Den 1 juli infördes en energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

Dagens Industri publicerade idag artikeln “Regeringen svänger om skatt på solel“. Att regeringen svänger baserar Dagens Industri på att finansminister Magdalena Andersson säger att “…tittar vi på om det finns möjligheter till en skattelättnad”.

Det enda nya med detta är dock som jag ser det att frågan nått finansministernivå, det är i sak inget nytt och finansminister lovar ingenting i de uttalanden hon gör i Dagens Industris artikel.

Regeringen skrev redan 21 september 2015 i Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303), att

“För närvarande omfattas framställning av elektrisk kraft i solcellsanläggningar av olika stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investerings-stöd för solcellsanläggningar, det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet och den nyligen införda skattereduktionen för mikro-produktion. Därtill kommer möjligheten för aktörer att sälja överskottsproduktion samt få ersättning av nätföretag vid inmatning av elektrisk kraft. Regeringen finner emellertid det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av elektrisk kraft med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.”

Sedan dess har ingen information släppts om hur det går med den översyn man sade sig vilja göra enligt budgetpropositionen. Vi vet inte ens om någon översyn påbörjats. Det positiva med den uppmärksamhet frågan fått på sistone är pressen nu ökar på regeringen att raskt presentera en lösning på problemet eftersom missnöjet växer med den saktfärdighet frågan har behandlats.

Lösningen är enkel. Vi fick för några dagar sedan höra från EU-kommission att det inte finns något krav på energiskatt på egenanvänd solel, se SVT:s artikel “Omstridd skatt stoppar solcellsenergi“. Det går därför bra att raskt avskaffa den sedan 1 juli införda energiskatten på egenanvänd el som aldrig matats in till nätet. Något annat vore att agera motvalls…

PS 31/8. Se även SVT:s “Regeringen svänger om skatt på solel” från igår.

“– Om det nu kommer signaler från kommissionen att vi kan gå ner ytterligare eller inte behöver ha hela den här skatten, då jobbar vi som sjutton nu med att se om det finns ytterligare möjligheter. För oss är det viktigt att värna solelen, säger finansminister Magdalena Andersson (S).”

men en avslutande vag formulering med brasklapp (min färgmarkering).

“Men hur mycket skatten ska sänkas eller när det i så fall kan ske kan inte Magdalena Andersson svara på i dag.

-– Så fort som möjligt hoppas jag att vi kan göra det i så fall.”

Ny Teknik publicerade igår artikeln “Regeringen ångrar sig om skatt på solel“, med text från TT, artikeln bör finnas i flera tidningar.

Den 1 juli infördes en energiskatt på egenanvänd solel om man per juridisk person har minst 255 kW solceller installerat. Denna energiskatt påverkar inte småhusägare men hämmar utbyggnaden på andra håll, som av kommuner, landsting, större bostadsföretag, Coop (en juridisk person i Sverige, till skillnad från ICA!), Axfood etc.

I inlägget “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen” från den 21 september ifjol citerades regeringens motivering. Förslaget motiverades av regeringen i huvudsak med

1. Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
2. EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
3. ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

I SVT:s nyheter framhölls igår att “Regeringen skyllde på EU-regler när man införde skatten, men några sådana krav finns inte. Det säger nu EU-kommissionen till SVT Nyheter.”, se SVT:s artikel “Omstridd skatt stoppar solcellsenergi“. Därmed faller motiv 2 enligt ovan bort. Återstår då motiven 1 och 3.

När det gäller motiv 1 och avtalet med Norge var det egentligen den tidigare konstruktionen där ett företag kunde ha ett vindkraftverk i exempelvis Kiruna och kvitta den vindelproduktionen mot företagets elanvändning i låt säga Malmö som man ville komma åt. Det var enligt min tolkning inte energiskatt på egenanvänd el, som aldrig varit inmatad till nätet, som var det ursprungliga målet för beskattningen.

Verkar därför som att det egentliga motivet från Finansdepartementet var det tredje, sug på det igen: “…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

Energiskatt

Enligt SCB:s Totala miljöskatter i Sverige 2004-2014 var statens intäkter för energiskatt 19,72 miljarder år 2014. 2015 fick staten in totalt 20,4 miljarder i energiskatt på el, vilket var 1,1% av statens totala skatteintäkter, enligt Ekonomifakta.

Energibeskattningen är komplex och till synes svårt haltande… Punkbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes 1951. Jag har dock inte lyckats hitta någonstans varför man införde en skatt på el. Det finns också enligt nedan betydelsefulla undantag där man betalar ingen eller mycket liten energiskatt på el.

I ”Lag (1994:1776) om skatt på energi” och Skatteverkets ”Återbetalning av energiskatt på el för jordbruk, skogsbruk och vattenbruk” hittar man exempelvis följande.

• Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft har befrielse från energiskatt.
• Industriella processer, jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk (exempelvis fiskodling, kräftodling, musselodling, vattenväxtodling) får tillbaka den energiskatt som man har betalat förutom 0,5 öre/kWh.

Enligt Solelkommissionen ger denna återbetalning 14 miljarder till industrin. Industrins elanvändning var 50 TWh år 2014 enligt Energimyndighetens Energiläget och med en energiskatt på 29,2 öre/kWh verkar Solelkommissionens uppgift vara i rätt härad.

Att införa energiskatt på egenanvänd solel är därför som att sila mygg och svälja kameler. Det är dessutom en skatt som motverkar energiöverenskommelsens “Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion“. Ett mål som sattes så sent som i juni i år.

Slutsatsen blir att energiskatt på egenanvänd el som aldrig matats in till elnätet bör tas bort.

PS 26/8. Även media har snappat upp detta. Exempelvis:

Expressen 2016-08-26. MP har infört Sveriges mest korkade skatt.

Aktuell hållbarhet debatt 2016-08.26. Obegripligt att regeringen infört en solskatt.

SVT Nyheter 2016-08-23. Omstridd skatt stoppar solcellsenergi.

Ny Teknik 2016-07-01. Kritiserad skatt på solel införs.

SVD debatt. 2016-05-13. Skatten på solel måste slopas nu.

På ett indirekt och lite oväntat sätt gynnar energiöverenskommelsen egenanvänd solel. Den 10 juni släppte regeringen sin energiöverenskommelse med de övriga partierna. I den står bland annat:

• För kärnkraften: “Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017.”
• “Fastighetsskatten på vattenkraft ska sänkas till samma nivå som för de flesta övriga elproduktionsanläggningar, det vill säga 0,5%. Skatten ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod med start 2017.”

Dessutom anger man att

“Finansiering av den slopade skatten på termisk effekt och sänkningen av fastighetsskatt på vattenkraft ska ske genom en höjning av energiskatten. Elintensiv industri ska undantas.”

Här har vi poängen som gynnar egenanvänd solel!

En oklarhet är dock om man menar enbart höjning av energiskatten på el eller om man även tänker sig att höja energiskatten på bränslen och koldioxidskatten som är två andra, ungefär lika stora, energiskatter i Sverige. Låt oss utgå från att det är energiskatten på el man menar. Hur mycket skulle det då höja energiskatten på el?

Enligt Svensk Energis artikel “Skatter och avgifter på elproduktion” var effektskatten på kärnkraft ca 4,7 miljarder år 2015. Fastighetskatten på vattenkraft vid en skattesats på 2,8% av taxeringsvärdet var 6 miljarder, vilket vid en sänkning till 0,5% minskar statens skatteintäkter från vattenkraften med ca 4,9 miljarder. Totalt minskar då statens intäkter med 9,6 miljarder per år. Tomas Kåberger nämner 10 miljarder i ETC-artikeln ”Högt pris för att rädda de stora kraftbolagen”, så det beloppet är vi överens om.

Enligt SCB:s Totala miljöskatter i Sverige 2004-2014 var statens intäkter för energiskatt 19,72 miljarder år 2014. En höjning av energiskatten på el med 9,6 miljarder innebär därmed en höjning med knappt 49%. Eller en höjning av energiskatten på el från 2016 års 29,2 öre/kWh (som de flesta betalar, vissa nordliga kommuner betalar mindre), exklusive moms, till 43,4 öre/kWh, det vill säga en höjning med 14,2 öre/kWh. Med moms skulle höjningen bli 17,8 öre/kW. Det skulle innebära motsvarande ökat värde på egenproducerad solel som ersätter köpt el och därmed en rejält ökad lönsamhet för egenanvänd solel!

En brasklapp för antagandena om att finansieringen av de slopade skatterna för kärnkraft och vattenkraft ska tas ut enbart genom att höja energiskatten för el.

Skrev senast om “Energiskatt på egenanvänd el bör bort“. Frågan om energiskatt är minst sagt snårig. Här kommer mina personliga iakttagelser och reflektioner. Jag är ingen jurist. Är det förresten nödvändigt att man ska behöva vara det för att gemene man ska förstå en lag?  Kommentera gärna om du har egna erfarenheter eller insikt i ämnet om energiskatt.

Skatteverket har så sent som den 5 juni 2014 i skrivelsen ”Beskattningskonsekvenser för den som har en solcellsanläggning på sin villa eller fritidshus som är privatbostad” angett man inte behöver betala energiskatt på egenanvänd el. De skriver

“Den som producerar elen ska alltså inte betala energiskatt, varken för egenförbrukad eller för levererad el.

Detta gäller under förutsättning att

• Producenten inte förfogar över andra anläggningar som sammanlagt har en installerad generatoreffekt av 100 kW eller mer
• Producenten inte yrkesmässigt levererar annan el
• Ersättningen för elen under ett kalenderår inte överstiger 30 000 kr.”

En komplikation som påpekats tidigare i en kommentar är att begreppet “yrkesmässig leverans” slopats i mervärdesskattelagen, men inte i lag om skatt på energi. Riksdagen antog den 23 maj 2013 propositionen 2012/13:124 “Begreppet beskattningsbar person – en teknisk anpassning av mervärdesskattelagen“, där det står att

“I propositionen föreslås en teknisk justering av mervärdesskattelagen (1994:200) i syfte att underlätta tolkning och tillämpning av lagen. Förslaget innebär att begreppet ”yrkesmässig verksamhet” tas bort och ersätts med de unionsrättsliga begreppen ”beskattningsbar person” och ”ekonomisk verksamhet”.

Om yrkesmässig verksamhet skulle ersättas med ekonomisk verksamhet även i lag (1994:1776) om skatt på energi finns en EU-dom i mål C‑219/12 från den 20 juni 2013 som är av intresse. Domen gällde ett fall i Österrike om ”avdrag av ingående mervärdesskatt på en solcellsanläggning som installerats på taket på ett bostadshus.” och ”Thomas Fuchs begärde återbetalning av 6 394,63 euro i ingående mervärdesskatt för inköpet av nämnda solcellsanläggning.” Tolkningsfrågan som ställdes till domstolen var  om detta utgjorde en ekonomisk verksamhet. Domstolens utslag blev (min fetmarkering)

“…begreppet ekonomisk verksamhet i den mening som avses i nämnda artikel omfattar driften av en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad och som är utformad på så sätt att den mängd el som produceras dels alltid är mindre än den sammanlagda el som förbrukas av den person som driver anläggningen, dels levereras till elnätet i syfte att fortlöpande vinna intäkter..”

I EU-domen står också

“Av beslutet om hänskjutande framgår nämligen att på grund av den ifrågavarande anläggningens tekniska egenskaper måste den producerade elen levereras till nätet och den el som förbrukas måste köpas från nätägaren.”

och

“Mellan åren 2005 och 2008 konsumerade Tomas Fuchs omkring 44 600 kWh som togs från nätet för hushållsbehov. 11 156 kWh av den av honom producerade elen levererades slutligen till nätet och 8 645 kWh konsumerades direkt. All den el som producerades i solcellsanläggningen levererades alltså till nätet, närmare bestämt 19 801 kWh.”

Det verkar vara av betydelse för domen att all solel levererats till nätet, men här kan jag tycka att de två sista meningarna motsäger varandra. Fast då finns denna skrivning i EU-domen:

“… att begreppet konsumerats ”direkt” borde tolkas så, att denna elektricitet tagits från det allmänna nätet antingen omedelbart eller i nära anslutning till den tidpunkt då elektriciteten levererades till nätet.

Vad jag förstått från kommentarer som gjorts av andra är att Skatteverket godkänt att det är ekonomisk verksamhet, och att man därmed får göra momsavdrag för inköpet av solcellsanläggningen, om man säljer all solel.

Revidering och tillägg 20/12. Glömde när det gäller Skatteverkets ställningstagande att de i skrivelsen från 5 juni 2014 anger:

“Det är därmed en ekonomisk verksamhet när en solcellsanläggning installeras på en villa och man mot ersättning kontinuerligt säljer antingen all el eller endast överskottselen in på elnätet.”

och

“Sverige har ett avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad (8 kap. 9 § mervärdesskattelagen). Avdragsförbudet omfattar inte endast förvärv till en byggnad, såsom inredning, reparationer och dylikt utan även sådant som har en anknytning till det stadigvarande boendet. Då en solcellsanläggning är en del av en byggnad som har karaktären av stadigvarande bostad krävs det att den uteslutande används i en ekonomisk verksamhet för att avdragsförbudet inte ska bli tillämpligt (se rättsfallen RÅ 2003 ref. 100 I-II och RÅ 2002 ref. 67).”

Slutsats (reviderad 20/12)

Om man säljer all el och det därmed är ekonomisk verksamhet finns ingen egenanvänd el att ta ut energiskatt på.

Skatteverket anger att det räknas som ekonomisk verksamhet även när man använder en del av den producerade solelen själv. I sådana fall bör slutsatsen bli att man ska betala energiskatt på egenanvänd el idag, även om ellagen använder begreppet “yrkesmässig leverans” och inte ekonomisk verksamhet. MEN, i detta fall anser Skatteverket att avdragsförbud för mervärdesskatt för stadigvarande bostad gäller.

Återstår frågan om det tredje villkoret för att undantas från energiskatt i Skatteverkets skrivelse om beloppsgräns för ersättning ändrats efter den 5 juni 2014?

Detta blev lite historiskt rotande. Men det är intressant att veta om det stämmer det som regeringen säger. Att man i och med de nya reglerna för energiskatt från den 1 juli 2016 “inför” ett undantag på energiskatt för egenanvänd el under 255 kW installerad solcellseffekt per juridisk person. Eller är det så att detta undantag gäller även idag?

En fråga är om EU-dom i mål C‑219/12 verkligen tog ställning till om det var ekonomisk verksamhet när man använder en del av elen själv? I EU-domen står “All den el som producerades i solcellsanläggningen levererades alltså till nätet”. Skatteverket skriver också i sin skrivelse från 5 juni 2014 angående EU-domen att det är “…en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.” Om man använder en del av elen själv är det inte en kontinuerlig leverans som jag ser det och det lämnar utrymme för ytterligare tolkningar…

Fick en kommentar på senaste bloggínlägg “Vet du hur det gick med ev. gynnande av solel via skattesystemet? För detta skulle väl ses över inför den nya budgeten?” Mitt svar blev så långt att jag tar det som ett inlägg.

Antar att skribenten tänker på energiskatt på egenanvänd el.

Regeringen hävdar att i nuläget ska alla, oavsett storlek på solcellsanläggningen, betala energiskatt på egenanvänd solel. Från och med 1 juli 2016 inför man ett undantag från energiskatt för egenanvänd el under 255 kW installerad solcellseffekt per juridisk person. Skrev om detta i september i bland annat inlägget “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen“. Juridiska personer som kommuner, landsting, större fastighetsbolag, Coop (men inte ICA…) med flera skulle därmed bli tvungna att betala energiskatt på egenanvänd el om de har minst 255 kW installerad solcellseffekt.

Regeringen vill kamma hem poäng på att man “inför” ett undantag från energiskatt. Det minst sagt märkliga i sammanhanget är dock att Skatteverket redan 2011-11-16 gjorde ställningstagandet ”Undantag från skatteplikt för el som framställts i en solcellsanläggning eller annan anläggning utan generator”, som jag skrev om i ett blogginlägg 2011-12-19. I Skatteverkets sammanfattning enligt nedan framgår att solcellsanläggningar, under vissa förutsättningar, idag är undantagna energiskatt, vilket är tvärtemot vad regeringen hävdar.

”1 Sammanfattning
El som framställts i en anläggning som inte har någon generator, såsom en solcellsanläggning, kan omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Sådan el är därmed undantagen från skatteplikt om övriga förutsättningar i bestämmelsen är uppfyllda.

En producent måste inte förfoga över en installerad generatoreffekt för att den el som denne framställer ska kunna undantas med stöd av bestämmelsen. Även el som framställts av en producent som bara förfogar över en eller flera anläggningar som inte har någon generator, såsom solcellsanläggningar, kan alltså omfattas av undantaget från skatteplikt i 11 kap. 2 § 2 LSE.

Bara anläggningar som har en generator ska beaktas vid bedömningen av hur stor installerad generatoreffekt en producent förfogar över.”

Regeringen säger en sak, Skatteverket en annan. Vem har rätt, vem har fel?

Till saken hör dessutom att jag är övertygad om att ingen solcellsägare hittills har avkrävts energiskatt på egenanvänd el. Idén med ett energibeskatta el man producerat själv och använt själv utan att den har varit in på nätet (“marknaden”) är befängd i mina ögon. Regeringens mål är att vi ska ha 100% förnyelsebar energi och en energiskatt på egenanvänd el motverkar detta mål, förutom att en sådan skatt är ologisk i de flestas ögon.

Energiskatten motiveras av regeringen i huvudsak med (se Budgetpropositionen för 2016 s. 293-303)

• Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
• EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
• ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

Det tredje motivet är i sig något av ett skriftligt byråkratiskt mästerverk och egentligen det som väger tyngst hos Finansdepartementet?

I regeringens Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303) föreslås från och med 1 juli 2016 energiskatt på egenanvänd solel om den installerade solcellseffekten är 255 kW eller mer per juridisk person. Det skulle även gälla för redan installerade solcellsanläggningar.

Med egenanvänd el menar jag el som man producerat själv och rent fysiskt även använt själv innanför anslutningspunkten till elnätet. I regeringens budgetproposition 2016 definieras det som el “som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.”.

De förslagna förändringarna skulle få stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om de genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen “Regeringens budgetförslag om energiskatt på egenanvänd el skadar solcellsbranschen“,  ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag väcker onekligen flera praktiska frågor. Hur har man egentligen tänkt att genomföra energibeskattningen rent praktiskt? Har någon ansvarig tänkt på detta överhuvud taget?

Det går inte att mäta mängden egenanvänd el på något praktiskt genomförbart sätt!

Mängden egenanvänd el måste beräknas som bruttoproduktion minus inmatat överskott till nätet. Det behövs alltså två olika mätvärdena, varav det ena inte finns enkelt tillgängligt idag. De nya data som behöver samlas in och administreras av olika parter kommer att leda till kostnader. Det leder också till ett antal följdfrågor.

• Inmatning av överskottsel till nätet ska mätas per timme och rapporteras till Svenska Kraftnät av nätägaren idag. Så långt är det klart men därefter uppstår ett antal oklarheter.
• Vem ska mäta och samla in mätvärden för bruttoproduktionen av solel från alla berörda anläggningar? Idag finns ingen som har något ansvar för detta. Nätägaren har inget ansvar utanför det koncessionspliktiga nätet.
  • Ska nätägaren tvingas att göra detta? Känns som att det ligger närmast till hands. Det finns ca 170 nätägare i Sverige.
• Kommer det att krävas installation av en separat elmätare för att mäta bruttoproduktionen av solel? Ja, sannolikt.
  • En liten andel av de svenska solcellsanläggningarna har idag en separat elmätare för bruttoproduktionen i form av elcertifikatmätning. Det är en tjänst som kan köpas av någon av de ca 170 nätägaren eller av något annat företag som erbjuder den tjänsten.
  • Eller kommer man att nöja sig med de mindre noggranna produktionsvärdena från växelriktarna?
    • Hur skulle data från växelriktaren samlas in i sådana fall? Det finns inget enkelt sätt att göra det automatiskt, så jag tror inte på den lösningen.
• Vem ska göra beräkningen av hur mycket el som är egenanvänd?
  • Nätägaren? Om nätägaren samlar in värden för bruttoproduktion och överskott ínmatat till nätet ligger nätägaren närmast till hands.
• Vem ska debitera anläggningsägarens energiskatt på egenanvänd solel?
  • Nätägaren? Knappast.
  • Elhandlaren? Är de som debiterar elköparen energiskatt idag.
  • Skatteverket, via den årliga deklarationen? En annan möjlighet.
• Kommer anläggningsägaren att få stå för alla merkostnader som uppstår på grund av kravet på energiskatt på egenanvänd el?
  • Hur stora skulle dessa merkostnader bli?

Kan vara värt att påpeka att energiskatt ska inte betalas på sålt överskott av solel.

Hur väl rimmar ovanstående med ambitionen att det ska vara enkelt att producera egen el och att

“Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.”?

Här krävs att regeringen snabbt finner en lösning som dels innebär att solelproducenten undantas energiskatt på egenanvänd el, dels finner en administrativ lösning utan onödiga administrativa kostnader.

På tio sidor i regeringen Budgetpropositionen för 2016 (s. 293-303), som kom idag, behandlas ”Ändrade regler för undantag från skatteplikt”. Jag ser inga nyheter i förslaget, men ett fönster öppnas på glänt till översyn.

De förslagna förändringar har stora negativa konsekvenser för solcellsbranschen om det genomförs, vilket tidigare berörts i inläggen ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel” och ”Regeringen både satsar på och bromsar solel i budgetproposition”.

Regeringens förslag

Här är regeringens förslag

Dagens särskilda regler om skattefrihet för elektrisk kraft som producerats i bl.a. vindkraftverk begränsas och samordnas med regler för annan elproduktion. Samtidigt slopas den begränsning som innebär att undantaget inte gäller den som yrkesmässigt levererar elektrisk kraft.

Undantag från skatteplikt ska gälla för elektrisk kraft som framställts

– i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kW,

– av en producent som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kW, och

– som inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession som meddelats med stöd av 2 kap. ellagen.

Vad som ovan avses med installerad generatoreffekt om 50 kW ska för elektrisk kraft som framställs från

– vind eller vågor, motsvaras av 125 kW installerad generatoreffekt,

– sol, motsvaras av 255 kW installerad toppeffekt, och

– annan energikälla utan generator, motsvaras av 50 kW installerad effekt.

När elektrisk kraft framställs från olika källor ska de installerade effekterna läggas samman.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2016.

Regeringens bedömning

Regeringen öppnar ett fönster på glänt till översyn med följande skrivning

Regeringen avser att se över förutsättningarna för att skattemässigt gynna solenergi, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.

Motivering

Förslaget motiveras av regeringen i huvudsak med

• Avtalet mellan Sveriges regering och Norges regering om ambitionshöjning i elcertifikatssystemet är beroende av att “riksdagen beslutar om begränsning av undantaget från skatteplikt i enlighet med regeringens förslag”.
• EU:s statsstödsregler. Risk för snedvridning av konkurrens. Skulle kunna gynna vissa företag eller viss produktion samt påverka handeln mellan medlemsstaterna.
• ”…ett framtida omotiverat högt skattebortfall kan förebyggas.”

De olika effektgränserna är satta så att de ska motsvara en produktion på ungefär 200 000 kWh per år. Varför det blev just denna gräns finns det ingen direkt saklig motivering till. Förslaget är en höjning för tidigare satta gränser för att flera remissinstanser har invänt att den tidigare gränsen var för lågt satt enligt regeringens skrivning.

Det som förvånar mig är tonvikten på EU:s statsstödsregler. Alla konsumenter betalar inte lika hög energiskatt idag. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (19,4 öre/kWh istället för 29,4 öre/kWh, exklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå  för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Det går så till att den energiskatt som överstiger 0,5 öre/kWh betalas tillbaka, se kapitel 9 i Lag (1994:1776) om skatt på energi. Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Pappers- och massaindustrin använde 23 TWh el under 2010 (färskaste siffran jag hittade), vilket gör 6,6 miljarder i återbetalda energiskatter. Uppenbart är detta OK enligt EU:s statsstödsregler. Det känns därför minst sagt märkligt att man sätter ett effekttak för egenanvänd solel och att man gör en begränsning per juridisk person, det är att sila mygg och svälja kameler…

Fönster på glänt till översyn

Regeringen avslutar med följande ord och upprepar att man tänker göra en översyn:

För närvarande omfattas framställning av elektrisk kraft i solcellsanläggningar av olika stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investerings-stöd för solcellsanläggningar, det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet och den nyligen införda skattereduktionen för mikro-produktion. Därtill kommer möjligheten för aktörer att sälja överskottsproduktion samt få ersättning av nätföretag vid inmatning av elektrisk kraft. Regeringen finner emellertid det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av elektrisk kraft med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Regeringen avser därför att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där den elektriska kraften är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna.

Denna översyn bör förstås göras snarast och vara i drift samtidigt som det lagda lagförslaget, det vill säga 1 juli 2016.

PS. Fick ett par frågor, så här ett par tillägg. Förslaget gäller även redan bygga solcellsanläggningar. Man kan enligt förslaget inte använda nätägarens nät (koncessionspliktiga nätet) för att flytta solel från ett ställe till ett annat.

I gårdagens promemoria “Investeringar för klimatet i BP16 inklusive VÅP15” ingående i budgetproposition för 2016 kom ett överraskande stort stöd till solelproducenter. Nytt är ett stöd till energilagring tänkt för hushåll. Energiskatt på egenanvänd el för en juridisk person som har mer än 255 kW solceller är dock en stor bromskloss. Momsdeklaration krävs av alla solelproducenter, även de allra minsta. Solvärme får klara sig helt utan stöd. Man kan därmed sammanfatta det hela med att regeringens ambitioner för solel är mycket vällovliga men den praktiska politiken haltar, där olika förslag motverkar varandra, och det finns därmed mer att göra.

Investeringsstöd

I Energimyndighetens rapport “Underlag till revidering av förordning om solcellsstöd” från 13 oktober 2014 gav man följande förslag när det gäller privatpersoner: “Förslagsvis trappas stödet ner till 20 % 2015 och 15 % 2016 för att därefter upphöra”. Även bland installationsföretag har det förekommit önskemål att ta bort investeringsstödet, eftersom man upplevt att stödet till viss del blockerat byggandet av solcellsanläggningar, på grund av att det uppstått en lång kö av sökande som avvaktar att bygga i väntan på besked om stöd.

Det var därmed överraskande att regeringen går i rakt motsatt riktning i sin budget. Man vill storsatsa på investeringsstödet och förlänger även tiden för stödet till 2019. 1,4 miljarder i budgeten för investeringsstödet under åren 2016-2019 kan man inte kalla för annat än en storsatsning, med tanke på att det innebär en årlig satsning som är långt högre än de tidigare rätt blygsamma budgetarna. Från 1 juli 2009 till 31 augusti 2015 hade 489 miljoner beviljats i investeringsstöd enligt Energimyndighetens nyhetsbrev om investeringsstödet.

Att tänka på när det gäller hur långt investeringsstödet räcker är att stödnivån för privatpersoner sänktes till 20% från och med 1 januari och för företag till 30%, MEN de privatpersoner som stod i kö före årsskiftet får stöd enligt den tidigare stödnivån på 35%, medan den nya stödnivån började gälla från årsskiftet för företag. Och kön av sökande är mycket lång. Den 31 augusti hade 9 517 ansökningar inkommit sedan juli 2009 då det nuvarande investeringsstödet infördes, enligt Energimyndighetens nyhetsbrev. 3 471 av dessa ansökningar har beviljats. Mellanskillnaden på drygt 6 000 ansökningar innefattar även avslagna och avskrivna ansökningar. Det återstår ca 4300 som inte fått något beslut ännu (uppdaterad info från Andreas Gustafsson, Energimyndigheten). Regeringen skriver också ”Idag står 4300 hushåll och företag i kö för att få del av solcellsstödet.”

Det bör vara så att årets och merparten (eller hela?) av nästa års budget går till de som redan står i kö. Den som söker idag lär därmed få vänta åtminstone till nästa år innan en ansökan kan beviljas. Det positiva är dock att det nu finns en budget som kommer att täcka alla de som står i kö idag. Så om du funderar på solceller är det bara att raskt skicka in en ansökan!

Sysselsättningseffekt

Regeringen hoppas även på en sysselsättningseffekt av stödet. Man skriver ”2014 fanns ungefär 700 anställda som arbetade helt eller delvis med solceller i Sverige. Med det nya förslaget kommer det bli fler arbetstillfällen.” Det är bland installationsföretagen arbetstillfällen kommer att växa visar erfarenheterna från senare år. När det gäller svensk tillverkningsindustrin kommer det ökade investeringsstödet sannolikt att ha en liten betydelse eftersom nästan alla komponenter importeras från eller tillverkas i andra länder. Vi har bara en tillverkare av solcellsmoduler kvar i Sverige och där har antalet sysselsatta därmed minskat under senare år. Den enda kvarvarande modultillverkaren är Swemodule i Glava. De har haft svåra tider. De begärdes i konkurs i mars i år och som fick nya ägare i somras. Kanske kan det utökade investeringsstödet ge dem en välbehövlig vitamininjektion.

När det gäller växelriktare till solcellsanläggningar finns idag ingen kommersiell tillverkning i Sverige. Ferroamp är dock på gång med en växelriktarprodukt. På forskningsstadiet finns arbeten som skulle kunna leda till svenska produkter. ABB är visserligen bland de största tillverkarna i världen idag på växelriktare, men ingen tillverkning sker i Sverige. ABB har däremot tillverkning av lågspänningsprodukter i Sverige och en del av dessa komponenter går till de svenska solcellsinstallationerna. Tittar vi på profilsystem etc. som används vid montering av solcellsmoduler finns en del i Sverige, men andelen svensktillverkat är nog liten idag. Här borde det finnas ökade möjligheter för svensk industri. Det känns onödigt att importera metalldelar från andra länder när vi skulle kunna tillverka dem inom landet.

Energilagring

En överraskande nyhet i budgeten är att regeringen lägger in 175 miljoner i stöd till energilagring under åren 2016-2019. Man skriver att ”För att öka möjligheterna att lagra egenproducerad el avsätter regeringen därför medel för bidrag till anläggningar för energilagring i hushåll. Utöver det får Energimyndigheten medel för att genomföra en satsning på kommersialisering och utveckling av teknik för energilagring.”

Det anges att bidraget riktas mot hushåll. Bakgrunden är att för privatpersoner får man vanligen ett stort överskott av solel under speciellt sommarhalvåret. För vår egen del matade vi in ett överskott på 52% till elnätet under de fyra första driftåren. För de som har en större solcellsanläggning som kanske täcker hela taket blir överskott än större. Den ekonomiska komplikation som då finns är vilket värde överskottselen har, idag och under solcellsanläggnings livslängd som jag brukar anta är 30 år. OM priset på köpt el är signifikant högre än värdet på överskottselen finns en drivkraft att lagra elen för att öka dess värde.

Frågan blir då, finns en sådan ekonomisk drivkraft hos hushåll i Sverige idag? Nej!

Idag är värdet av överskottsel ungefär lika med priset på köpt el, tack vare den skattereduktion på 60 öre/kWh som regeringen införde från och med 1 januari. Se inlägget “Värde av egenanvänd och såld solel” från maj i år. För vissa som har bra avtal för sin elförsäljning kan det till och med vara så att värdet på överskottselen är högre än priset på den köpta elen. Så är det för oss i och med att vi tecknade ett 5-års avtal från och med 2012 med Telge Energi och säljer vår solel för 1,50 kr/kWh, inklusive elcertifikat och ursprungsgarantier. Jag kan därför inte se att det finns någon som helst ekonomisk drivkraft  för ett privat hushåll att vilja investera i energilager för solel så länge skattereduktionen finns kvar. En investering i energilager, även med ett investeringsstöd, kan inte bli ekonomiskt lönsam för ett privat hushåll idag. Så man kan undra hur regeringen tänkte när man inriktar energilagringsstödet mot hushåll. OM skattereduktionen i framtiden försvinner, då kan läget bli ett annat OM det finns tillräckligt billiga energilager. I budgetpropositionen framgår inte om man enbart tänker på enbart energilagring i form av batterier.

Energilager hör dock framtiden till och möjligen har regeringen inspirerats av Tyskland som har ett stöd till energilager för solel. En väsentlig skillnad i Tyskland är dock att där finns en signifikant skillnad mellan priset för köpt el och värdet av överskottselen (skillnad mer än 1 kr/kWh för nybyggda solcellsanläggningar), vilket ger en ekonomisk drivkraft att vilja investera i energilager.

Energiskatt

Regeringens ambitioner för solel är mycket vällovliga men den praktiska politiken haltar. Samtidigt som man utökar investeringsstödet och inför ett nytt stöd till energilager finns ett mörkt moln rörande energiskatt på egenanvänd el. Den 27 april i år beskrevs detta i inlägget ”Nytt förslag om energiskatt motverkar solel”.

Gränsen för det ursprungliga förslaget har höjts till 255 kW, men det är fortfarande tänkt att gälla per juridisk person och även för redan uppförda anläggningar, så vitt jag känner till. Jag undrar om regeringen förstår vilken skada detta förslag innebär om det genomförs?

Begränsningen till juridisk person är förödande för exempelvis kommuner, landsting, större bostadsföretag och Coop (men inte ICA!). Här finns en mycket stor potential för solcellsinstallationer, men med energiskatt på egenanvänd el kommer den positiva utveckling vi sett inom detta marknadssegment att kraftigt bromsas och tyna bort. Här har vi ett av de allra viktigaste marknadssegmentet för framtiden. Man har stora tillgängliga ytor och egenanvändningen av solelen blir hög vilket är ekonomiskt gynnsamt på sikt, då värdet av överskottselen kommer att sjunka. Att dra i handbromsen för denna viktiga marknad motverkar därför regeringens ambitioner rejält när det gäller solel.

Det som är väldigt överraskande är dessutom att förslaget är tänkt att gälla även redan uppförda anläggningar! Att i efterhand ändra regler för redan gjorda investeringar är en bildlik dolkstöt i ryggen. Det skapar en stor osäkerhet bland investerare i energiproduktion om det saknas en långsiktighet i de förutsättningar under vilket ett investeringsbeslut fattats.

Att gasa med ena foten (investeringsstöd) och bromsa med den andra (energiskatt) är ingen bra idé om man vill framåt. Det rimliga är att ett eventuellt nytt förslag om energiskatt baseras per anläggning och inte juridisk person och att det gäller enbart för nya anläggningar.

Enligt en granskning av ett lagråd fanns dock problem med nuvarande formulering av detta förslag då det inte var förenligt med EU:s regelverk, enligt en uppgift från ETC.

Lagförslaget om energiskatt skulle aviseras i höstbudgeten. Är det någon som sett detta förslag?

Krångligheter för små elproducenter

Förenklingar behövs för de små elproducenterna. Varför i hela världen ska varje liten solelproducent behöva momsregistera sig, oavsett hur liten eller stor solelproduktionen är. Det är onödigt krångligt för de små elproducenterna och kostar i administration hos Skatteverket.

Elcertifikatsystemet behöver anpassas för småskalig solelproduktion. Det är vårt huvudsakliga stödsystem för förnyelsebar energi med tanke på att det handlar om några miljarder per år. Rimligen bör vi få in även all solel på ett enkelt sätt i detta system. För att göra det krävs ett nytänkande.

Det kräver onödigt mycket administration att hantera skattereduktionen för överskottsel via inkomstdeklarationen. Går det inte att finna en väg att lösa detta på elräkningen och slippa inblandningen av inkomstdeklarationen och Skatteverket?

Solvärme

Det står i budgeten att ”Regeringens ambition är att Sverige på sikt ska ha ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.” Ur den synvinkeln är en utökad satsning på solel förståelig. Men har man glömt bort solvärme?

Medan 1,4 miljarder satsas på investeringsstöd till solceller får solvärmeinstallationer klara sig helt utan stöd. Det lilla investeringsstöd som fanns för solvärme upphörde sista december 2011. Försäljningen av solfångare har dalat under senare år och kräftgången kommer med den stora satsningen regeringen gör på solel sannolikt att fortsätta för solvärmebranschen. Det vore intressant att veta hur tankegångarna går hos regeringen varför man har denna enorma snedfördelning i stöd till solel respektive solvärme.

Slutsats

Regeringen är på rätt väg men solenergipolitiken är fragmenterad och olika förslag motverkar varandra och i vissa delar motverkar de också regeringens ambitioner. Solenergi är på frammarsch över hela världen och det är ingen trend som går att stoppa. Däremot kan otidsenliga regelverk fördröja utvecklingen. Det är upp till regeringen att komma med flera konkreta förslag som gynnar solenergi och förnyelsebar energi i stort om man menar allvar med en satsning på ett energisystem baserat på 100 procent förnybar energi.

PS. Hur stor är storsatsningen egentligen?

Investeringsstöd totalt: 1,395 miljarder kr under fyra år = 142 kr per innevånare i Sverige under fyra år = 36 kr per år och innevånare.

Energilager: 175 miljoner under fyra år = 18 kr per innevånare under fyra år = 4,5 kr per år och innevånare.

Totalt blir det 40 kr per år och innevånare för investeringsstöd till solceller och energilagring.

Tror att var och en klarar att bedöma hur stor denna storsatsning är i det stora hela…

Bakgrund

Energiskatt på el

• är idag en fiskal skatt som tas ut av elkonsumenten
  • ger därmed staten en stabil inkomstkälla
• är lika för vanliga elkonsumenter oavsett hur elen har producerats
  • är därmed inget styrmedel som vi vanliga elkonsumenter skulle kunna utnyttja för att välja hur vi vill att vår el ska produceras
  • lite ofrivilligt, får man väl säga så här i efterhand, uppkom dock en större möjlighet än vad politikerna tänkts sig i lagen om energiskatt att bli undantagen från energiskatt

Diagrammet visar utvecklingen för energiskatt på el från och med 1975. Energiskatten på el infördes 1951, då med 1 öre/kWh. Det dröjde sedan till 1975 innan den höjdes till 2 öre/kWh. Under perioden 1996-2006 gjordes kraftiga höjningar av energiskatten på el. På senare år har höjningarna varit blygsamma.

Utveckling av energiskatt på el i Sverige 1975-2014.

Däremot betalar inte alla konsumenter lika mycket i energiskatt enligt Lag (1994:1776) om skatt på energi – 11 kap. I vissa nordliga kommuner betalar man en lägre energiskatt (19,4 öre/kWh istället för 29,4 öre/kWh, exklusive moms, under 2015). I industriell verksamhet i tillverkningsprocessen eller vid yrkesmässig växthusodling betalas bara 0,5 öre/kWh, exklusive moms, i energiskatt (vilket motsvarar EU:s minimiskattenivå för yrkesmässig användning enligt energiskattedirektivet). Om man bedriver yrkesmässigt jordbruk, skogsbruk eller vattenbruk får man energiskatten återbetald med vissa undantag, bortsett från 0,5 öre/kWh.

Under vissa förutsättningar kan vindkraft och solcellsanläggningar idag bli undantagna från energiskatt även om elproduktion och elanvändning sker på helt olika platser. Detta har kunnat utnyttjats framför allt för vindkraftanläggningar av företag, kommuner och fastighetsbolag. Det har med tiden blivit så pass mycket pengar, mer än 100 miljoner kr per år, som undantagits i energiskatt att staten ser en möjlighet att förbättra intäkterna genom att begränsa detta undantag.

Det finns därför ett nytt förslag från Finansdepartementet: “Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi”, som finns på s. 23-25 i “Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016“, utgiven i mars 2015. Förslaget innebär att man vill ta ut energiskatt på el för solcellsanläggningar större än 144 kW och för vindkraftverk större än 80 kW, även om man bara använder elen själv.

Enligt förslaget skulle lagen träda i kraft 1 juli 2016.

Kommentarer

Förslaget påverkar inte småhusägare i och med att det finns en gräns vid 144 kW. Däremot finns flera andra negativa effekter som motverkar en positiv utveckling för solel:

• Anläggningar större än 144 kW får energiskatt på egenanvänd el.
  En praktisk fråga är hur man tänkt sig att hämta in detta värde. Nätägaren mäter endast eventuellt överskott som matas in till nätet, så det går inte att be nätägaren om det önskade värdet. Om man dessutom använder en del el själv och säljer resten går det inte ens att direkt mäta hur mycket el som är egenanvänd. Den måste beräknas utifrån värdena för bruttoproduktion och överskott som matas in till nätet.
• Det riktigt negativa med förslaget är att storleksbegränsningen gäller per juridisk person (organisationsnummer). Det betyder att exempelvis landsting, kommuner och fastighetsföretag snart skulle komma upp i taket på 144 kW. Eftersom dessa äger många fastigheter lämpade för solel, där man skulle få en hög egenanvändning av elen, skulle det ge en rejäl törn åt den växande svenska solcellsmarknaden och man skulle inte utnyttja tillgängliga takytor på ett önskvärt sätt.
• Det som är väldigt överraskande är dessutom att förslaget är tänkt att gälla även redan uppförda anläggningar! Att i efterhand ändra regler för redan gjorda investeringar är en bildlik dolkstöt i ryggen. Det skapar en stor osäkerhet bland investerare i energiproduktion om det saknas en långsiktighet i de förutsättningar under vilket ett investeringsbeslut fattats.

Jag kan förstå att Finansdepartementet vill sätta stoppa för att man som nu exempelvis företag har kunnat sätta upp ett 2 MW vindkraftverk på en plats och bokföringsmässigt ”använda” elen på en helt annan plats inom företaget. En sådan kvittning per timme har gjort att man kunnat slippa energiskatt på miljonbelopp för den el som producerats av det stora vindkraftverket.  Men i det lagda förslaget har Finansdepartementet gått för långt i sin iver att driva in skattepengar till staten.

Finansdepartementets förslag känns ologiskt och visar dessutom att finans- och energipolitik för solenergi går i otakt. Solelproduktion har för närvarande ett signifikant stöd genom investeringsstöd, skattereduktion för el som matas in till nätet och elcertifikat. Med det nya förslaget ger regeringen med ena handen till de mindre solelproducenterna och tar med den andra från de större solelproducenterna… Oförutsägbarheten i politiken skapar en oönskad osäkerhet för investerare. Om förslaget skulle genomföras skulle det innebära att man rejält hämmar den gryende solcellsmarknaden i Sverige och att det blir direkt kontraproduktivt när det gäller utvecklingen för förnyelsebar energi i form av solel.

Fråga

En huvudfråga är varför man över huvud taget skulle behöva betala energiskatt på egenanvänd el? Vad är den logiska motiveringen till detta? Jag har inte sett någon vettig förklaring till det.

Såg i Vestmanlands Läns Tidning i lördags att landstingsrådet Andreas Porswald (Miljöpartiet) säger att det “..är det orimligt att man ska behöva betala skatt på saker man själv både producerar och använder”. Uppenbarligen tänker även våra politiker olika…

Förslag

Energiskatt bör inte behöva betalas på egenanvänd solel oavsett storlek på solcellsanläggningen om elen produceras och används inom ett icke-koncessionspliktigt nät.

Diskussion

En fråga är hur egenanvändningen ska definieras och avgränsas. Att som idag kunna äga produktion i Kiruna och kvitta det mot användning inom företagets byggnader i Malmö verkar inte logiskt för mig.

Mera logiskt är att sätta gränsen per byggnad, fastighet (fastighetsbeteckning, som kan ha flera byggnader i form av exempelvis bostadhus, garage och förråd) eller inom ett icke-koncessionspliktig nät där man själv har ansvaret ( = inom anslutningspunkten). Ett icke-koncessionspliktigt nät ligger väl oftast inom endast en fastighetsbeteckning, så det blir väl oftast samma sak. För ett småhus är det icke-koncessionpliktiga nätet inom huset och fram till anslutningspunktern, som i vårt fall är i ett skåp på en trästolpe utanför vårt hus. Om man inte utnyttjar något koncessionspliktigt nät, där nätägaren har ansvaret, är det egenproducerat och egenanvänt inom det man själv äger, utan att man utnyttjat något som man inte själv äger. Jag tycker därför att det är en logisk avgränsning med en princip som går lätt att motivera.

När det gäller effektgräns tycker jag inte att man ska behöva sätta någon effektgräns om man håller sig inom ett icke-koncessionspliktigt nät. Jag ser inget problem med att exempelvis en stor tillverkningsindustri skulle kunna sätta upp stora solcellsanläggningar och inte behöva betala energiskatt, de betalar bara 0,5 öre/kWh i energiskatt idag så de är redan nästan undantagna från energiskatten.

Regelverket bör alltså anpassas så att vi utnyttjar tillgängliga tak- och fasadytor på bästa möjliga sätt för solenergiproduktion. Minns att solceller på byggnader inte exploaterar någon ny mark, att inga nya elkablar eller vägar behöver dras och att det inte blir några överföringsförluster eftersom elen används där den produceras.

Låt oss därför hoppas att Finansdepartementets förslag ändras så att finans- och energipolitik samverkar och inte motverkar varandra.

Tyck till

Om du har synpunkter på Finansdepartementets svar kan du lämna dem senast den 4 maj. Det står att ”Svaren bör lämnas både på papper och per e-post till . Det elektroniska yttrandet bör lämnas i wordformat.”

PS. Media har uppmärksammat förslaget. En passande rubrik hade Aftonbladet den 22 april: “Ibrahim Baylan släckte lampan“.