Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: elcertifikat

Första solelbetalningen från Bixia

Publicerat av

Igår fick vi brev om första utbetalningen från elhandlaren Bixia för vår försäljning av överskottsel, 409,8 kr!

Vi får Nord Pool spotpris per timme, utan avdrag. Under januari-maj matade vi in 645 kWh till nätet och i genomsnitt fick vi därmed 63,5 öre/kWh, se nedanstående tabell. Vi har dessutom fått 7,5 öre/kWh från vår nätägare Vattenfall i ”energiersättning”, vilket tillsammans gör 71 öre/kWh.

Till detta kommer ersättning för elcertifikat, men vi har inte fått något elcertifikat ännu eftersom man får ett elcertifikat per 1000 kWh. Under augusti kommer vi att få vårt första elcertifikat. Medelpriset under det senaste året för elcertifikat motsvarar 32,7 öre/kWh. Som jag skrivit om tidigare får vi bara elcertifikat för vår till nätet inmatade överskottsel och inte för hela solelproduktionen.

Samtidigt som vi får vårt första elcertifikat får vi även vår första ursprungsgaranti. Vilket värde den har återstår att se.

Månad Inmatad överskottsel (kWh) Pris (kr/kWh) Summa (kr)
Jan 8 0,747 6,0
Feb 17 0,688 11,7
Mar 129 0,704 90,8
Apr 208 0,596 124,0
Maj 282 0,629 177,3
Summa 645   409,8
Snitt   0,635  

Solelproduktionen matchar inte elanvändningen

Publicerat av

Tittar man på dygnsbasis är det inte svårt för oss att redan nu under soliga dagar bli självförsörjande på energi med hjälp av solfångarna som producerar varmvatten och solcellerna som producerar el. Under tio dygn i april hade vi ett större överskott från solcellerna, som matades in på nätet, än vad vi köpte el under ett dygn! Se exempel nedan från 28 april. Det alltså redan i april. Under juni-juli kommer vi att bli självförsörjande på månadsbasis.

MEN, dilemmat för den småskaliga solelproducenterna är att man får ett stort överskott dagtid som matas in på nätet och att den elen har ett betydligt lägre värde än den ”utlånade” el som man tar tillbaka på kvällen och natten.  Om vi tar 28 april, som diagrammet nedan visar, var Nord Pool spotpris per timme mitt på dagen ca 63 öre/kWh, inklusive moms. Detta pris får vi av Bixia när vi säljer vår överskottsel och detta är bland de bästa avtalen man kan få idag. Dessutom får vi 7,5 öre i lagstadgad nätersättning från vår nätägare Vattenfall. Tillsammans blir det alltså ca 70 öre från elhandlare och nätägare.

Priset på den köpta elen varierar beroende på vilken elhandlare och nätägare man har. Tar man Kundkrafts fasta elhandelspris för ett år på 1,1119 kr/kWh (billigaste pris som offererats av elhandlare som varit med i en upphandling) och lägger till 22,5 öre/kWh som är vår nätägare Vattenfalls rörliga pris hamnar vi på ca 1,34 kr/kWh.  Det finns säkert de som betalar ett högre pris och även en del som betalar ett lägre rörligt pris. Den el man köper tillbaka några timmar efter att den produceras kostar alltså nästan dubbelt så mycket som priset för överskottselen i detta exempel.

Det enklaste sättet att lösa denna diskrepans är att införa nettodebitering.

Eventuella intäkter från elcertifikat kan tillkomma (snittpris senaste året motsvarande 33 öre/kWh, inklusive moms) om man hittar en köpare av elcertifikaten. Till dags dato är det mycket få ägare av solcellsanläggningar som ansökt om elcertifikat.

Kommentarer diagram

Tittar man på värdena för köpt el (röd kurva) efter midnatt, då vår utebelysning har släckts och vi vanligen har gått till sängs, ligger effekten på 400±100 Watt. Det är vad FTX-ventilation (140 W), kyl och frys (ca 50 W, beräknat snittvärde), cirkulationspump golvvärme (minst 40 W), IT-prylar (ADSL-modem, router, nätverkshårddisk) och en del andra prylar (klocka mikrovågsugn, logger solfångare, telefonladdare, batteriladdare för reservkraft och prylar på standby) använder.

Redan från kl. 08 producerar solcellerna (grön kurva) tillräckligt för vårt elbehov (värdet kl. 09 är för kl. 08-09) och först efter kl. 17 behöver vi köpa el igen. Mitt på dagen producerade vi ett stort elöverskott och som mest matade vi in 2,3 kW till nätet (blå kurva). Skillnaden mellan solelproduktion och inmatning är vår elanvändning under den tid vi inte köper någon el.

Notera att minsta enhet för uttagen effekt är 0,1 kW medan solelproduktion mäts noggrannare, med minsta enhet 0,01 kW.

Solelproduktion - Köpt el - Såld el. 28 april 2011.

Solelproduktion - Köpt el - Såld el. 28 april 2011.

Näringsdepartmentet uppvaktat angående nettodebitering

Publicerat av

Idag uppvaktade Svensk Energi, Svensk solenergi (SSE), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation (SERO) Näringsdepartementet angående nettodebitering. Jag skulle ha varit med också men blev krasslig och fick stanna hemma.

De förslag som presenterades enligt dagens pressmeddelande var:

  • Ge kunden möjlighet att ”lagra” el i nätet. Elnätsföretaget skulle sedan enbart debitera nettoelförbrukningen på månadsbasis. Detta nettovärde ska elhandelsföretaget därefter använda i sin debitering av förbrukningen – som ligger till grund för energiskatt och moms.
  • Eventuellt produktionsöverskott hos kunden under månaden innebär att förbrukningen sätts till noll. Detta innebär då per definition att den enskilde blir nettokonsument på årsbasis (och slipper extra mätavgift enligt gällande regelverk).
  • Tillåt kunder att enkelt rapportera in sin bruttoproduktion för att erhålla elcertifikat.

Elbranschen har fått rätt rejält på nöten i media på sistone när det gäller de senaste årens kraftiga prishöjningarna på el. I denna fråga går dock branschen genom Svensk Energi i täten. Branschen vill införa detta, men politikerna har svårt att få tummen ur, visst är det märkligt… Vi hoppas att den politiska handlingsförlamningen nu släpper och att det händer något i denna fråga. Utredningar har vi sett nog av, nu gäller det att gå från ord till handling!

Pressreleasen finns omnämnd hos exempelvis Ny Teknik och Teknik 360.

Solcellanläggningar missar hundratusentals kr per år i intäkter från elcertifikat

Publicerat av

Endast 18 av Sveriges solcellsanläggningar är till dags dato godkända för tilldelning av elcertifikat. De godkända anläggningarna har en sammanlagd effekt på 617 kW. Låt säga att de i genomsnitt producerar relativt blygsamma 800 kWh/kW. De skulle då tilldelas i genomsnitt 493,6 elcertifikat per år. Under det senaste året har elcertifikaten handlats till ett medelpris på 289,36 kr/elcertifikat (28,936 öre/kWh), exklusive moms. De svenska solcellsanläggningar skulle då totalt få ca 143 000 kr för sina elcertifikat och under de 15 år man får elcertifikat sammanlagt ca 2,1 miljoner kr.

Det är märkligt att inte många fler solcellsanläggningar ansöker om tilldelning för elcertifikat. Det borde finnas någon eller några MW solcellsanläggningar där det borde vara lönsamt. Varje MW solcellsanläggningar skulle med ovanstående antaganden ge ca 230 000 kr/år, exklusive moms, i intäkter från försäljning av elcertifikat.

Jag ser flera orsaker till att det förhåller sig på detta sätt.

  1. Okunnighet. Man känner inte till hur elcertifikatsystemet fungerar.
  2. Frågan hamnar mellan stolarna, på grund av det är olika ansvariga för byggande och drift.
  3. Elcertifikatsystemet är inte anpassat för småskaliga producenter som bara genererar ett till några elcertifikat per år. Dels är det en relativt krånglig procedur, dels lönar det sig inte att försöka få elcertifikat för hela sin solelproduktionen, utan man får nöja sig med att få elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet.
  4. Man hittar ingen köpare av elcertifikat. Vill man sälja ett eller några elcertifikat per år är många elhandlare ointresserade av så små affärer.

Kvotplikt
En intressant detalj är att om man har en solcellsanläggning större än 50 kW är man kvotpliktig enligt lagen om elcertifikat: ”Den som är kvotpliktig skall den 1 april varje år inneha elcertifikat i förhållande till sin försäljning respektive användning av el under det föregående kalenderåret”. För 2011 är kvotplikten 0,179 elcertifikat per såld eller använd MWh/el. I praktiken betyder det att intäkterna från elcertifikat för anläggningar på minst 50 kW blir 17,9% lägre än utan kvotplikt. Om man inte har ansökt om tilldelning av elcertifikat och har en solcellsanläggning större än 50 kW innebär kvotplikten åtminstone i teorin paradoxalt nog en ren kostnad på ca 5 öre/kWh, exklusive moms.

Om det är få ägare av solcellsanläggningar som känner till elcertifikatsystemet i stort är det nog ändå färre som känner till kvotplikten.

Om elcertifikat
Jag har skrivit om elcertifikat tidigare, exempelvis 25 november 2010. Du kan också att söka på elcertifikat i bloggen eller klicka på etiketten “elcertifikat” nedanför detta inlägg så hittar du flera inlägg. Hos Energimyndigheten hittar du alla elproducerande anläggningar i Sverige som är godkända för tilldelning av elcertifikat (tips från Maria Westrin, Energimyndigheten). Det är 2795 anläggningar för tillfället och 0,64% av dem är alltså solcellsanläggningar. Redan inom några år, när medvetenheten ökat, tror jag att andelen är mycket högre!

Försäljning av el från solceller

Publicerat av

Den 18 januari i år höll Solar Region Skåne ett solcellsseminarium. Mitt föredrag ”Ekonomi för inmatning av solel till nätet – Möjligheter och hinder. Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier” finns att ladda ner på deras hemsida. Föredraget ger en hygglig basinformation om vad som gäller idag för de små producenter som vill sälja sin överskottsel.

Vad jag inte nämnde i föredraget är att man i princip skulle kunna sälja sin överskottsel till sin nätägare, eftersom de får köpa in el för att täcka förlusterna i elnätet.

Elcertifikat hanteras på Cesar-konto

Publicerat av

Våra elcertifikat  för vår solel bokförs på ett så kallat Cesar-konto hos Svenska Kraftnät. När vi fick besked från Energimyndigheten om att vi blivit godkända för tilldelning av elcertifikat fanns märkligt nog ingen beskrivning av hur Cesar-kontot fungerar eller hur man loggar in på det.

I anvisningarna till ansökan konto stod att ”För att ha direktåtkomst till sitt konto krävs att användaren har en särskild säkerhetslösning (e-legitimation)”. Jag har e-leg hos Swedbank och provade därför igår att logga in på Cesar-kontot men det blev tvärstopp direkt. Skicka därför ett mail igår och frågade hur man skulle gå till väga. Annika Lööw, Svenska Kraftnät, ringde upp i morse. Det visade sig att man måste ha en e-legitimation från Nordea… Och man måste personligen gå till banken och få en sådan.

Huum… Ingen har sagt att det ska vara lätt. Undrans hur stökigt det kan bli om tusentals småhusägare ansöker om elcertifikat?

Ansökan om ursprungsgaranti ifylld

Publicerat av

I Energimyndighetens ”Nytt om elcertifikat nr 3 2010” som kom häromdagen var inledningen följande:

Nu träder den nya lagen om ursprungsgarantier i kraft

Den 1 december 2010 träder den nya lagen om ursprungsgarantier i kraft. För elproducenter och elleverantörer blir ursprungsgarantierna ett verktyg för att styrka elens ursprung.

Sagt och gjort. Nu har jag fyllt i blanketterna om ansökan om ursprungsgaranti för vår solel. För varje MWh solel vi matar in på nätet kommer vi att få en ursprungsgaranti, på samma sätt som vi får ett elcertifikat för samma el. Vad är då ursprungsgarantin värd? Säg det. På Energimyndighetens frågor och svar blir man inte klokare: ”Priset på ursprungsgarantier bestäms av utbud och efterfrågan. Det är mycket svårt att förutsäga priset på de elektroniska ursprungsgarantierna och i förlängningen priserna på el med olika ursprung och priserna kan komma att variera.”

När jag för ett par år sedan pratade med en kille som handlade med ursprungsmärkt el var den värd ett par öre extra per kWh. Det skulle bli 20 kr per ursprungsgaranti och om vi får i genomsnitt 1,5 sådan per år skulle vi hala hem 30 kr/år. Om vi sparar dem i tre år skulle det räcka till en lunch på stan och då får Maria och jag lotta om vem som ska få lunchen. Fast priset på ursprungsgarantierna kanske blir något helt annat förstås.

Får lite känslan av att ursprungsgarantin är ännu ett system, förutom elcertifikatsystemet, som inte är tänkt för de små elproducenterna. Men vi som hänger med får väl se…

Energimarknadsinspektionens förslag ett otillräckligt steg framåt

Publicerat av

Idag släppte Energimarknadsinspektionen (EI) sin av många emotsedda slutrapport gällande den utredning om nettodebitering som de fick enligt regeringens regleringsbrev från 21 december ifjol. Utredningen viktigaste förslag är

  • Nätbolagen ska bli skyldiga att månadsvis kvitta den rörliga delen av nätöverföringsavgiften för elköpare som även har egen elproduktion, OM man har en säkring på högst 63 A och OM man under ett år är en nettoförbrukare av el.
  • Regeringen bör ge Skatteverket i uppdrag att utreda möjligheten att ändra skattereglerna så att nettodebitering tillåts omfatta energiskatt och moms.
  • Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda möjligheterna för elproducenter med små produktionsanläggningar att själva på månadsbasis svara för den mätning och rapportering för produktion inom icke koncessionspliktigt nät som ligger till grund för tilldelning av elcertifikat, alternativt att en schablon kan ligga till grund för tilldelningen.

Den som hade väntat sig ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, det vill säga att man i framtiden ska få kvitta hela det rörliga elpriset för överskottsel man matar in på nätet, kommer att känna sig besviken på Energimarknadsinspektionen blygsamma förslag.

Kvittning av rörligt elöverföringspris

Detta är ett litet steg framåt. Om man som vi har Vattenfall som nätägare höjer det värdet på den överskottsel som matas in på nätet med 22 öre/kWh. Är man kund hos ett nätföretag som inte har någon rörlig del får detta förslag ingen effekt.

En tydlig trend hos åtminstone vår nätägare Vattenfall är att de fasta priserna har höjts betydligt mer än de rörliga under senare år. Det fasta priset har ökat med hela 58% och det rörliga med 10% under de tre senaste åren. Jag ogillar denna trend med ökad andel fast elpris eftersom det minskar drivkraften hos elanvändarna att spara på el. Om denna trend fortsätter eller om flera nätföretag övergår till debitering utan någon rörlig del urholkas eller försvinner dessutom värdet av det Energimarknadsinspektionens förslag.

Kvittning hos elhandlaren

Elhandlarna kan idag kvitta elhandelspris och elcertifikatpriset, men det finns idag ingen elhandlare som erbjuder detta. Däremot får de enligt ett utlåtande från Skattverket inte kvitta energiskatten. Enligt Skatteverket ska en elanvändare betala energiskatt på all el som matas ut från nätet till användaren. Det är önskvärt att regeringen raskt åtgärdar detta hinder för att möjliggöra full nettodebitering hos elhandlaren.  I slutändan skulle staten inte förlora några skatteintäkter eftersom förlusten av energiskatt mer än väl motsvaras av den moms som betalas vid köp av solcellsanläggningen.

Elcertifikat

Om man skulle ge de små elproducenterna möjlighet att själva rapportera in sin elproduktion skulle de ges möjlighet att få elcertifikat för hela sin elproduktion. Detta är ett mycket bra förslag, eftersom detta i praktiken är olönsamt idag, se gårdagens inlägg.

Det alternativa förslaget om att använda en schablontilldelning är jag nog skyldig till, eftersom jag nämnde det som en möjlighet i Energimarknadsinspektionens referensgrupp. Dock är en fördel med att man rapporterar in sin solelproduktion att vi kommer att få en värdefull statistik över hur mycket solel som faktiskt produceras i Sverige. Sådan statistik saknas idag.

Vad händer nu

Enligt uppgift kommer regeringen inom kort att skicka ut Energimarknadsinspektionens förslag på remiss. Jag skulle tro att det kommer att bli en hel del negativa synpunkter på remissförslaget, inte minst från branschorganisationen Svensk Energi som har önskat en möjlighet till full nettodebitering.

Efter remissrundan ska ett förslag formuleras som riksdagen ska besluta om. Kan vi hoppas att det förslag riksdagen ska rösta om innehåller ett förslag om möjlighet till full nettodebitering, där möjlighet ges till kvittning av hela det rörliga elpriset, inklusive energiskatt. Som jag ser det är detta i nuläget ett måste för att få fart på småhusmarknaden för solceller i Sverige.

Godkänd för elcertifikat!

Publicerat av

Idag fick Maria (men inte jag, får väl mitt i morgon) ett brev från Energimyndigheten med rubriken “Ansökan om godkännande av anläggning för solenergi för tilldelning av elcertifikat”. Beslutet var att Marias och min solcellsanläggning blev godkänd för tilldelning av elcertifikat.

Räknat från det jag började med ansökan på Energimyndighetens hemsida tog det 7,5 vecka att bli godkänd, inräknat fyra förlorade veckor då jag felaktigt trodde att ansökan var inskickad. För varje MWh (1000 kWh) vi matar in på nätet kommer vi att få ett elcertifikat. Detta elcertifikat säljer vi sedan till Bixia till rådande pris för elcertifikaten.

Läs mer om vad elcertifikat är på Energimyndighetens hemsida. Svenska Kraftnät har en webb som heter Cesar som är systemet för kontoföring av elcertifikat med mera. På denna sida kan man även se ”Marknadsstatistik”. Där framgår att medelpriset för elcertifikaten har varit 298,53 kr under senaste året, det vill säga 29,853 öre/kWh. Jag gissar att vi kommer att mata in ca 1500 kWh/år på nätet och därmed skulle vi tilldelas i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år.

Den el vi matar in på nätet är bara en del av den solel vi producerar. Vi är berättigade till elcertifikat för hela vår solelproduktion, men då måste vi själva bekosta en elmätare och ett mätabonnemang för mätning av solelproduktionen per timme direkt efter växelriktaren. Bara mätabonnemanget kostar minst 1600 kr per år och eftersom vi bara skulle få i genomsnitt ytterligare ett elcertifikat per år, till ett värde av ca 300 kr/år, skulle det bli en brakförlust för oss att försöka göra ett sådant arrangemang.

Det finns ingen logik i att man för tilldelning av elcertifikat måste mäta elproduktionen per timme, som är dyrt, när elcertifikaten tilldelas per producerad MWh, oavsett när i tiden produktionen har skett. En idé som kom fram i referensgruppen, där jag var med, till Energimarknadsinspektionens nyligen avslutade utredning om nettodebitering är att man som liten elproducent själv borde kunna rapportera in elproduktionen till Svenska Kraftnät. Det är ett bra förslag som skulle förenkla det hela avsevärt för små elproducenter. Varje solcellsanläggning har en växelriktare som visar elproduktionen och det skulle vara en enkel sak att läsa av detta värde en gång per år och rapportera in via Internet. Man ska ha i minnet att de enstaka elcertifikat som tilldelas små solelanläggningar är en droppe i havet. 2009 utfärdades 15,6 miljoner elcertifikat…  

Elcertifikatsystemet togs i drift 2003. De som riggade elcertifikatsystemet hade nog ingen tanke på att det skulle kunna komma in många små elproducenter i systemet. Till och med 2009 var 2631 anläggningar för bioenergi, vattenkraft, vindkraft och solenergi registrerade i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens publikation “Elcertifikatsystemet 2010“. I Tyskland har man idag i runda slängar en miljon solcellsanläggningar. Hur skulle det bli om vi fick en miljon solcellsanläggningar i vårt svenska elcertifikatsystem, där de allra flesta solcellsanläggningar skulle tilldelas färre än tio elcertifikat per år? De administrativa kostnaderna skulle öka avsevärt och man kan undra om elcertifikatsystemet är ett lämpligt sätt att stödja små solelproducenter.

Våra elcertifikat – inte ens mikro

Publicerat av

För knappt två veckor sedan skickade jag in den elektroniska ansökan om godkännande för tilldelning av elcertifikat till Energimyndigheten. Idag fick Maria och jag båda mail från Energimyndigheten:

”För att er ansökan ska anses vara komplett behöver ert ärende kompletteras med följande:

  1. Bilaga Konto i original har inte skickats med i er anmälan. Jag bifogar bilagan här i mejlet. Då ni innehar 50 % vardera av anläggningen, så behöver ni fylla i varsin bilaga Konto och sedan skicka originalen till Energimyndigheten.”

Sagt och gjort fyllde vi i blanketterna och skickade in dem. En intressant notering på blanketterna är att som kontohavare stod ”Företag/firma” förtryckt. Har man inte tänkt sig att privatpersoner ska kunna vara innehavare av ett elcertifikatkonto?

Mitt bestämda intryck av elcertifikatsystemet är att det inte är tänkt för eller anpassat för små elproducenter. I vår nätägare Vattenfalls avtal för inmatningen av vår solel användes termen mikroproduktion och mitt överslag nedan visar att vi inte ens är mikro. På Svenska Kraftnäts websida om elcertifikatsystemet kan man under fliken ”Marknadsstatistik” utläsa att under 2009 utfärdades 15,6 miljoner elcertifikat. Vi kommer att få ett elcertifikat för varje MWh vi matar in på elnätet. Om vi matar in 1500 kWh solel per år skulle vi alltså få i genomsnitt 1,5 elcertifikat per år. Mikro = 0,000001, vilket skulle motsvara 15,6 elcertifikat under 2009, men vi hamnar alltså en bra bit under den nivån. Forsmarks kärnkraftverk behöver inte känna sig hotade av oss…