Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Elhandlare som köper el från små producenter

Ny Teknik har nyligen publicerat artikeln ”Elbolag köper svensk hemel – trots förlust” där de citerat lite av mina åsikter. Jag hade trott att artikeln skulle ge många kommentarer men eftersom artikeln hamnade långt ner på sidan “Energi”, så det är väl inte så många som hittar artikeln.

Av de 15 elbolagen som jag frågade var de tre som kunde tänka sig att köpa vår överskottsel (ca 1000-1500 kWh/år):

  • Bixia – Nord Pool spotpris per timme, utan avdrag och utan något krav att byta till dem för vårt elköp.
  • Falkenberg energi – ”Volymvägt spotpris med avdrag enligt affärsuppgörelse” (oklart för mig vad detta innebär i praktiken) och krav på byte till dem för vårt elköp.
  • BestEl – Nord Pool spotpris per timme, månadsavgift 25 kr/månad, balansansvar 2 öre/kWh och utan något krav att byta till dem för vårt elköp.

Det klart förmånligaste erbjudandet var Bixia så vårt val var enkelt.

Solcellsseminarium 18 januari i Malmö

På tisdag håller Solar Region Skåne ett solcellsseminarium. Där ska jag hålla ett föredrag med titeln ”Ekonomi för inmatning av solel till nätet – Möjligheter och hinder. Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier”. Det är många som undrar över ekonomin om man får ett överskott av solel, som inte kan användas direkt i huset. Jag hoppas att detta föredrag kommer att sprida ljus över vad som gäller idag. Vi kanske ses där?

Första intäkten från solcellerna – 1,34 kr!

Fick brev från Vattenfall idag. Förutom den vanliga fakturan från Vattenfall Eldistribution AB för elöverföring fanns även ”energiersättning” för den el vi matat in till elnätet under perioden 21 oktober – 31 december. Det var 19 kWh till ett värde av 7 öre/kWh och totalt 1,34 kr. Så nu är det klackarna i taket… (PS. Vid kontroll av öresutjämningen visade det sig att nettointäkten stannade vid 0,98 kr.).

Enligt Vattenfalls hemsida gäller att ”Du får ersättning från Vattenfall för den så kallade nätnyttan”. Undrans hur många svenskar som vet vad nätnytta är? Enligt Wikipedia avskaffades dessutom nätnyttomodellen formellt 29 januari 2009.

Ellagens kapitel 3 ger upplysningar om varför vi får en ”energiersättning” från vår nätägare Vattenfall.

Ersättning vid inmatning av el

15 § Innehavare av en produktionsanläggning har rätt till ersättning av den nätkoncessionshavare till vars ledningsnät anläggningen är ansluten. Ersättningen skall motsvara

1. värdet av den minskning av energiförluster som inmatning av el från anläggningen medför i nätkoncessionshavarens ledningsnät, och

2. värdet av den reduktion av nätkoncessionshavarens avgifter för att ha sitt ledningsnät anslutet till annan nätkoncessionshavares ledningsnät som blir möjlig genom att anläggningen är ansluten till ledningsnätet.

Denna “energiersättning” har inget att göra med den ersättning vi får för elhandeln av vår inmatade solel, som sköts av Bixia.

Energimarknadsinspektionens förslag ett otillräckligt steg framåt

Idag släppte Energimarknadsinspektionen (EI) sin av många emotsedda slutrapport gällande den utredning om nettodebitering som de fick enligt regeringens regleringsbrev från 21 december ifjol. Utredningen viktigaste förslag är

  • Nätbolagen ska bli skyldiga att månadsvis kvitta den rörliga delen av nätöverföringsavgiften för elköpare som även har egen elproduktion, OM man har en säkring på högst 63 A och OM man under ett år är en nettoförbrukare av el.
  • Regeringen bör ge Skatteverket i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och moms.
  • Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda möjligheterna för elproducenter med små produktionsanläggningar att själva på månadsbasis svara för den mätning och rapportering för produktion inom icke koncessionspliktigt nät som ligger till grund för tilldelning av elcertifikat, alternativt att en schablon kan ligga till grund för tilldelningen.

Den som hade väntat sig ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, det vill säga att man i framtiden ska få kvitta hela det rörliga elpriset för överskottsel man matar in på nätet, kommer att känna sig besviken på Energimarknadsinspektionen blygsamma förslag.

Kvittning av rörligt elöverföringspris

Detta är ett litet steg framåt. Om man som vi har Vattenfall som nätägare höjer det värdet på den överskottsel som matas in på nätet med 22 öre/kWh. Är man kund hos ett nätföretag som inte har någon rörlig del får detta förslag ingen effekt.

En tydlig trend hos åtminstone vår nätägare Vattenfall är att de fasta priserna har höjts betydligt mer än de rörliga under senare år. Det fasta priset har ökat med hela 58% och det rörliga med 10% under de tre senaste åren. Jag ogillar denna trend med ökad andel fast elpris eftersom det minskar drivkraften hos elanvändarna att spara på el. Om denna trend fortsätter eller om flera nätföretag övergår till debitering utan någon rörlig del urholkas eller försvinner dessutom värdet av det Energimarknadsinspektionens förslag.

Kvittning hos elhandlaren

Elhandlarna kan idag kvitta elhandelspris och elcertifikatpriset, men det finns idag ingen elhandlare som erbjuder detta. Däremot får de enligt ett utlåtande från Skattverket inte kvitta energiskatten. Enligt Skatteverket ska en elanvändare betala energiskatt på all el som matas ut från nätet till användaren. Det är önskvärt att regeringen raskt åtgärdar detta hinder för att möjliggöra full nettodebitering hos elhandlaren.  I slutändan skulle staten inte förlora några skatteintäkter eftersom förlusten av energiskatt mer än väl motsvaras av den moms som betalas vid köp av solcellsanläggningen.

Elcertifikat

Om man skulle ge de små elproducenterna möjlighet att själva rapportera in sin elproduktion skulle de ges möjlighet att få elcertifikat för hela sin elproduktion. Detta är ett mycket bra förslag, eftersom detta i praktiken är olönsamt idag, se gårdagens inlägg.

Det alternativa förslaget om att använda en schablontilldelning är jag nog skyldig till, eftersom jag nämnde det som en möjlighet i Energimarknadsinspektionens referensgrupp. Dock är en fördel med att man rapporterar in sin solelproduktion att vi kommer att få en värdefull statistik över hur mycket solel som faktiskt produceras i Sverige. Sådan statistik saknas idag.

Vad händer nu

Enligt uppgift kommer regeringen inom kort att skicka ut Energimarknadsinspektionens förslag på remiss. Jag skulle tro att det kommer att bli en hel del negativa synpunkter på remissförslaget, inte minst från branschorganisationen Svensk Energi som har önskat en möjlighet till full nettodebitering.

Efter remissrundan ska ett förslag formuleras som riksdagen ska besluta om. Kan vi hoppas att det förslag riksdagen ska rösta om innehåller ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, där möjlighet ges till kvittning av hela det rörliga elpriset, inklusive energiskatt. Som jag ser det är detta i nuläget ett måste för att få fart på småhusmarknaden för solceller i Sverige.

Godkänd för elcertifikat!

Idag fick Maria (men inte jag, får väl mitt i morgon) ett brev från Energimyndigheten med rubriken “Ansökan om godkännande av anläggning för solenergi för tilldelning av elcertifikat”. Beslutet var att Marias och min solcellsanläggning blev godkänd för tilldelning av elcertifikat.

Räknat från det jag började med ansökan på Energimyndighetens hemsida tog det 7,5 vecka att bli godkänd, inräknat fyra förlorade veckor då jag felaktigt trodde att ansökan var inskickad. För varje MWh (1000 kWh) vi matar in på nätet kommer vi att få ett elcertifikat. Detta elcertifikat säljer vi sedan till Bixia till rådande pris för elcertifikaten.

Läs mer om vad elcertifikat är på Energimyndighetens hemsida. Svenska Kraftnät har en webb som heter Cesar som är systemet för kontoföring av elcertifikat med mera. På denna sida kan man även se ”Marknadsstatistik”. Där framgår att medelpriset för elcertifikaten har varit 298,53 kr under senaste året, det vill säga 29,853 öre/kWh. Jag gissar att vi kommer att mata in ca 1500 kWh/år på nätet och därmed skulle vi tilldelas i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år.

Den el vi matar in på nätet är bara en del av den solel vi producerar. Vi är berättigade till elcertifikat för hela vår solelproduktion, men då måste vi själva bekosta en elmätare och ett mätabonnemang för mätning av solelproduktionen per timme direkt efter växelriktaren. Bara mätabonnemanget kostar minst 1600 kr per år och eftersom vi bara skulle få i genomsnitt ytterligare ett elcertifikat per år, till ett värde av ca 300 kr/år, skulle det bli en brakförlust för oss att försöka göra ett sådant arrangemang.

Det finns ingen logik i att man för tilldelning av elcertifikat måste mäta elproduktionen per timme, som är dyrt, när elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett. En idé som kom fram i referensgruppen, där jag var med, till Energimarknadsinspektionens nyligen avslutade utredning om nettodebitering är att man som liten elproducent själv borde kunna rapportera in elproduktionen till Svenska Kraftnät. Det är ett bra förslag som skulle förenkla det hela avsevärt för små elproducenter. Varje solcellsanläggning har en växelriktare som visar elproduktionen och det skulle vara en enkel sak att läsa av detta värde en gång per år och rapportera in via Internet. Man ska ha i minnet att de enstaka elcertifikat som tilldelas små solelanläggningar är en droppe i havet. 2009 utfärdades 15,6 miljoner elcertifikat…  

Elcertifikatsystemet togs i drift 2003. De som riggade elcertifikatsystemet hade nog ingen tanke på att det skulle kunna komma in många små elproducenter i systemet. Till och med 2009 var 2631 anläggningar för bioenergi, vattenkraft, vindkraft och solenergi registrerade i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens publikation “Elcertifikatsystemet 2010“. I Tyskland har man idag i runda slängar en miljon solcellsanläggningar. Hur skulle det bli om vi fick en miljon solcellsanläggningar i vårt svenska elcertifikatsystem, där de allra flesta solcellsanläggningar skulle tilldelas färre än tio elcertifikat per år? De administrativa kostnaderna skulle öka avsevärt och man kan undra om elcertifikatsystemet är ett lämpligt sätt att stödja små solelproducenter.

Försäljningsavtal med Bixia men nettodebitering önskas

Igår skickade vi iväg de undertecknade avtalen till Bixia för köp av vår överskottsel och våra elcertifikat. Bixia har idag inte något krav på att vi måste köpa vår el från dem och därför kunde vi stanna kvar i O2 ekonomisk förening och fortsätta att köpa vår vindel därifrån. Bixia köper vår el till Nord Pool spotpris per timme utan avdrag. Såvitt jag vet är det de bästa villkor man kan få idag för gemene man. I en del specialfall kan det finnas bättre avtal. Om du vet om något sådant får du väldigt gärna berätta om det!

Nord Pool spotpriser kan man hitta på webben. Man ska titta på ”Area prices” för Sverige och komma ihåg att välja SEK för att få priset i svenska kronor. I diagrammet nedan framgår hur timpriserna har varierat från måndag-lördag denna vecka. Timpriserna för i morgon är alltså redan bestämt, det gör man ett dygn i förväg. Mitt på dagen har priserna varierat i intervallet ca 50-55 öre/kWh exklusive moms. Det är alltså detta pris, 62-69 öre/kWh inklusive moms, vi kommer att få för vår el när Bixia-kontraktet är igång. Vi kommer dessutom att få 7 öre/kWh i nätersättning från vårt elnätföretag Vattenfall och motsvarande ca 30 öre/kWh för våra elcertifikat. Totalt hamnar vi då på 99-106 öre/kWh med de spotpriser som varit under veckan.

När man köper el tillkommer energiskatt, elcertifikatpris, elhandelsbolagets påslag, elöverföringsavgift och moms på dessa och därför skulle man få betala ca 1,3 kr/kWh när man skulle köpa tillbaka den solel man matat in på nätet antaget samma elhandelspris som för den sålda solelen enligt ovan.

Ett vettigt sätt att stödja de små elproducenter som vill vara delaktiga i omställningen till förnyelsebar energi är att införa nettodebitering. Då skulle elproducenten kunna kvitta producerad el mot köpt el under exempelvis en månad. Värdet för den producerade elen skulle då bli lika stort som för den köpta elen.

Nettodebitering är inte så vanligt i Europa, eftersom de allra flesta länder istället satsat på inmatningslagar där man får en garanterad ersättning per producerad kWh, men i Danmark finns nettodebitering. Om man blickar ut i världen finns nettodebitering idag i 43 av USA:s 50 stater. Det borde motsvara gissningsvis 50-100 miljoner elabonnenter, så det borde inte vara så krångligt att införa nettodebitering även i Sverige!

Nord Pool timspotpris denna vecka

Önskemål på elhandlare från små elproducenter

Igår berättade jag om utfallet av en fråga till 14 elhandelsföretag av intresset att köpa vår överskottsel och elcertifikat. Här kommer några kommentarer efter mina erfarenheter under denna minienkät.

Slutsatser

  • Kundtjänsterna kan vanligen inte svara på frågor av ovanstående typ. Det gör att svar kan utebli eller kan ta mycket lång tid.
    • Flera bolag gav inget svar på mailfrågan. Vart tar kundfrågor vägen när svar uteblir?
    • I 70% av mina telefonsamtal kom jag inte fram till någon som kunde ge besked. I ett fall blev jag kopplad till en som höll på med värmefrågor (tänkte man solvärme istället för solel?) och i två fall till nätbolaget istället för elhandelsbolaget.
  • Olika elhandlare är väldigt olika oförberedda på hur man ska hantera små elproducenter.
    • Några i elföretagen jag kom i kontakt med var (mycket) positiva, men bromsar verkar finnas på annat håll i organisationerna.
  • Mycket olika villkor hos olika elhandlare.
    • De flesta ser dock ingen ekonomisk affär i att handla med så små elmängder det är frågan om.
  • Har man el och elcertifikat att erbjuda för en tusenlapp har man ingen förhandlingssituation mot företag som har en omsättning på 0,1-7 miljarder/år.
    • Idag svårt och krångligt att hitta en köpare om man ska börja från ”noll” med letandet. De flesta små elproducenter har sannolikt inte så mycket kunskaper om vare sig solcellssystem eller hur regelverket fungerar och då är det nog lätt att man kör fast och ger upp.
  • Spontant skulle jag vilja ge en eloge till Bixia. Snabbt svar, inget krångel med att behöva byta till dem för elköp, handlingar för att förbereda avtal låg hemma i brevlådan tre dagar efter mailfrågan, tydlig prissättning och bra info på hemsidan.

Önskemål

  • Rutiner ska finnas hos elbolagen hur sådana här frågor ska besvaras. Viktigt idag och ändå viktigare i framtiden då antalet små elproducenter kommer att öka. Vi har hittills bara sett början av denna utveckling.
    • Information bör finnas på hemsidan eftersom det är överraskande svårt att komma fram till någon person som har kunskap om frågorna när man ringer.
    • Kundtjänsternas kunskapsnivå måste höjas.
      • Måste veta företagets policy i dessa frågor.
      • Måste förstå om det är en elhandelsfråga eller en nätfråga när man kopplar vidare till en annan person.
  • Man ska inte behöva byta elhandlare för att få någon som köper överskottsel och elcertifikat.
  • Politikernas vilja är att underlätta för små elproducenter.
    • I praktiken är det dock idag en avgrund mellan denna vilja och verkligheten. Det är alldeles för krångligt för en liten elproducent att få ersättning för sin överskottsel.
  • Det enklaste och bästa för en liten solelproducent skulle vara att få möjlighet till nettodebitering genom att nätbolaget skickar ett nettovärde till elhandlaren.
    • Man behöver som kund bara kontakta ett bolag, man blir garanterad en ersättning för sin överskottsel, man behöver inte byta elhandelsbolag och värdet av den producerade elen blir lika stor som för den köpta elen. Mycket enkelt och tydligt för alla parter!

Vem vill köpa el av små elproducenter?

Eftersom vi inte kommer att använda all vår solel själva kommer överskottselen att matas in på nätet. En intressant fråga var om någon ville köpa denna el och de elcertfikat vi kommer att tilldelas. Jag började med att fråga vår elhandlare O2. Där blev svaret “vi måste tacka nej till ditt erbjudande då vi hanterar ej så små volymer av el”. Fortsatte med vår nätägare Vattenfall. Även där blev det nej, med samma motivering som O2. Jag frågade därefter 12 andra elhandlare och utfallet av min minienkät framgår av tabellen här nedan. Eftersom vi är medlemmar i o2 ekonomisk vindförening och köper vindkraftel därifrån kan vi inte gärna byta elhandlare. Av de 14 tillfrågade företagen blev det då bara Bixia i Linköping kvar som enda möjliga köpare för oss.

Bolag Svar
Bixia Ja, helst med byte till Bixia för elköp, men inget krav i dagsläget. Betalar Nord Pool spotpris utan avdrag.
Din El (Göteborg Energi) Nej. Projekt ”Gör din egen el” pågår.
Elverket Vallentuna Nej. Tittar på frågan.
Falkenberg energi Ja, om byte till deras vindkraftförening. Betalar Nord Pool volymvägt spotpris med avdrag enligt affärsuppgörelse.
Fortum Nej. Arbetar med att ta fram avtalsform, om man även blir elköpare hos Fortum.
Jämtkraft Nej.
Mälarenergi ?, möjligen om byte till Mälarenergi för elköp. Muntlig diskussion, ej färdigtänkt.
O2 Nej.
Sala Heby Energi Nej. Bör vara inom deras nät.
Skånska energi Nej.
Telge energi Nej.
Umeå energi Nej.
Vattenfall Nej.
Övik energi Nej.