januari 2016 och som slutförts senast den 31 december 2019.

Ansökan om bidrag görs till länsstyrelsen.

Kostnad för batterier

På Teslas hemsida kan man läsa att Tesla Powerwall2 ska börja installeras i Sverige sommaren 2017. Om Tesla kan hålla det får vi väl se. På deras hemsida står följande om kostnaderna:

Möjliga källor till intäkter

Batterikostnaden ska ställas mot möjliga intäkter. Här är fem möjliga källor till intäkter:

1. Spara el i batteri istället för att sälja elen och använda el från batteriet när det finns ett elbehov. Verkningsgraden anges till 89%. Det blir alltså 11% i energiförlust om man lagrar exempelvis el från solceller i lagret. Det betyder att värdet av egenanvänd el måste vara mer än 11% högre än för såld el för att det ska ge någon nettointäkt.Vi har hittills haft ett överskott på 2 207 kWh som matats in till nätet i år och det blir inte många fler kWh under resten av året. Med 11% energiförlust skulle det bli ca 1 970 kWh användbar el i huset. Vi skulle alltså behöva höja värdet på denna överskottsel med 1 kr/kWh om denna intäktskälla ensamt skulle betala investeringen i ett batterilager. Det är helt orimligt. Eftersom bidraget endast vänder sig till privatpersoner tillhör de den kategori som får skattereduktion för den överskottsel man matar intill nätet. För de som har skattereduktionen är värdet av såld el nästan som värdet av egenanvänd el i Sverige, se Värde av egenanvänd och såld solel – uppdatering. Därmed är det idag omöjligt att gå med vinst enbart på grund av skillnad i värde av egenanvänd och såld el för en privatperson.
2. Sänka säkringsabonnemanget. I teorin skulle man kunna tänka sig att kapa effekttoppar med hjälp av el från batteriet och därmed kunde sänka säkringsabonnemanget. Men, enbart med solel för laddning av batteriet är det inte möjligt med svensk vinter, då solcellerna inte ger så mycket energi. Dessutom är det inte möjligt för alla att sänka säkringsabonnemanget. Vi, liksom alla? nybyggda hus, har 16 A säkringsabonnemang och lägre går inte att få vad jag vet för ett småhus.
3. Kapa effekttoppar och därmed sänka elkostnader om man har effekttariff. Det är inte så många nätbolag som har effekttariffer. Sala-Heby Energi är ett av dessa. Hos dem beräknas effekttariff på de fem högsta effektvärdena under en månad under vardagar 07.00-19.00. Under november-mars är tariffen 98,50 kr/kW, inklusive moms och under april-oktober är den 40 kr/kW, inklusive moms. Om man exempelvis skulle minska effekten 1 kW under juni skulle man spara 40 kr den månaden. Under mars skulle samma effektbesparing spara 98,5 kr.De högsta effekterna, som bestämmer tariffen, kommer sannolikt att inträffa under mulna dagar då det inte blir någon eller lite sparad solel som skulle kunna användas för att minska effekttopparna. Under vintermånaderna november-februari tror jag inte det skulle ge någon skillnad alls eftersom solelproduktionen är så pass mycket lägre än under sommaren. Det är först under mars månad solelproduktionen tar fart. Man får också tänka på att med effekttariff tappar man värdet av elöverföringen för egenanvänd el. Hos vår nätägare Vattenfall kostar elöverföringen 29 öre/kWh, inklusive moms, så det blir en signifikant minskning av värdet på egenanvänd el. Det skulle göra ca 300 kr i år för oss.Låt säga att effekttarifferna skulle kunna sänkas under 8 månader. För att spara de ca 2 250 (1950+300) kr som skulle behövas för oss skulle de högsta effekterna behöva minskas med i genomsnitt 6 kW under dessa 8 månader. Det är orimligt för oss.
4. Om man skulle kunna ladda batteriet nattetid skulle man kunna kapa effekttoppar betydligt effektivare och då skulle man kunna sänka elkostnaderna om man har effekttariff. Men det kräver extra styrutrustning som innebär ytterligare kostnader. Det krävs en smart styrning för att veta när batteriet ska användas (när man har effekttoppar) och eftersom man inte vill ha batteriet fulladdat när solcellerna börjar ge mera el än vad som behövs i huset.Om man skulle kunna sänka elkostnaderna så mycket att man sparar in kostnaden för batterilager och styrsystem är det nog knepigt att säga något generellt om. Man behöver förmodligen titta på varje fall för att se hur effektprofilen ser ut och vilka möjligheter som skulle finnas att minska effekttopparna samt hur mycket man skulle tjäna på det. En brasklapp dock för denna lösning. Hur går det ihop med förordningens skrivning “öka den årliga andelen egenproducerad elenergi som används inom fastigheten för att tillgodose det egna elbehovet”? I och för sig ökar man egenanvändningen av solel och det står inget i förordningen om att det skulle vara otillåtet att ladda batteriet med el från elnätet. Undrar om man tänkte på detta när man skrev förordningen?
5. Det finns dessutom en vinst för nätägarna med energilagring av solel hos småhusägare. Variationerna i mängden inmatad el skulle minska och risken för alltför höga nätspänningar skulle minska. Men detta skulle i nuläget inte ge någon intäkt för en privatperson som köper ett energilager. Möjligen kan det förändras i framtiden?

Slutsats

Slutsatsen blir att för att det ska bli ekonomiskt gångbart med batterier för att lagra solel för gemene man krävs lägre priser än för de som anges för Tesla Powerwall2, även om man får det statliga bidraget.

Mera energilagring kommer att behövas i vårt elnät i framtiden så det blir väldigt intressant att följa utvecklingen. Kända Christina Lampe-Önnerud sa på HUB2016 i Västerås att Li-jon batterier är på gång mot en kostnad på 1 000 kr/kWh. Hon menade nog endast batterikostnaden (produktionskostnad?), utan moms och installation.  Frågan är hur snabbt det går? Och räcker 1 000 kr/kWh, med tanke på att växelriktare, annan hårdvara, installation och moms tillkommer för privatpersoner…

Utmaning

Vore intressant om någon av er som läser detta kunde presentera ett fall där energilagring skulle vara lönsamt med priserna för Tesla Powerwall2 eller något annat batterilager med känt pris och under förutsättning att man får det statliga bidraget för energilager. Det är säkert många som sitter och funderar på det…

PS 29/11. Hittade artikeln How batteries can stabilize the grid.