Bengts nya villablogg

Solceller på varje hus i framtiden

Bengts nya villablogg

67 kWh solel under november

66,92 kWh (19,9 kWh/kW) blev det under november. Det blev inte så soligt som prognosen trodde igår i Västerås och vi nådde inte 70 kWh. Men ändå utmärkt för att vara en novembermånad. Under 2010-2012 är bästa tidigare november månad 58,79 kWh år 2011. Årets november blev därmed 14% bättre än den bästa under de tre tidigare åren.

Hittills i år har vi producerat 2 944 kWh (876 kWh/kW) och 2013 är redan vårt bästa år hittills. December är den månad som hos oss brukar ge lägst solelproduktion. Enligt väderprognoserna är ingen snö i sikte de närmaste dagarna och därför kommer vi säkert att producera mera solel under årets december än vad vi gjorde ifjol. Vi kan väl därför passera 880 kWh/kW, men att nå 890 kWh/kW skulle kräva drygt 49 kWh under december och det är rätt orimligt.

I december ifjol blev det bara 6,81 kWh medan 2011 var rekordetåret för december med 34,64 kWh. Produktionen i december brukar hämmas av korta dagar och snötäckta moduler. Idag är det dock klarblå himmel och strålande sol vilket borde ge drygt 4 kWh enbart idag. Bästa decemberdag vi har haft är för övrigt 31 december 2011 då vi skördade 4,58 kWh.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under november och en jämförelse per novemberdygn med 2012 samt per dygn hittills under 2013. Bästa dygn blev den 4 november med 6,31 kWh (1,88 kWh/kW). Bästa novemberdag tidigare var 6 november 2010 med 7,14 kWh, vilket var bara en dryg vecka efter det att anläggningen kördes igång.

Högsta medeleffekten under en timme var 1,81 kW (AC). Det märks att solen står lägre nu, det var klart högre högsta medeleffekt per timme under oktober med 2,35 kW (AC). Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så.

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW (DC) är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerade 2011 (med hänsyn tagen till att det var 5% högre solinstrålning än under ett normalår i Stockholm 2011) och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion per dygn under november 2013.

Solelproduktion per dygn under november 2013.

Solelproduktion per timme under november 2013.

Solelproduktion per timme under november 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under november 2012 och november 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under november 2012 och november 2013.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 30 november.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 30 november.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

125 kWh solel under oktober

Oktober månad gav 125,15 kWh (37,2 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 4,0 kWh per dygn. Det märks på solelproduktionen att det blivit kortare dagar. Sviten med månadsrekord under juli-augusti bröts under oktober. Vårt oktoberrekord på 138,75 kWh från 2011 stod sig, men det blev bättre än fjolårets 122,81 kWh.  I diagram här nedan visas månadsproduktionen sedan starten för vår solcellsanläggning.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under oktober och en jämförelse per oktoberdygn med 2012 samt per dygn hittills under 2013. Bästa dygn blev den 4 oktober med 9,97 kWh (2,97 kWh/kW). Det var nytt oktoberrekord! Bästa oktoberdag tidigare var 6 oktober 2012 med 9,77 kWh.

Högsta medeleffekten under en timme var 2,35 kW (AC). Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så.

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW (DC) är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerade 2011 (med hänsyn tagen till att det var 5% högre solinstrålning än under ett normalår i Stockholm 2011) och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Klicka på diagrammen för att se dem i större skala.

Solelproduktion per dygn under oktober 2013.

Solelproduktion per dygn under oktober 2013.

Solelproduktion per timme under oktober 2013.

Solelproduktion per timme under oktober 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2012 och oktober 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under oktober 2012 och oktober 2013.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 2 november.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 2 november.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

Solelproduktion per månad sedan starten för vår solcellsanläggning.

3-årsjubileum för vår solcellsanläggning

Vi startade vår solcellsanläggning på morgonen den 28 oktober 2010. Det var därför 3-årsjubileum idag.

Solel enligt växelriktaren

Under de tre första driftåren producerade vi enligt växelriktaren 8 539 kWh, vilket gör i genomsnitt 847 kWh/kW, med en driftårsvariation mellan 807 kWh/kW (år 2) och 876 kWh/kW (år 3) enligt nedanstående tabell.

Diagrammet här nedan visar solelproduktion per dygn under de tre första åren. Det högsta dygnsvärdet var 20,74 kWh (6,17 kWh/kW) den 22 juni 2012. Medeldygnsvärdet var 7,80 kWh (2,32 kWh/kW) som därmed gör att solcellerna i genomsnitt producerade 9,7% av modulernas DC-märkeffekt. Detta var vår solcellsanläggnings utnyttjandegrad, även kallat kapacitetsfaktor.

Solel enligt elmätaren

Enligt elmätaren har vi producerat 8 625 kWh = 856 kWh/kW. Vi har en DELTAplus enfas elmätare (DBB21000) från ABB. Elmätaren har noggrannhet klass 2 (framgår av första siffran efter bokstäverna i modellkoden DBB21000), vilket betyder att noggrannheten är ±2%. Växelriktaren visar 1,0% lägre solelproduktion än elmätaren. Den ligger därmed inom gränsen till elmätarens noggrannhet och man kan därför inte säkert säga att växelriktaren visar för låga värden.

Energi (kWh)

Utbyte (kWh/kW)

Driftår 1

2882

858

Driftår 2

2713

807

Driftår 3

2944

876

SUMMA

8539

847

Elmätare

8625

856

Varaktighet

I diagrammet här nedan visas en varaktighetskurva för solelproduktionen per dygn enligt växelriktarens värden under de tre första driftåren. Under dessa år har det inte varit några tekniska fel på anläggningen som orsakat produktionsbortfall. Däremot har ett längre strömavbrott (37 timmar december 2011) och nätägarens servicearbeten gjort att vi tappat en del elproduktion under några dagar. I det stora hela påverkar dock dessa enstaka dagar inte varaktighetskurvan. Det var 52 dagar utan någon produktion alls, på grund av snötäckning vintertid eller vid det långa strömavbrottet.

I diagrammet kan man exempelvis utläsa att dygnsproduktion överskred 10 kWh (2,98 kWh/kW) under 425 av de 1095 dygnen. Varaktighetskurvan stämmer förvånansvärt väl överens med en rät linje, frånsett “svansarna” i kurvans ändar.

Vår solcellsanläggning

När man tolkar värden får man komma ihåg att vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Solel per dygn för vår solcellsanläggnings tre första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2013-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala

Solel per dygn för vår solcellsanläggnings tre första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2013-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala

Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings tre första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2013-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Varaktighetskurva för vår solcellsanläggnings tre första driftår, från och med 2010-10-28 till och med 2013-10-27. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

356+268 kWh solel under augusti-september

Augusti

Augusti månad gav 356,02 kWh (106,0 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 11,5 kWh per dygn. Detta var rekord för augusti! Ifjol skördade vi 316,15 kWh under augusti och 2011 fick vi 334,11 kWh under samma månad. Detta pekar på att augusti var en soligare månad än normalt i år.

Bästa dygn blev den 2 augusti med 16,69 kWh (4,97 kWh/kW). Det är en bit under vår rekordnotering för ett dygn som är 20,74 kWh från den 22 juni ifjol. Det var inte så förvånande. Det bästa augustidygnet sedan starten 28 oktober 2010 ligger först på plats 92 (17,08 kWh den 4 augusti 2011).

September

September månad gav 267,94 kWh (79,7 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 8,9 kWh per dygn. Detta var rekord för september och det blev därmed tredje månadsrekordet i rad eftersom även juli och augusti gav rekordproduktion! Ifjol gav september bara 198,32 kWh och 2011 blev det 241,11 kWh under samma månad. Detta tyder på att också september var en soligare månad än normalt i år.

Bästa dygn blev den 9 september med 12,81 kWh (3,81 kWh/kW). Det blev vårt bästa septemberdygn hittills.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn under augusti och september och en jämförelse per dygn med 2012 samt ett diagram med alla dygn under 2013.

Vår solcellsanläggning

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 10-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar och att det bör vara en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

Solelproduktion per dygn under augusti 2013.

Solelproduktion per dygn under augusti 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under augusti 2012 och augusti 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under augusti 2012 och augusti 2013.

Solelproduktion per dygn under september 2013.

Solelproduktion per dygn under september 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2012 och september 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under september 2012 och september 2013.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 26 oktober. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Solelproduktion per dygn under 2013 till och med 26 oktober. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.

Påminnelse om uppföljning av statligt stöd till solceller

Så var början av rubriken på ett brev vi fick från länsstyrelsen. I brevhuvudet stod det länsstyrelsen i Västmanlands län, men i brevfoten var adressen till länstyrelsen i Stockholm, liksom på kuvertet. Det är länsstyrelsen i Stockholm som numera även sköter Västmanlands län.

Innehållet i brevet var att länsstyrelsen saknade vår uppföljning från år två. Enligt villkoren för investeringsstödet måste man under de tre första åren skicka en blankett där man talar om solelproduktionen för varje driftår. “Om ni inte kommer in med begärda uppgifter kan Länsstyrelsen komma att besluta om återbetalning av stödet”.

Problemet med detta brev var att jag i början av oktober ifjol lämnade in vår driftuppföljning för år två. Jag lämnade personligen brevet i receptionen för länsstyrelsen i Västmanlands län, Västerås. Jag fick då veta att Stockholms län tagit över, men det var inga problem, brevet skulle vidarebefordras till länsstyrelsen i Stockholm.

Kommentaren när jag ringde idag var att det ”Kan ha förkommit på posten. Det händer…”. Fick också veta att det gick bra att skicka uppföljningen med e-post och bifoga blanketten som pdf-fil. Det var viktigt att man angav ärendenumret i mailet (det står inte på blanketten).

Vi startade vår solcellsanläggning på 3,36 kW den 28 oktober 2010. Under första driftåret (2010-10-28—2011-10-27) producerade vi 2912 kWh (867 kWh/kW) enligt elmätaren och 2882 kWh (858 kWh/kW) enligt växelriktaren. Under andra driftåret blev det 2 741 kWh (816 kWh/kW) enligt elmätaren och 2 713 kWh (807 kWh/kW) enligt växelriktaren. Vi har en dryg månad kvar på tredje driftåret, men vi kommer utan tvekan att få högre skörd än under första driftåret.

Diagrammet här nedan visar vår solelproduktion per månad sedan starten. I år har det blivit månadsrekord i januari, mars, juli, augusti och kommer att bli det i september också. Däremot var 2011 bäst under februari, april, maj och juni. 2012 var medioker med tanke på solelproduktion, ingen månad var den bästa under våra snart tre driftår.

Vår solelproduktion per månad sedan starten till och med 23 september 2013.

Vår solelproduktion per månad sedan starten till och med 23 september 2013.

430 kWh solel under juni

Juni månad gav 430,11 kWh (128,0 kWh/kW) solel, vilket gör i genomsnitt 14,3 kWh per dygn. Det var lite mindre än maj månads 439,74 kWh (130,9 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 396,32 kWh under juni och 2011 fick vi 441,79 kWh under samma månad. Juni har under åren 2011-2013 gett mindre solel än maj. Det är visserligen längre dagar under juni men under den extra soltiden jämfört med maj står solen bakom solcellsmodulerna och det är då endast det diffusa solljuset som träffar solcellerna och man får ingen nytta av det direkta solljuset med fast installerade solcellsmoduler, vilket minskar värdet av den extra soltiden. I juni är det dessutom varmare väder som sänker verkningsgraden hos solcellerna (normalvärde -0,45%/°C för solceller av kristallint kisel) och kanske också i genomsnitt molnigare väder vilket minskar den solinstrålning som når modulernas yta.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn och timme under juni och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 5 juni med 20,49 kWh (6,10 kWh/kW) vilket var det näst bästa dygnet någonsin sedan starten den 28 oktober 2010. Vår rekordnotering för ett dygn är 20,74 kWh den 22 juni ifjol.

Högsta medeleffekten under en timme var 2,90 kW. Vår växelriktare Sunny Boy 3000 TL från SMA levererar som mest 3,0 kW och vår AC-toppeffekt kan därför aldrig bli större än så. Det verkar dock som att detta nästan aldrig sätter en begränsning för vår solelproduktion. Om man exempelvis tittar på 5-minutersmedelvärden från toppdagen den 5 juni var den högsta effekten 2968 W. Man kan därför säga att modulernas toppeffekt är perfekt matchade med växelriktarens toppeffekt i vårt fall. För en anläggning på KTH som har likadana växelriktare och lika stor moduleffekt per växelriktare, men med 42 graders lutning istället för våra 27 grader, är det märkbart att växelriktarens möjliga toppeffekt ibland begränsar solelproduktionen. En annan skillnad är att KTH-anläggning står på stativ på ett svagt lutande tak, vilket gör att värmetransporten från modulerna blir bättre än när man har dem platt mot ett tak.

Vår solcellsanläggning på 3,36 kW är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion med uppskattningsvis 15-20% på årsbasis. Uppskattningen baseras på vad en oskuggad anläggning på taket av KTH i Stockholm producerar och att det är en liten skillnad i årlig solinstrålning mellan Stockholm och Västerås enligt SMHI:s solintrålningskarta för Sverige.

PS. En 4,83 kW solcellsanläggning med 70 graders lutning på taket av Mälardalens Högskola i Västerås gav 532 kWh (110 kWh/kW) under juni. I Älvkarleby fick en 2,6 kW anläggning 329 kWh (127 kWh/kW) i 28 graders lutning och vriden 30 grader mot väst.

Solelproduktion per dygn under juni 2013.

Solelproduktion per dygn under juni 2013.

Solelproduktion per timme under juni 2013.

Solelproduktion per timme under juni 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juni 2012 och juni 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under juni 2012 och juni 2013.

440 kWh solel under maj

Jag trodde i ett inlägg häromdagen att vi skulle nå runt 440 kWh under maj. Det stämde väldigt bra. Maj månad gav 439,74 kWh (130,9 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 445 kWh under maj och 2011 fick vi 450 kWh under samma månad. Maj var under både 2011 och 2012 den månad som gav högst solelproduktion under året. Vi får se om det kan bli juni i år.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn under maj och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 16 maj med 19,40 kWh (5,77 kWh/kW) vilket inte var så värst mycket högre än bästa dygn i april som gav 18,77kWh (5,59 kWh/kW). Bästa majdag ifjol gav 19,67 kWh den 5 maj och 2011 var 26 maj bäst med 20,32 kWh. Det har bara hänt under tre dygn sedan starten 28 oktober 2010 att vi passerat 20 kWh under en dag. ”All-time high” är från 22 juni ifjol då det blev 20,74 kWh.

Vår solcellsanläggning är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion.

PS. En 4,83 kW solcellsanläggning med 70 graders lutning på taket av Mälardalens Högskola i Västerås gav 120,1 kWh/kW under maj.

Solelproduktion per dygn under maj 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under maj 2012 och maj 2013.

360 kWh solel under april

April månad gav 359,56 kWh (107 kWh/kW) solel. Ifjol skördade vi 308 kWh under april och 2011 fick vi 362 kWh under samma månad. Aprils solelproduktion blev därmed bara något högre än mars, som gav rekordhöga 355 kWh.

Diagrammen nedan visar solelproduktionen per dygn under april och en jämförelse per dygn med 2012. Bästa dygn blev den 27 april med 18,77kWh (5,59 kWh/kW) vilket var ett prydligt aprilrekord! Tidigare bästa aprildag var 28 april 2011 med 18,25 kWh.

Ett fel i Sunny Portal gjorde att jag inte kunde hämta ut timvärden: ”Your session has expired. You have been re-logged in.” Får återkomma med timvärden. Det var ett fel förra månaden också, ett annat fel än ikväll.

Vår solcellsanläggning är delvis skuggad under morgon-förmiddag och kväll på grund av närliggande träd, vilket minskar vår solelproduktion.

PS 4/5. En 4,83 kW solcellsanläggning på Mälardalens Högskola i Västerås med 70 graders lutning gav 582 kWh (120,5 kWh/kW) under april enligt uppgift från Richard Thygesen.

Solelproduktion per dygn under april 2013.

Jämförelse solelproduktion per dygn under april 2012 och april 2013.

Även Lunds Energi säljer solcellspaket

Gårdagens diagram fick kort livslängd… Idag kom ett tips om att även Lunds Energi säljer nyckelfärdiga solcellspaket! Här kommer därför ett uppdaterat diagram.

Lunds Energi anger på sin hemsida att man genom ROT-avdrag kan sänka investeringskostnaden med ca 15%. Det betyder att den ROT-berättigade arbetskostnaden skulle utgöra ca 30% av deras paketpriser och man skulle sänka priset på deras 3-7,5 kW paket med 10 500 – 25 350 kr. Det ska jämföras med att Mälarenergi anger ett möjligt ROT-avdrag på ca 6 000 – 9 000 kr för deras 2-5 kW paket vilket gör att arbetskostnaden är ca 18-24% av paketpriset. Bixia anger 3 500 – 7 500 kr i möjligt ROT-avdrag för deras 2,25-6 kW paket, där möjligt ROT-avdrag är specificerat per paket och man kan då räkna ut att arbetskostnad är 12-15% av priset.

Undrans hur det kommer sig att andel arbetskostnad som är berättigad till ROT-avdrag kan variera mellan 12% och 30% i de olika paketen?

Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. En sak som skiljer är om frakt- och resor ingår:

  • Bauhaus. Resor tillkommer om över 10 mil tur och retur från närmaste Bauhaus.
  • Bixia. Ingår, inom 4 mils radie från Linköping och Katrineholm.
  • Din El. Ingår, men man måste bo i Göteborgs stad.
  • Fortum. Ingår, men man måste bo i Stockholms län eller Värmland.
  • Lunds energi. Framgår inte på deras hemsida vad som gäller för frakt och resor. Någon som vet?
  • Mälarenergi. Tillkommer utanför Mälarenergis nätområde.
  • Vattenfall. Resa och transport tillkommer. Eftersom detta ingår i de övriga paketen om man bor nära, ska Vattenfalls pris höjas lite för att bli jämförbart med övriga paket.

Minst ytterligare två elbolag är på gång med solcellspaket. Antalet leverantörer ökar stadigt, det känns som att dyker upp nya i stort sett varje vecka. Ett solunder är på väg i Sverige…

I diagrammet har jag nu även lagt in nivån för de stödberättigade kostnaderna för en solcellsanläggning enligt förordningen om statligt investeringsstöd till solceller. Den är 46 250 kr/kW, inklusive moms, för solcellsystem. Jag förstår inte hur regeringen tänkte när man satte denna nivå, som är långt över dagens marknadspriser. Har man dessutom tänkt att denna nivå ska gälla till förordningens slutdatum sista december 2016? I princip gör det kanske ingenting om inte någon lockas att stoppa fingrarna i syltburken, men jag tycker att det ger fel signaler om vad som är marknadspriser för ett solcellsystem idag.

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i full skala.

Mälarenergi nytt elbolag som säljer solcellspaket

Nu har även Mälarenergi börjat sälja nyckelfärdiga solcellspaket. Leverantören av paketen är Kraftpojkarna, Nykvarns gård, Västerås.

I diagrammet nedan har jag uppdaterat priserna på de nyckelfärdiga solcellspaket som erbjuds av några elbolag och Bauhaus. Priserna bygger på uppgifter på företagens webbsidor idag, förutom för Bauhaus där jag använt priset i deras kampanjblad från vecka 10. Priserna gäller under vissa förutsättningar som skiljer något mellan de olika erbjudandena. En sak som skiljer är om frakt- och resor ingår:

  • Bauhaus. Resor tillkommer om över 10 mil tur och retur från närmaste Bauhaus.
  • Bixia. Ingår, inom 4 mils radie från Linköping och Katrineholm.
  • Din El. Ingår, men man måste bo i Göteborgs stad.
  • Fortum. Ingår, men man måste bo i Stockholms län eller Värmland.
  • Mälarenergi. Tillkommer utanför Mälarenergis nätområde.
  • Vattenfall. Resa och transport tillkommer. Eftersom detta ingår i de övriga paketen om man bor nära, ska Vattenfalls pris höjas lite för att bli jämförbart med övriga paket.

Spännande att två nyckelfärdiga paket nu kostar mindre än 20 000 kr/kW, inklusive moms. Det är också tydligt att priset per kW sjunker med ökande effekt, vilket är naturligt.

Om man har ett hus som är äldre än fem år och inte har fått något investeringsstöd kan man utnyttja ROT-avdrag för arbetet. Det sänker då priset med ett antal tusenlappar. Mälarenergi anger ett möjligt ROT-avdrag på 6 000 – 9 000 kr. Bixia anger 3 500 – 7 500 kr i möjligt ROT-avdrag.

Hörde häromdagen att även ett annat elbolag är på gång med solcellspaket. Och dagen efter fick jag tips om ytterligare ett elbolag som står i startgroparna att sälja solcellspaket. Det rör på sig…

Jämförelse av priser för några kompletta solcellspaket inklusive installation och moms. Detaljvillkoren för vad som ingår kan variera mellan paketen. Klicka på diagrammet för att se det i större skala.