Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Jämförelse elproduktionsvärden från elmätare och växelriktare

Från och med 1 november till och med idag visar vår elmätare som sitter direkt efter växelriktaren att vi har producerat 2814 kWh. Under samma period har vi producerat 2785 kWh enligt de värden som SMA:s Sunny WebBox hämtar från växelriktaren. Värdet från växelriktaren är därmed 1,03% lägre än elmätarens värde, vilket är väldigt likt den avvikelse på 1,05% som jag konstaterade den 26 april i år. Elmätaren DELTAplus från ABB anges ha en noggrannhet klass 2 enligt standarden IEC 61036, vilket innebär ±2% noggrannhet. Det framgår av första siffran efter bokstäverna i modellkoden DBB21000 att vi har en klass 2 elmätare. Om man har en klass 1 elmätare enligt standarden IEC 61036 är noggrannheten ±1%.

Värdet för elproduktionen från vår växelriktare Sunny Boy 3000TL ligger alltså väl inom elmätarens noggrannhetsintervall. Enligt SMA:s serviceline i april i år var växelriktarens noggrannhet tidigare ca ±2%, men att de nyare modellerna som vår har en noggrannhet på ±0,5%. Som exempel på de nyare modellerna nämndes “SB…..TL-20, SB…….HF or Sunny Tripower”.

Ser att jag angav fel noggrannhet i inlägget i april då jag först tittade i databladet som följde med leveranspärmen, men det var datablad för en annan elmätare. Jag antar att den elmätare som nätägaren Vattenfall har i vår uttagspunkt har en bättre noggrannhet än ±2%.

I Energimyndighetens STEMFS 2009:4 ”Statens energimyndighets föreskrifter och allmänna råd om statligt stöd till solceller” anges att

”För uppföljningen krävs en elmätare som mäter av solcellsanläggningen producerad el vid inmatningspunkten till fastighetsinternt eller externt elnät.”

Men det anges inte vilken noggrannhet som elmätaren behöver ha. I vårt fall hade vi lika gärna kunna använt växelriktarens värde. Noggrannheten hos olika växelriktare kan säkert variera och alla följer inte produktionen på samma detaljerade nivå som vi gör, så ur den synvinkeln är en elmätare enklare att hantera. Elmätarens extra kostnad är försumbar för en större anläggning, men kan dock vara märkbar för de små anläggningarna.

I Energimyndighetens föreskrifter anges även att

” Uppgifter om uppföljning ska årligen under tre års tid lämnas till länsstyrelsen på denna blankett. Den första uppföljningen ska ske ett år från det tillfälle då solcellsanläggningen togs i drift, och ska därefter ske med ett års intervall. Ange när anläggningen togs i drift. Fyll i årlig elproduktion”

Undrans hur många som kommit ihåg detta? Hörde ett rykte om att det var få som lämnat in sina produktionsuppgifter. Vi fick en påminnelse av länsstyrelsen och det var bra, annars hade vi väl glömt det också.

 

241 kWh solel under september

Under september producerade våra solceller 241,1 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har nu 794 kWh/kW när nio månader har passerat.

För både januari och februari gav PVsyst osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli-september hamnade vi under alla prognoser. Juli-augusti var mindre soliga än normalt, till skillnad från januari-juni som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm, se inlägg från 27 september. Troligen gällde det även september. Under juli gav Sunny Portal den bästa prognosen, medan PVGIS var närmast under augusti-september.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,79 380,6 416 508 552
Jul 367,05 385 418 471 454
Aug 334,11 353,5 338 407 446
Sep 241,11 273,4 251 275 272
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under september 2011.

Solelproduktion per dygn under september 2011.

Solelproduktion per timme under september 2011.

Solelproduktion per timme under september 2011.

Elproduktion per dygn

Det första diagrammet nedan visar solelproduktionen per dygn i år. Man kan ana att våren hade flera helt soliga dagar än sommaren och hösten.

I det andra diagrammet visas hur många dygn vi haft en viss elproduktion sedan starten den 28 oktober ifjol. Exempel: Under 20 av de 336 dygnen var solelproduktion 0 kWh, vi hade ju en hel del snö i vintras och det ställde till det.

En dag i år har det blivit över 20 kWh. Det var 26 maj som det blev 20,32 kWh under dygnet. Varför blev det då inte mera runt sommarsolståndet då vi har de längsta dagarna under året? Den huvudsakliga orsaken är nog att lufttemperaturen är högre längre fram på sommaren och det ger lägre verkningsgrad på solcellerna. Dessutom kanske det är ovanligare med helt klara dagar under sommaren?

Vår solelproduktion per dygn under 2011.

Vår solelproduktion per dygn under 2011.

Antal dygn med viss solelproduktion sedan starten 28 oktober 2010.

Antal dygn med viss solelproduktion sedan starten 28 oktober 2010.

850 kWh/kW i år?

Vi har hittills producerat 2630 kWh solel i år. Vår anläggnings nominella effekt är 3,36 kW, vilket gör 782 kWh/kW. Antaget att vi kommer att producera 200-250 kWh till under resten av året hamnar vi på totalt 2830-2880 kWh och 842-857 kWh/kW. Det är bättre än min uppskattning på 800 kWh/kW.

Utan skuggning morgon och kväll från omgivande träd hade vi säkert nått över 900 kWh/kW. Men det är väl så här det är för de flesta småhusägare. Man har inte perfekta förutsättningar (tak rakt mot söder, med 41 graders lutning i Västerås och ingen skuggning under dagen), vilket gör att man inte når de optimalt möjliga värdena.

 

Solelproduktion Augusti – summering

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för augusti från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-augusti 2011.

53% av vår producerade solel under augusti matades in på nätet, vilket är 1% mindre än under juli. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

19% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under juli då det blev 23%. Under 9 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var fyra dygn mindre än under juli.

Under juli köpte vi 291,3 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 367-783 kWh under juli månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under augusti på 171 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 462 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 196,1 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 95 kWh. Vi blev alltså inte ett plushus under augusti. I år blev vi plushus endast under juni månad.

Under maj-augusti blev vårt köpnetto av el 181 kWh och det är väl inte så pjåkigt?

Sammanställning augusti 2011

Sammanställning augusti 2011

Under två timmar i augusti när det borde ha varit solelproduktion saknades loggade värden och under fyra andra timmar saknades loggning delvis, vilket kan ha gett en liten påverkan av statistiken ovan.

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per timme under augusti 2011.

Solelproduktion per timme under augusti 2011.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion Juli – Summering

Här kommer en sen summering av juli. Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för juli från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-juni 2011.

54% av vår producerade solel under juli matades in på nätet, vilket är 8% mindre än under juni. Denna el säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

23% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under juni då det blev 29%. Under 13 av månadens dygn producerade vi mera solel än husets elanvändning, vilket var fem dygn mindre än under juni.

Under juli köpte vi 241,1 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 376-408 kWh under juli månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under juli på 170 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 411 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 197,4 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 44 kWh. Vi blev alltså inte ett plushus under juli, som var mindre solig än juni, som hittills varit den enda månad vi varit plushus.

Sammanställning juli 2011

Sammanställning juli 2011

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per timme under juli 2011.

Solelproduktion per timme under juli 2011.

Problem med sensorvärdena

Har fått ett problem med sensorvärdena. På eftermiddagen den 20 juli, då vi var bortresta, försvann sensorvärden för solinstrålning, lufttemperatur och modultemperatur. De var sedan helt borta drygt 10 dagar och har därefter fungerat under några 5-minutersperioder då och då, typ som nedan. Undrans vad det beror på?

Sporadiska värden från våra sensorer.

Sporadiska värden från våra sensorer.

Min ingen felsökning efter lösa kabelanslutningar har inte gett något resultat ännu. Eftersom alla sensorvärden försvunnit borde det vara kabeln från takets sensorbox till webboxen i groventrén (snarare än enskilda kablar till de tre sensorerna) eller problem med RS485 ”Power injector” eller möjligen att möss gnagt på kabeln någonstans. Var upp på vinden och kollade den synliga delen av kabeln och där fanns inga skador som jag kunde se.

Jag upptäckte det inte förrän den 3 september eftersom jag hade varit upptagen med annat och inte tittat på värdena på ett tag. Har skickat en fråga både till SMA och vår installatör Direct Energy för ett par veckor sedan, men har inte fått något förslag till lösning på problemet ännu.

334 kWh solel under augusti

Under augusti producerade våra solceller 334,11 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har nu 722 kWh/kW när åtta månader har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli hamnade vi under alla prognoser, vilket pekar på att juli var mindre solig än normalt, till skillnad från januari-juni som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm. För augusti var det PVGIS den prognos som kom närmast, 1,2% från verkliga värdet.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,79 380,6 416 508 552
Jul 367,05 384,9 418 471 454
Aug 334,11 353,5 338 407 446

 

Jämförelse av vår soleproduktion med några prognosprogram

Jämförelse av vår soleproduktion med några prognosprogram

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per dygn under augusti 2011.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

367 kWh solel under juli

Under juli producerade våra solceller 367,05 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning är dock väl försiktig för i år, vi har nu 644 kWh/kW när sju månader har passerat.

För både januari och februari har PVsyst gett osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli hamnade vi under alla prognoser, vilket pekar på att juli var mindre solig än normalt, till skillnad från januari-juni som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet när jag fått timvärdena från Vattenfall.

  Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,79 380,6 416 508 552
Jul 367,05 384,9 418 471 454
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under juli 2011.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Solelproduktion per dygn under 2011 till och med juli.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Juni 2011
KTH 635
Bua Kyrka 593
Gäddeholm 513
Finnängen 512
ABB Corporate Research Ca 510

Värden saknas för juni för ABB-anläggningen eftersom jag fått meddelandet ”Inga tidsserier är tillgängliga för dig just nu.” från Mälarenergis hemsida under de senaste dagarna. Jag gjorde därför en uppskattning.

KTH är fortfarande i klar topp under 2011 och med tanke på att den gett mer än Bua kyrka alla månader i år utom snörika januari tror jag att KTH kommer att förbli i topp året ut. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. Andreas har tidigare sagt att han ska ta dit plåtslagare för att finslipa sin anläggning på Finnängen så han siktar på tredjeplatsen…

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Kanske på Öland eller Gotland?

Jag har nu semester och kommer att vara bortrest i två omgångar. Det kommer därför att bli glesare med inläggen en tid framöver.

Jämförelse av produktion per månad för fem solcellsanläggningar

Jämförelse av produktion per månad för fem solcellsanläggningar