Mälardalens universitet (MDU) har börjat ett samarbete med Västmanlands Läns Tidning (VLT) som innebär att olika forskare ska skriva krönikor för VLT.
Mitt första bidrag publicerades 2 februari. Min titel var “Vi har ingen elenergibrist i Sverige”. Den justerade VLT till “Är det elbrist i Västerås eller inte? Experten förklarar“. Jag är universitetslektor vid MDU, i hastigheten råkade VLT gradera upp min titel.
Försökte inom det utrymme som gavs att förklara skillnaderna mellan elenergibrist, eleffektbrist, kapacitetsbrist i elnätet och orsak till höga elpriser. När vår energiminister Ebba Busch i riksdagens partiledardebatt i januari yppade att vi är i ”den värsta energikrisen i mannaminne” höjde jag på ögonbrynen och undrade: Är vi? Vad menade hon egentligen? Och hur uppfattar allmänheten ett sådant uttalande kan man undra?
Krönika i VLT
Har fått tillstånd av VLT att lägga ut krönikans text här.
KRÖNIKA Experterna förklarar
Bengt Stridh
Är det elbrist i Västerås eller inte? Experten förklarar
Blir elräkningen ännu högre i februari? Är det elbrist i Sverige? Och varför är det viktigt att förstå skillnaden på elenergi och eleffekt? Bengt Stridh som är universitetslektor i energiteknik på MDU förklarar allt du behöver veta för att förstå eldebatten.
Det här är en krönika. Analys och värderingar är skribentens egna.
Elpriserna har rusat i väg med rekordhöga elräkningar som följd. Vår energiminister säger att vi är i ”den värsta energikrisen i mannaminne”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har varnat för elbrist. Svenska Kraftnät har sagt att risken för effektbrist och bortkoppling av el har ökat.
Alla har tankar och åsikter om detta. I olika media, uttalanden och samtal blandas korrekta fakta, felaktigheter, överdrifter, myter och åsikter. Flera helt olika frågor buntas ihop till ”energikris”. Det blir därmed svårt att bedöma vad som egentligen menas. Vi behöver lära oss att skilja på och förstå vad som menas med elenergibrist, eleffektbrist, kapacitetsbrist i elnätet och orsak till höga elpriser.
Elenergibrist
Svensk el hade ett lysande rekordår under 2022. Vi producerade mer el än någonsin tidigare med rekord för vindkraft och solkraft. Samtidigt minskade vår elanvändning vilket gav rekordstor export av el, var femte producerad kilowattimme gick till nettoexport. Under 2022 hade vi nettoimport av el under rekordlåga 190 av årets 8 760 timmar. Vi har ingen elenergibrist i Sverige.
Eleffektbrist
Om en eleffektbrist skulle uppstå i elnätet skulle det däremot kunna ge en risk för bortkoppling av el hos vissa användare. Eleffektbrist innebär att den önskade elanvändningen är större än vad som är möjligt att producera eller importera just då. För att en sådan brist ska uppstå måste flera saker inträffa samtidigt, som låg elproduktion, ingen eller otillräcklig möjlighet till import av el och att vi användare inte skulle anpassa vår elanvändning. Kommer det att hända i vinter? Nej. För under 2022 minskade vår elanvändning under hösten och vintern, vilket visar att vi kan spara el, och vi har en varm vinter som ger lägre elanvändning. Vi kan också anpassa vår elanvändning tidsmässigt. Om det skulle uppstå en akut brist på el i Sverige under vissa timmar kan vi alla hjälpas åt att flytta vår elanvändning från just dessa enstaka timmar till några andra. Risken för bortkoppling av el är därmed obefintlig under denna vinter.
Kapacitetsbrist i elnätet
Kapacitetsbrist i elnätet innebär att det helt enkelt inte finns tillräckligt många eller tillräckligt stora ledningar för att transportera elektriciteten till den som vill tända lampan. Mängden elenergi finns men inte kapaciteten i elnätet att leverera den eleffekt vi skulle önska. För vissa industrier som vill etablera sig eller utöka sin verksamhet kan det vara likadant. Mängden elenergi finns men elnätet klarar inte av att leverera tillräckligt hög eleffekt (kapacitet). Elnätet behöver därför byggas ut på flera håll i landet och det kommer att ta åtskilliga år. I dessa fall räcker det inte att tillföra ytterligare elproduktion, det är elnätets kapacitet som är den begränsande faktorn.
Höga elpriser
När det gäller de höga elpriserna skulle ytterligare elproduktion, oavsett vilket kraftslag den kommer från, kunna bidra till att i viss mån sänka elpriserna. Men vi kan inte komma ifrån att utvecklingen i Europa har haft och kommer att ha en mycket stor inverkan på våra elpriser. I merparten av Europa används fossilgas och kol för elproduktion och de minskade leveranser av dessa från Ryssland har drivit upp elpriserna kraftigt på kontinenten. Denna prisökning har spillt över på Sverige, då våra elnät och därmed elmarknader är sammankopplade. Lagren av fossilgas uppges dock vara välfyllda nu, så elpriserna bör sjunka något framöver.
Det man i första hand kan göra själv för att påverka sin elräkning är att se över sin elanvändning. Vi har varit väldigt duktiga på att spara el under september-november. Den bästa kilowattimmen är den sparade. En fråga är dock om vi kommer att vara lika duktiga på att spara el om vi inte behöver betala hela elnotan själva tack vare regeringens beslutade elstöd?
