Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Etikettarkiv: elcertifikat

Ny elcertifikatmätare från Egen El

Publicerat av

Reviderade text och diagram den 23 augusti. Insåg att jag skrivit fel i texten och i diagramtexten igår. Ursprungliga tanken var att jämföra med fallet där man får elcertifikat bara för överskottselen (utan kostnad), men jag hade gjort fel i text och diagramtexten. Modifierade därför texten och diagram. Hoppas att det blev rätt denna gång, känner mig inte helt i balans efter det att min fru Maria råkade ut för en hästolycka igår kväll och ligger på sjukhuset nu…

Egen El lanserade igår en elcertifikatmätare. En intressant produkt om man har lite större solelproduktion.

Här är några tips om saker att tänka på när det gäller Egen Els erbjudande.

Du kan idag utan någon extra kostnad för dig få elcertifikat för den överskottsel du matar in till nätet. Du är berättigad till elcertifikat även för den solel du använder själv. För detta har behövts att man själv bekostar installation av en elmätare placerad direkt efter solcellsanläggning och ett årligt inmatningsabonnemang. Priset för inmatningsabonnemanget har varit alltför högt för att det ska vara intressant för en villaägare att göra detta. Med Egen El:s elmätare kommer det i en annan dager om man har ett lite större överskott som matas in till nätet. Då kan man på ett billigare sätt än tidigare få elcertifikat för den el man använder själv. Notera att det alltså bara är för den el man använder själv som Egen Els elcertifikatmätare gör någon skillnad jämfört med dagens situation.

För vilka är det lönsamt?

Man kan få elcertifikat under 15 år och som längst till och med 2035. Låt oss anta att värdet på elcertifikaten kommer att vara som idag under de kommande 15 åren, ca 20 öre/kWh. Egen Els pris är 1900 kr, inklusive moms och frakt, till deras kunder och 2 900 kr för övriga. Installation av elmätaren måste göras av en behörig elektriker vilket innebär en kostnad om du inte själv råkar vara en behörig elektriker. Jag skulle uppskatta att detta kostar minst 1 000 kr (för resa och en timmes arbete) om man anlitar en elektriker för att göra installationen i efterhand. Om man gör det i samband med installationen av en solcellsanläggning blir det lite billigare. Dessutom tar Emulsionen, som utvecklat elmätaren, ut en årlig avgift för mätning, rapportering och support på 20% upp till 1000 kr i elcertifikatpris och 10% över 1000 kr i elcertifikatpris.

Diagrammen nedan visar återbetalningstid vid en installationskostnad på 1 000 kr och hur stor solelproduktion man måste ha vid olika installationskostnader för att investeringen ska gå plus minus noll efter 15 år, under förutsättning att man får elcertifikat under 15 år och under förutsättning att elcertifikatpriset har ett oförändrat nuvärde på 20 öre/kWh under dessa 15 år.

Slutsats

Det är en kreativ produkt och jag uppskattar Johan Ehrenbergs och produktutvecklarens framåtanda. Har man en solelproduktion på minst ca 1 800 kWh/år (kund Egen el) – ca 2 500 kWh/år (ej kund Egen El) tjänar man in produktköpet på mindre än 10 år om man inte har elcertifikat för sitt överskott som matas in till nätet tidigare. Om man redan har elcertifikat för sitt överskott som matas in till nätet idag ska man vid beräkning av lönsamhet att köpa en sådan här elcertifikatmätare titta på hur mycket solel man använder själv och hur mycket extra elcertifikat man får därmed.

Vi har en solcellsanläggning på 3,36 kW som producerar ca 2 700 – 3 000 kWh per år. Under de tre första driftåren matade vi in 52% i överskott till nätet och för dem får vi elcertifikat utan kostnad idag. I vårt fall är 48% (ca 1 300 – 1 450 kWh/år) av den totala solelproduktion som vi använder själva och det betyder att för vår del blir ingen vinst att installera en sådan här elcertifikatmätare för att även få elcertifikat för den solel som vi använder själva i huset. Så vi får nöja oss med att få elcertifikat utan kostnad för det överskott vi matar in till nätet.

MEN,  grundproblemet är att kravet att man måste ha timmätning för att få elcertifikat är ett helt onödigt och fördyrande. Elcertifikaten tilldelas per producerad MWh oavsett när i tiden produktionen har skett. Därför är timmätning ett meningslöst krav i detta sammanhang. För en liten solelproducent skulle en mätning per år vara fullt tillräcklig när det gäller tilldelning av elcertifikat istället för de 8760 mätvärden som behövs idag, varav ungefär hälften av mätvärdena är 0. Hur svårt kan det vara att ändra detta timmätningskrav för elcertifikat?

Historiska priser på elcertifikat

På Svenska Kraftnäts sida CESAR under “Statistik elcertifikat” kan man hitta statistik över historiska priser för elcertifikat. Genomsnittpriset har under senaste året har varit 198,62 kr per elcertifikat (1 MWh) vilket motsvarar 19,86 öre/kWh.

Produktion av solel som behövs för att Egen Els elcertifikatmätare ska bli lönsam på de 15 år man får elcertifikat. Intäkten från elcertifikat är satt till 20 öre/kWh.

Produktion av solel som behövs för att Egen Els elcertifikatmätare ska bli lönsam på de 15 år man får elcertifikat. Intäkten från elcertifikat är satt till 20 öre/kWh.

Återbetalningstid Egen El elcertifikatmätare vid en installationskostnad på 1 000 kr.

Återbetalningstid Egen El elcertifikatmätare vid en installationskostnad på 1 000 kr.

Råd till energiminister Anna-Karin Hatt

Publicerat av

Vid invigningen av MW-solcellsparken igår gav jag energiminister Anna-Karin Hatt följande fyrklöver av politiska råd när det gäller den svenska solcellsmarknaden. Här kommer råden, med mera förklarande text än vad jag hade tid att framföra igår. Förslagen går säkert att finslipa…

1. Nettodebitering. Frågan har diskuterats och utretts ända sedan Lennart Söder publicerade ”nätanslutningsutredningen” i februari 2008 (Bättre kontakt via nätet – om anslutning av förnybar elproduktion SOU 2008:13). I förra veckan lämnade Näringsdepartementet en lagrådsremiss med ett förslag om skattereduktion för överskottsel för småskaliga elproducenter. Det är bra att det nu finns ett konkret förslag.

  • Det är viktigt att förslaget puttas över mållinjen och inte fördröjs ytterligare, så att det kan börja gälla från 1 juli 2014, som regeringen önskar.

2. Investeringsstöd till solceller. Det är i nuläget en lång kö av sökande enligt Energimyndighetens statistik. Söker man idag lär man inte få något stöd under nuvarande stödperiod 2013-2016, om inget görs.

  • Stödnivån bör sänkas från dagens 35% till låt säga 20%. Då räcker budgeten till många flera sökande och marknaden ökar därmed per automatik utan att staten behöver skjuta till mera statliga pengar. 20% i stöd är tillräckligt förmånligt idag.
  • En sidoeffekt skulle bli att man närmar sig värdet av ROT-avdrag för arbetet och flera skulle då kunna välja det istället för investeringsstödet, vilket skulle ge en extra skjuts åt marknaden.
  • Man bör även överväga att öka budgeten. Av de 210 miljonerna är 152,5 miljoner redan fördelade till länsstyrelserna. Det återstår alltså bara 57,5 miljoner att fördela under 2014-2016. Detta kommer inte att räcka särdeles långt och skulle göra att många av de som inte skulle få något investeringsstöd skulle avvakta med att installera solceller om budgetramen och stödnivån står fast.

3. Elcertifikatsystemet måste anpassas till småskalig elproduktion. Den 31 december 2013 fanns 461 solcellsanläggningar av totalt 2832 elproduktionsanläggningar i elcertifikatsystemet enligt Energimyndighetens marknadsstatistik. Det betyder att bara uppskattningsvis ca 20-25% av dagens solcellsanläggningar har gått med i elcertifikatsystemet. Det går inte att ge en exakt andel eftersom det saknas statistik över hur många nätanslutna solcellsanläggningar det finns i Sverige.

OM alla solcellsanläggningar skulle ansöka om elcertifikat skulle de med stor sannolikhet vara i majoritet i elcertifikatsystemet redan inom något år, eftersom 2 403 sökande sedan den 1 juli 2009 hade beviljats investeringsstöd den 28 januari i år. Det byggdes dessutom solcellsanläggningar tidigare och en del har byggts utan investeringsstöd. Det är sagt att elcertifikatsystemet ska vara lika för alla men i praktiken är det inte så eftersom de små elproducenterna i så hög grad saknas i systemet.

Det märkliga i sammanhanget är att Energimyndigheten inte verka vilja driva på en förenkling av elcertifikatsystemet för de småskaliga elproducenter. I remissvaret till fjolårets utredning om nettodebitering (Beskattning av mikroproducerad el m.m. SOU 2013:46) ifrågasatte man om de småskaliga skulle få elcertifikat. Man ansåg att administrationen inte motiverade den ”begränsande inkomsten” och tyckte därför att man inte ska kunna få både skattereduktion och elcertifikat. Elcertifikatsystemet är vårt huvudsakliga stödsystem till förnyelsebar energi, medan den nya lagen om skattereduktion i nuvarande form inte kommer att överleva elcertifikatsystemet som har 2035 som slutår. En självklar tanke borde istället vara hur ska vi förenkla systemet så att vi även får med de småskaliga elproducenterna i elcertifikatsystemet?

  • Kravet på timmätning för att få elcertifikat bör avskaffas för de småskaliga elproducenterna. Det räcker med en årlig avläsning.
  • Man bör se till att man kan få elcertifikat för hela sin solelproduktion utan höga administrativa kostnader. Idag är det bara lönt att söka tilldelning av elcertifikat för överskottsel för en småhusägare.
  • I blanketten för färdiganmälan skulle kunna finnas de uppgifter som krävs för ansökan om godkännande för elcertifikat och att ett krav skulle kunna vara att denna blankett även ska skickas till Energimyndigheten, som gör godkännande för tilldelning av elcertifikat.

4. Boverkets byggregler behöver reformeras för att ta hänsyn till solelproduktion. Hur man beräknar husets energianvändning styr husbyggandet. Idag är regelverket mycket inkonsekvent eftersom hushållsel, fastighetsel och överskottsel inte räknas med i husets ”specifika energianvändning”. Om man exempelvis har ett småhus med fjärrvärme som använder 5 000 kWh el (hushållsel) per år behöver man bara sätta upp 35-45 m2 solceller för att producera lika mycket solel som köpt el under ett år. MEN, detta skulle inte påverka beräkningen av husets ”specifika energianvändning” ett dugg! Om man däremot skulle använda samma solel till uppvärmning av huset och för att värma tappvarmvatten (vilket idag är ytterst ovanligt, om det ens förekommer alls), då skulle solelen sänka husets ”specifika energianvändning”. Någon som förstår logiken i detta?

  • Husets användning av hushålls- och fastighetsel bör ingå i husets energianvändning.
  • Överskottsel som matas in till nätet borde dras av från husets energianvändning, på samma sätt som det skulle göra om man använde solel för uppvärmning av huset eller för att värma tappvarmvatten.

 

Ingen inkomstskatt på elcertifikat!

Publicerat av

En eller annan ägare av solcellsanläggningar och som sålt elcertifikat under 2012 fick hicka när specifikationen för inkomstdeklarationen för inkomstår 2012 nyligen damp ner i brevlådan. Där står att man ska redovisa försäljningen på ”bilaga K4, avsnitt C” och blanketten K4 liksom broschyren ”Försäljning av värdepapper bifogades”, se inscannad text nedan.

Om du är privatpersonen som inte har näringsfastighet eller näringsfastighet kan du lugnt bortse från detta.

Efter tre telefonsamtal till Skatteverket idag och igår hittade handläggaren Johan Gullstrand att frågan hade kommit upp och besvarats för flera år sedan. Beskedet var följande:

  • Om man har en privat bostad och ingen näringsverksamhet, då ska inkomsten från elcertifikatet tas upp som kapitalinkomst. MEN, man får göra ett schablonavdrag på upp till 40 000 kr enligt Inkomstskattelagen 42 kap. §30.
    Handläggaren nämnde ett schablonavdrag på 21 000 kr i “årets taxering”, vet inte vad han menade med det eftersom det i lagtexten enligt nedan står 40 000 kr och det måste rimligen vara det som gäller.
    Intäkten ska föras in i ruta 51, men endast det belopp som överstiger 40 000 kr, vilket exempelvis skulle kunna bli fallet om man också hyrt ut sin bostad.
  • Om man har en näringsfastighet eller näringsverksamhet (enskild firma räknas inte) ska man ta upp det som en inkomst i deklarationen oavsett belopp.

Med en solcellsanläggning på ett småhus finns inga möjligheter att nå upp till 40 000 kr i intäkt från elcertifikat under ett år. Man skulle då behöva sälja ungefär 200 elcertifikat motsvarande en solelproduktion på 200 MWh under ett år. Eftersom Maria och jag bara hade 200 kr vardera i intäkt från elcertifikaten behöver vi och andra små privata elproducenter som tilldelats elcertifikat inte göra någonting i årets deklaration. Skönt!

Inkomstskattelag (1999:1229) 42 kap. §30

Här nedan är ett utdrag ur lagtexten.

42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital

Uthyrning

30 § Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.

Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).

Skrämselskott från Skatteverket.

Skrämselskott från Skatteverket.

Första överföringen av ursprungsgarantier

Publicerat av

Vi har till dags dato fått två (2) ursprungsgarantier och två (2) elcertifikat bokförda på våra Cesarkonton för ursprungsgarantier respektive elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Vi får ett certifikat för varje MWh vi matar in på nätet. I vårt avtal med Telge Energi som köper vår överskottsel för 1,50 kr/kWh ingår att de tar hand om ursprungsgarantier och elcertifikat. Jag gjorde igår den första överföringen av ursprungsgarantier. Cesar-kontot för ursprungsgarantier fungerar som ett bankkonto. Man talar om till vilken man vill överföra ursprungsgarantierna och hur många man vill överföra, inga konstigheter alltså.

Dock är det bökigt att man måste ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontona för ursprungsgarantier och elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva besöka en annan bank personligen för att skaffa och förnya e-legitimationen.

När jag skulle göra en överföring från Cesar-kontot för elcertifikat i kväll stötte jag på patrull. Det var mera klickande för att komma fram till genomförandet av transaktionen än för ursprungsgarantier. Där fastnade jag på att man måste ange ett pris. Utelämnat pris eller 0 kr godkändes inte: ”Angivet pris är inte korrekt”. Jo, det var det skulle jag ha velat svara, men den möjligheten fanns inte.

Det är få solcellsanläggningar som ansökt godkännande för elcertifikat. Jag tycker att alla borde göra det! Så småningom skulle väl någon då inse att elcertifikatsystemet inte är lämpat eller anpassat för små elproducenter och att en förbättring behöver komma till stånd. Symptomatiskt är att formulären för ansökande om godkännande för elcertifikat ligger under “Företag” hos Energimyndigheten…

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Tidlösa. Linnéträdgården 13 oktober 2012.

Vår ersättning för överskottsel 2011

Publicerat av

Jag försöker här reda ut begreppen om vilken ersättning man kan få för sin solel.

Den solel vi använder själva i vårt hus gör att vi minskar vårt inköp av el och den får därmed samma värde som det rörliga priset för köpt el. Observera att detta gäller det rörliga priset för summan av elhandel och elöverföring. Den fasta abonnemangskostnaden hos nätbolag och elhandlare påverkas däremot inte.

Den solel som vi inte kan använda själva i huset blir ett överskott som matas in på nätet. Eftersom vi är en nettokonsument av el under ett år får vi ingen kostnad för inmatningsabonnemang. Ersättningen för överskottselen kommer från fyra olika källor:

  1. Energiersättning.
  2. Elcertifikat.
  3. Ursprungsgarantier.
  4. Elhandel.

Summa ersättning för överskottsel 2011

Energiersättning 7,5 öre/kWh
Elcertifikat Ca 26 öre/kWh
Ursprungsgarantier ?
Elhandel 56,9 öre/kWh
Summa Ca 90 öre/kWh

Energiersättning

Detta är en ersättning som betalas ut från nätbolaget på grund av minskade överföringsförluster i nätbolagets elnät. Nätbolagen är skyldiga att betala ut en ersättning enligt Ellagen 3 Kap. 15§. Det finns inget enhetligt namn för denna ersättning. Hos olika nätbolag kallas den exempelvis energiersättning, produktionsersättning, nätersättning, överföringsersättning, förlustersättning eller ersättning för nätnytta. Detta är den enda ersättning man som elproducent får med automatik. Gör man ingenting annat blir det inte mer än så här.

Ersättningen varierar beroende på var man bor i landet och vilken tariff man har mellan ca 4 öre/kWh och ca 8 öre/kWh. Vi har Vattenfall som nätägare och de betalar 7,5 öre/kWh, inklusive moms, till oss eftersom vi bor i deras område söder och har enkeltariff. Om vi bott i område norr hade vi istället fått 5,5 öre/kWh, inklusive moms. Om vi hade haft tidstariff hade vi fått olika ersättning under höglasttid respektive övrig tid.

Elcertifikat

Hos Energimyndigheten kan man ansöka om att bli godkänd för tilldelning av elcertifikat. Tilldelningen sker från den dag Energimyndigheten fattat beslut om godkännande. Tilldelning av elcertifikat kan inte ske retroaktivt. När man blivit godkänd får man elcertifikat för den överskottsel man matar in på nätet utan att det kostar någonting. Man får ett elcertifikat per producerad MWh (1000 kWh). Man är egentligen berättigad till elcertifikat för hela sin solelproduktion men som jag skrivit om tidigare är det idag inte lönt för en småhusägare eftersom kostnader som är förknippade med detta överstiger intäkterna.

Elcertifikaten bokförs av Svenska Kraftnät på ett Cesarkonto. Dessa elcertifikat kan man sälja, om man hittar en köpare. Man får elcertifikat under 15 år. Priserna för elcertifikat varierar med tiden, se diagram.

Under 2011 motsvarade medelpriset för elcertifikat ca 26 öre/kWh, inklusive moms.

Vi hade visserligen samlat ihop till ett elcertifikat under 2011 men vi fick inte något elcertifikat infört på vårt Cesar-konto under 2011 (se varför i inlägg från 24 januari), därför gjorde vi ingen handel med elcertifikat under 2011 utan det kommer att bli under 2012.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Ursprungsgarantier

Den 1 december 2010 trädde en ny lag om ursprungsgarantier i kraft. Ursprungsgarantin visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån. Ursprungsgarantier utfärdas för alla typer av elproduktion. För att få ursprungsgarantier måste man skicka in en ansökan till Energimyndigheten. Liksom för elcertifikat får man en ursprungsgaranti per producerad MWh och de bokförs också på ett konto hos Svenska Kraftnät. Dessa ursprungsgarantier kan man sälja, om man hittar en köpare.

Vilket värde ursprungsgarantierna har är oklart för mig. Vi hade visserligen samlat ihop till en ursprungsgaranti under 2011 men vi fick inte någon ursprungsgaranti infört på vårt Cesar-konto under 2011, därför gjorde vi ingen handel med ursprungsgarantier under 2011.

Elhandel

Fick häromdagen en ”producentfaktura” från Bixia, till vilka vi sålde vår överskottsel under 2011. Bixia betalade Nord Pool timspotpris utan avdrag och betalade dessutom ut moms på detta belopp. Deras ersättning för elhandeln blev totalt 869 kr för 1527 kWh vilket gör 56,93 öre/kWh i genomsnitt under året. En sammanställning per månad visas i nedanstående tabell. Se även diagrammet som visar tydligt hur Nord Pool spotpris har sjunkit under året.

 

Överskott
(kWh)

Ersättning
(kr/kWh)

Ersättning
(kr)
Jan

8

0,7469

5,98
Feb

17

0,6875

11,69
Mar

129

0,7039

90,80
Apr

208

0,5961

123,99
Maj

282

0,6288

177,31
Jun

273

0,6063

165,51
Jul

197

0,4996

98,43
Aug

196

0,5321

104,30
Sep

134

0,4330

58,02
Okt

56

0,3623

20,29
Nov

20

0,5263

10,53
Dec

5

0,4400

2,20
SUMMA

1527

0,5693

869,00
Nord Pool spotpris under 2011.

Nord Pool spotpris under 2011.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Inget elcertifikat på våra Cesar-konton

Publicerat av

Igår fick jag brev från Svenska Kraftnät. Det var ”Kontobesked i Cesar per 2011-12-31”. På ”Huvudkonto” har jag 0 i ”Antal”. Min fru Maria fick ett likadant brev. Vad är nu detta kan man kanske undra? Jo, det betyder att jag har 0 elcertifikat på Cesar-kontot hos Svenska Kraftnät där elcertifikaten bokförs. Eftersom Maria och jag äger halva solcellsanläggningen vardera har vi fått varsitt Cesar-konto och därför fick vi också varsitt brev med kontobesked från Svenska Kraftnät.

Egentligen hade vi samlat ihop till ett elcertifikat redan under juli ifjol. MEN, eftersom Maria och jag båda är delägare visste inte Svenska Kraftnät till vilken de skulle kontoföra elcertifikat. När jag frågade om detta blev beskedet att vi får vänta till dess att vi får två elcertifikat (vilket kommer att ske i maj i år), då kan man bokföra ett elcertifikat på bådas konton. Detta borde betyda att om exempelvis Maria ägt 75% och jag 25% av solcellsanläggningen, då hade vi väl fått vänta till sommaren 2013 när vi skrapat ihop fyra elcertifikat, innan Svenska Kraftnät vågat kontoföra några elcertifikat. Detta är inte Grönköpings Veckoblad, utan detta är en sann historia…

Ovanstående gäller för övrigt även våra ursprungsgarantier, men när det gäller dessa har vi inte fått något kontobesked från Svenska Kraftnät.

Priserna på elcertifikat har sjunkit nästan oavbrutet under de senaste två åren, vilket framgår av nedanstående diagram. Om vi kunnat handla med vårt elcertifikat i juli hade marknadspriset varit 197 kr, exklusive moms. Under december var det 14 kronor lägre. Det är fjärran från de högsta priserna från augusti 2008 då elcertifikaten var värda 334 kr, exklusive moms. Detta enligt prisstatistik som kan hämtas på Svenska Kraftnäts sida Cesar elcertifikat.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Pris för elcertifikat per månad, hämtade från "Cesar elcertifikat", Svenska Kraftnät.

Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Skrivelse till Näringsdepartementet om elcertifikat

Publicerat av

I kväll skickade jag en skrivelse till Näringsdepartementet via deras hemsida angående angående remiss av Prop. 2010/11:155 En ny lag om elcertifikat. 1 november är sista dag att svara på remissen.

Titeln på skrivelsen var Elcertifikaten är inte teknikneutrala och är inte anpassade för små elproducenter och underrubriker var

  • Undantag från kvotplikt för mindre elproducenter är ingen nyhet
  • Kvotplikten är inte teknikneutral
  • Timmätning – varför?? Missgynnar små producenter
  • Elcertifikat i verkliga livet
  • Förslag till förändringar

Förslag till förändringar

• Kvotplikten bör baseras på producerad energi och ej vilken installerad effekt, eftersom en effektgräns gör att kvotplikten inte blir teknikneutral.

• För små elproducenter bör kravet på timmätning för tilldelning av elcertifikat tas bort, eftersom detta krav i praktiken förhindrar att små elproducenter tilldelas elcertifikat för hela sin produktion.

• Om det finns fler än en ägare av en solcellsanläggning bör man kunna ange i vilken ordning elcertifikaten ska tilldelas de olika ägarna, för att undvika att elcertifikaten ”fryser inne” i väntan på att man tilldelats lika många elcertifikat som antalet delägare av solcellsanläggningen.

Innehållet är i huvudsak som i inlägget från 26 oktober. Skickade även en likadan skrivelse till Energimyndigheten som har sina föreskrifter för den nya lagen om elcertifikat ute på remiss, med 14 november som sista svarsdag.

Avslutade med att skicka mail till Miljöpartiets språkrör Åsa Romson och Gustav Fridolin med kopia av skrivelsen till Näringsdepartementet, med en önskan att de skulle stödja förslagen.

 

 

Elcertifikaten inte teknikneutrala och inte anpassade för de små

Publicerat av

På Energimyndighetens hemsida kan man läsa om elcertifikat att

”Elcertifikatsystemet ska ge Sverige en ökad elproduktion från förnybara energikällor. Målet med elcertifikatsystemet är att användningen av el från förnybara energikällor ska öka med 25 TWh från 2002 års nivå fram till år 2020. …
De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk.”

Och i ett faktablad från Energimyndigheten

”Elcertifikatsystemet innebär att producenter av förnybar el får ett (1) elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme (MWh) el. Genom att sälja elcertifikat får producenterna en extra intäkt utöver själva elförsäljningen, vilket skapar bättre ekonomiska villkor för miljöanpassad elproduktion och stimulerar utbyggnaden av elproduktion med förnybara källor.

Efterfrågan på elcertifikat skapas genom att alla elleverantörer samt vissa elanvändare är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel (kvot) av sin elförsäljning eller elanvändning, en så kallad kvotplikt. Kvotens storlek varierar för varje år och den medför en ökande efterfrågan på förnybar el och elcertifikat. Priset på elcertifikaten avgörs av tillgång och efterfrågan och görs upp mellan köpare och säljare för respektive affär.”

En översyn pågår av lag, förordning och föreskrifter om elcertifikat. Remissvar på förordningen om elcertifikat ska lämnas till Näringsdepartementet senast den 1 november 2011. Energimyndigheten förändrade föreskrifter för elcertifikat är nu ute på remiss fram till den 14 november 2011.

Inte mycket nytt under solen…

I propositionen till det nya lagförslaget presenteras som en nyhet(!) att ”mindre egenproducenter som själva använder sin el får i vissa fall undantas från kvotplikt”. HALLÅ… detta är väl ingen nyhet??

I nuvarande lag (2003:113) om elcertifikat står nämligen så här

”4 § Vid beräkning av kvotplikten beaktas inte följande el.

…

4. El som en elanvändare själv har producerat och använt, om produktionsanläggningens generator har en märkeffekt om högst 50 kilowatt.”

Detta undantag har varit tillämpbart för många solcellsanläggningar.

I det nya lagförslaget står att

” 4 kap. Kvotplikt

Kvotpliktiga aktörer

….

2.  elanvändare som använder el som de själva producerat om mängden använd el uppgår till mer än 60 megawattimmar per beräkningsår och har producerats i en anläggning med en installerad effekt som är högre än 50 kilowatt.”

Den enda skillnaden jämfört med nuvarande lag är alltså att man lagt till en gräns på 60 MWh.

Kvotplikt är en skyldighet att inneha och annullera elcertifikat i förhållande till försäljning eller användning av el. För 2011 och 2012 är kvotplikten 17,9%. I praktiken betyder kvotplikten att man 2011-2012 får 17,9% lägre intäkter från elcertifikat än vad det skulle varit utan kvotplikt.

Vilka förändringar innebär lagändringen i praktiken?

Inga alls vad gäller kvotplikten för producenter med vindkraft och vattenkraft eftersom de kommer att begränsas av 50 kW effekt liksom idag och inte av energiproduktionen på 60 MWh. För solelproducenter kommer 60 MWh och inte effekten att utgöra en begränsning. Antaget att solcellsanläggningar producerar 800-1000 kWh/kW krävs 60-75 kW installerad effekt för att nå 60 MWh.

I tabellen nedan har jag gjort en jämförelse mellan sol, vind och vatten.  Det intressanta är att vattenkraft kan producera ca 200 MWh/år och vindkraft ca 100 MWh/år utan att bli kvotpliktiga eftersom effekten är lägre än 50 kW. Solcellsanläggningar kommer att få nöja sig med 60 MWh/år om lagförslaget tas utan förändringar. Vad är logiken i detta? Det vore intressant att veta hur man kom fram till just 60 MWh/år som gräns, någon som vet?

Sol

Vind

Vatten
Medeleffekt i förhållande till installerad effekt

9-12%

15-30%
(snitt 20%)

35-55%
(snitt 47%)
Elproduktion (kWh/kW)

800-1000

1300-2600

3000-4800
Elproduktion från 50 kW installation (MWh/år)

40-50

65-130

150-240
Installerad effekt för att producera 60 MWh/år (kW)

60-75

23-46

12-20

När gäller vind- och vattenkraftens produktion har jag använt värden från Energimyndighetens Energiläget 2011, med vars värden man kan räkna fram ett genomsnitt för alla Sveriges vind- och vattenkraftverk. Genom att titta på vattenkraftproduktion 15 år bakåt i tiden, då den installerade effekten varierat endast marginellt, kan man se variationerna mellan olika år.

Kvotplikten är inte teknikneutral

Elcertifikaten tilldelas för producerad energi (ett elcertifikat per MWh) och det finns därför ingen anledning att blanda in effekten. Effektbegränsning borde förstås tas bort om kvotplikten ska bli teknikneutral. Med det rådande lagförslaget är kvotplikten inte det minsta teknikneutral, enligt resonemanget ovan.

Energigränsen borde också sättas högre än 60 MWh/år.

Timmätning – varför?? Missgynnar små producenter

En ständig käpphäst vad gäller elcertifikat är varför man måste ha timmätning. Elcertifikaten tilldelas per MWh, oavsett när produktionen har skett. För mindre anläggningar innebär timmätningen en så hög kostnad för mätning och rapportering att det för småhusägare blir en förlust att ansöka om elcertifikat för hela sin elproduktion. Man får nöja sig med att få elcertifikat för sin överskottsel som matas in på nätet, där nätägaren står för timmätningen utan extra kostnad för husägaren.

Tyvärr finns timmätningen kvar som krav i den nya lagen även för de små producenterna. För småhusägare skulle det gott och väl räcka med årsavläsning när det gäller tilldelning av elcertifikaten. Vi skulle kunna lägga in elmätarens ställning via Internet, på samma sätt som vi idag kan sköta skattedeklarationen via Internet.

Jag har konstaterat det förut och gör det igen. Elcertifikatsystemet har inte varit och blir inte heller anpassat för de små elproducenterna med den nya lagen, tyvärr…

Elcertifikat i verkliga livet

Efter ca 10 månader hade Maria och jag skrapat ihop vårt första elcertifikat. Med viss stolthet väntade vi med spänning på hur det skulle sättas in på vårt Cesarkonto på Svenska Kraftnät. Men den konfekten blev vi lurade på.  Eftersom vi äger 50% vardera av solcellsanläggningen visste Svenska Kraftnät inte om de skulle kontoföra elcertifikat på Maria eller mig. Lite löjeväckande onekligen, vad spelar det för roll för ett gift par på vilkens konto detta lilla elcertifikat skulle kontoföras? Därför får vi vänta på insättningen till nästa sommar innan vi skrapat ihop vårt andra elcertifikat, då de kan sätta in ett elcertifikat vardera till oss. Denna historia känns som Grönköpings Veckoblad…

Ansök om elcertifikat!

I Energimyndighetens broschyr Elcertifikatsystemet 2011 kan man läsa

“Under år 2010 tilldelades elcertifikat till 2 711 anläggningar. Dessa anläggningar var fördelade på följande energikällor: 163 biobränsleanläggningar, 1 371 vindkraftsanläggningar, 1 164 vattenkraftsanläggningar och 13 sol energianläggningar.”

Bara 13 solcellsanläggningar!? Det borde väl finnas närmare 300 nätanslutna solcellsanläggningar som är berättigade till elcertifikat. Jag uppmanar alla små elproducenter att ansöka om godkännande för elcertifikat. Det finns ingen nedre begränsning i storlek för tilldelning av elcertifikat. Om vi små skulle bli en betydande andel och, inom inte alltför många år, i majoritet måste man väl så småningom förstå att regelverket för elcertifikat måste anpassas även till de små producenterna.

Första elcertifikatet på gång, men ändå inte…

Publicerat av

Var in på ett av Nordeas bankkontor i Västerås igår och skaffade deras e-legimitation. Av någon anledning måste man ha just Nordeas e-legitimation för att hantera Cesarkontot för elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Min vanliga e-legitimation hos Swedbank duger inte. Lite krångligt att behöva gå till en annan bank för att skaffa e-legitimationen.

Hur som helst kunde jag då komma in och se läget på Cesarkontot. Till och med 31 augusti hade vi matat in 1311,7 kWh som kan användas för tilldelning av elcertifikat. Man får ett elcertikat för varje 1000 kWh. Men på vårt konto fanns ännu inget elcertifikat, så jag skickade en fråga till supporten för Cesarkontot för att höra när vi får vårt elcertifikat. Får återkomma med en uppdatering när jag fått svar från Svenska Kraftnät.

Annika Lööw, Svenska Kraftnät, ringde 19/9. Hon håller på att utreda frågan. En komplikation är att Maria och jag äger halva solcellsanläggningen vardera, så vem ska elcertifikatet bokföras på? 20/9 fick jag mail om att vi inte får några elcertifikat bokförda på våra konton förrän vi har två stycken, så att vi kan få ett elcertifikat vardera bokförda på våra konton.

Lite märkligt kan man tycka. Vi har alltså gnetat ihop till ett elcertifikat men det är alltså låst till nästa år när vi gnetat ihop nästa elcertifikat, eftersom det tar så lång tid för oss att få ihop till nästa elcertifikat. Första nästa sommar kan vi få det nuvarande elcertifikatet bokfört på ett av våra Cesarkonton och först då kan vi handla med det.

När vi väl fått ett elcertifikat på vårt konto kan vi sälja det till en hugad köpare. Dessa står knappast på kö eftersom det inte blir någon vinst för elhandlare att handla med enstaka elcertifikat. Bixia som köper vår överskottsel har dock lovat att köpa våra elcertifikat också.

Man kan väl som slutsats konstatera att elcertifikatsystemet helt enkelt inte var tänkt att användas av små elproducenter, som handlar med ett fåtal elcertifikat, när systemet en gång i tiden konstruerades.

Mätvärden enligt Cesarkontot

Mätvärden enligt CesarkontotElcertifikatkontot 20110916

Elcertifikatkontot 20110916

Elcertifikatkontot 20110916