Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

IEA PVPS möte i Rotterdam

Är i skrivande stund i Rotterdam.

Måndag-onsdag har IEA PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme) Task 13 Performance and Reliability of Photovoltaic Systems ett möte i Rotterdam. Från Sverige deltar även Anne Andersson, SP, och Johan Paradis Ärlebäck, nu med eget konsultföretag. 50% av finansiering för det svenska deltagandet kommer från Energimyndigheten.

Det är bra att vi svenskar möter solcellskunniga från andra länder för att lära och för att utbyta erfarenheter.

Vid kvällens informella middag satt jag bredvid en person från Italien, en från Tyskland och en från Spanien. Sverige satte prydligt solcellsrekord ifjol med drygt 8 MW installerat enligt Johan Lindahls sammanställning i IEA PVPS Task 1, men det är väl inte särdeles imponerande för personer från dessa länder som installerat i runda slängar tusenfalt mer än i Sverige…

I morgon är det genomgång av arbetet i tre av de fyra arbetsgrupperna.

Statistik över den svenska solcellsbranschen

Folks, ikväll har vi en spännande nyhet. Det följande inlägget är nämligen författat av gästbloggare Johan Lindahl!

Johan är doktorand vid Ångström Solar Center vid Uppsala Universitet där han bedriver forskning kring kadmiumfria buffertlager i tunnfilmssolceller av typen CIGS. Han är också sedan 2010 på uppdrag av Energimyndigheten Sveriges representant i IEA-PVPS Task 1 och därmed ansvarig för att samla in och sammanställa information om den svenska solcellsmarknaden för IEA-PVPS räkning.

IEA-PVPS (International Energy Agency Photovoltaic Power Systems Programme) är ett av de samverkande internationella avtal för forskning och utveckling som är etablerade inom IEA och som sedan 1993 har genomfört en rad gemensamma projekt inom solcellstillämpningar.

Statistik över den svenska solcellsbranschen

Johan Lindahl

Varje år sammanställs en rapport om den svenska solcellsbranschen inom ramen för Sveriges medlemskap i IEA-PVPS. Årsrapporten sammanfattar de flesta aspekter av den svenska solcellsbranschen, som till exempel den sammanlagda installerade effekten, produktion, prisutveckling, de olika stödsystemen och vilken forskning som bedrivs inom området. 2011 år rapport blev i dagarna klar och finns nu tillgänglig för gratis nerladdning på IEA-PVPS hemsida.

Tidigare har dessa rapporter gått många förbi och jag är därför tacksam att genom detta gästinlägg (i Sveriges troligen mest lästa solcellsblogg, med drygt 10 000 besök under maj) få möjligheten och sprida en del av den information som varje år sammanställs.

Enligt mina uppgifter installerades det 4,3 MW solcellskapacitet i Sverige under 2011, vilket är en ökning med ungefär 60 % jämfört med 2010. Av dessa 4,3 MW kopplades ungefär 3,6 MW upp på nätet medan de resterande 0,7 MW bestod av ej nätanslutna system. Sverige hade därmed vid årsskiftet en sammanlagd solcellskapacitet på 15,8 MW. Dessa 15,8 MW står för ungefär 0,01 % av Sveriges totala elproduktion i dagsläget. Sverige har historiskt sett haft en liten men stabil marknad för ej nätanslutna system och det var först när det första solcellsstödet infördes som antalet nätuppkopplade system började öka. I figur 1 syns tydligt hur den svenska solcellsmarknaden har utvecklats och hur viktigt solcellsstödet har varit fram tills nu.

En stor anledning till den ökade installationstakten i Sverige är såklart också de kraftigt sjunkande systempriserna. Prisutvecklingen i Sverige har gått väldigt snabbt och priserna har nästan halverats på två år, vilket syns tydligt i figur 2. Den snabba prisreducering som pågår gör att de typiska priserna för 2011 som presenteras i rapporten redan nu, ett halvår senare, är inaktuella.

Den växande marknaden har inneburit att antalet installatörer och försäljare har ökat. Under bara 2011 och början av 2012 har ett 20-tal nya aktörer tillkommit. Dock lyckades inte den ökande sysselsättningen inom den delen av branschen kompensera för de förlorade arbetstillfällena inom produktionsindustrin som hade ett tufft år 2011. Sammanlagt minskade antalet solcellsrelaterade jobb i Sverige från 740 under 2010 till 460 under 2011. Den största anledningen till denna minskning var REC:s beslut att lägga ner sin fabrik i Glava och att flytta modulproduktionen till Singapore. Det nystartade företaget SweModule, som tagit över delar av REC ScanModul:s fabrik, hade vid 2011 årets slut omkring 30 anställda, vilket är betydligt färre än de 330 som tidigare jobbade i fabriken.

REC:s beslut att flytta deras produktion till Asien påverkade såklart även den sammanlagda modulproduktionen i Sverige. Jag har inte komplett statistik då ett företag inte velat lämna ut deras produktionssiffra, men de övriga producenterna tillverkade moduler med en sammanlagd effekt av 40,5 MW under 2011. Det vill säga nästan 10 gånger mer än vad som installerades i Sverige under 2011. Produktionsutvecklingen kan ses i figur 3.

Annars var 2011, i alla fall för mig, året då energibolagen hoppade på solcellståget. Från att det var svårt att hitta någon köpare av överskottsel under 2010 introducerade flera olika energibolag olika erbjudanden under 2011. Denna trend har som bekant fortsatt under 2012 då nya ersättningsmodeller har lanserats och några energibolag har nu även börjat sälja solcellspaket.

Sammantaget känns det som om den svenska solcellsbranschen är på frammarsch. Installationstakten ökar, priserna sjunker och elbolagen är nu med på tåget. Det kommer att bli spännande att följa denna utveckling och jag ser fram emot att snart stolt och rakryggad kunna presentera den svenska solcellsbranschens utveckling under våra interna IEA-PVPS möten.

Figur 1. Den svenska solcellsmarknadens utveckling.

Figur 2. Prisutveckling för solcellssystem i Sverige.

Figur 3. Utveckling av solcellsmodulproduktionen i Sverige.

Belgien har nettodebitering för solcellsanläggningar

Är på IEA PVPS Task 13 (Performance and Reliability of Photovoltaic Systems) möte i Bryssel måndag-onsdag. Som inledning fick vi idag höra hur solcellsystem stöds i Belgien.

  • Elcertifikat. Ett lägsta pris är garanterat och detta pris är högre för el framställd med solceller än för annan el. Priset är ca 300 Euro/MWh = ca 2,7 kr/kWh! Nivån är alltså ungefär en tiopotens högre än för svenska elcertifikat. Produktionsvärden rapporteras en gång per år, detta efterlyser jag i Sverige också för mindre system.
  • Nettomätning (“net metering”) tillämpas för system upp till 10 kW växelströmseffekt från växelriktaren (alltså inte toppeffekt för modulerna som man brukar använda). Nettomätning ger nettodebitering. På årsbasis ska man vara nettokonsument av el.
    Aschim Woyte som gjorde presentationen sade att mätaren gick baklänges. Undras om det stämmer? I svenska elmätare är det olika räkneverk beroende på om strömmen går till eller från en konsument och dessa räkneverk kan bara gå framåt, de kan ej backa. I Sverige pratar vi istället om nettoavräkning eller nettodebitering.
  • Investeringsstöd. Till och med 2011 fick privata system 40% av investeringskostnaden  och företag fick 5% i skattereduktion. Från med 1 januari i år har man tagit bort detta stöd.  Det kan jag förstå. Kombination av elcertifikat och nettomätning ger fullt tillräckligt stöd.

Besök på 5 MW solcellsanläggning

Under IEA PVPS Task 13 mötet i Israel besökte vi en nybyggd solcellsanläggning på 4,95 MW vid kibbutzen Ketura, 5 mil norr om Israels södra ände. Det är den första stora solcellsanläggningen som byggts i Israel och den har fått namnet Ketura Sun. Den består av 18 500 moduler från kinesiska Suntech Power. De är världens största producent av solcellsmoduler. Modulerna har toppeffekten 270 W och täcker en yta av ca 8 hektar.

Man tror att årsproduktionen kommer att bli 9 GWh, vilket motsvarar drygt 1800 kWh/kW, vilket är ungefär dubbelt så stor produktion som i Sverige. Kibbutzen är omgiven av snustorr, mycket vegetationsfattig öken. Den snustorra miljön gör att modulerna smutsas ner av ökendamm som blåser runt. Under vår långa bilresa från Döda havet genom öknen såg vi små men höga sandvirvlar på flera ställen. En av våra israeliska värdar, Mike Green, kallade dem ”Dust devils” och man pratade om södra Israel omfattades av “African dust belt”. I Ketura räknar man med att behöva rengöra modulerna var tredje vecka. Glömde att fråga hur man gör det rent praktiskt, med tanke på att det är så många moduler…

Klicka på bilderna nedan för att se dem i större storlek.

5 MW solcellsanläggning vid kibbutzen Ketura i Israel

5 MW solcellsanläggning vid kibbutzen Ketura i Israel

Odling av dadelpalmer vid kibbutzen Ketura, Israel.

Odling av dadelpalmer vid kibbutzen Ketura, Israel.

Varning för kameler...

Varning för kameler…

Dromedarer på kibbutzen Ketura. Israels svar på älgar...

Dromedarer på kibbutzen Ketura. Israels svar på älgar…

Läsning av kvällstidning i Döda havet.

Läsning av kvällstidning i Döda havet.

Nettodebitering finns även i Belgien

Under IEA PVPS Task 13 mötet här vid Döda havet pratade jag med Aschim Woyte från Belgien. Där är nettodebitering tillåtet för solcellsanläggningar upp till 10 kW. Man får dessutom elcertifikat, som för solcellsanläggningar har ett fixt pris på ca 300 Euro/MWh (ungefär tio gånger så mycket som värdet på svenska elcertifikat), som måste köpas av nätägaren, som i sin tur säljer dem till en elhandlare. Det har nyligen varit 350 Euro/MWh för elcertifikaten men håller på att sänkas i omgångar och Aschim visste inte exakt vad det låg på nu. Dessutom, man får även en skattereducering, men vi gick inte in på vad det innebar. Detta låter som ett av världens mesta generösa system för att stödja solcellsanläggningar. Aschim trodde att investeringen därmed betalade igen sig på fem år i Belgien.

När man hör detta är det obegripligt varför det ska vara så svårt att få till nettodebitering för små solcellsanläggningar i Sverige. Min tolkning är att det helt enkelt beror på ett politiskt ointresse för och okunskap i denna fråga.

Rimonim hotell där mötet håller till är ett av många hotell som ligger några stenkast från Döda havet. Tog ett bad 06.30 tillsammans med en hel del andra (många ryssar) och ett nytt bad efter dagens slut och kunde från saltlaken till vatten (33,7% salthalt enligt Wikipedia) uppleva hur mörkret kom och en månskära visade sig. Solen går ned redan 17.30 lokal tid och det blir snabbt mörkt därefter. Sådär 30-gradigt vatten gillar jag bättre än det svenska kallvattnet. Sjörackarn låg 422 meter under havsnivån 2008 och den är jordens lägsta plats på landbacken.

Huum… enligt hotellinfon som står bredvid datorn står “Classic Swedish massage” överst på listan. “Classic”??