Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Kärnkraft är inte den enda lösningen

Fick ett förslag att även publicera de inlägg jag gör i Vestmanlands Läns Tidning (VLT) på denna blogg, då det inte är alla som har VLT. Sagt och gjort. Här är det debattinlägg som var infört i VLT igår, den 21 februari. I nedanstående text har jag lagt till en del länkar (blå text), där några kan kräva inloggning till VLT:s e-tidning, i övrigt är texten densamma som i VLT.

Meningen är inte att här starta en debatt om kärnkraft eller inte. Men vi behöver tänka över hur regeringens ensidiga inriktning på framtida kärnkraft skjuter saker på framtiden och tar bort fokus från vad vi kan göra här och nu. Nuvarande politik går åt fel håll när det gäller hur vi ska uppnå våra uppsatta klimatmål. Symtomatiskt är exempelvis att Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solkraft som jag skrev om 22 december. I ett debattinlägg i VLT den 1 februari skrev jag om att Sverige missar klimatmål för skogen, som handlar om skogens roll som kolsänka. Se även Tomas Ramberg: Kurvan ska dölja att dagspolitiken krockar med målen i DN den 20 februari.

Kärnkraft är inte den enda lösningen

Kärnkraftsvänner i olika inlägg på insändar- och debattsidan vill ha ny kärnkraft men försummar potentialen för alternativa lösningar. De utelämnar också att ny kärnkraft inte löser Sveriges elbehov eller klimatutmaningar under de närmaste tio åren, där energiomställningen till fossilfritt i dag går alldeles för långsamt, och att det skulle bli dyrt för oss skattebetalare.

Sveriges elanvändning kan i de högsta scenarierna fördubblas från 135 terawattimmar (TWh) 2023 till runt 270 TWh 2035 (”Myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering, Energimyndigheten 2023-12-15). Det beror framför allt på stål- och gruvindustrins omställning från kol och koks till vätgas, framställd genom elektrolys av vatten som kräver mycket el. Regeringen hoppas på ny kärnkraft till 2035, vilket är både optimistiskt och otillräckligt. Hur ska kärnkraftsvännerna producera de ytterligare 135 TWh som kan behövas till 2035?

Ny kärnkraft kostar runt 1 kr/kWh (SVT 2024-01-16), vilket är långt ifrån ”prisvärd elproduktion” som skrivs i ett inlägg. Ny kärnkraft är olönsam på kommersiell grund enligt Vattenfalls vd Anna Borg (Ekots lördagsintervju 2023-12-09) och förklarar varför industrin, som några efterlyser, inte självmant vill satsa på ny kärnkraft.

Kärnkraftsvännerna vill att ”staten” ska bidra till finansiering av ny kärnkraft, en omskrivning för att vi skattebetalare ska stå för de stora subventioner som skulle behövas. Före de tillfälligt höga priserna under 2021–2023 har årsmedel för elspotpriset varit över 50 öre/kilowattimme (kWh) under endast två år under 2000-talet. Om ny kärnkraft skulle få runt 50 öre/kWh i spotpris behöver den subventioneras med lika mycket.

Regeringen vill ha två kärnkraftsreaktorer på minst 2 500 megawatt totalt till 2035. Antaget 85 procent tillgänglighet ger det en årlig elproduktion på 18,6 TWh och att det skulle behövas en årlig subvention på 9,3 miljarder, vilket under livslängden blir hundratals miljarder i subventioner enbart för dessa två reaktorer.

Kärnkraft är verkligen inte ”den enda lösningen på våra framtida energibehov” som en insändarskribent tycker. Vår elproduktion består även av vattenkraft, vindkraft, kraftvärme och solkraft, där utbyggnaden av vind- och solkraft pågår för fullt. Vi är direkt sammankopplade med sex andra länder med vilka vi utbyter el i form av export och import. 2023 hade Sverige nettoimport under rekordlåga 90 timmar och nettoexport under rekordhöga 8 670 timmar (”Elstatistik” Svenska Kraftnät). Energieffektivisering behöver det satsas mycket mer på, liksom flexibilitet i elanvändningen.

Ytterligare vind- och solkraft kommer att ge mer variabel elproduktion men de kan också tillsammans med vattenkraft, batterilager (stationära och i fordon), vätgas (tillverkning och lagring) och värmepumpar bidra till en mycket högre flexibilitet i elproduktion och elanvändning än i dag.

Flexibiliteten ger möjlighet till ett robust, uthålligt och helt förnybart elsystem. Energieffektiviseringar och flexibilitet kan även bidra till att minska utbyggnadsbehovet av elnätet så att vi inte behöver spendera så mycket som 1 000 miljarder på utbyggnad av elnätet till 2045 som Energiföretagen förutspår (”Sveriges elbehov 2045”, februari 2023).

Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solkraft

Regeringens klimathandlingsplan släpptes igår. I en handlingsplan förväntar man sig konkreta åtgärder för att nå ett eller flera mål. När det gäller energi finns en önskan från stål- och gruvindustri om väldigt stora mängder el inom de närmaste tio åren för att de ska kunna genomföra sina planer att ersätta kol och koks med vätgas, framställd genom elektrolys av vatten. Dessutom pågår en elektrifiering av transportsektorn. En undrar var därför hur regeringen ska stötta att ny elproduktion tillkommer inom det närmaste årtiondet.

Elproduktionen i Sverige på rekordhöga 170 TWh under 2022 bestod av vattenkraft (40,9%), kärnkraft (29,5%), vindkraft (19,5%), kraftvärme (9,0%) och solkraft (1,2%). Av dessa är det framför allt vindkraft och solkraft samt i viss mån kraftvärme som har potential att öka under det närmaste årtiondet. Ny kärnkraft lär vi få vänta minst tio år på och då med förbehållet att “Staten behöver skjuta till pengar om det ska byggas kärnkraft i Sverige, säger Vattenfalls vd Anna Borg.” Det betyder att vi skattebetalare måste stå för en del av notan om det ska bli någon ny kärnkraft.

Jag sökte på orden sol, vind, kraftvärme, fjärrvärme och kärnkraft i den 245 sidor långa handlingsplanen. Sol var omnämnt sex gånger, vind 28 gånger, kraftvärme fem gånger, fjärrvärme 18 gånger och kärnkraft 75 gånger enligt nedanstående tabell. Solvärme saknades helt. I all sin enkelhet ger det en tydlig vink om regeringens inriktning.

Regeringens klimathandlingsplan saknar förslag för solenergi

När det gäller solenergi nämner regeringen inte en enda egen konkret åtgärd. Den enda, men betydelsefulla åtgärden, är att enligt EU:s förnybarhetsdirektiv kommer solceller att få en särställning vad gäller snabb handläggning. Men regeringen menar att det inte kommer att påverka Sverige i någon högre grad då de skriver att solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga. Det är inte riktigt sant.

Solcellsparker på mark kräver oftast ett samråd med länsstyrelsen, som gör en prövning mot gällande lagar i Sverige, exempelvis 12 kap. 6 § i Miljöbalken, och exempelvis påverkan på natur- och kulturmiljö. När det gäller en solcellspark på 147 MW i Svedberga, Skåne, som European Energy lämnade in till samråd hos länsstyrelsen i Skåne 7 juli 2020 är ärendet fortfarande inte avgjort. Länsstyrelsen beslutade om förbud av verksamheten 26 april 2022, vilket European Energy överklagade till Mark- och miljödomstolen, som upphävde länsstyrelsen beslut 31 oktober 2022. Länsstyrelsen överklagade domstolens beslut och ärendet ligger nu hos Mark- och miljööverdomstolen, som förväntas komma med ett beslut i början av 2024. Det har då tagit ca 3,5 år att handlägga detta ärende. Det är långt ifrån en snabb handläggning och som sinkar hela solcellsbranschen i Sverige.

Tips till regeringen

  • Regeringen bör snarast ge tydligare riktlinjer åt länsstyrelserna när det gäller prövningsfrågor för solcellsparker på mark.
  • Speciellt skulle det behövas ett regelverk för agrivoltaiska anläggningar där man kombinerar jordbruk och solelproduktion på jordbruksmark, liksom det finns i flera andra europeiska länder.
  • Ta bort energiskatten på egenanvänd solel för solcellsanläggningar på minst 500 kW. Det är en rent fiskal skatt som saknar logik då det rör sig om en “vara” som aldrig varit ute på en marknad.

Omnämnande av ordet sol i regeringens klimathandlingsplan

Läs och döm själv om detta är värt namnet handlingsplan när det gäller solkraft i Sverige.

Sida 15

Kärnkraften minskar därför behovet av nätutbyggnad och storskalig energilagring, och möjliggör nyanslutning av intermittenta fossilfria energikällor såsom vind- och solkraft.

Sida 31

Exempel på andra initiativ och samarbeten där Sverige för närvarande deltar är … International Solar Alliance ….

Sida 80

Förnybartdirektivet

Förhandlingarna om revideringen av förnybartdirektivet färdigställdes under tiden Sverige var ordförande i Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet och beslutades slutligt den 9 oktober 2023. Ändringarna, i de delar som handlar om tillståndsprocesser, syftar till att korta beslutstiderna för förnybar energi och tillhörande infrastruktur samt öka sannolikheten för att sådana projekt ska ges tillstånd, bl.a. genom att förnybar energi ska ses som ett överskuggande allmänintresse vid vissa avvägningar, t.ex. vid EU:s artskyddsregler. Tidsfrister förs in och skärps för tillståndsprövningen. Det kommer att behöva göras ändringar i svensk lagstiftning för att genomföra direktivets krav. Installation av solceller kommer att få en särställning vad gäller snabb handläggning, men påverkar inte Sverige i någon högre grad eftersom solcellsanläggningar inte är tillståndspliktiga.

Sida 89

Utbyggnaden av nätanslutna solceller ökar snabbt i Sverige, men från en förhållandevis låg nivå. År 2022 var den installerade effekten 2 384 MW vilket är en ökning med 50 procent från föregående år. Vid slutet av 2022 fanns totalt 147 692 elnätsanslutna solcellsanläggningar i Sverige, vilket är en ökning med 55 333 anläggningar eller motsvarande en ökning på 60 procent jämfört med året innan.

Forskning

Som forskare inom energiteknik med inriktning mot solcellssystem var jag nyfiken på vad regeringen hade att säga om energiforskning. Forskning och innovation avhandlas på drygt fyra sidor. Kärnkraft, batteriteknik och elektrifiering (utan någon precisering) är de områden som nämns konkret. Inget konkret skrivs om solenergi, vindkraft eller kraftvärme. Regeringen skriver att

”Regeringen avser återkomma med en forsknings- och innovationsproposition som anger inriktningen för forskningspolitiken framåt

En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats.

Kompetens inom elektrifiering och batteriteknik är viktig för klimatomställningen. Regeringen gör en strategisk forskningssatsning vid Uppsala universitet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola AB för att tillsammans med näringslivet stärka möjligheterna att långsiktigt utveckla en stark forsknings- och utbildningsmiljö inom elektrifiering och batteriteknik.

I och med regeringens satsningar på kärnkraftteknik behöver flera forskningsområden förstärkas och den kompetens som krävs på strålsäkerhets- och strålskyddsområdet behöver upprätthållas. ”

Förekomst av olika ord i regeringens klimathandlingsplan

Baserat på sökningar i regeringens pdf-fil.

Ord i regeringens klimathandlingsplan 2023-12-21

PS. Se även artikeln “Vart tog solkraften vägen, ministern?” i Aftonbladet i går. Upptäckte den precis efter att jag skrivit detta inlägg.