Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: Nettodebitering

DinEl ersätter överskottsel lika som vid nettodebitering

Publicerat av

DinEl (Göteborg Energi) gjorde idag en pressrelease där man säger att man för överskottsel som matas in på nätet ”…kompenserar hela produktionen till samma pris som kunden får betala till oss.” Man gör det genom att ge kunden ett högre elpris än Nord Pool spotpris. Detta är alltså inte renodlad nettodebitering, eftersom elproducenten betalar energiskatt som vanligt på all levererad el , men genom detta upplägg blir det ekonomiska utbytet för kunden samma som vid nettodebitering. Detta utan att Skatteverket reser ragg… Smart tänkt! Men det visar också vilka problem som finns i frånvaron av nettodebitering, som vore den enklaste lösningen.

DinEl:s erbjudande gäller för de 100 första kunderna, under avtalstiden (framgår inte om den är begränsad, men eftersom det nämns två gånger i pressreleasen får jag nästan det intrycket) och om anläggningen är på max 6 kW. Det framgår inte om man måste byta till DinEl för sina elköp. Vad som gäller om man producerar ett överskott under en månad nämns inte i pressreleasen. Som vanligt är det väl under förutsättning att man är nettokonsument av el under ett år.

Näringsdepartmentet uppvaktat angående nettodebitering

Publicerat av

Idag uppvaktade Svensk Energi, Svensk solenergi (SSE), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) Näringsdepartementet angående nettodebitering. Jag skulle ha varit med också men blev krasslig och fick stanna hemma.

De förslag som presenterades enligt dagens pressmeddelande var:

  • Ge kunden möjlighet att ”lagra” el i nätet. Elnätsföretaget skulle sedan enbart debitera nettoelförbrukningen på månadsbasis. Detta nettovärde ska elhandelsföretaget därefter använda i sin debitering av förbrukningen – som ligger till grund för energiskatt och moms.
  • Eventuellt produktionsöverskott hos kunden under månaden innebär att förbrukningen sätts till noll. Detta innebär då per definition att den enskilde blir nettokonsument på årsbasis (och slipper extra mätavgift enligt gällande regelverk).
  • Tillåt kunder att enkelt rapportera in sin bruttoproduktion för att erhålla elcertifikat.

Elbranschen har fått rätt rejält på nöten i media på sistone när det gäller de senaste årens kraftiga prishöjningarna på el. I denna fråga går dock branschen genom Svensk Energi i täten. Branschen vill införa detta, men politikerna har svårt att få tummen ur, visst är det märkligt… Vi hoppas att den politiska handlingsförlamningen nu släpper och att det händer något i denna fråga. Utredningar har vi sett nog av, nu gäller det att gå från ord till handling!

Pressreleasen finns omnämnd hos exempelvis Ny Teknik och Teknik 360.

SunShot program i USA

Publicerat av

Det kommer att röra på sig rejält i solcellsbranschen i USA. Man gör nu en storsatsning i programmet SunShot. Notabelt är att 1995 tillverkade USA 43% av världens solcellsmaterial, men 2009 hade det sjunkit till 6%. I och med program SunShot förväntar man sig att USA:s marknadsandel ska öka.

Målet är att fram till 2020 sänka de totala kostnaderna för storskaliga solcellssystem med 75% till $1/W, som skulle göra att solel kan produceras för ca 5-6 cent/kWh i USA och bli konkurrensmässigt med andra energislag utan bidrag. Intressant är att man tror att solcellsmodulpriset ska bli $0,5/W = 50% av systempriset, det vill säga som idag.

Programmet tänker ta ett helhetsgrepp. Det gäller sänkta komponentkostnader, minskade installationskostnader såväl som beaktande av icke-tekniska barriärer.

Man förväntar sig att programmet ska leda till att år 2030 ska 375 gigawatt vara installerat som ska ge 13-14% av USA:s elbehov.

I USA finns nettodebitering redan i 43 stater. I Sverige är det trögt att ens få till nettodebitering för små elproducenter. Vi utreder och utreder och utreder men någon nettodebitering är inte i sikte ännu…

Mäter elmätaren olika vid 1-fas och 3-fas installation? Del I

Publicerat av

Har man 16 ampere (A) säkringsabonnemang rekommenderar Vattenfall att en enfasig solcellsinstallation ej bör överstiga 3 kilowatt (kW). Har man en större solcellsanläggning måste man fördela installationen på tre faser (snarare än att höja säkringsabonnemanget, som innebär en högre kostnad för nätabonnemanget). På din räkning från nätägaren kan du se vilket säkringsabonnemang du har. Vi har 16 ampere.

Men hur ska man göra med mindre anläggningar? Är 1-fas eller 3-fas installation bäst när det gäller att maximera den egna användningen av solelen och minimera inmatningen av överskottsel till nätet? Det korta svaret är att det inte spelar någon roll!

Något om hur elmätaren räknar
En modern elmätare har olika register för utmatad (köpt) el och inmatad överskottsel (solel i vårt fall). Dessa register kan bara öka. Elmätaren kan alltså inte gå baklänges. Det är summan av effekten (faspänning x linjeström x cos φ) på de tre faserna som bestämmer vilket register som ska ökas.  Om solcellerna exempelvis ger ett överskott på 1000 watt (W) på en fas och elanvändning är -400 watt respektive -300 watt på de två övriga faserna blir summan 1000-400-300 = +300 watt som inmatningsregistret ökas. Det ska alltså inte ha någon betydelse ifall solcellsanläggningen ansluts enfasigt eller trefasigt.

Om solen skulle gå i moln och överskottet skulle sjunka till låt säga 100 watt och elanvändningen är oförändrad blir summan 100-400-300 =-600 watt som utmatningsregistret ökas.

Elmätarens register uppdateras kontinuerligt. Det betyder att man under en timme kan ha både en nettoinmatning av överskottsel och ett nettouttag (köp) av el, se exempel i diagrammet nedan från den 7 november 2010.  Under fem timmar mitt på dagen både köpte vi el och matade in överskottsel på nätet, beroende på att vår solelproduktion eller elanvändning varierade under dessa timmar. Det kanske räckte med att vi körde igång mikron eller dammsugaren för att det skulle gå från överskott av solel till behov av att köpa el. Det är därför lite förvillande att prata om timmätning eftersom det åtminstone inte för oss sker någon nettodebitering per timme som man skulle kunna tro.

Det visade sig när jag frågade runt lite att denna fråga var knepig och att det nog tyvärr är få som har full koll på hur det egentligen fungerar. Det visar att kunskapsnivån i branschen behöver höjas. Det gäller för övrigt inte bara denna fråga utan även när det gäller vilken ersättning man som liten elproducent kan få för sin överskottsel, där det finns stora kunskapsluckor.

Ovanstående samstämmiga information om en elmätares funktion har jag fått från Ulf Embretsen, ABB Cewe-Control, och Mattias Niska, Vattenfall. Jag får tacka för sakkunnig hjälp!

Jag skickar in en brasklapp för att det skulle kunna finnas elmätare som fungerar på ett annat sätt. Om du känner till några sådana moderna elmätare som är i bruk i Sverige idag får du väldigt gärna höra av dig, eftersom det är en principiellt viktig fråga vid installation av mindre solcellsanläggningar! OBS! Läs mer i del II, den 10 mars.

En annan fråga är om det finns någon svensk standard som reglerar hur elmätaren ska mäta när man har omväxlande uttag och inmatning eller om det är upp till nätägaren att konfigurera elmätaren som man själv tycker? Någon som vet?

Uttag (köp) av el och inmatning av överskott av solel till nätet

Klicka på diagrammet för att se det i större skala (det gäller alla diagram och bilder i denna blogg).

Skatteverket: Nettodebitering oförenlig med EU-direktiv

Publicerat av

Så säger Skatteverket i sitt yttrande över Energimarknadsinpektionens (EI) utredning om nettodebitering. Nog kan man tycka att det hela är djupt tragikomiskt …

EI hade i utredningen om nettodebitering av små elproducenter föreslagit att Skatteverket skulle utreda frågan om kvittning av energiskatt och moms vid nettodebitering av små elproducenter, men i remissyttrandet skriver Skatteverket att

”Skatteverket motsätter sig att verket ges i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och mervärdesskatt. Verket lämnar nedan en redogörelse för vissa skatteregler för att visa att det inte är förenligt med gällande EU-direktiv att ändra skattereglerna på önskat sätt. Vidare redogörs för ytterligare skäl mot att Skatteverket ska ges det föreslagna uppdraget.”

Nog borde EI under det år utredningen pågick ha kunnat få fram denna information istället för att den skulle komma fram i ett remissyttrande som skjuter ett av EI:s förslag helt i sank. Det känns som att Skatteverket i sitt remissyttrande gett EI en rejäl knäpp på näsan. Har våra myndigheter verkligen så svårt att samarbeta?

En springande punkt i Skatteverkets yttrande är ”Skatteverkets uppfattning är att en ändring till att lägga en nettodebitering av el till grund beskattning istället för varje enskild leverans inte är förenlig med energiskattedirektivet eller svensk lagstiftning.”

Det som förvånar mig är att man inte behöver gå längre än till Danmark för att hitta ett land som har nettodebitering. Hur kan det vara möjligt där men inte i Sverige om nu EU:s energiskattedirektiv skulle vara ett problem? Denna fråga borde rimligen ha besvarats i EI:s utredning.

Det är uppseendeväckande att Skatteverket även gör en ”samhällsekonomisk” bedömning som “Det finns redan idag särskilda stödsystem avseende viss elproduktion, såsom elcertifikat. Det är inte samhällsekonomiskt rimligt att utöver detta inrätta de nu föreslagna subventionerna.” Det märkliga är att en grundlig motivering till denna allvarliga kritik mot nettodebitering saknas i remissyttrandet. Denna fråga var aldrig uppe till diskussion i referensgruppen till EI:s utredning. Det bör också pekas att det staten förlorar i energiskatt och moms skulle kompenseras mer än väl av den moms som betalas vid investeringar i solcellsanläggningar. Undrans hur man resonerade i de 43 stater i USA där man idag har möjlighet till nettodebitering (klicka på länken för USA-karta över Net metering policies)?

Det bör påpekas att elcertifikatsystemet Skatteverket nämner i sitt svar idag inte alls lämpar sig för små elproducenter. En liten elproducent kan utan kostnad få elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet, men vill man ha elcertifikat för hela elproduktionen måste man betala ett så dyrt abonnemang för mätning och rapportering av driftdata att det blir en förlustaffär för en normal småhusägare. Elproducenten måste också hitta någon som vill köpa elcertifikaten, vilket inte är någon självklarhet med tanke på att det rör sig om enstaka elcertifikat per år, som få elhandlare vill befatta sig med.

Nettodebitering i Danmark
På Energinet.dk framgår att i Danmark kan man få årsvis nettoavräkning för solcellsanläggningar upp till 6 kW effekt. Det verkar som att man bara behöver fylla i en ensidig ansökan om nettodebitering om man vill ha det. Krångligare än så ska det inte behöva vara…

I den danska ”Elafgiftsloven” (Bekendtgørelse af  lov om afgift af elektricitet) står det så här angående undantag för solcellsanläggningar vad gäller statlig avgift (motsvarighet till vår energiskatt?):

§ 1. Efter bestemmelserne i denne lov svares en afgift til statskassen af elektricitet, der forbruges her i landet.

 § 2.   Undtaget fra afgiften er elektricitet, som:
….
e. fremstilles på solcelleanlæg med en installeret effekt på højst 6 kW pr. husstand, og som er tilsluttet elinstallationen i boliger eller i anden ikke-erhvervsmæssigt benyttet bebyggelse. Det er en forudsætning for afgiftsfriheden, at elselskabet afregner solcelleproduceret elektricitet fra elproducenten og leveret elektricitet til elproducenten til samme pris pr. kWh, og at der ikke er tilsluttet elinstallationen anden form for elproduktionsanlæg

Här är en dansk solcellsblogg som berättar om nettodebitering i Danmark.

Slutsats
Danmark har haft nettodebitering sedan 1998, vilket tyder på att det trots allt borde vara genomförbart i Sverige också, om bara viljan finns.

Försäljning av el från solceller

Publicerat av

Den 18 januari i år höll Solar Region Skåne ett solcellsseminarium. Mitt föredrag ”Ekonomi för inmatning av solel till nätet – Möjligheter och hinder. Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier” finns att ladda ner på deras hemsida. Föredraget ger en hygglig basinformation om vad som gäller idag för de små producenter som vill sälja sin överskottsel.

Vad jag inte nämnde i föredraget är att man i princip skulle kunna sälja sin överskottsel till sin nätägare, eftersom de får köpa in el för att täcka förlusterna i elnätet.

Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering på remiss

Publicerat av

Redan veckan efter det att Energimarknadsinspektionens utredning ”Nettodebitering – Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion” var klar skickades den ut på remiss av Näringsdepartementet under första veckan av december.

Som jag skrev 26 november är förslaget ett litet, men otillräckligt, steg framåt för de små elproducenterna. Det är märkligt trögt att få till full nettodebitering.

Remissvaren ska vara Näringsdepartementet tillhanda senast den 8 februari. Uppenbarligen vill Näringsdepartementet göra något snabbt, men det känns som myrsteg framåt. När får vi se ett grodhopp framåt?

Får vi be att regeringen tänker lite progressivt och tillåter full nettodebitering, inklusive energiskatt och moms. Skatteverket har motsatt sig kvittning av energiskatt och moms, men är det verkligen Skatteverket som ska få styra Sveriges energipolitik?

Investeringsstödet utbetalat

Publicerat av

I förrgår fick vi brevbesked om att länsstyrelsen beslutat om utbetalning av vårt investeringsstöd för solcellerna. Igår betalades pengarna in på vårt konto, exakt två veckor efter det att jag lämnade in begäran om utbetalning av investeringsstödet till länsstyrelsen.

När vi ansökte om stödet i augusti 2009 hade jag uppskattat kostnaden till 250 000 kr och vi fick ett stöd beviljat på 150 000 kr (60%). Vår anläggnings pris blev 193 966 kr och vi fick 116 380 kr i stöd. Vi behövde alltså inte utnyttja hela stödet. Dels hann priserna sjunka under det år som gick mellan inlämnad ansökan och beställd solcellsanläggning dels hade jag gjort uppskattningen av priset med lite marginal eftersom det fanns en del osäkra poster.

Man kan undra hur det går med byggandet av alla anläggningar som sökt investeringsstöd. När jag pratade med länsstyrelsen häromdagen kunde han se att bara knappt 30 miljoner har betalts ut av de drygt 150 miljoner som beviljats. Jag skulle tro att många småhusägare inväntat Energimarknadsinspektionens utredning om nettodebitering. Igår kom den och där finns inget förslag om full nettodebitering. Jag skulle därför tro att många småhusägare kommer att avstå från att bygga sina solcellsanläggningar. Här krävs ett snabbt agerande från regering och Näringsdepartement för att få rätsida på det här med nettodebitering.

Energimarknadsinspektionens förslag ett otillräckligt steg framåt

Publicerat av

Idag släppte Energimarknadsinspektionen (EI) sin av många emotsedda slutrapport gällande den utredning om nettodebitering som de fick enligt regeringens regleringsbrev från 21 december ifjol. Utredningen viktigaste förslag är

  • Nätbolagen ska bli skyldiga att månadsvis kvitta den rörliga delen av nätöverföringsavgiften för elköpare som även har egen elproduktion, OM man har en säkring på högst 63 A och OM man under ett år är en nettoförbrukare av el.
  • Regeringen bör ge Skatteverket i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och moms.
  • Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda möjligheterna för elproducenter med små produktionsanläggningar att själva på månadsbasis svara för den mätning och rapportering för produktion inom icke koncessionspliktigt nät som ligger till grund för tilldelning av elcertifikat, alternativt att en schablon kan ligga till grund för tilldelningen.

Den som hade väntat sig ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, det vill säga att man i framtiden ska få kvitta hela det rörliga elpriset för överskottsel man matar in på nätet, kommer att känna sig besviken på Energimarknadsinspektionen blygsamma förslag.

Kvittning av rörligt elöverföringspris

Detta är ett litet steg framåt. Om man som vi har Vattenfall som nätägare höjer det värdet på den överskottsel som matas in på nätet med 22 öre/kWh. Är man kund hos ett nätföretag som inte har någon rörlig del får detta förslag ingen effekt.

En tydlig trend hos åtminstone vår nätägare Vattenfall är att de fasta priserna har höjts betydligt mer än de rörliga under senare år. Det fasta priset har ökat med hela 58% och det rörliga med 10% under de tre senaste åren. Jag ogillar denna trend med ökad andel fast elpris eftersom det minskar drivkraften hos elanvändarna att spara på el. Om denna trend fortsätter eller om flera nätföretag övergår till debitering utan någon rörlig del urholkas eller försvinner dessutom värdet av det Energimarknadsinspektionens förslag.

Kvittning hos elhandlaren

Elhandlarna kan idag kvitta elhandelspris och elcertifikatpriset, men det finns idag ingen elhandlare som erbjuder detta. Däremot får de enligt ett utlåtande från Skattverket inte kvitta energiskatten. Enligt Skatteverket ska en elanvändare betala energiskatt på all el som matas ut från nätet till användaren. Det är önskvärt att regeringen raskt åtgärdar detta hinder för att möjliggöra full nettodebitering hos elhandlaren.  I slutändan skulle staten inte förlora några skatteintäkter eftersom förlusten av energiskatt mer än väl motsvaras av den moms som betalas vid köp av solcellsanläggningen.

Elcertifikat

Om man skulle ge de små elproducenterna möjlighet att själva rapportera in sin elproduktion skulle de ges möjlighet att få elcertifikat för hela sin elproduktion. Detta är ett mycket bra förslag, eftersom detta i praktiken är olönsamt idag, se gårdagens inlägg.

Det alternativa förslaget om att använda en schablontilldelning är jag nog skyldig till, eftersom jag nämnde det som en möjlighet i Energimarknadsinspektionens referensgrupp. Dock är en fördel med att man rapporterar in sin solelproduktion att vi kommer att få en värdefull statistik över hur mycket solel som faktiskt produceras i Sverige. Sådan statistik saknas idag.

Vad händer nu

Enligt uppgift kommer regeringen inom kort att skicka ut Energimarknadsinspektionens förslag på remiss. Jag skulle tro att det kommer att bli en hel del negativa synpunkter på remissförslaget, inte minst från branschorganisationen Svensk Energi som har önskat en möjlighet till full nettodebitering.

Efter remissrundan ska ett förslag formuleras som riksdagen ska besluta om. Kan vi hoppas att det förslag riksdagen ska rösta om innehåller ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, där möjlighet ges till kvittning av hela det rörliga elpriset, inklusive energiskatt. Som jag ser det är detta i nuläget ett måste för att få fart på småhusmarknaden för solceller i Sverige.

Försäljningsavtal med Bixia men nettodebitering önskas

Publicerat av

Igår skickade vi iväg de undertecknade avtalen till Bixia för köp av vår överskottsel och våra elcertifikat. Bixia har idag inte något krav på att vi måste köpa vår el från dem och därför kunde vi stanna kvar i O2 ekonomisk förening och fortsätta att köpa vår vindel därifrån. Bixia köper vår el till Nord Pool spotpris per timme utan avdrag. Såvitt jag vet är det de bästa villkor man kan få idag för gemene man. I en del specialfall kan det finnas bättre avtal. Om du vet om något sådant får du väldigt gärna berätta om det!

Nord Pool spotpriser kan man hitta på webben. Man ska titta på ”Area prices” för Sverige och komma ihåg att välja SEK för att få priset i svenska kronor. I diagrammet nedan framgår hur timpriserna har varierat från måndag-lördag denna vecka. Timpriserna för i morgon är alltså redan bestämt, det gör man ett dygn i förväg. Mitt på dagen har priserna varierat i intervallet ca 50-55 öre/kWh exklusive moms. Det är alltså detta pris, 62-69 öre/kWh inklusive moms, vi kommer att få för vår el när Bixia-kontraktet är igång. Vi kommer dessutom att få 7 öre/kWh i nätersättning från vårt elnätföretag Vattenfall och motsvarande ca 30 öre/kWh för våra elcertifikat. Totalt hamnar vi då på 99-106 öre/kWh med de spotpriser som varit under veckan.

När man köper el tillkommer energiskatt, elcertifikatpris, elhandelsbolagets påslag, elöverföringsavgift och moms på dessa och därför skulle man få betala ca 1,3 kr/kWh när man skulle köpa tillbaka den solel man matat in på nätet antaget samma elhandelspris som för den sålda solelen enligt ovan.

Ett vettigt sätt att stödja de små elproducenter som vill vara delaktiga i omställningen till förnyelsebar energi är att införa nettodebitering. Då skulle elproducenten kunna kvitta producerad el mot köpt el under exempelvis en månad. Värdet för den producerade elen skulle då bli lika stort som för den köpta elen.

Nettodebitering är inte så vanligt i Europa, eftersom de allra flesta länder istället satsat på inmatningslagar där man får en garanterad ersättning per producerad kWh, men i Danmark finns nettodebitering. Om man blickar ut i världen finns nettodebitering idag i 43 av USA:s 50 stater. Det borde motsvara gissningsvis 50-100 miljoner elabonnenter, så det borde inte vara så krångligt att införa nettodebitering även i Sverige!

Nord Pool timspotpris denna vecka