Så var början av rubriken på ett brev vi fick från länsstyrelsen. I brevhuvudet stod det länsstyrelsen i Västmanlands län, men i brevfoten var adressen till länstyrelsen i Stockholm, liksom på kuvertet. Det är länsstyrelsen i Stockholm som numera även sköter Västmanlands län.

Innehållet i brevet var att länsstyrelsen saknade vår uppföljning från år två. Enligt villkoren för investeringsstödet måste man under de tre första åren skicka en blankett där man talar om solelproduktionen för varje driftår. “Om ni inte kommer in med begärda uppgifter kan Länsstyrelsen komma att besluta om återbetalning av stödet”.

Problemet med detta brev var att jag i början av oktober ifjol lämnade in vår driftuppföljning för år två. Jag lämnade personligen brevet i receptionen för länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås. Jag fick då veta att Stockholms län tagit över, men det var inga problem, brevet skulle vidarebefordras till länsstyrelsen i Stockholm.

Kommentaren när jag ringde idag var att det ”Kan ha förkommit på posten. Det händer…”. Fick också veta att det gick bra att skicka uppföljningen med e-post och bifoga blanketten som pdf-fil. Det var viktigt att man angav ärendenumret i mailet (det står inte på blanketten).

Vi startade vår solcellsanläggning på 3,36 kW den 28 oktober 2010. Under första driftåret (2010-10-28—2011-10-27) producerade vi 2912 kWh (867 kWh/kW) enligt elmätaren och 2882 kWh (858 kWh/kW) enligt växelriktaren. Under andra driftåret blev det 2 741 kWh (816 kWh/kW) enligt elmätaren och 2 713 kWh (807 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vi har en dryg månad kvar på tredje driftåret, men vi kommer utan tvekan att få högre skörd än under första driftåret.

Diagrammet här nedan visar vår solelproduktion per månad sedan starten. I år har det blivit månadsrekord i januari, mars, juli, augusti och kommer att bli det i september också. Däremot var 2011 bäst under februari, april, maj och juni. 2012 var medioker med tanke på solelproduktion, ingen månad var den bästa under våra snart tre driftår.

Vår solelproduktion per månad sedan starten till och med 23 september 2013.

Den 6 februari meddelade Energimyndigheten i en pressrelease 2013 års fördelning av investeringsstöd till solceller till de olika länen. 107,5 miljoner har fördelats för 2013, vilket gör i genomsnitt 11 kr per innevånare i Sverige. Jag blev förvånad att beloppet var så stort. Så sent som 18 oktober 2012 angav Anna-Karin Hatt i en debattartikel i Expressen att budgeten för åren 2013-2016 var 210 miljoner och att 60 miljoner var avsedda för 2013 och därefter 50 miljoner kr per år.

Blekinge län blev vinnare för 2013 med 51 kr per innevånare baserat på SCB:s befolkningsstatistik från 2012-09-30, se nedanstående diagram och tabell. Det är långt mer än Östergötland och Uppsala som är tvåa respektive trea med 24 kr respektive 20 kr per innevånare. Dess tre län är tillsammans med Västerbottens län de enda län som fått en högre ram för 2013 per innevånare än vad som beviljats under 20090701-20130131. I botten för 2013 ligger Västmanlands län med 3,1 kr per innevånare och Stockholms län med 2,3 kr/innevånare. Dock finns planer på att bygga en 1 MW solcellspark utanför Västerås under 2013 vilken kommer att byggas i Västmanlands län utan stöd.

Trots att 107,5 miljoner fördelas under 2013 får jag upprepa det jag skrev den 16 januari. Även efter årets fördelning finns det en kö av sökanden eftersom det sökta beloppet överstiger den årliga tillgängliga budgeten. Om man gör en ansökan om investeringsstöd idag får man räkna med att det tar 1-2 år innan positivt besked kan ges om investeringsstöd. Tiderna kan variera från län till län, så det gäller att ha tur att bo i ”rätt” län…Om regeringen sänkt procentsatsen för investeringsstödet mer än till 35% hade stödet räckt till flera sökande och man hade fått en större solcellsmarknad i Sverige.

Från det att investeringsstödet i nuvarande form infördes 1 juli 2009 till och med 1 januari 2013 har 260 668 596 kr beviljats (27 kr per innevånare) och 200 091 046 kr utbetalats enligt Energimyndighetens månadsrapport för januari 2013. Mest beviljades Jönköpings län med 122 kr per innevånare och minst Västerbotten med 2,9 kr per innevånare, se nedanstående diagram och tabell.

Jag uppmanar alla som funderar på solceller att trots ovanstående skicka in en ansökan om investeringsstöd, det är inte bindande på något vis och det visar för politikerna att ett intresse finns hos den svenska befolkningen för solceller vilket möjligen skulle kunna göra att budgeten förstärks för investeringsstödet.

Beloppen per innevånare kan skilja något mot Energimyndighetens siffror eftersom de använt äldre befolkingsdata för länen.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Investeringsstöd till solceller. Ram 2013 och beviljat 20090701-20130131.

Detta är en fortsättning på serien med statistik för de 582 solcellsanläggningar som hade fått investeringsstöd utbetalt till och med 19 oktober 2012. Tidigare inlägg:

1. Effekt.

2. Modulverkningsgrad.

Denna gång är de 17 hybridanläggningar (el+värme) som hade fått stödet utbetalt utsorterade. Det blir därför 565 rena solcellsanläggningar. Medianpriset blev 49 692 kr/kW för solcellsanläggningarna.

Två anläggningar anger ett pris på under 10 000 kr/kW, men det beror på felaktigt angivna värden. I det ena fallet har man angivet en installerad effekt på 200 kW, som med ledning av modulyta och pris borde vara ca 10 kW. I det andra fallet har man angivet samma yta som installerad effekt.

Den dyraste anläggningen på 420 W och en yta på 3,95 m² i Västervik, Kalmar län, fick man betala 78 776 kr för vilket gör 187 562 kr/kW. Priset fördelade sig på 28 325 för modulerna, 27 251 kr för övrigt material, 17 500 kr för övrigt arbete och 5 700 kr för projektering. Den nästa dyraste var på 0,4 kW och 4 m² i Göteborg, som med ett pris på 71 344 kr slutade på 178 360 kr/kW. Undrans hur de kunde bli så makalöst dyra?

Om man tittar på prisutvecklingen enligt diagrammet nedan ser man hur dramatisk prisutvecklingen har varit. Från ett medelpris på drygt 80 000 kr/kW i slutet av 2009 har medelpriset sjunkit till ca 31 750 kr/kW (rev 2013-02-17 från tidigare angivna 32 500 kr, enligt trendlinje i diagrammet) i början av oktober 2012. Man ser också att det finns ett 30-tal anläggningar med ett pris under 20 000 kr/kW. Det kan därför löna sig att fråga mer än en tilltänkt leverantör.

Jämför vad du får

Tittar man på listan av systemleverantörer finns nu ett 40-tal svenska företag som levererar färdiga system. När man jämför priser bör man ha i minnet att det kan finnas många saker som kan skilja mellan paketen:

• Är transportkostnad medräknad.
• Exakt vilka komponenter ingår. Finns överspänningsskydd, vilka brytare ingår (jordfel, DC, AC, huvud). Vilka kablar använder man. Dimensionering av kabelförluster.
• Vilken kvalité håller moduler och växelriktare. Får man tillverkarens testprotokoll för modulerna. Är växelriktaren 1-fas eller 3-fas.
• Vilken verkningsgrad har moduler och växelriktare. Innebär lägre pris också lägre verkningsgrad.
• Vilka garantier ingår.
• Vilken dokumentation ingår. Får man uppmätta värden för ström och spänning för det idrifttagna solcellssystemet (avslöjar eventuella kopplingsfel och kan behövas vid eventuella garantifrågor). I Elforsk rapport 11:79 ”Kvalitetssäkring av nätanslutna solcellsanläggningar” författad av Johan Paradis Ärlebäck finns en del saker att tänka på vid besiktning av en färdig anläggning.
• Får man en utbildning av hur systemet fungerar och hur man kan göra en enkel felsökning om något skulle krångla.
• Får man hjälp med ansökan om godkännande för elcertifikat och ursprungsgarantier.
• Hur lång tid tar innan installationen är färdig. Speciellt viktigt om man fått investeringsstöd och måste vara klar 31 december i år.

Slutsats

Enligt nuvarande förordning (2009:689) om statligt stöd till solceller  får de stödberättigade kostnaderna uppgå till högst 50 000 kr/kW, inklusive moms.

I den nya förordningen som är på gång inför 2013 kan det vara lämpligt att sänka denna nivå, exempelvis till 30 000 kr/kW inklusive moms, med tanke på den prisutveckling som varit.

Även dagens procentsats på maximalt 45% i investeringsstöd bör sänkas rejält. Jag tycker även att maxbeloppet på 1,5 miljoner kronor i stöd per system bör sänkas. Ett stort system blockerar stödet för många små system.

Det finns ca 200 miljoner sökt som står i kö för investeringsstöd. Skulle man behålla villkoren i nuvarande förordning skulle därmed nästan hela det budgeterade beloppet på 210 miljoner för 2013-2016 redan vara intecknat. Med lägre procentsats, lägre takpris och lägre maxbelopp per system räcker stödpengarna till flera solcellsanläggningar. Vi vill se solceller på varje hus i framtiden!

Klicka på diagrammen nedan för att se dem i större skala.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Angivet pris för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Detta är en fortsättning på serien med statistik för de 582 solcellsanläggningar som hade fått investeringsstöd utbetalt till och med 19 oktober 2012. I förrgår var inlägget 1. Effekt.

En fråga som ofta återkommer är hur stor yta en solcellsanläggning behöver. Förutom den installerade effekten beror ytan också på solcellsmodulernas verkningsgrad. Med mera effektivare moduler blir ytan mindre för en given effekt. Har man ont om plats ska man därför satsa på hög modulverkningsgrad, om man vill få ut så mycket energi som möjligt, men man får räkna med att modulpriset ökar en del med ökad verkningsgrad. Om verkningsgraden är exempelvis 15% blir modulytan 1/0,15 = 6,7 m²/kW. Våra Sanyo Hit moduler har 17,3% verkningsgrad vilket ger modulytan 5,8 m²/kW.

I Energimyndighetens insamlade statistik anges installerad effekt och modulyta. I diagrammen nedan visas angivet antal kvadratmeter (m²) per installerad kW och även ett beräknat värde för angiven modulverkningsgrad. Värdet m²/kW beror på modulverkningsgraden enligt exempeln ovan. Alla värden under 5 m²/kW är säkert felaktiga, eftersom det skulle betyda att man har en modulverkningsgrad högre än 20% och några sådana tror jag inte är installerade i Sverige. De bästa kommersiella icke-koncentrerande modulerna är från Sun Power och de har 20,4% verkningsgrad. Utvecklingen går framåt och under 2013 förväntas Sun Power lansera kiselbaserade moduler med 21,2% verkningsgrad enligt ett föredrag på konferensen PVSEC i Frankfurt i september.

En snabb koll visar att 12 av de lägsta värden för m²/kW sannolikt är felaktiga, där man troligen angett installerad effekt korrekt (priset per kW verkar OK) men att modulytan angivits felaktigt. När det gäller de höga värden för m²/kW kan man även där undra om de stämmer. 19,6 m²/kW skulle betyda bara 5,1% modulverkningsgrad. Troligen har man angett total tak- eller markyta för installationen istället för modulyta för detta system på 71,5 kW som installerats på platt tak eller på mark.

Nästa inlägg i statistikserien blir pris. En riktig rysare…

Angiven installerad modulyta per kW för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Beräknad angiven solcellsmodulverkningsgrad för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Med hjälp av en lista över de 1107 ansökningar om investeringsstöd för solcellsanläggningar som beviljats från och med 1 juli 2009  till och med 19 oktober 2012 som jag fått från Andreas Gustafsson, Energimyndigheten, har jag gjort lite iakttagelser.

Idag blir det om installerad effekt. Jag har tagit med de 582 solcellsanläggningar som hade fått stödet utbetalt och som därmed säkert är färdiga. Eftersom den installerade effekten kan skilja sig från den man ansökt om uteslöt jag de ytterligare 525 som beviljats stöd men som inte fått stödet utbetalt ännu.  Notera att de 110 utbetalningar som gjordes för solcellsanläggningar på offentliga byggnader under perioden maj 2005 till och med 31 december 2008 ej finns med i denna statistik.

Första diagrammet nedan visar installerad effekt per anläggning där datum i diagrammet anger när utbetalningen av stödet gjorts. Man inser snart att det finns felaktigheter i de lämnade uppgifterna. Den största anläggningen anges vara på 200 kW i Degerfors till en kostnad av 340 000 kr, med en modulyta på 74,25 m2 och uppskattad årsproduktion på 10 MWh. De tre sistnämnda uppgifterna pekar på att den installerade effekten är runt 10 kW. Man skulle önska att länsstyrelserna gjorde en rimlighetsbedömning av de lämnade uppgifterna, så att vi slipper sådana här uppenbara fel i statistiken. Den näst största anläggningen anges till 131 kW och där verkar det vara rimliga uppgifter.

Tabellen visar att de flesta installerade solcellsanläggningar är relativt små. Medianvärdet är 4,2 kW vilket visar att de flesta anläggningar installeras på småhus. I andra diagrammet med annan y-skala ser man att medelvärdet för den installerade effekten per anläggning har minskat med tiden. Det betyder att småhusägarna var lite långsammare i starten av denna stödperiod men att allt fler har kommit in med tiden. Det är väl dessutom troligare att flera mindre solcellsanläggningar än större som installerats utan investeringsstöd, men för dessa anläggningar finns ingen statistik.

142 stycken (24%) är större än 10 kW, se det tredje diagrammet. De flesta av dessa är rimligen installerade på större byggnader än småhus eller på mark, med tanke på den yta på ca 70 m2 eller mer som krävs för att installera mer än 10 kW.

I kommande inlägg kommer flera iakttagelser!

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19. Avkortad y-skala.

Uppgiven installerad effekt per anläggning för solcellsanläggningar som fått investeringsstöd utbetalt till och med 2012-10-19

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.