Under april månad producerade vi 397,37 kWh (82,9 kWh/kW) solel enligt elmätaren. I diagrammet här nedan visas en jämförelse av solelproduktionen per dygn under april 2015 och 2016. Den producerade energin i kWh är inte jämförbar med tidigare år eftersom vi har byggt ut vår solcellsanläggning från 3,36 kW till 4,794 kW, med driftstart 27 november 2015. Bästa dag blev 30 april med 24,6 kW (5,1 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Tack vare att vi nu har 4,794 kW installerat mot tidigare 3,36 kW blev det rekord för april. Det gamla rekordet var från april ifjol då vi skördade 364 kWh (108,4 kWh/kW). Medel under april 2011-2015 var 350 kWh (104,2 kWh/kW) enligt växelriktaren.

Vårt utbyte per installerad kW kommer att sjunka jämfört med tidigare eftersom av de fem nya modulerna sitter en mot väst, en mot ost och de tre övriga som visserligen sitter mot söder får mera skuggning på morgon och eftermiddag.

Produktion per modul

Eftersom våra solcellsmoduler numera har effektoptimerare från SolarEdge på varje modul kan man också se energiproduktion per modul, se diagrammet här nedan. Det är intressant att se att produktionen är hyggligt jämn för de gamla modulerna 1-14. Modulerna 10-12 hade dock lägre produktion än de övriga och det är dessa moduler som skuggas mest av närstående träd. Ska bli intressant att se hur skillnaden blir när träden får löv och skuggningen blir mera markant.

Den lägre produktionen för modulerna 17-19 beror på att de sitter på vårt kökstak, som är lägre än det övriga taket där de övre modulerna sitter, där det blir mera skuggning på morgonen från närliggande husvägg och på eftermiddag-kväll från omgivande skog.

Modul 15 och 16 som sitter mot öster respektive väster gav 25% respektive 26% lägre utbyte än medel för de sydvända modulerna. De hämmas förutom av väderstrecket även av de lövträd som finns öster om huset respektive den lövskog som finns väster om huset.

En intressant fråga är om det går att se någon skillnad på utbytet för de gamla modulerna efter det att effektoptimerarna monterades på dessa moduler. Vi har relativt mycket skuggning under morgon-förmiddag och kväll, där effektoptimerarna borde ge en fördel.

Utbytet för de 14 gamla modulerna var 94,4 kWh/kW under april. Det är det nästa lägsta utbytet för april under åren 2011-2016. MEN, man måste förstås ta hänsyn till att det varit olika solinstrålningen under de olika åren, så jag får återkomma när jag har sådana data.

Noggrannhet växelriktarens mätvärden

Växelriktaren visade i genomsnitt 1,2% högre värden än elmätaren under april. Skillnaden mellan värdena från elmätare och växelriktare är dock inte konstant. Vid låg energiproduktion under en dag visar växelriktaren lägre värden än elmätaren, medan det vid högre energiproduktion är det tvärtom. Enligt SolarEdge har växelriktarens mätvärden en noggrannhet på ±5%, medan vår elmätare från ABB har en noggrannhet på ±1%.

Egenanvändning – överskott

Av vår producerade solel under april använde vi 151,4 kWh (38%) själva och matade in ett överskott på 246,0 kWh (62%) till nätet. Under 2011-2015 var vår egenanvändning i genomsnitt 46,8% medan 53,2% var ett överskott som matades in till nätet. I och med att vi byggt ut vår solcellsanläggning kommer både produktion och överskott att öka, vilket gör att vår egenanvändning minskar.

Av vår elanvändning var 12,4% solel under april. Hade vi kunnat använda all solel själva hade det blivit 32,5%.

Tillkommer dessutom att vi får varmvatten från våra solfångare, vilket gör att vi minskar användning av elpatron för uppvärmning av vatten i ackumulatortanken. Varmvattnet används till tappvarmvatten och golvvärme på båda våningarna. Vi bor långt ifrån närmaste fjärrvärmeområde så det var aldrig något alternativ för oss när vi lät bygga huset 2006.

Produktionsdata

På SolarEdge monitoring portal finns vår solcellsanläggning under namnet Geddeholm 73. Den installerade solcellseffekten är 4,794 kW från och med 27 november 2015. Solcellsmodulerna har en yta på 27,5 m2. Dessförinnan hade vi 3,36 kW solceller med driftstart 28 oktober 2010 och för den tiden finns driftdata i SMA:s Sunny Portal.

En beskrivning av vår utbyggda solcellsanläggning finns i inlägget Vår utbyggda solcellsanläggning.

Vi har dessutom 10 m2 solfångare som varit i gång sedan slutet november 2006, någon månad efter inflyttningen i huset.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Jämförelse solelproduktion per dygn under april 2015 och april 2016.

Solelproduktion per modul april 2016. Modul 15 är vänd mot väster, modul 16 mot öster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket. Bakgrundsbilden är från SolarEdge monitoring portal.

Energiutbyte per modul april 2016. Modul 15-16 är vända mot öster respektive väster, medan övriga är vända mot söder. Modulerna 17-19 sitter på en lägre del av taket.

Det blev 388,89 kWh (116,0 kWh/kW) solel under augusti för oss. Det är ett nytt rekord för augusti! Sedan vi installerade vår anläggning den 28 oktober 2010 var den tidigare bästa augustimånaden under 2013 då det blev 356,02 kWh (106,0 kWh/kW) under augusti.

Den bästa dagen under augusti var den 1 augusti med 17,25 kWh (5,13 kWh/kW). Det är ett nytt prydligt rekord för en augustidag. Det tidigare rekordet var från 4 augusti 2011 med 17,08 kWh.

Årets augusti blir därmed årets nästa bästa månad. Bäst i år blev juni som producerade 399,34 kWh (118,9 kWh/kW). Ifjol satte juli “all time high” för en månad medan maj var den bästa månaden under 2011-2013.

Den beräknade snittproduktionen per månad för månaderna april, maj, juni och juli sett över många år skiljer bara sådär ±5-6% i Mälardalen om man har ett sydvänt system med optimerad lutning. Skillnaden för en viss månad mellan olika år kan dock skilja mer än så. Därför är det naturligt att ordningen mellan månaderna kan variera mellan olika år.

Diagrammet nedan visar en jämförelse av årets månader från och med november 2010.

Soltimmar

På SVT fick vi i kväll höra att antalet soltimmar i Stockholm var det högsta sedan 107 år. Kul! Borlänge slog rekord i soltimmar under augusti, men där har mätningarna “bara” pågått sedan 1987.

Observerar att soltimmar av SMHI definieras som den tid då den direkta solinstrålningen överstiger 120 W/m2. Soltimmar är därför inget begrepp som ska användas av solcellsägare. Det är den globala solinstrålningen som bestämmer hur stor solelproduktionen blir. Den globala solinstrålning omfattar både den direkta och den diffusa solinstrålningen. I Sverige svarar den diffusa solinstrålningen för ungefär hälften av den årliga solinstrålningen.

Läs mera om detta i inläggen Vad är soltimmar, drifttimmar och fullasttimmar? och Skillnad mellan global, diffus och direkt solinstrålning?

Produktionsdata

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika produktionsdata. Det finns i dagsläget 455 svenska solcellsanläggningar som visar produktionsdata på Sunny Portal.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd, som gör att vårt utbyte minskar jämfört med om vi inte hade haft någon skuggning. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Under oktober blev det 92,39 kWh (27,5 kWh/kW) solel och årets oktober placerade sig därmed på sista plats i jämförelse med tidigare års oktobermånader. 139 kWh, 123 kWh och 125 kWh blev det under oktober åren 2011-2013. Notabelt är att det inte var någon helklar dag under oktober. I år är det främst juli som varit riktigt solig hos oss med månadsrekord, men första halvåret var inte lika bra och årets solskörd kommer att bli vår lägsta årsskörd hittills.

Bästa dag under månaden var den 11 oktober med 8,04 kWh (2,4 kWh/kW). Vårt oktoberrekord är 9,97 kWh (3,0 kWh/kW) från 4 oktober 2013.

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för ett av forskningssystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km fågelvägen från vårt hus, så det borde vara marginell skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 30,5 kWh/kW, 11% mer än hemma oss så vi tappar på grund av vår takskuggning. Intressant var att 1 oktober med 3,1 kWh/kW var klart bättre i MW-parken än 11 oktober (2,7 kWh/kW), som var vår bästa dag. Huum… Kan det bero på att vår stora lind skuggar mycket under morgon och förmiddag när solen står lågt som den gör så här års och den 1 oktober hade en solig morgon att döma av data från MW-parken. Möjligen kan det även ha spelat  roll att vårt Mälarnära läge gav morgondimma?

Det är viktigare att man har ett skuggfritt tak än att man har optimal lutning (drygt 40 grader i Västerås) och exakt söderläge eftersom produktionen inte varierar så mycket med måttlig variation av taklutning och väderstreck vid sidan av söder, se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Driftdata

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan oktober 2013 och oktober 2014. Jag lade även in ett diagram med månadsdata sedan starten av vår solcellsanläggning.

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Det finns i dagsläget 317 svenska solcellsanläggningar som visar driftdata på Sunny Portal. Under Produktionsdata finns länkar till flera portaler som visar driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2013 och oktober 2014.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Här kommer två diagram som visar data från växelriktaren för våra fyra första år med solceller, från och med 28 oktober 2010 till och med 27 oktober 2014.

Solel per dygn

Det ena diagrammet visar solelproduktionen per dygn. Det illustrerar hur solelproduktion kan variera över ett år och per dygn. Variationen från dygn till dygn kan vara stor. I genomsnitt producerar förstås sommardagarna mer än vinterdagarna, men de bästa vinterdagarna kan vara bättre än de sämsta sommardagarna. Medelvärdet för de 1460 dygnen har varit 7,16 kWh/dygn = 2,28 kWh/kW och dygn. Som mest har vi skördat 20,74 kWh = 6,17 kWh/kW under ett dygn.

Under 61 (4%) dygn har vi inte fått någons solel alls. Det är vinterdygn då solcellerna varit snötäckta, med minst ett undantag. Jag minns en mulen och väldigt mörk decemberdag då det faktiskt blev noll i solelproduktion trots att solcellsmodulerna var snöfria.

Varaktighet

Det andra diagrammet visar en varaktighetskurva som visar hur många dygn en viss solelproduktion per dygn överskridits. Under de fyra första åren har det inte varit några tekniska fel på anläggningen som orsakat produktionsbortfall. Däremot har ett längre strömavbrott (37 timmar december 2011) och nätägarens servicearbeten gjort att vi tappat en del elproduktion under några dagar. I det stora hela påverkar dock dessa enstaka dagar inte varaktighetskurvan.

Under 557 dygn (38%) har vi fått mer än 10 kWh = 2,98 kWh/kW och under 6 dygn (0,04%) har vi passerat vår drömgräns 20 kWh = 5,95 kWh/kW. Varaktighetskurvan stämmer förvånansvärt väl överens med en rät linje, frånsett ”svansarna” i kurvans båda ändar.

Fick en fråga om varaktighetskurva per år så jag gjorde ett sådant diagram också. Utseendet per år kan förstås variera mellan olika år beroende på hur mycket solinstrålning det varit, men i vårt fall funderar jag på om också en stor och växande lind ger allt mer skuggning på taket. Utbytet för de fyra driftåren (ej kalenderår!) har varit 858, 807, 876 och 774 kWh/kW enligt värdena från växelriktaren, som är 1% lägre än elmätarens värden.

Vår solcellsanläggning

När man tolkar värden får man komma ihåg att vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion jämfört med om vi skulle ha haft ett skuggfritt tak.

PS. De fyra åren gäller vårt nuvarande solcellssystem. Vi har haft solceller 8 år på vårt tak. Vi började med 3 stycken 100 W NAPS-moduler, som togs i drift 10 november 2006. Bilder på den första anläggningen finns hos Solelprogrammet, www.solcell.nu (sök på Gäddeholm). De tekniska data som står där gäller dock vår nuvarande anläggning. På den gamla anläggningen hade vi ingen loggning och den var så liten att all solel användes i huset.

Solel per dygn för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.

Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala. Värdena är hämtade från växelriktaren som visar 1% lägre värden än elmätaren.

Varaktighetskurva per år för vår solcellsanläggnings fyra första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2014-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

24 november 2011 gav jag i ett inlägg tumregeln att solceller i Sverige producerar 800 – 1 000 kWh/kW. Den har jag senare graderat upp till 800 – 1 100 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning, då 1 100 kWh/kW borde vara möjligt på Gotland.

Teoretiskt borde en solcellsanläggning i söderläge, med optimal lutning och utan skugg- och snöproblem ge ca 1 000 kWh/kW under ett år med normal solinstrålning i exempelvis Mälardalen. Teori är en sak, praktik är en annan sak. I praktiken kan inte alla solcellsanläggningar placeras i perfekta lägen utan man får ta den lutning och det väderstreck taket har. Tidvis skuggning och snötäckning som sänker produktionen en del är säkert också vanligt förekommande.

För att närmare studera hur solelproduktionen är från svenska solcellsanläggningar har jag därför låtit studenten på Abbe Hassan på Mälardalens högskola samla in produktionsdata för 2013 från öppna källor på webben. Detta är även av intresse för arbetet i IEA PVPS Task 13 där en aktivitet är att samla in produktionsdata från solcellsanläggningar i de deltagande länderna. I IEA PVPS Task 13 ska dels kvalitetssäkrade data samlas in från ett mindre antal anläggningar, dels ska data samlas in från öppna källor på webben från ett stort antal anläggningar. För den senare typen är ett mål minst 10 000 anläggningar per land. Detta är inte möjligt i Sverige eftersom vi inte har så många solcellsanläggningar, utan vi får ta vad vi har. I den första sökrundan hittades data från 73 anläggningar för kalenderåret 2013.

Med hjälp av Abbes data gjorde jag nedanstående preliminära diagram. Det finns förstås flera felkällor i denna metodik. Här är några exempel som upptäckts:

• Felaktigt angiven effekt, vilket ger ett felaktigt beräknat utbyte. Detta gäller båda de fasta anläggningar som har utbyte över 1200 kWh/kW. Dessa har för låg angiven effekt i SMA Sunny Portal och därför blir värdet för utbytet alltför högt. Det högsta korrekta(?) utbytet som påträffades för 2013 för en fast anläggning var 1114 kWh/kW.
• Värden kan tidvis saknas, exempelvis på grund av kommunikationsproblem mellan solcellsanläggningen och webbportalen.
• Problem med datainsamling där data hämtas från SMA:s Sunny Portal till en annan portal.
  • Soldata har 7 anläggningar vars data hämtas via mail från SMA:s webbox. 5 av SMA-anläggningarna i Soldata har energivärden som avviker minst 4% från utbyten uträknade med värden från Sunny Portal, vilket är för stor avvikelse för att vara OK. Ett skäl kan vara att om fullständiga data inte finns tillgängliga i Sunny Portal vid hämtningen blir det för låga värden i Soldata. För en anläggning var effekten rätt i Soldata, men fel i Sunny Portal.
  • Sonnertrag.eu har två anläggningar som både finns i Sunny Portal. Den ena har 0,7% högre energivärden i Sonnertrag än i Sunny Portal. Jag har svårt att förstå varför värdet blir högre i Sunny Portal.  Den andra anläggningen visar inga värden i Sunny Portal så där går inte att göra någon jämförelse.
• Värdena kommer från växelriktarna, vars noggrannhet kan variera. Det är oklart hur stort fel det kan ge och det varierar säkert mellan olika modeller av växelriktare. Flera procent fel är nog möjligt.

En del värden för utbyten är så låga, under 500 kWh/kW att det tyder på något fel. Det skulle kunna bero på växelriktarfel, men det är bara en spekulation i nuläget.

Notabelt att de två höga värden på 1488 kWh/kW respektive 1475 kWh/kW är för två solföljande system, från Piteå(!) respektive Västerås.

Jag brukar använda 900 kWh/kW vid beräkning av produktionskostnaden för solel och det känns som ett hyggligt bra värde med aktuella urvalet av solcellsanläggningar. MEN, det är bara ett litet antal av alla solcellsanläggningar i Sverige så statistiken är fortfarande knaper. Det ska bli intressant att låta göra om denna undersökning efter nyåret, då det kommer att finnas betydligt fler anläggningar med produktionsdata för 2014.

Se även Info och produktionsdata från svenska solcellsanläggningar och inlägget 2013 var riktigt soligt.

PS 2014-10-16. Ny Teknik publicerade idag artikeln “Så mycket el ger solceller i Sverige“. Den gav många kommentarer och de visade att det finns mycket kunskapsbrister om solceller i Sverige även hos läsare av Ny Teknik, som man kan tycka borde ligga på en högre teknisk kunskapsnivå än ett genomsnitt av svenskar.

Utbyte svenska solcellsanläggningar 2013 från öppna webbkällor.

Under september blev det 248,4 kWh (73,9 kWh/kW) solel och årets september placerade sig därmed på andra plats i jämförelse med tidigare års septembermånader. 241 kWh, 198 kWh och 268 kWh blev det under september åren 2011-2013.

Bästa dag under månaden var den 2 september med 13,13 kWh (3,9 kWh/kW). Det blev nytt prydligt rekord för en septemberdag!

Skuggning

Vi har skuggning morgon-tidig förmiddag och på kvällen från omgivande träd. Taket har 27 graders lutning och är inom 5 grader (mot sydost) vänt mot söder.

Tittade på data för ett av forskningsystemen i MW-parken utanför Västerås. Den ligger bara 10 km från vårt hus, så det borde vara marginell skillnad i solinstrålning. Ett 8,4 kW system med SMA växelriktare som har 97,6% Euroverkningsgrad (vår SMA växelriktare har 96,3%), 19 graders lutning och söderläge gav 96,0 kWh/kW, hela 30%! mer än hemma oss så vi tappade mycket på grund av vår takskuggning under september…

Det är viktigare att man har ett skuggfritt tak än att man har optimal lutning (drygt 40 grader i Västerås) och exakt söderläge eftersom produktionen inte varierar så mycket med taklutning och väderstreck vid sidan av söder, se inlägget Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?

Driftdata

Diagrammet här nedan visar en jämförelse per dygn mellan september 2013 och september 2014.

Vi har en webbox från SMA som gör att vi kan koppla upp vår anläggning till SMA:s Sunny Portal, där vi presenterar olika driftdata. Det finns i dagsläget 307 svenska solcellsanläggningar som visar driftdata på Sunny Portal. Under Produktionsdata finns länkar till flera portaler som visar driftdata.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2013 och september 2014.