Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Okt 2011
KTH, Stockholm 1046
Bua Kyrka, norr Varberg 905 *
Finnängen, Linköping 858
ABB Corporate Research, Västerås 850
Gäddeholm, Västerås 835

* Data för Bua Kyrka hämtas från soldata.se. Troligen har det blivit något fel på uppladdningen av data från Bua till soldata.se i oktober, snarare än att anläggningen varit ur drift i oktober.

KTH är fortfarande i särklassig topp under 2011 och kommer att slå svenskt rekord för solceller med nästan 1100 kWh/kW under ett år. Om någon för några år sedan påstått att det var möjligt med ett så högt värde i Sverige hade man inte blivit trodd!

KTH har slagit alla andra anläggningar under alla månader i år utom snörika januari då Bua Kyrka var bättre. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. ABB Corporate Research gjorde ett ryck jämfört med vår anläggning under oktober. Det beror på ABB-anläggningen med sin 40 graders lutning är speciellt förmånlig under oktober jämfört med vår 27 graders lutning. Oktober är den snöfria månad som det är störst fördel för ABB-anläggningen.

För vår egen del tar skuggning av omgivande träd bort en del under för- och eftermiddag. Utan dessa träd skulle vi säkert varit över 900 kWh/kW. En lind skuggar mest. Fast vem vill sätta motorsågen i en stor fin lind? Lind är för övrigt det vanligaste värdträdet för mistel här runt Västerås, fast just i denna lind finns inga mistlar ännu.

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Det skulle kunna finnas på Öland eller Gotland, som i genomsnitt har högre solinstrålning än Stockholm.

Bara förnyelsebar energi i huset 2011?

Vi har sedan 2007 andelar i O2 ekonomisk förening och är därmed delägare i vindkraftverket Svegström utanför Sveg. Vi har 14 andelar som ger oss möjlighet att köpa upp till 14 000 kWh/år till föreningspriset. Vi har solfångare, solceller och eldar med egen ved i vår vattenmantlade braskamin. Kan vi hålla vårt behov av inköpt el under 14 000 kWh/år kan vi alltså säga att all vår energi till huset är uthålligt förnyelsebar.

Under januari till oktober köpte vi 10 569 kWh el. Hittills i november har vi köpt ca 525 kWh. Klarar vi resten av november och december på ca 2900 kWh? Ja, om det blir en varm fortsättning av året. Nej, om det blir svinkallt som ifjol. Huum… nu ska jag gå ner och lägga in ett vedträd i brasan. Och… i morgon ska jag klyva mera ved.

Om vi antar att 1500 kWh (1272 kWh idag) går till vårt fristående garage och förråd skulle det bli 12 500 kWh till huset, vilket skulle bli 77 kWh/m2, inklusive hushållsel och el för uppvärmning med elpatron i ackumulatortanken, om vi skulle klara 14 000 kWh i år. Det får man väl anse vara hyggligt för ett hus byggt 2006.

PS. I ovanstående uppskattningar har jag inte tagit med vi matar in ett överskott av solel på nätet. Hittills har vi matat in 1512 kWh till nätet.

 

 

Solelproduktion Oktober – summering

Har fått timdata för uttag från elnätet (branschspråk för den el vi köpt) och inmatning av överskott av el från våra solceller till elnätet för oktober från Per Holmquist, Vattenfall. Med hjälp av dem och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-oktober 2011, vilket alltså är jämnt ett år.

40% av vår producerade solel under oktober matades in på nätet, vilket var 16% mindre än under september. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

3% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under september då det blev 14%. Det blev inget dygn med positivt solelnetto. Enligt webboxens lagrade 5-minuters värden saknas värden mellan 11:55 och 14:50 den 15 oktober, dvs under nästan 3 timmar. Liknande problem har tyvärr noterats även under augusti-september. Behöver göra en utredning om dessa missade mätvärden beror på fel på loggern eller att växelriktaren varit ur funktion.

Under oktober köpte vi 1088 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit i oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 1209-1386 kWh under oktober månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under oktober på 83 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 1171 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 56 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 1032 kWh. Den förhållandevis låga elanvändningen under oktober i år jämfört med 2007-2010 återspeglar att oktober varit varmare än normalt.

Sammanställning oktober 2011.

Sammanställning oktober 2011.

Klicka på tabellen för att se den i full storlek.

Under fyra timmar i augusti, ett 20-tal timmar i september och ca tre timmar i oktober saknades loggade värden helt eller delvis vilket kan påverka statistiken något.

Solelproduktion per dygn under oktober 2011.

Solelproduktion per dygn under oktober 2011.

Solelproduktion per timme under oktober 2011.

Solelproduktion per timme under oktober 2011.

Uppdatering av septembers summering

Ikväll uppdaterade jag summeringen för september, med hjälp av värden på fil från Per Holmquist, Vattenfall. Det blev inget dygn under september då solelproduktionen var större än elanvändningen. Däremot hade vi sammanlagt 104 timmar utan elköp, då solcellerna gjordes oss självförsörjande på el.

När jag tidigare använda värden från Vattenfalls hemsida blev jag fintad av att om man väljer att visa värdena från exempelvis 1 september är det första värdet “00:00” för sista timmen (23:00-24:00) i augusti. De timvärden man ser anger alltså slutet för den timme värdena gäller för. Detta visste jag i och för sig sedan tidigare, men i hastigheten hade jag missat att diagrammet började med “00:00”.

För övrigt en fin finess att kunna se timvärdena på webben. Man loggar in på “Mina sidor” med sitt kundnummer och en kod som står på fakturan.

Timvärden för elanvändning i vårt hus från Vattenfalls web.

Timvärden för elanvändning i vårt hus från Vattenfalls web.

139 kWh solel under oktober

Under oktober producerade våra solceller 138,75 kWh el, se diagrammen här nedan för solelproduktion per dygn och timme.

I nedanstående tabell har jag jämfört våra verkliga produktionsvärden med värden från olika simuleringsprogram. Under framför allt november-januari var solcellsanläggningen tidvis snötäckt och utan någon elproduktion. Även några dagar i februari var snödrabbade. Man får även tänka på att vi har skuggning under morgon och kväll, som ger en del förluster, som Solelekonomi inte tar någon hänsyn till och vilket jag inte lagt in någon korrektion för i PVsyst. Däremot ingår det nog en del skuggförluster i PVGIS. Sunny Portals uppskattning är baserad på att jag antagit en solelproduktion på 800 kWh/kW och år vilket Sunny Portal använt för att göra en månadsfördelning. Min uppskattning var dock väl försiktig, det första året blev det 867 kWh/kW.

För både januari och februari gav PVsyst osannolikt bra överensstämmelse med den verkliga solelproduktionen. Alla simulerade värden får man förstås ta med en nypa salt. Det är många faktorer som kan påverka den verkliga elproduktionen. Därför ska man inte generellt förvänta sig den riktighet som PVsyst råkat ge under januari och februari. När det gäller mars låg solelproduktionen över alla prognoser! Det berodde säkert på att mars var soligare än normalt, se inlägg från 20 maj. Även under april var PVsyst den prognos som kom närmast den verkliga solelproduktionen. April hade också mer sol än normalt. För maj var det dött lopp mellan PVGIS och Solelekonomi när det gäller bästa prognos, där både låg mindre än 0,5% från verkligheten. För juni var PVGIS närmast, med PVsyst som tvåa. När det gäller juli-oktober hamnade vi under alla prognoser. Juli-augusti var mindre soliga än normalt, till skillnad från januari-juni och september som alla har varit soligare än normalt enligt SMHI:s mätningar i Stockholm, se inlägg från 27 september.. Under juli gav Sunny Portal den bästa prognosen, medan PVGIS var närmast under augusti-oktober.

Återkommer med en utvärdering av inmatning till nätet efter genomgång av timvärdena från Vattenfall, som jag fick idag.

 

Gäddeholm 73 Sunny Portal PVGIS Västerås PVSyst oskuggat Stockholm Solelekonomi 1.0 Stockholm
Nov 52,71 44,1 73,2 72,4 73
Dec 18,87 0,3 32 47,8 31
Jan 48,09 18,3 49,8 48,7 68
Feb 129,93 115,9 121 129 70
Mar 292,32 242,5 229 273 255
Apr 362,20 324,2 336 368 465
Maj 449,87 379,8 452 500 448
Jun 441,79 380,6 416 508 552
Jul 367,05 385 418 471 454
Aug 334,11 353,5 338 407 446
Sep 241,11 273,4 251 275 272
Okt 138,75 170,7 149 164 159
Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Jämförelse av vår solelproduktion med några olika prognosprogram.

Solelproduktion per dygn under oktober 2011.

Solelproduktion per dygn under oktober 2011.

Solelproduktion per timme under oktober 2011.

Solelproduktion per timme under oktober 2011.

Solelproduktion per dygn första året.

Solelproduktion per dygn första året.

Klicka på diagrammen för att se dem i större storlek.

Första året gav våra solceller 2912 kWh

Vår nya solcellsanläggning kördes igång på morgonen den 28 oktober ifjol. Till och med 27 oktober i år producerade den 2912 kWh enligt elmätaren för solcellerna. Detta blir 867 kWh/kW.

Med tanke på att vi har skuggning av omgivande träd morgon och kväll var det svårt att i förväg veta exakt hur mycket solel vi skulle producera. Jag hade försiktigtvis räknat med åtminstone 800 kWh/kW, vilket baserades på erfarenheter av en 3 kW solcellsanläggning installerad 2005 på ABB Corporate Research. Det slog vi med råge!

Men man ska ha i minnet att det under januari-september i år varit 5% soligare än normalt (för tidsperioden 1961-1990), enligt SMHI:s mätningar i Stockholm. Vi bor visserligen i Västerås, 8-9 mil fågelvägen från Stockholm, men mönstret vad gäller solinstrålningen borde vara detsamma i Västerås.

En slutsats är att skuggning har större betydelse än att man har exakt rätt orientering (rakt mot söder bäst) och lutning (41 grader mot horisontalplanet teoretiskt bäst i Västerås). Förutom träd är skorstenar, omgivande byggnader, flaggstänger och lykstolpar exempel på föremål som kan ge skuggning. Vid nybyggnation bör man redan från början tänka på detta, eftersom missar i planeringen kan vara omöjliga att åtgärda när väl huset står på plats.

När det gäller lutningen ger 10 graders avvikelse från den optimala teoretiskt bara 1-2% förlust i årsproduktion vid orientering rakt mot söder. I praktiken kan det dock bli annorlunda här i Sverige eftersom vi lever i ett land där det snöar på vintern. Det är bättre att ha högre lutning än den teoretiskt bästa än att ha lägre lutning, då problem med snö, löv och smuts blir mindre eftersom modulerna lättare rengör sig själva vid en högre lutning.

Solelproduktion per dygn första året.

Solelproduktion per dygn första året.

Tre dygn kvar till ettårsjubileum

Den 28 oktober kl 08.00 startade jag solcellsanläggningen. Ett historiskt ögonblick… Men det var först 09.00 som det började bli någon produktion av solel. Det betyder att på kvällen den 27 oktober, om tre dygn, kan jubileum efter första året firas.

Vi har sedan starten producerat 2905 kWh solel enligt vår elmätare för solcellsanläggningen och det kan väl bli ca 10 kWh till, det skulle då bli 868 kWh/kW och 17-20% av vårt årliga normala behov av köpt el innan vi installerade solcellsanläggningen.

Solelproduktionen är bättre än förväntat, men långt ifrån Sverigetopp, där ett soligare år än normalt delvis bidragit till detta. Vi har skuggning av omgivande träd på morgon och kväll. Jag tror det är typiskt för många villatak att man var en del skuggning från omgivande träd, hus eller horisont eller att orientering eller taklutning inte är optimal, som gör att det inte blir maximalt möjlig produktion. Utan skuggning hade vi sannolikt varit runt 1000 kWh/kW.

Vår webbox som loggar solelproduktionen från växelriktaren visar 2856 kWh, vilket är 1,02% lägre värde än elmätaren. Bra betyg för växelriktarens noggrannhet!

Vi har hittills matat in 1519 kWh (52%) av vår solelproduktion till nätet. Hur mycket man matar in på nätet beror inte bara på hur stor solcellsanläggning man har utan även på ens egen elanvändning dagtid. Här kan det säkert skilja en hel del mellan olika hushåll, men generellt är elanvändning låg sommartid under dagen, vilket gör att man även med små solcellsanläggningar får räkna med att man får ett överskott som matas in på nätet.

Det i särklass enklaste sättet att lösa överskottsproblematiken vore att tillåta nettodebitering genom att nätägaren skulle tillåtas att skicka ett nettovärde till elhandlaren. Ska 2012 bli ett efterlängtat genombrott för den enastående sega frågan om nettodebitering?

 

Solelproduktion September – summering

Med hjälp av data från Vattenfalls kundwebb och data från solcellsanläggningen gjorde jag en sammanställning tillsammans med en jämförelse för november 2010-september 2011.

56% av vår producerade solel under september matades in på nätet, vilket var 3% mer än under augusti. Denna överskottsel säljer vi till Nord Pool spotpris per timme via Bixia.

14% av månadens timmar behövde vi inte köpa någon el och vi var under dessa timmar alltså helt självförsörjande på el, vilket var mindre än under augusti då det blev 29%. Räknade inte ut hur många dygn vi producerade mera solel än elanvändning, min mall fungerade inte när jag hämtade data från Vattenfalls webb. När jag hade fått filer från Per Holmquist, Vattenfall, gjorde jag en revidering och det blev inget dygn med positivt solelnetto. Ett annat problem var att det på grund av saknade loggvärden blev det för låga timvärden för solelproduktionen för åtminstone ett 20-tal timmar (alternativt att det var något fel med växelriktaren så att det inte blev någon produktion under dessa timmar).

Under augusti köpte vi 379,9 kWh el till vårt hus (163 m2 boyta) och separat förråd (50 m2 uppvärmd yta till 7-8° vintertid, sommartid har vi ingen värme på), vilket är det lägsta värdet sedan vi flyttade hit oktober 2006. Under 2007-2010 köpte vi 501-1210 kWh under september månad. Solcellerna gav i år ett nettotillskott under september på 107 kWh. Utan solcellerna hade det alltså blivit 487 kWh köpt el. Dessutom matade vi in 134 kWh till nätet, vilket gör att vårt köpnetto var 246 kWh.

Under halvåret april-september blev vårt köpnetto av el 893 kWh. Med 41% större solcellsanläggning (4,73 kW toppeffekt istället för nuvarande 3,36 kW) hade vi nollat detta halvår. Vi hade behövt ytterligare 6 moduler (8,3 m2). Om arkitekten hade fått in skorstenen på takets norra sida, som vi önskade, är det väl på håret att det skulle gått att få in 6 moduler till…

Sammanställning september 2011

Sammanställning september 2011

Under fyra timmar i augusti och ett 20-tal timmar i september saknades loggade värden helt eller delvis vilket kan påverka statistiken något.

Solelproduktion per dygn under september 2011.

Solelproduktion per dygn under september 2011.

Solelproduktion per timme under september 2011.

Solelproduktion per timme under september 2011.

Jämförelse fem solcellsanläggningar – vilken är bäst i Sverige?

I figuren och tabellen nedan har jag uppdaterat solelproduktion i form av kWh solel per installerad kW för de fem olika anläggningar som jämförts även tidigare. Genom att använda kWh/installerad kW kan man jämföra produktionsdata från olika anläggningar. Anläggningarna finns beskrivna i inlägg den 8 maj.

Anläggning kWh/kW, Jan-Sep 2011
KTH, Stockholm 983
Bua Kyrka, norr Varberg 903
Finnängen, Linköping 809
ABB Corporate Research, Västerås 799
Gäddeholm, Västerås 794

KTH är fortfarande i särklassig topp under 2011, med Bua Kyrka som lika klar tvåa. KTH har slagit alla andra anläggningar under alla månader i år utom snörika januari då Bua Kyrka var bättre. Övriga anläggningar är förvånansvärt lika. Finnängen har gått upp på tredje plats. Andreas nämnde tidigare att han skulle ta dit plåtslagare för att finslipa sin anläggning på Finnängen. Kanske gjorde detta susen? För vår egen del tar skuggning av omgivande träd bort en del under för- och eftermiddag. Utan dessa träd skulle vi säkert bräcka Finnängen. En lind skuggar mest. Fast vem vill sätta motorsågen i en stor fin lind där humlorna surrar trevligt vid blomningen?

Finns det någon anläggning i Sverige som slår KTH-anläggningen? Det skulle kunna finnas på Öland eller Gotland, som i genomsnitt har högre solinstrålning än Stockholm.

Jämförelse av solelproduktion för fem olika solcellsanläggningar

Jämförelse av solelproduktion för fem olika solcellsanläggningar

 

Timmar hit och dit – kaosteori?!

Tänkte sammanställa timstatistik för september, men det blev inte helt framgångsrikt. Plockade för första gången timvärden från Vattenfalls webb. När man är inloggad kan man nämligen se timvärden för sin elanvändning och i vårt fall även för inmatning av överskottsel till nätet.

Började sedan plocka timvärden från Sunny Portal för solelproduktionen. Upptäckte då att för 14 timmar fördelade på sju dagar under september saknades timvärden. När jag tittade på dygnsvärdena kunde jag se att i de flesta fallen var de högre än summan av timvärden, så dessa dygnsvärden var förmodligen OK. Med ett undantag. För den 10 september verkade det sista timvärdet mellan 16 och 17 saknas (snarare två saknade värden, se nedan). Summan av timvärdena var 13,01 kWh medan dygnsvärdet var 12,54 kWh. Än märkligare var att summan av 5-minutersvärdena blev 10,53 kWh. Huh…? När jag tittade närmare på de loggade 5-minutersvärden var effekten 781 W kl. 16.00, sedan kom nästa loggade mätvärde först 16.50 då effekten var 394 W (det saknades alltså nio 5-minutersvärden mellan 16.05 och 16.45), därefter saknades ytterligare loggmätvärden. Även en stund efter 17.00 borde vi ha fått ut en del solenergi. Uppenbarligen hade det blivit något fel denna dag. Lite oroväckande. Beror instabiliteten på Sunny Portal eller är det något problema här hemma? Det återstår att se.

När jag skulle matcha timvärden för vår elanvändning och inmatning av överskottsel med timvärden för solelproduktion blev det skumheter igen. Det visade sig efter en stunds grubblande bero på att timvärden som hämtats från Vattenfalls hemsida låg en timme förskjutna jämfört med de timvärden som jag tidigare månader fått på fil från Per Holmquist, Vattenfall. I filerna är timvärden enligt normaltid för hela året (inga sommartider), medan det inte är så för värdena på hemsidan.

Vid detta laget blev jag trött och lät timpillrandet bero till en annan dag… Får alltså återkomma senare med timstatistiken för september.

 

Timproduktionsvärden för 10 september från Sunny Portal.

Timproduktionsvärden för 10 september från Sunny Portal.Värden saknas i slutet av eftermiddagen.