En kommentar till inlägget ”Elbrist” och risk för bortkoppling av el löd (mitt tillägg av referens till Svenska Kraftnäts rapport från maj 2022).

”Nedan visas Svenska kraftnäts prognos för effektbalansen under topplasttimmen kommande år. Är inte det ganska alarmerande?”

Nej, är min tro. Utvecklar mina tankar här nedan.

Eleffektbrist eller inte?

En fråga man kan ställa är om det finns någon risk för eleffektbrist i Sverige i vinter eller närmaste kommande vintrar och i sådana fall under hur lång tid? Att bara titta på en enstaka topplasttimme ger inte hela bilden.

Svenska Kraftnät har i den färska rapporten ”Kortsiktig marknadsanalys 2022 – Analys av kraftsystemet 2023-2027” studerat frågan om risk för effektbrist de kommande fem åren. Resultaten blev enligt nedanstående tabell, där ”LOLE (Loss Of Load Expectation) och EENS (Expected Energy Not Served). LOLE mäts i tid (antal timmar per år med effektbrist). EENS mäts i antal MWh per år som efterfrågas men inte kan levereras.”

Från Svenska Kraftnäts rapport “Kortsiktig marknadsanalys 2022“.

Genomsnittlig risk för effektbrist förväntas öka från 0,2 timmar 2023 till 9,6 timmar 2027, om det inte finns någon effektreserv kvar och utan hänsyn till en minskad elanvändning (5% minskning i Europa, inklusive Sverige). Med effektreserv kvar och minskad elanvändning förväntas tiden med effektbrist sjunka till mindre än 0,1 timmar 2023-2026 och 1,9 timmar 2027.

En prognos är en prognos

En prognos är ingen sanning för den verkligen inträffat. Svenska Kraftnäts prognos bygger på många antaganden, som alla har vissa osäkerheter. Vi vet alla hur svårt det är att sia om framtiden. Inte minst gäller det i nuläget elfrågor där vi inte är ett isolerat land oberoende av vad som händer i andra länder, inte bara hos våra närmaste grannländer utan även i hela Europa.

Här nedan några antaganden som Svenska Krafnät gjort som bidrar till prognosernas osäkerheter

”Sverige fortsätter vara nettoexportör, men elenergiöverskottet minskar från 28 till 6 TWh under analysperioden och för vissa väderår får Sverige en negativ energibalans år 2027. Detta beror på en kraftigt ökad elanvändning under analysperioden och trots en stor utbyggnad av vindkraft så hinner inte produktionen byggas ut i samma takt som efterfrågan spås öka.
…
De främsta drivkrafterna bakom utvecklingen är elektrifiering av transportsektorn och ökning av den elintensiva industrin.
…
Erfarenheter från stora investeringsprojekt visar dock att osäkerheter kan senarelägga tidplaner vilket i så fall kan medföra att den ökade elanvändningen förskjuts i tiden.
…
För Sverige antas 254 MW efterfrågeflexibilitet i modellen. Detta skulle kunna vara pappersindustri eller annan verksamhet som minskar sin elanvändning vid höga elpriser.”

Svenska Kraftnät tror i sin prognos att Sveriges elanvändning ökar från 144 TWh år 2023 till 189 TWh år 2027, en ökning med 45 TWh på fyra år. Med tanke på att elanvändningen var 136,6 TWh under 2022 enligt preliminär statistik från Energiföretagen och har varit i genomsnitt 139 TWh under senaste tio åren är det en gigantisk ökning på så få år. Om elanvändningen för 2022 stämmer kan man börja med att ifrågasätta om vi når 144 TWh under 2023.

Om Sveriges 5,7 miljoner personbilar i trafik 2021 som körde 6,4 miljarder mil enligt Trafikanalys skulle vara elbilar med en elanvändning på 2 kWh/mil skulle 12,8 TWh el behövas. Det kommer dock att dröja till långt in på 2030-talet innan vi är där. Det tar tid att byta ut hela personbilflottan. Regeringens slopande av miljöbonusen för elbilar kan dessutom hämma köplustan hos privatpersoner att köpa eller leasa elbilar. Det är inte elbilar som kommer att svara för den stora förväntade ökningen av elanvändningen under de närmaste fem åren.

Industrins planer på elektrifiering bygger på tillverkning av vätgas med elektrolys. Det krävs ca 50 kWh el för att tillverka 1 kg vätgas med elektrolys av vatten till vätgas och syrgas. För de mängder av vätgas man tänker sig rör det sig om tiotals TWh med el som behövs enbart hos LKAB. Produktionskostnaden för denna vätgas beror till övervägande del på elpriset. Med tanke på att elpriserna rakat i höjden och att högre elpriser förväntas hålla i sig några år kan det vara en hämmande faktor för hur snabbt utvecklingen kommer att gå.

Om dessutom utbyggnaden av elproduktion inte hänger med önskat behov kommer det att fördröja planerna och att hålla elpriserna uppe. Å andra sidan bör högre elpriser locka till mera investeringar i elproduktion. Men långdragna tillståndsprocesser för speciellt vindkraft, men även för solkraftparker, påverkar hur snabbt ny elproduktion kan komma i drift. Ny kärnkraft kommer att dröja minst tio år till, se exempelvis rapport från WSP.

Högre elpriser bör även att gynna energieffektiviseringar som varit vilande under år vi haft låga priser. Sådan åtgärder motverkas dock av regeringens nyligen beslutade elstöd.

Det finns därför skäl att tro att Sverige inte kommer att öka elanvändningen med 45 TWh de kommande fem åren.

254 MW är i ungefär 1% av Sveriges högsta använda eleffekt på ca 22-26 GW under senaste årtiondet. Under de avslutande månaderna av 2022 minskade Sveriges temperaturkorrigerade elanvändning med 5% i september, 6,3% i oktober och 6% i november jämfört med 2021 enligt Svenska Kraftnät, huvudsakligen beroende på att hushållen minskade sin elanvändning. Om man även tar med de svenska hushållen i efterfrågeflexibiliteten bör den var mycket större än blygsamma 254 MW.

En trend är att antalet timmar med nettoimport av el i Sverige har minskat kraftigt under senaste drygt tio åren, på grund av en ökad elproduktion och minskad elanvändning under 2000-talet. En annan trend har under 15 senaste åren varit att den högsta effekten vi importerat har minskat och den högsta effekten vi exporterat har ökat. Se diagrammen här nedan.

Lägg därtill att vår granne Norge tillsammans med Sverige är Europas största elexportörer. En slutsats blir att det är försumbar risk för eleffektbrist i Sverige denna eller de närmaste kommande vintrarna.

Sveriges årliga inrikes elanvändning och elproduktion under 2001-2022. Data från SCB och för 2022 preliminär statistik från Energiföretagen.

Antal timmar per år med nettoimport av el i Sverige 2007-2022 (till och med november). Data från Svenska Kraftnät.

Max nettoimport och max nettoexport av el i Sverige per år under 2007-2022 (till och med november). Data från Svenska Kraftnät.